Ezequiel 16
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH
1 Immehel mewan hi Apu Dios ni hi-gak ey kantuy
1 O Senhor falou comigo de novo. Ele disse:
2 “Hi-gam e helag ni tuu, ey ehelim hu Jerusalem di anggebe-hel kun peteg ni tuka pehpehding.
2 — Homem mortal , mostre a Jerusalém as coisas nojentas que ela tem feito.
3 Ehel mu e hi-gak e Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu ey kangkuy ‘Hi-gam e Jerusalem ey neiungnga ka ngu anhan ni ebuh di Kanaan. Ey Amorite hi amam niya Hittite hi inam.
3 Diga a Jerusalém que o Senhor Deus lhe diz o seguinte: — Você nasceu na terra de Canaã. O seu pai era amorreu, e a sua mãe era heteia .
4 Yan neiungngaam ey impayyag daka et endi nemutul ni puheg mu, endi nangmeh ni hi-gam, endi nengiepuap ni ahin di annel mu niya endi nemalwasin hi-gam.
4 Quando você nasceu, ninguém cortou o cordão do seu umbigo, nem lhe deu banho, nem esfregou sal em você, nem a enrolou em panos.
5 Endi an nengipahding idan nunyan hi-gam tep endi kaumhemek ni hi-gam niya endi neminhed ni hi-gam. Bingkah dakad payew ma-lat ni matey kadman.
5 Ninguém teve dó bastante para lhe fazer qualquer uma dessas coisas. Quando você nasceu, ninguém gostava de você, e até a jogaram no mato.
6 Entanni et nelabahhak ey inang-ang dakan ingkamulug mu kuheyaw mu e kaka umhenikhikyad et agemiden daka et ipaptek daka, tep eggak pinhed ni mettey ka.
6 — Então passei por perto e vi você rolando no seu próprio sangue. Embora você estivesse coberta de sangue, eu não deixei que morresse.
7 Impaptek daka et meetteng ka et heni ka etan ni mateban neitnem. Nehiken ka ey nepandukal ka niya andukkey bewek mu. Nem nammu-mu-lih ka e endi balwasim.
7 Eu a fiz crescer como uma planta sadia. Você cresceu forte e alta e ficou moça. Os seus seios se formaram, e os seus cabelos ficaram compridos, mas você estava nua.
8 Entanni et nak mewan melebbah ey inang-ang dakan daydayutu law ni melehhin ka et idwat kun hi-gam balwasik et mahenian annel mu. Insapatah ku neminhed kun hi-gam et ahwaen dakan hi-gak e Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu et ipaptek daka.
8 — Quando passei de novo, vi que havia chegado o tempo de você amar. Então cobri o seu corpo nu com a minha capa e prometi amar você. Sim! Fiz um contrato de casamento com você, e você se tornou minha. Sou eu, o Senhor Deus, quem está falando.
9 Immeh dakan nunman et maulah hu kuheyaw di annel mu et han daka apuapan ni lanan kakkayyaggud hu hamuy tu.
9 — Eu a lavei com água e limpei o sangue que a cobria. Passei azeite na sua pele.
10 Binalwasian dakan kayyaggud niya nenginan balwasi et pampatut dakan katat ni patut.
10 Eu a vesti com roupas bordadas e lhe dei sapatos do melhor couro, um turbante de linho e uma capa de seda.
11 Indawtan dakan gamgam mun kakkayyaggud, ya pa-ngaw, ya gelhing,
11 Eu a enfeitei com joias — pulseiras e colares.
12 ya betling ni eleng mu niya tangilam et ya penget mu.
12 Dei uma argola para o seu nariz, brincos para as suas orelhas e uma linda coroa para a sua cabeça.
13 Em, impanggamgam dakan balituk niya silber ey binalwasian dakan kayyaggud niya nenginan inebel ni balwasi. Ya sinapay ni muka kenna ey nekapyad kekakkayyaggudan ni alinah ni nekamdugan ni putsukan niya mansikan olibah. Nemahhig kakinat-agum e henin kakinat-agun ahwan patul.
