2 Reis 5
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NVT
1 Kapekatbalan patul di Syria hi Naaman e ap-apun sindalu tu tep gapun hi-gatu ey impengenapput Apu Dios idad gubat. Netuled ni sindalu nem wada hu degeh ni belat tun kandan leprosy.
1 O rei da Síria tinha grande respeito por Naamã, comandante do seu exército, pois, por meio dele, o S enhor tinha dado grandes vitórias à Síria. Mas, embora Naamã fosse um guerreiro valente, sofria de lepra.
2 Wada lan nunman hu nengubatan dan Israel et ibsik da hakey ni u-ungngan bii et pambega-en etan ni ahwan Naaman.
2 Naquela época, saqueadores sírios tinham invadido o território de Israel, e entre os cativos havia uma menina que se tornou serva da esposa de Naamã.
3 Hakey ni aggew ey kan etan ni u-ungngan bega-en nan hi ahwan Naaman ey, “Hamban umlaw hu apuk di Samaria et tu ang-angen etan prophet diman ma-lat agahan tu hu degeh tun leprosy.”
3 Certo dia, a menina disse à sua senhora: “Como seria bom se meu senhor fosse ver o profeta em Samaria! Ele o curaria da lepra!”.
4 Dingngel Naaman humman ni inhel etan ni u-ungngan bii et lumaw etan ni patul et ehlen tun hi-gatu humman.
4 Naamã contou ao rei o que a menina israelita tinha dito.
5 Kan etan ni patul ey “Em, mahapul ni umlaw ka! Mantuddekkak etan ni patul di Israel et alen mu et idwat mun hi-gatu.”
5 Então o rei da Síria lhe respondeu: “Vá visitar o profeta. Eu lhe darei uma carta de apresentação ao rei de Israel”. Naamã partiu levando 350 quilos de prata, 72 quilos de ouro e dez roupas de festa.
6 Heninnuy hu wada etan di tudek ni inlaw Naaman etan ni patul ni Israel: “Nantudekkak ni hi-gam et peamtak hi Naaman e opisyal ku. Pinhed kun e-kalen mu hu leprosy ni degeh tu.”
6 A carta para o rei de Israel dizia: “Com esta carta apresento meu servo Naamã. Quero que o rei o cure da lepra”.
7 Binidbid etan ni patul ni Israel humman ni tudek ey bini-ki tu balwasi tu et kantuy “Kaw hi-gak hi Apu Dios? Kaw mabalin ni umpateyyak ey sineguk mewan? Kele an um-itu-dak ni kamandedgeh ni leprosy ma-lat ekalen ku? Tam kamenemmahemmak ni umgapuh ma-lat gubaten daitsu mewan!”
7 Quando o rei de Israel leu a carta, rasgou as roupas e disse: “Acaso sou Deus, capaz de dar ou de tirar a vida? Por que esse homem me pede que cure um leproso? Como vocês podem ver, ele procura um pretexto para nos atacar!”.
8 Nem dingngel nan Elisha e prophet huyya et itu-dak tu hu an menghel ni nunyan nunman ni patul: “Kele kaka memunnumunnu? Itu-dak mudya hi Naaman et amtaen tu e wada hu makulug ni prophet di Israel.”
8 Mas, quando Eliseu, o homem de Deus, soube que o rei de Israel havia rasgado as roupas, mandou-lhe esta mensagem: “Por que o rei ficou tão aflito? Envie Naamã a mim, e ele saberá que há um profeta verdadeiro em Israel”.
9 Et lumaw hi Naaman e impakilaw tudda hu kebayyun nangguyud ni kalesah tu et umehneng di pettek ni habyen di baley Elisha.
9 Então Naamã foi com seus cavalos e carruagens e parou à porta da casa de Eliseu.
10 Immitu-dak hi Naaman ni bega-en tun an menghel e kantuy “Lakkay et kamambulun meminpittud Wangwang e Jordan et yumaggud hu belat mu niya ma-lat ma-kal hu degeh mun leprosy.”
10 Ele mandou um mensageiro dizer a Naamã: “Vá e lave-se sete vezes no rio Jordão. Sua pele será restaurada, e você ficará curado da lepra”.
