Ezequiel 33
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH
1 Immehel hi Apu Dios ni hi-gak ey kantuy
1 O Senhor me disse o seguinte:
2 “Hi-gam e helag ni tuu, mu peamtaddan edum mu eya pinhed kun e-helen. Hedin pellaw ku hu buhul ni mengubbat ni bebley, ey ida kaumpili hu tutu-udman e bebley ni mangguwalya.
2 — Homem mortal , diga ao seu povo o que acontece quando eu faço vir a guerra a um lugar. O povo desse lugar escolhe alguém para ser vigia.
3 Et hedin ang-angen nunman ni guwalya e iyyaddalli hu buhul ey petnul tu hu tangguyup ni pengamtaan idan tuu e iyyaddalli buhul da.
3 Quando vê o inimigo chegando, o vigia dá o alarme para avisar toda a gente.
4 — ausente —
4 Se alguém ouve o aviso, porém não se importa, e o inimigo vem e o mata, esse alguém é responsável pela sua própria morte.
5 — ausente —
5 Ele é culpado da sua própria morte porque não se importou com o alarme. Se tivesse se importado, poderia ter escapado.
6 Nem hedin ang-angen etan ni guwalya hu kapengelliiddan buhul, ey eleg tu patnul hu tangguyup ni pengamtaan idan tutu-u, man hi-gatu pebehhul kun ketteyyan idan bimmebley. Mannenneng hu liwat dan ketteyyan da, nem ya etan guwalya hu kambahul ni ketteyen da.
6 Mas, se o vigia vê o inimigo se aproximando e não dá o alarme, o inimigo vem e mata aqueles pecadores. Nesse caso, eu considerarei o vigia como responsável pela morte deles.
7 Yan nunya ey hi-gam e helag ni tuu, hu pillien kun heni pangguwalyaddan helag Israel. Et humman hu, dengel mu eya e-helen kun hi-gam et ehelan mudda.
7 — Agora, homem mortal, eu estou pondo você como vigia de toda a nação de Israel. Você dará a eles os avisos que eu lhe der.
8 Tep hedin peamtak e mettey etan lawah ni tuu tep ya liwat tu, nem eleg mu e-heli ma-lat isiked tun mengippahding ni lawah et eleg matey, man hi-gam hu kambahul ni ketteyyan tu.
8 Se eu disser que um homem mau vai morrer, mas você não o avisar para que mude o seu modo de agir e assim salve a sua vida, aí ele morrerá, sendo ainda pecador. Nesse caso, eu considerarei você como responsável pela morte dele.
9 Nem hedin e-helan mu humman ni tuu, nem kapya tu ngu dedan ni manghay et eleg tu issiked ni manliwwat, man endi ngu law hu bahul mu, anin ni mettey e nanengtu liwat tu.”
9 Porém, se você avisar o homem mau, e ele não parar de pecar, ele morrerá como pecador, mas você viverá.
10 Entanni ey immehel mewan hi Apu Dios et kantun hi-gak ey “Hi-gam e helag ni tuu, ida kamanlillih hu tutu-ud Israel et da-ak kapebehhuli e kanday ‘Eleg mi law han-isipel hu nemahhig ni kastigu mid liwat mi. Hipa anhan inna-nu min meteggu?’
10 O Senhor me disse o seguinte: —
11 Ehel mun hi-gada e hi-gak e Ap-Apu e Eta-gey ni peteg niya wadan ingganah ey eggak man-am-amleng ni ketteyyan ni neliwtan ni tuu. Ya pinhed ku ey issiked nunman ni tuun manliwwat ma-lat mannananeng hu biyag tu. Et humman hu, hi-gayun tutu-ud Israel, isiked yun manliwwaliwwat. Kaw pinhed yun mettey?
11 Diga-lhes que juro pela minha vida que eu, o Senhor Deus, não me alegro com a morte de um pecador. Eu gostaria que ele parasse de fazer o mal e vivesse. Povo de Israel, pare de fazer o mal. Por que é que vocês estão querendo morrer?
12 Hi-gam e helag ni tuu, ehel muddan tutu-um ni helag Israel e hedin nanliwat hu kayyaggud ni tuu, man eleg mabalin ni an meihwang tep yadda kayyaggud ni impahding tun nunman. Ey hedin issiked ni lawah ni tuun mengapkapyan lawah, man meliwwan hu liwat tu et eleg mekastigu. Nem pidwaen kun e-helen e hedin issiked etan ni kayyaggud ni tuun mengippahding ni kayyaggud et ya panliwwatan tu hu pehpehding tu, man eleg nisi mabalin ni meihwang tep ya kayyaggud ni impahding tun nunman.