13 As suas joias eram de ouro e prata, e você sempre usou vestidos bordados, de linho e de seda. Você comeu pão feito da melhor farinha e tinha mel e azeite à vontade. Você era muito bonita e chegou a ser rainha.
14 Entanni ey nandingngel di kebebbebley hu kakinat-agum ni peteg tep nambalin dakan hi-gak ni kat-agun peteg. Hi-gak e hi Apu Dios e Eta-gey ni peteg hu nanghel idan nunya.
14 Em todas as nações falavam da sua beleza perfeita porque fui eu que a fiz assim tão linda. Sou eu, o Senhor Deus, quem está falando.
15 Nem ay gapu mewan anhan tep inamtam e kat-agu ka ey emin kumamman hu lakin kaum-alid kad-an mu ey muka i-ulig.
15 — Mas você se aproveitou da sua beleza e da sua fama para dormir com qualquer um que passava .
16 Ingkapyam ida etan indawat kun kakkayyaggud ni balwasid muka pandeyyawiddan beken ni makulug ni dios et yadman muka pengippenahdingin lawah ni henin kapehpehding ni biin tuka iggatang annel tud kalekileki. Namminallad kan peteg! Hipa mu ninemnem et mu ipahding huttan ni lawah ni peteg!
16 Usou os seus vestidos para enfeitar os seus lugares de adoração e ali você se entregava a qualquer um, como uma prostituta.
17 Yadda etan silber niya balituk ni gamgam mun indawat kun hi-gam ey kinapyam idan dios mun muka daydayawa. Eggak ni hekey pinhed humman ni impahding mun kamei-ellig etan di kapehpehding ni biin tuka pebeyyad annel tud kalekileki.
17 Você pegou as joias de prata e de ouro que eu lhe tinha dado e com elas fez imagens de seres humanos; você foi infiel a mim, adorando essas imagens.
18 Inusal mu mewan etan indawat kun kayyaggud ni balwasin nebuldaan et pebalwasim idan muka daydayawan beken ni makulug ni dios ni kinapyam et iappit mun hi-gada hu lanan olibah niyadda bangbanglun indawat kun hi-gam.
18 Você pegou os vestidos bordados que lhe dei e com eles vestiu as imagens e ofereceu a elas o azeite e o incenso que eu lhe tinha dado.
19 Anin idan kennen mun indawat kun hi-gam ni kayyaggud ni alinah, yadda mansikan olibah niya danum ni putsukan et in-appit muddan nunman e dios tu. Hi-gak e Apu Dios e Eta-gey ni peteg hu nanghel idan nunya.
19 Eu lhe dei comida: a melhor farinha, azeite e mel, mas você ofereceu tudo isso como sacrifício para agradar os ídolos. Sou eu, o Senhor Deus, quem está falando.
20 Kulang pay ida humman ni impahding mu et ilaw mudda u-ungnga tan lalakki niya bibi-i et iappit muddan kennen idan dios mu. Muka e-nguhidda hu impahpahding mun henin kapehpehding ni biin tuka an pebeyyad hu annel tud lalakki.
20 — Depois, você pegou os nossos filhos e as nossas filhas e os ofereceu como sacrifício aos ídolos. Será que não bastou que você tivesse sido infiel a mim?
21 Kele pakkaw pay ni mu pintey ida u-ungnga ta e mudda in-appit idan dios mu?
21 Será que ainda precisou matar os meus filhos e oferecê-los em sacrifício aos ídolos?
22 Ya eyan pigan toon ni nengipenahdingam idan nunman ni lawah ni peteg ey eleg mun hekey nemnemen e yan eman ni kaglang mu ey endin hekey hu an nenangud ni mengippaptek ni hi-gam et nealay nammu-mu-lih kan ingkamlut mu hu kuheyaw mu ey kaka umhenikhikyad.
22 Durante a sua vida miserável de prostituta, nem uma vez você lembrou da sua juventude, quando estava nua, rolando no seu próprio sangue.
