Deuteronômio 1

Ya ehel apu Dios (IFY) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Huyyan libluh hu neitudekan idan inhel Moses idan helag Israel eman ni wadaddad eleg mebebleyi di appit ni kasimmilin aggew di Wangwang e Jordan. Nangkampuddad man di Nedeklan e Jordan e neihnup di Sup e nambattanan ni Paran et yadda bebley ni Tophel, Laban, Haserot et ya Disahab.
1 São estas as palavras que Moisés falou a todo o Israel, dalém do Jordão, no deserto, na Arabá, defronte do mar de Sufe, entre Parã, Tofel, Labã, Hazerote e Di-Zaabe.
2 (Ya ustuh dedan ni bilang ni aggew ni pandellanan meippalpud Duntug e Sinai ingganah di Kades Barnea hedin iddalan di Duntug e Seir ey hampulun hakey ni aggew.)
2 Jornada de onze dias há desde Horebe, pelo caminho da montanha de Seir, até Cades-Barneia.
3 Yan eman ni nemangulun aggew ni meikkahhampulun hakey ni bulan ni meikkana-pat ni toon neipalpun nalpuan dad Egypt, ey inhel Moses emin hu intugun Apu Dios idan edum tun helag Israel.
3 Sucedeu que, no ano quadragésimo, no primeiro dia do undécimo mês, falou Moisés aos filhos de Israel, segundo tudo o que o Senhor lhe mandara a respeito deles,
4 Yan nunman ey negibbuh ni impeapput Apu Dios hi Sihon e patul idan Amorite ni nan-ap-apud Hesbon, et hi Og e patul di Bashan e nan-ap-apud Astarot et yad Edrei.
4 depois que feriu a Seom, rei dos amorreus, que habitava em Hesbom, e a Ogue, rei de Basã, que habitava em Astarote, em Edrei.
5 Intuttuddun Moses idan helag Israel hu meippanggep idan nunman ni tugun Apu Dios eman ni wadaddad Moab di appit ni kasimmilin aggew di Wangwang e Jordan.
5 Além do Jordão, na terra de Moabe, encarregou-se Moisés de explicar esta lei, dizendo:
6 Kantun hi-gaday “Yan eman ni kaweda tayud Duntug e Sinai ey kan Apu Dios tayuy ‘Nebayag kayu law ni nanha-ad di deya.
6 O Senhor , nosso Deus, nos falou em Horebe, dizendo: Tempo bastante haveis estado neste monte.
7 Bukal yu kampu yu et lumaw kayud duntuduntug ni bebley idan Amorite, yaddad nanlinikweh ni bebley diman, yad nandeklan di Jordan, yaddad bebley di dunduntug, yaddad nedeklan ni bebley di appit ni kakelinnugin aggew, di Negeb et yaddad bebley ni wadad gilig ni Baybay e Mediterranean. Ey elaw kayud Kanaan ey labhi yudda duntug di Lebanon ingganah di Wangwang e Euphrates.
7 Voltai-vos e parti; ide à região montanhosa dos amorreus, e a todos os seus vizinhos, na Arabá, e à região montanhosa, e à baixada, e ao Neguebe, e à costa marítima, terra dos cananeus, e ao Líbano, até ao grande rio Eufrates.
8 Huyyadda hu bebley ni insapatah kun iddawat kuddan aammed yu e di Abraham, hi Isaac et hi Jacob et yadda helag da. Elaw kayu et yu pambebleyan.’”
8 Eis aqui a terra que eu pus diante de vós; entrai e possuí a terra que o Senhor , com juramento, deu a vossos pais, Abraão, Isaque e Jacó, a eles e à sua descendência depois deles.
9 Kan Moses idan etan ni tuu “Yan wada itsu pay nid Duntug e Sinai ey inhel kun hi-gayu e eggak kabaelan ni mengippaptek ni hi-gayun emin.
9 Nesse mesmo tempo, eu vos disse: eu sozinho não poderei levar-vos.
10 Tep impedakkel dakeyun Ap-Apu e Dios yun henin kadinakkel idan bittuwen di kabunyan.
10 O Senhor , vosso Deus, vos tem multiplicado; e eis que, já hoje, sois multidão como as estrelas dos céus.
11 Hi Apu Dios e Dios idan aammed tayu hu mengippedakkel pay ni hi-gayun meminhanlibu niya hi-gatu memendisyon ni hi-gayu et kumedangyan kayu.