12 — Agora, homem mortal, diga aos israelitas que, quando um homem correto pecar, o bem que ele fez não o salvará. Se um homem mau parar de fazer o mal, ele não será castigado; e, se um homem correto começar a pecar, ele não continuará vivendo.
13 Anin na-mun hammaden kun e-helen etan ni kakkayyaggud tuka pehpehding ni tuu e meittu-u, nem hedin ididdinel tu hu kayyaggud ni impahpahding tun mengihwang ni hi-gatu et penghel tuy anin ni manliwwaliwwat mewan, man ippatey tu humman ni liwat tu, tep endi law bilang tun hi-gak ida kayyaggud ni impahpahding tun nunman.
13 Se eu prometer dar a vida a um homem correto, e se ele começar a pecar porque pensa que a sua bondade passada o salvará, aí eu não lembrarei de nenhuma das boas ações que praticou. Ele morrerá por causa dos seus pecados.
14 Ey anin na-mun inhel ku e mettey etan lawah ni tuun kamanliwwaliwwat, nem issiked tun mengippahding ni lawah et ya kayyaggud law kapkapyaen tu,
14 Se eu avisar um homem mau, dizendo que vai morrer, e se ele parar de pecar e fizer o que é bom e correto —
15 e henin pengibbangngadan tun imbalal dan hi-gatu hedin pinhed dan bangngaden, winu ya pengibbangngadan tun sinekew tu hedin wada niya pengissikkedan tun manliwwaliwwat, nem u-unnuden tudda hu tugun kun kakelpuin biyag ni endi pappeg tu, man eleg mettey, nem mambi-biyag ni ingganah.
15 por exemplo, se devolver o objeto que lhe deram como garantia de pagamento de uma dívida ou se devolver o que roubou — se ele parar de pecar e seguir as leis que dão vida, ele não morrerá, mas viverá.
16 Em, tep liniwwan ku nanliwatan tu et mambi-biyag tep kayyaggud niya neiptek hu impahding tu.
16 Eu perdoarei os pecados que cometeu. Ele viverá porque fez o que é bom e correto.
17 Kan idan tutu-um ey ‘Beken ni limpiyuh hu kapehding nan Apu Dios.’ Nem ya kakulugan tu ey ya elaw da hu beken ni limpiyuh.
17 — No entanto, o seu povo diz que o que eu, o Senhor, faço não está certo! São eles que não estão certos!
18 Pidwaen kun e-helen e hedin issiked ni kayyaggud ni tuun mengippahding ni kayyaggud et ya lawah hu pehpehding tu, man mettey tep ya nengipahdingan tun lawah.
18 Quando um homem correto para de fazer o bem e começa a fazer o mal, ele morrerá por causa disso.
19 Nem hedin issiked ni lawah ni tuu hu lawah ni elaw tu et ya kayyaggud law ippahding tu, man eleg mettey.
19 Quando um homem mau para de pecar e faz o que é bom e correto, ele salvou a sua vida.
20 Hi-gayun helag Israel, kanyuy beken ni limpiyuh hu nakka pehding. Nem huwetan dakeyulli meippuun di impahpahding yu.
20 Mas você, povo de Israel, diz que o que eu faço não está certo. Eu os julgarei por aquilo que fazem.
21 Yan eman ni meikkelliman aggew ni kapulun bulan ni meikkeppulut dewwan toon meippalpun neilawwan mid Babilon ey wada etan tuun bimmesik alid Jerusalem et umlin an mengidaddatteng ni hi-gak e hinggep idan buhul mi hu Jerusalem.
21 No ano décimo segundo do nosso cativeiro , no dia cinco do décimo segundo mês , um homem que havia escapado de Jerusalém veio e me contou que a cidade tinha sido tomada.
22 Yan nunman ni hileng et han dumteng etan tuu ey ginibek kun imbangngad Apu Dios hu ehel ku et dammutun nak law kaumhapit et makihummangan nak nunman ni tuun dintengan tun newa-waan tu.”
22 Na noite antes da chegada dele, eu tinha sentido a presença poderosa de Deus, o Senhor . E na manhã seguinte, quando o homem chegou, o Senhor me deu de novo a fala .
23 Kan Apu Dios ni hi-gak ey
23 O Senhor me disse o seguinte:
24 “Hi-gam e helag ni tuu, kan idan tutu-un natdaan di nangkebahbah ni bebley di Israel ey ‘Yan nunman ey e-ebbuh ni hi Abraham, nem indawat nan Apu Dios ni hi-gatun emin eya bebley di Israel. Yan nunya ey dimmakkel itsu law ni helag tu, et humman hu, nema-man iddawat Apu Dios ni hi-gatsu huyyan bebley.’