23 Yan nunya ey hi-gak e Dios e Eta-gey ni peteg ey kangkuy: Anggehemmek kan peteg tep mekastigu ka! Em, mekastigu ka tep ya mu nengipahdingan idan emin ni lawah.
23 O Senhor Deus disse: — Ai de você! Sim! Ai de você! Depois de ter feito todo esse mal,
24 Muka e-nguhidda humman et mengapya kad kekelkeltad ni penaydayawan muddan dios mu.
24 você ainda construiu altares em todas as estradas para ali adorar ídolos e praticar a prostituição.
25 Binahbah mu kakinat-agum tep nambalin kan biin tuka pebeyyabeyyad hu annel tud laki et kewa-wa-wa ey muka an ihehhegged hu annel mud linggeman ni kamelebbah.
25 Você arrastou a sua beleza pela lama. E se ofereceu a todos os que passavam e se afundou cada vez mais na prostituição e na adoração de ídolos.
26 Anin idan dinagsim ni iEgypt e kamanggagayan mengi-ullig ni hi-gam et inebulut mun i-enu-ullig ida. Humman idan muka pehpehding ey nemahhig ni kamengippebungnget ni peteg ni hi-gak.
26 Você convidou os egípcios, seus vizinhos imorais, para que fossem para a cama com você, e por isso me deixou irado .
27 Et mukun kastiguen daka. I-abulut kun sekkupen idan iPilistia hu edum ni bebley mu. Anin idan iPilistia et daka bellawa humman ni lawah ni muka pehpehding.’
27 — Portanto, agora eu levantei a mão para castigá-la e para tirar a parte que você tinha na minha bênção. Eu a entreguei aos filisteus, que a odeiam e que estão com nojo das ações imorais que você tem praticado.
28 Anin ni yadda iAssyria et impabeyabeyad mu annel mun hi-gada tep endin hekey hu kammuy ‘Hiyya tu-wa law huyyan nakka pehpehding.’
28 — Não satisfeita com tudo isso, você correu atrás dos assírios. Você foi prostituta deles, mas eles também não a deixaram satisfeita.
29 Lektattuy anin ida law ni iBabilon ni negosyanteh et mu in-uliulig ida, nem kapyatun muka e-nguhidda humman ni lawah ni muka pehpehding.
29 Depois, você serviu de prostituta para os babilônios, aquela nação de comerciantes, mas eles também não a deixaram satisfeita.
30 Hi-gak e Ap-Apu e Eta-gey ni peteg ey nakka e-helan nemahhig ni himmallan peteg hu muka pehpehding. Heni ka tu-wangu etan ni biin tuka pebeyyabeyyad annel tud laki e endin hekey baing mu.
30 O Senhor Deus diz o seguinte: — Você fez tudo isso como uma prostituta sem-vergonha.
31 Mu ingkenapyad emin di kekelkeltad hu pandeyyawam idan dios mun kinapyan tuu et yadman nengipenahdingam ni henin kapehding ni biin tuka pebeyyabeyyad hu annel tu, nem eleg mu mewan ebbuluta hu kaibbayad idan lakin hi-gam.
31 Em todas as ruas, você construiu altares para ali adorar ídolos e praticar a prostituição. Mas você não faz isso por dinheiro, como uma prostituta qualquer.
32 Heni ka mewan etan ni biin endin hekey hu impeminhed tun ahwa tu tep muka an i-uliulig hu edum ni lalakki.
32 Você é como a mulher que, em vez de amar o seu marido, comete adultério com estranhos.
33 Ya biin tuka pebeyyad annel tud laki ey tuka ella daka ibbayad ni hi-gatu. Nem hedin hi-gam, man nahwi ka, tep hi-gam pay kamemeyyad idan lalakkin kamelpud attun bebley ni kamengi-ullig ni hi-gam.
33 A prostituta é paga, mas você deu presentes a todos os seus amantes e ainda lhes ofereceu lembranças para que viessem de todas as partes dormir com você.
34 Em, nahwi kan peteg, tep hamban hi-gam beyyadan da ey eleg, tep hi-gam anhan law hu kamambeyyad. Hakey pay ey endi an nemilit ni hi-gam ni an mambalin ni henin nuntan.