11 O Senhor , Deus de vossos pais, vos faça mil vezes mais numerosos do que sois e vos abençoe, como vos prometeu.
12 Nem inna-nuk ni mengippennuh idan yuka panhahallai niya inna-nuk ni umbaddang di ligat yu e hakey yak ni mengippahding?
12 Como suportaria eu sozinho o vosso peso, a vossa carga e a vossa contenda?
13 Hannemnem yu etan inhel ku lan nunman e kangkuy pampili kayud hanhakkey ni helag Israel idan nelaing, wada kabaelan dan mengewwat, niya kayyaggud elaw da et hi-gada pambalin kun mengipappangngulun hi-gayu.
13 Tomai-vos homens sábios, inteligentes e experimentados, segundo as vossas tribos, para que os ponha por vossos cabeças.
14 Ey inebulut yu e ‘Kanyuy kayyaggud humman ni ninemnem kun pehding tayu.’”
14 Então, me respondestes e dissestes: É bom cumprir a palavra que tens falado.
15 Et humman idan pinili yu hu impambalin kun huwet niya opisyal yu. Et yadda edum ey impambalin kuddan man-ap-apun hanlibun tuu, yadda edum ey man-ap-apun hanggatut, yadda edum ey man-ap-apun nelima et yadda edum ey man-ap-apun hampulu.
15 Tomei, pois, os cabeças de vossas tribos, homens sábios e experimentados, e os fiz cabeças sobre vós, chefes de milhares, chefes de cem, chefes de cinquenta, chefes de dez e oficiais, segundo as vossas tribos.
16 Intugun kuddan nunman ni huwet e kangkun hi-gaday “Mahapul ni meandeng ni ingganah hu pehding yu, beken ni ebuh ida helag Israel, nem anin idan nalpud edum ni bebley ni nekibebley ni hi-gayu.
16 Nesse mesmo tempo, ordenei a vossos juízes, dizendo: ouvi a causa entre vossos irmãos e julgai justamente entre o homem e seu irmão ou o estrangeiro que está com ele.
17 Ihummangan yun ustuh hu kapandidiklamuhiddan edum yun helag Israel. Entan tu ipahhig idan kedangyan. Mahapul ni man-iingngeh ni meandeng hu pehding yun menuwwet idan kedangyan niya newetwet. Entan takut ni hipan pehding da, tep yuka i-ehneng hi Apu Dios ni pengippennuhan yuddan kasuh. I-li yun hi-gak ida kasuh ni kayu kameliggasin mengippennuh.
17 Não sereis parciais no juízo, ouvireis tanto o pequeno como o grande; não temereis a face de ninguém, porque o juízo é de Deus; porém a causa que vos for demasiadamente difícil fareis vir a mim, e eu a ouvirei.
18 Ey yan nunman inhel kun hi-gayun emin hu hipan lebbeng tun pehding yu.”
18 Assim, naquele tempo, vos ordenei todas as coisas que havíeis de fazer.
19 “Entanni ey hini-yan tayu hu Duntug e Sinai tep humman inhel Apu Dios e Dios tayun pehding tayu. Et mandalan itsud eleg mebebleyin mahkang, ey anggetakkut e inang-ang tayun emin. Et han itsu mampalaw di duntuduntug e bebley idan Amorite. Dimmateng itsud Kades Barnea et
19 Então, partimos de Horebe e caminhamos por todo aquele grande e terrível deserto que vistes, pelo caminho da região montanhosa dos amorreus, como o Senhor , nosso Deus, nos ordenara; e chegamos a Cades-Barneia.
20 kangkun hi-gayuy ‘Dimmateng itsu law di bebley ni indawat Apu Dios e Dios tayun hi-gatsu.
20 Então, eu vos disse: tendes chegado à região montanhosa dos amorreus, que o Senhor , nosso Deus, nos dá.
21 Ammandeh! Elaw kayu et pambebleyan yu. Entan pandewadewa, niya entan takut yu tep inhel Apu Dios e Dios ida lan aammed tayu, e iddawat tun hi-gayu humman ni bebley.’
21 Eis que o Senhor , teu Deus, te colocou esta terra diante de ti. Sobe, possui-a, como te falou o Senhor , Deus de teus pais: Não temas e não te assustes.
22 Nem kanyun hi-gak ey ‘Um-itu-dak itsun an mansi-im et ehelen dan hi-gatsu hedin attu hu kayyaggud ni dellanen tayu, ey hedin hipan bebley hu tayu hehgepen.’