24 — Homem mortal , os moradores das cidades arrasadas na terra de Israel estão dizendo o seguinte: “Abraão era um homem só, e toda esta terra foi dada a ele. Nós somos muitos, e por isso agora a terra é nossa.”
25 Ehel mun hi-gada e kammuy: Kan Apu Dios e Eta-gey ni peteg ey ‘Eleg mabalin ni kanyuy bebley yu huyyan bebley tep yuka kenna hu detag ni nanengtu kuheyaw tu, ey yuka daydayawa hu dios ni kinapyan tuu niya yuka pampateyadda hu tuun endi bahul da.
25 — Diga a essa gente o que eu, o Senhor Deus, estou dizendo: “Vocês comem carne com sangue , adoram ídolos e cometem crimes de morte. Por que é que estão pensando que a terra é de vocês?
26 Yuka ididdinel hu kabaelan yun mekiggubbat niya emin hu yuka pehpehding ey nemahhig ni kamengippebungnget ni hi-gak. Wada hakkey ni hi-gayu ey yuka i-ulig hu beken yu ahwa. Nem ay kele ni-nganguy kanyuy bebley yu eya bebley?’
26 Vocês confiam nas suas espadas. O seu modo de agir é nojento. Todos cometem adultério. Por que estão pensando que a terra é de vocês?”
27 Ehel mu mewan ni hi-gada e hi-gak e Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu niya wadan ingganah ey kangkuy ‘Mettey idallid gubat humman ni tutu-ud nebahbah ni bebley. Yadda wadad a-allaw ni bebley ey kennen idan animal di muyung niya mangkettey idad degeh hu nampantalud leyang niyad kedunduntug.
27 — Diga a essa gente que eu, o Senhor Deus, estou avisando: Juro que os moradores das cidades arrasadas serão mortos. Os que vivem no campo serão comidos por animais selvagens. Os que estão escondidos nas montanhas e cavernas ficarão doentes e morrerão.
28 Mebel-ah ali humman ni bebley tep pambalin kun endi silbitu et mepappeg hu kabaelan dan daka ippahhiya. Pambalin kudda duntug diman ni anggetakkut et endilli law tuun an mandellan di diman.
28 Farei com que o país vire um deserto abandonado. O poder de que se orgulhavam acabará. As montanhas de Israel ficarão tão desertas, que ninguém passará por elas.
29 Et yan nunman ali law pengamtaan da e hi-gak hu Ap-Apu tep ya humman ni nak pehding ni hi-gadan kastigu da.’”
29 Quando eu castigar o povo pelos seus pecados e fizer com que o país vire um deserto, aí eles ficarão sabendo que eu sou o Senhor .
30 Kan mewan Apu Dios ey “Hi-gam e helag ni tuu, yadda etan edum mun helag Israel ey hi-gam hu daka ung-ungbala hedin neamuamung idad etan di heggeppan ni bebley niyad dallin ni baballey da. Wada hakkey ni hi-gada ey kanday ‘Tayu puhdanan nan Ezekiel e prophet hedin hipa hu impeamtan Apu Dios ni hi-gatun nunya.’
30 O Senhor disse: —
31 Henin nunman hu daka pehpehding e ma-nu tep ida kaum-alid kad-am mun an mengngel ni e-helem, nem eleg da pehding hu muka e-helan pehding da. Niya ma-nu tep kabbabbal idan kaman-e-ehhel, nem eleg da issiked hu lawah ni elaw da e daka tellama edum da et pan-alen da limmu da.
31 Assim o meu povo se ajunta em grande número para ouvir o que você tem para dizer, mas eles não querem pôr em prática o que você diz. “Ele fala bonito” — eles dizem, mas o que querem é ganhar dinheiro.
32 Humman ni daka pehpehding ni hi-gam ey heni ka etan ni nelaing ni man-a-appeh niya manggitalah e kakkayyaggud ni deddengngelen. Tep ma-nut daka deddengngela hu muka e-helan pehding da, nem anin ni hakey ew ngu et endi hu da inu-unnud ni an impahding.
32 Para eles você não passa de um cantor de canções de amor ou tocador de harpa . Eles ouvem o que você diz, porém não fazem nada daquilo que você manda.
33 Nem yallin amnuan ni emin ni in-inhel mu, tep nanna-ud ni um-amnu, ey amtaen dalli law e prophet ka.”
33 Porém, quando acontecer tudo o que você diz — e vai acontecer mesmo —, aí eles ficarão sabendo que um profeta esteve no meio deles.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Ezequiel 33, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.