34 Você é uma prostituta diferente. Ninguém a obrigou a se tornar prostituta. Você não recebe nada, mas paga! Sim! Você é diferente!
35 Et humman hu, hi-gam e Jerusalem e heni biin tuka pebeyyabeyyad annel tud kalekileki ey dengel mu eya kan Apu Dios ni hi-gam.”
35 Por isso, agora, você, prostituta, escute o que o Senhor Deus diz.
36 Kan ni Ap-Apu e Eta-gey ni peteg ey “In-uliulig mu hu kalekilekin pininhed mu, niya dinenaydayaw mudda etan anggebe-hel kun beken ni makulug ni dios, niya pinetepetey mudda u-ungngam et iappit muddan etan ni dios mun kinapyan tuu.
36 E o que ele diz é isto: — Você tirou a roupa, e como prostituta se entregou aos seus amantes e a todos os seus ídolos vergonhosos, e matou os seus filhos em
37 Et mukun heninnuy hu pehding ku: Emmungen kuddan emin hu kalekilekin pininhed mun nengipeamleng ni hi-gam, anin idan anggebe-hel mu, et halikuban daka ni han daka binladi ma-lat panhin-aang-angan daka.
37 Por causa disso, eu vou reunir todos os seus antigos amantes, tanto os que você apreciava como os que detestava. Eu os colocarei ao seu redor, em círculo; então arrancarei a sua roupa, e eles verão você nua.
38 Mekastigu kan henin kastigun biin tuka i-abek ahwa tu niya mekastigu kan kastigun pimmatey. Et mukun pepettey daka tep ya nemahhig ni bunget ku.
38 Eu a condenarei por adultério e assassinato e na minha ira e furor vou castigá-la com a morte.
39 Pebeltan dakan tutu-ud edum ni bebley ni pininpinhed mu et pambahbahen dadda kinenapyam ni baley idan dios mu niya pan-ellan dadda balwasim niya gamgam mu. Endin hekey da tetdaan ma-lat heni daka pepluhan et mebabba-ingan ka!
39 Vou entregá-la a eles, e eles derrubarão os altares onde você se entregava à prostituição e onde adorava ídolos. Eles levarão as suas roupas e as suas joias e a deixarão completamente nua.
40 Mambabaddang idalli humman ni tutu-un pinpinhed mu ma-lat pantegmilen daka niya ma-lat panggimmuken da hu annel mun tennegtegen da
40 — Eles vão atiçar a multidão para apedrejá-la e com as suas espadas cortarão você em pedaços.
41 ni han da linggab hu baley mu et panhin-aang-angan ni dakel ni kabiibii humman ni meippahding ni kastigum. Humman ali penikked kun muka pehpehding ni henin kapehpehding ni biin tuka pebeyyad annel tud laki. Niya humman ali penikked kun muka iddawadawat ni bayad ida etan ni lalakkin pinpinhed mu,
41 Eles destruirão com fogo as suas casas e deixarão que muitas mulheres vejam o seu castigo. Farei com que você deixe de ser prostituta, farei com que deixe de dar presentes aos seus amantes.
42 ma-lat kadegeman ni bunget ku et umineng law hu nemnem ku. Et endilli law nak bungngetan niya eggak ali law meemmeh ida etan ni dios mu.
42 Aí o meu furor passará, e eu me acalmarei. Não ficarei mais irado, nem terei ciúmes.
43 Nakalliwwan mu hu nemenaptek kun hi-gam ni kaglang mu. Impabunget muwak tep yadda impahpahding mu. Et humman hu, mahapul ni teklaen mun emin ida humman ni nambahulam. Mu mewan ka kae-nguhidda humman et ipenahding mudda etan kamepi-yew tep muka i-uliulig ida hu beken ni ahwam. Niya impenahding mudda etan edum ni anggebe-hel ku. Hi-gak e Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu hu nanghel idan nunya.