11 Nem bimmunget hi Naaman tep kantuy “Kangku ngu nem um-ehep et ang-angen tuwak et mandasal nan hi Apu Dios e Dios tu et idengdeng tu hu ngamay tu eyad annel ku et ma-kal eya leprosy ku.
11 Naamã ficou indignado e disse: “Imaginei que ele sairia para me receber! Esperava que movesse as mãos sobre a lepra, invocasse o nome do S enhor , seu Deus, e me curasse!
12 Nem kaw bekken ni kekkeddukdul ni peteg hu Wangwang e Abana niya Parpar di Damascus nem yaddan emin hu wangwang eyad Israel? Kele bekken diman ni nak pambulluan?” Nemahhig bunget Naaman et mandaddan ni meibbangngad di bebley tu.
12 Não são os rios Abana e Farfar, em Damasco, melhores que qualquer rio de Israel? Será que eu não poderia me lavar em um deles e ser curado?”. Naamã deu meia-volta e partiu furioso.
13 Nem immehel ida hu bega-en tun ingkuyug tu et kanday “Apu, kaw gullat ni neligat hu e-helen etan ni prophet ni pehding mu et kaw ambeken ni han-ipahding mu? Et humman hu, attu kuma et u-unnudem eya kantun umlaw kan ebuh ni an mambullu et ma-kal degeh mu?”
13 Mas seus oficiais tentaram convencê-lo, dizendo: “Meu senhor, se o profeta lhe tivesse pedido para fazer algo muito difícil, o senhor não teria feito? Por certo o senhor deve obedecer à instrução dele, pois disse apenas: ‘Vá, lave-se e será curado’”.
14 Inu-unnud Naaman et lumaw di Jordan et manta-mel ni neminpittu e humman hu inhel Elisha ni pehding tu et meka-kal hu degeh tu et yumaggud belat tu e nambalin ni heni belat ni u-ungnga.
14 Assim, Naamã desceu ao Jordão e mergulhou sete vezes, conforme a instrução do homem de Deus. Sua pele ficou saudável como a de uma criança, e ele foi curado.
15 Nambangngad hi Naaman et yadda etan ingkuyug tud kad-an Elisha et kantuy “Inamtak law nunya e endi edum ni makulug ni Dios di kebebbebley, ebuh di deya Israel. Abulut mu ahan eya iddawat kun hi-gam.”
15 Então Naamã e toda a sua comitiva voltaram para onde morava o homem de Deus. Ao chegar diante dele, Naamã disse: “Agora sei que no mundo inteiro não há Deus, senão em Israel. Por favor, aceite um presente de seu servo”.
16 Nem kan Elisha ey “Issapatah kud ngadan Apu Dios e wadan ingganah niya kan bega-en ni hi-gak e eggak dewwata hu hipan iddawat mun hi-gak.” Kapepillit Naaman nem eleg tu.
16 Eliseu, porém, respondeu: “Tão certo como vive o S enhor , a quem sirvo, não aceitarei presente algum”. Embora Naamã insistisse, Eliseu recusou.
17 Kan Naaman ey “Hedin tep hannitan, abulut mu anhan et umienamuttak ni puyek ni ellak di deya et pekalgak eyad dewwan kebayyuk tep meippalpun nunya ey eleggak man-appit di kumpulmih ni dios nem hi Apu Dios ni ebuh.
17 Então Naamã disse: “Está bem, mas peço que permita que este seu servo leve para casa duas mulas carregadas com a terra deste lugar. De agora em diante, nunca mais oferecerei holocaustos ou sacrifícios a qualquer outro deus, senão ao S enhor .
18 Nem pessinsahan da-ak et anhan nan Apu Dios hedin mekihgeppak etan ni patul kud tempol ni tu pandeyyawan nan Rimmon e dios ni Syria et ittetnged tun hi-gak et manyu-ung et makiyu-ungngak dama.”
18 Mas que o S enhor me perdoe por uma coisa: quando meu senhor, o rei, for ao templo do deus Rimom para adorar ali e se apoiar em meu braço, que o S enhor me perdoe quando eu também me curvar”.