22 Então, todos vós vos chegastes a mim e dissestes: Mandemos homens adiante de nós, para que nos espiem a terra e nos digam por que caminho devemos subir e a que cidades devemos ir.
23 Ey ya impannemnem kun nunman ni inhel yu ey kayyaggud, et pumili-ak ni hampulut dewwan lalakkin nalpud hanhakkey di helag Israel.
23 Isto me pareceu bem; de maneira que tomei, dentre vós, doze homens, de cada tribo um homem.
24 Limmaw ida e linabhan da etan duntuduntug et datngen da hu Nedeklan e Eskol et da hinapen ni inang-ang humman ni bebley.
24 E foram-se, e subiram à região montanhosa, e, espiando a terra, vieram até o vale de Escol,
25 Nengaladdan lameh ni keyew ni in-anemut dan neibangngadan da et kandan hi-gatsuy ‘Kayyaggud ni pambebleyan humman ni indawat Apu Dios e Dios tayun hi-gatsu.’
25 e tomaram do fruto da terra nas mãos, e no-lo trouxeram, e nos informaram, dizendo: É terra boa que nos dá o Senhor , nosso Deus.
26 Nem nginhay yu hu inhel Apu Dios e Dios yu tep eleg yu pinhed ni umlaw diman.
26 Porém vós não quisestes subir, mas fostes rebeldes à ordem do Senhor , vosso Deus.
27 Nangngungudu kayu niya nanlilih kayu e kanyuy ‘Anggebe-hel daitsun Apu Dios, tep impangulu daitsu et hi-yanen tayu Egypt, et i-li daitsudya ma-lat pateyen daitsuddan Amorite.
27 Murmurastes nas vossas tendas e dissestes: Tem o Senhor contra nós ódio; por isso, nos tirou da terra do Egito para nos entregar nas mãos dos amorreus e destruir-nos.
28 Et humman hu, eleg itsu kaya umlaw diman. Endi law tuled tayu, tep yadda intu-dak tayun an nansiim ey kanday etta-ta-gey ida tuudman, niya na-na-let ida nem hi-gatsu. Ey eta-ta-gey hu tuping ni luhud ni bebley da e dettengen tu kabunyan. Ey inang-ang da pay kunu hu etta-teng ni tutu-un helag Anak.’
28 Para onde subiremos? Nossos irmãos fizeram com que se derretesse o nosso coração, dizendo: Maior e mais alto do que nós é este povo; as cidades são grandes e fortificadas até aos céus. Também vimos ali os filhos dos anaquins.
29 Nem inhel kun hi-gayu e kangkuy ‘Entan takut idan nunman ni tuu,
29 Então, eu vos disse: não vos espanteis, nem os temais.
30 tep ippangulu dakeyun Apu Dios e Dios yu. Hi-gatu mekiggubbat et iehneng dakeyu, henin inang-ang yun impahding tud Egypt,
30 O Senhor , vosso Deus, que vai adiante de vós, ele pelejará por vós, segundo tudo o que fez conosco, diante de vossos olhos, no Egito,
31 niya impahding tud eleg mebebleyi. Anin ni hi-gayu, ey neka-ang-ang yu hu nengipenaptekan Apu Dios e Dios yun hi-gatsu eyad eleg mebebleyi, henin kapemaptek ni hakey ni aman u-ungnga tu. Et deh e in-ali daitsudya.’
31 como também no deserto, onde vistes que o Senhor , vosso Deus, nele vos levou, como um homem leva a seu filho, por todo o caminho pelo qual andastes, até chegardes a este lugar.
32 — ausente —
32 Mas nem por isso crestes no Senhor , vosso Deus,
33 — ausente —
33 que foi adiante de vós por todo o caminho, para vos procurar o lugar onde deveríeis acampar; de noite, no fogo, para vos mostrar o caminho por onde havíeis de andar, e, de dia, na nuvem.
34 Et humman hu, nemahhig bunget Apu Dios ni nangngelan tun lilih yu et isapatah tu e kantuy
34 Tendo, pois, ouvido o Senhor as vossas palavras, indignou-se e jurou, dizendo:
35 ‘Endin hekey ni hi-gayun nekalliwtan ni tutu-un nunya hu mategun umlaw ni an menang-ang etan ni kayyaggud ni bebley ni insapatah kun iddawat kudda lan aammed yu.