43 Você esqueceu como eu a tratei quando era moça e me deixou irado com todas as coisas que fez. Foi por isso que a fiz pagar por tudo. Por que é que, além de todas as coisas nojentas que você fez, ainda foi imoral? Eu, o Senhor Deus, falei.
44 Kan idallin tutu-un hi-gam e Jerusalem ey ‘Heni ka tu-wangu hi inam!’
44 O Senhor Deus diz o seguinte: — Jerusalém, os outros usarão este provérbio a respeito de você: “Tal mãe, tal filha.”
45 Makulug ni inu-ukkul mu tu-wangu hi inam e anggebe-hel tu ahwa tu et yadda u-ungnga tu. Heni ka mewan idan agim ni bii e anggebe-hel da ahwa da niya u-ungnga da. Em, makulug ni Hittite hi inam ey Amorite hi amam.
45 — De fato, você é a filha da sua mãe. Ela detestava o marido e os filhos. Você é como as suas irmãs, que odiavam os seus maridos e os seus filhos. Você e as cidades que são suas irmãs tiveram mãe heteia e pai amorreu .
46 Ya etan agim hi Samaria e pengulwan et yadda u-ungnga tu ey immen idad appit ni north. Hi agim iSodom e neihayned ni hi-gam et yadda u-ungnga tu ey immen idad appit ni south.
46 — A sua irmã mais velha é Samaria, no Norte, com os povoados que ficam ao seu redor. A sua irmã mais moça, com os seus povoados, é Sodoma, no Sul.
47 Hi-gada hu nengiu-unnudan muddan lawah ni elaw mu. Nem nema-ma-man lawah hu elaw mu nem hi-gada.
47 Por acaso, você se contentou em seguir os passos delas e em imitar as coisas nojentas que elas fizeram? Não! Em pouco tempo, você se tornou mais imoral do que elas em tudo o que fazia.
48 Hi-gak e Eta-gey ni peteg niya wadan ingganah ni Ap-Apu ey e-helen ku e i-imman hu liwat nan hi Sodom et yadda u-ungnga tu, nem hi-gayuddan u-ungngam.
48 — Jerusalém, juro pela minha vida — diz o Senhor Deus — que a sua irmã Sodoma e os povoados que ficam ao seu redor nunca pecaram tanto quanto você e os seus povoados.
49 Ya liwat nan agim e hi Sodom niyadda u-ungnga tu ey ida kamampahhiya, mahigadda, ida kamambebeddid, ebuh panyaggudan dan daka ikkaguh, eleg dan hekey ang-anga hu panyaggudan idan edum da niya eleg da baddangidda hu newetwet ni kamanhehhegged di dallin da.
49 Sodoma e as suas filhas eram orgulhosas porque tinham muita comida e viviam no conforto, sem fazer nada; porém não cuidaram dos pobres e dos necessitados.
50 I-imman hu daka pannemnem ni annel da nem ya edum ni tutu-u. Niya impenahding da hu anggebe-hel ku e humman nemahbahan kun hi-gada. Inamtak et naka-amtam ida huyya.
50 Elas foram orgulhosas e teimosas e fizeram as coisas que eu detesto; por isso, eu as destruí, como você sabe muito bem.
51 Anin ni hi Samaria et yadda u-ungnga tu et eleg maikagedwah hu liwat dad liwat mu. Nemahhig ni peteg kalwah ni impenahding mu e ta-bunan tu kalwah idan agim hi Sodom et hi Samaria. Et humman hu, hedin i-ingngeh dakan hi-gada, man heni endi liwat da.
51 — Samaria não cometeu a metade dos pecados que você, Jerusalém, cometeu. Você fez coisas ainda mais vergonhosas do que as suas irmãs Sodoma e Samaria fizeram. Elas até parecem inocentes quando a sua corrupção, Jerusalém, é comparada com a delas.
52 Gullat et umbabaing ka tep nemahhig liwat mu nem yadda agim niya gullat nisin i-ingngeh dakan hi-gada et heni eleg ida manliwat.