19 Kan Elisha ey “Melinggep la pandellanam.” Ida kamenglaw di Naaman e neidaddawwidda law
19 “Vá em paz”, disse Eliseu. Então Naamã partiu para casa.
20 ey kan Gehasih e bega-en nan Elisha di nemnem tuy “Impaenamut nan apuk hi Naaman ey endi tu imbayad! Gullat et kuma, inla tu etan kapan-iddawat nunman ni iSyria. Issapatah kud ngadan nan Apu Dios e wadan ingganah e mahapul ni pepdugek et alek hu kumpulmih ni iddawat tu.”
20 Mas Geazi, servo de Eliseu, o homem de Deus, pensou: “Meu senhor não deveria ter deixado esse sírio, Naamã, partir sem aceitar os presentes. Tão certo como vive o S enhor , vou correr atrás dele para ver se consigo alguma coisa”.
21 Et meipdug hi Gehasih. Inang-ang nan Naaman e kamangkeipdug et melehbeng di kalesah tu et dammuen tu, et kantuy, “Kaw wada hipan neipahding?”
21 E Geazi correu atrás de Naamã. Quando Naamã viu que Geazi corria atrás dele, desceu de sua carruagem e foi ao encontro dele. “Está tudo bem?”, perguntou Naamã.
22 Hinumang nan Gehasi e kantuy “Endi, nem intu-dak da-ak nan apuk et e-helen kun hi-gam e wadadda dewwan prophet ni dimmateng e edum ida etan ni grupuh ni prophet di duntug di Epraim. Pinhed tun iddawtam idan tellun libun palatah ni silber et ya dewwan panhullulan dan balwasi.”
22 “Sim, está tudo bem”, respondeu Geazi. “Meu senhor me enviou para dizer que acabaram de chegar dois jovens profetas da região montanhosa de Efraim. Meu senhor pediu 35 quilos de prata e duas roupas de festa para eles.”
23 Kan Naaman ey “Alam kuma eya enem ni libun palatah ni silber.” Impapilit tu et umidwat ni dewwan panhullulan ni balwasi et patnged tuddan dewwan bega-en tu et ilaw da e neitu-nud hi Gehasih.
23 “Claro, leve setenta quilos de prata”, insistiu Naamã. Ele lhe deu duas roupas de festa, colocou a prata em duas sacolas e enviou dois servos para carregarem os presentes para Geazi.
24 Dimmateng ida etan di duntug di kad-an ni baley Elisha ey bineltan nan Gehasih etan singnged idan bega-en Naaman et ihgep tud bawang et pambangngad tudda.
24 Ao chegarem à colina, Geazi pegou as sacolas, enviou os servos de volta e escondeu os presentes dentro de casa.
25 Entanni ey nambangngad mewan ni himmegep di bawang di kad-an Elisha ey kan Elisha ni hi-gatuy, “Attu nalpuam?”
25 Quando entrou para ver seu senhor, Eliseu, este lhe perguntou: “Onde você esteve, Geazi?”. “Não estive em lugar algum”, respondeu Geazi.
26 Nem kan Elisha ey “Kaw kammu nem endi hu linnawak diman ni nenang-ang ni nelehbengan Naaman di kalesah tu et daka dammuen? Beken nunya tsimpuh hu penewwatan ni iddawat dan pihhuh, balwasi, winu puyek ni tenneman ni grapes niya olibah, kalneroh, niya baka winu bega-en?
26 Mas Eliseu lhe disse: “Você não percebe que eu estava presente em espírito quando Naamã desceu da carruagem para encontrar-se com você? Esta definitivamente não era ocasião de receber dinheiro e roupas, oliveiras e videiras, ovelhas, gado e servos.
27 Gapu tep impahding mu huttan, heltapen yuddallin helag mun ingganah hu degeh Naaman.” Immehep hi Gehasih di kuwaltuh Elisha ey nambalin ni mablah hu belat tu e heni dallallu tep newada leprosy tu.
27 Por isso, você e seus descendentes sofrerão da lepra de Naamã para sempre”. Quando Geazi saiu dali, seu corpo estava coberto de lepra; sua pele estava branca como a neve.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Reis 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.