35 Certamente, nenhum dos homens desta maligna geração verá a boa terra que jurei dar a vossos pais,
36 Ebuh hi Kaleb e u-ungngan Jephunneh hu dammutun umlaw diman. Iddawat kun hi-gatu et yadda helag tu etan bebley ni tu dindinlan, tep impannanneng tu hu tuka pengu-unnud ni hi-gak.’
36 salvo Calebe, filho de Jefoné; ele a verá, e a terra que pisou darei a ele e a seus filhos, porquanto perseverou em seguir ao Senhor .
37 Gapun hi-gayu ey bimmunget dama hi Apu Dios ni hi-gak et kantuy ‘Anin ni hi-gam Moses et eleg ka mabalin ni umlaw diman.
37 Também contra mim se indignou o Senhor por causa de vós, dizendo: Também tu lá não entrarás.
38 Nem petuled mu hi Joshua e u-ungngan Nun e kamemabbaddang ni hi-gam, et hi-gatu mengipengnguluddan etan ni tutu-un mambebley diman.’
38 Josué, filho de Num, que está diante de ti, ele ali entrará; anima-o, porque ele fará que Israel a receba por herança.
39 Entanniy kan Apu Dios ni hi-gatsuy ‘Yadda u-ungnga yun kamenangpa e eleg da pay ni amta hu lawah winu kayyaggud, e hi-gada etan yuka itattakkut ni belluden idan buhul yu, hu umlaw ni an mambebley diman.
39 E vossos meninos, de quem dissestes: Por presa serão; e vossos filhos, que, hoje, nem sabem distinguir entre bem e mal, esses ali entrarão, e a eles darei a terra, e eles a possuirão.
40 Nem hedin hi-gayu, man meibbangngad kayu e iddalan yu mewan di eleg mebebleyi et mampalaw kayud appit ni Madlang ni Baybay.’
40 Porém vós virai-vos e parti para o deserto, pelo caminho do mar Vermelho.
41 Entanni ey kanyun hi-gak ey ‘Nanliwat kamin Apu Dios e Dios tayu, nem umlaw kamin nunya, et kami makigubat ma-lat mambebley kamidda etan di bebley tep humman dedan hu inhel tu.’ Et pan-ihakbat yu almas yu, et lumaw kayun nekigubat tep kanyu nem nelakah hu penggepan yun nunman ni duntuduntug ni bebley.
41 Então, respondestes e me dissestes: Pecamos contra o Senhor ; nós subiremos e pelejaremos, segundo tudo o que nos ordenou o Senhor , nosso Deus. Vós vos armastes, cada um dos seus instrumentos de guerra, e vos mostrastes temerários em subindo à região montanhosa.
42 Nem kan Apu Dios ni hi-gak ey ‘Ehel mun hi-gada e eleg ida umlaw ni mekiggubbat tep eggak baddangan ida. Hedin umlaw ida, ey nanna-ud ni apputen idaddan buhul yu.’
42 Disse-me o Senhor : Dize-lhes: Não subais, nem pelejeis, pois não estou no meio de vós, para que não sejais derrotados diante dos vossos inimigos.
43 Inhel kun hi-gayu humman ni inhel Apu Dios, nem kahing kayu. Et nealay nanglaw kayun nekigubat idan nambebley diman ni duntuduntug ni bebley e indinel yu annel yu tep nginhay yu hi Apu Dios.
43 Assim vos falei, e não escutastes; antes, fostes rebeldes às ordens do Senhor e, presunçosos, subistes às montanhas.
44 Neukat idalli hu hantapug ni Amorite e henidda putsukan et gubaten dakeyu, et pampedugen dakeyu meippalpud Seir ingganah di Hormah, et apputen dakeyu etan di duntuduntug ni bebley di Edom.
44 Os amorreus que habitavam naquela região montanhosa vos saíram ao encontro; e vos perseguiram como fazem as abelhas e vos derrotaram desde Seir até Horma.
45 Entanni ey nambangngad kayu et mampehemmehemmek kayun mampebaddang nan Apu Dios, nem eleg tu hanguden hu dasal yu,
45 Tornastes-vos, pois, e chorastes perante o Senhor , porém o Senhor não vos ouviu, não inclinou os ouvidos a vós outros.
46 et manhahha-ad itsud Kades Barnea ni nebayag.
46 Assim, permanecestes muitos dias em Cades.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Deuteronômio 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.