52 E agora você terá de suportar a sua desgraça. Os seus pecados são mais graves do que os das suas irmãs, tanto que elas até são inocentes em comparação com você. Agora, Jerusalém, fique envergonhada e aguente a sua humilhação, pois você faz com que as suas irmãs pareçam puras.
53 Binahbah kud Sodom nan hi Samaria et ya u-ungnga dadda, nem panhaddak kulli hu kinedangyan da. Anin ni hi-gam et panhaddak kulli dama kinedangyan mu.
53 O Senhor Deus disse a Jerusalém: — Vou trazer progresso de novo para as suas irmãs: para Sodoma e os povoados que ficam ao seu redor e para Samaria e os seus povoados. E vou fazer com que você também prospere.
54 Mebabba-ingan kallin peteg tep ya nemahhig ni liwat mu. Et yalli pannemnem idan agim e hi Sodom nan hi Samaria ey kayyaggud ida nem hi-gam.
54 Você terá vergonha de você mesma, e a sua desgraça mostrará às suas irmãs que elas estão em muito boas condições.
55 Nem panyaggud kullid Sodom nan hi Samaria, anin idan bimmebley diman. Ey anin ni hi-gam et panhaddak kulli dama hu kakinayyaggud ni biyag ni bimmebley ditan et heni la mewan ni nunman.
55 De novo haverá progresso para elas, e você e os seus povoados também serão reconstruídos.
56 Yan nunman ey muka pippihula hu Sodom tep kaka mampahhiya.
56 No seu orgulho, você zombou de Sodoma,
57 Nem yan nunya ey nan-amta hu nemahhig ni kalwah mu et hi-gam law hu anggebe-hel idan iEdom, yadda iPilistia niyadda etan edum ni bebley di nanlinikweh.
57 antes de ser descoberto o mal que você fazia. Agora, você se tornou igual a Sodoma: zombam de você os edomitas, os filisteus e os seus outros vizinhos que a odeiam.
58 Mahapul ni manhelheltap ka et teklaen mudda etan anggebe-hel kun impahpahding mu. Hi-gak e hi Apu Dios hu nanghel idan nunya.”
58 Você precisa sofrer pelas coisas imorais e vergonhosas que fez. Eu, o Senhor , falei.
59 Yahhuy mewan hu inhel ni Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu e kantuy “Mahapul ni mekastigu ka e Jerusalem tep eleg mu ipahding hu nekitbalan kun hi-gam tep ya ngehay mu.
59 O Senhor Deus diz: — Jerusalém, eu a tratarei como merece, pois você quebrou as suas promessas e não respeitou a
60 Nem eggak ippangil hu nekitbalan kun hi-gam eman ni keu-ungngam niya hammaden kun e-helen mewan e pannenneng kun ingganah humman ni nekitbalan kun hi-gam.
60 Mas eu manterei a aliança que fiz com você na sua mocidade e farei com você uma aliança que durará para sempre.
61 Yan nunman ali law pannemneman muddan impenahding mu et umbabaing ka, nema-ma hedin ibbangngad kun hi-gam ida humman ni agim ni pengulwan niya udidyan et heni u-ungngam ida, anin ni beken ni henin nunman hu nekitbalak ni hi-gayu.
61 Você lembrará do que fez e ficará envergonhada de receber de volta a sua irmã mais velha e a sua irmã mais moça. Eu as darei a você como se fossem filhas, embora isso não fizesse parte da nossa aliança.
62 Pannenneng ku huyyan nekitbalan ku et pengamtaam e hi-gak hu Ap-Apu.
62 Renovarei a aliança que fiz com você, e você ficará sabendo que eu sou o Senhor .
63 Liwwanen kuddalli law liwat mu, nem nenemnemem idalli impenahding mun liwat mu et um-i-ineng kallin baing mu. Hi-gak e Eta-gey ni peteg ni Ap-Apu hu nanghel idan nunya.”
63 Eu perdoarei todas as coisas más que você fez, porém você lembrará delas e ficará envergonhada demais para dizer qualquer coisa. Eu, o Senhor Deus, falei.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Ezequiel 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.