2 Crônicas 25
Ya ehel apu Dios (IFY) vs ARA
1 Dewampulut lima toon Amasiah eman ni nampatulan tu et man-ap-apud Judah ni dewampulut heyam ni toon. Hi inetu ey hi Jehoaddin e iJerusalem.
1 Era Amazias da idade de vinte e cinco anos quando começou a reinar e reinou vinte e nove anos em Jerusalém; sua mãe se chamava Jeoadã, de Jerusalém.
2 Ma-nut inu-unnud Amasiah hu tugun Apu Dios, nem eleg malpud puhu tu.
2 Fez ele o que era reto perante o Senhor ; não, porém, com inteireza de coração.
3 Yan neihammadan law ni nan-ap-apuan tu ey impapetey tudda hu nematey nan ametu e hi Joas e patul.
3 Uma vez confirmado o reino nas suas mãos, matou os seus servos que tinham assassinado o rei, seu pai.
4 Nem eleg tu papetey ida u-ungnga da tep inu-unnud tu hu olden Apu Dios ni neitudek di Tugun Moses e kantuy “Beken ni lebbeng tun mettey hu a-ammed tep ya nambahulan ni u-ungnga tu niya beken ni lebbeng tun mettey hu u-ungnga tep ya nambahulan ni a-ammed tu. Tep ya hakey ni tuun nambahul ey hi-gatu mettey tep ya nambahulan tu.”
4 Porém os filhos deles não matou, mas fez segundo está escrito na Lei, no Livro de Moisés, no qual o Senhor deu ordem, dizendo: Os pais não serão mortos por causa dos filhos, nem os filhos, por causa dos pais; cada qual será morto pelo seu próprio pecado.
5 Ya hakey mewan ni impahding nan Amasiah ey inemung tudda sindalun helag Judah niyadda helag Benjamin et putuken tu aap-apu da meippuun di helag da. Impabilang tudda nantoon ni dewampulu niyadda nehuluk ni dewampulu toon da ey limmaw idan telunggatut ni libu. Nelaing idan man-ussal ni happiyaw niya pahul.
5 Amazias congregou a Judá e o pôs, segundo as suas famílias, sob chefes de mil e chefes de cem, por todo o Judá e Benjamim; contou-os de vinte anos para cima e achou trezentos mil escolhidos capazes de sair à guerra e manejar lança e escudo.
6 Ey sinangdanan tu hu hanggatut ni libun nelaing ni sindalun iIsrael ni umlaw di epat ni libun kiloh ni silber.
6 Também tomou de Israel a soldo cem mil homens valentes por cem talentos de prata.
7 Nem wada hu immalin bega-en Apu Dios et kantun hi-gatuy “Apu patul, entan kuma tangdan mun sindalun iIsrael tep inwalleng Apu Dios ida humman ni helag Epraim et eleg tudda baddangi.
7 Porém certo homem de Deus veio a ele, dizendo: Ó rei, não deixes ir contigo o exército de Israel; porque o Senhor não é com Israel, isto é, com os filhos de Efraim.
8 Hedin pekillaw muddan sindalum ni an mekiggubbat ey nanna-ud ni meapput kayu, anin ni piga laing yun mekiggubbat. Peapput dakeyun Apu Dios tep hedin hi-gatu man kabaelan tun peapput winu pengapput hu pinhed tu.”
8 Porém vai só, age e sê forte; do contrário, Deus te faria cair diante do inimigo, porque Deus tem força para ajudar e para fazer cair.
9 Kan Amasiah etan ni bega-en Apu Dios ey “Nem hipa tep law silbin etan ni imbayad kun hi-gada?” Kan etan ni bega-en Apu Dios ey “Kabaelan Apu Dios ni um-idwat ni hi-gam ni daddakkel ni pihhu nem ya etan imbayad mu.”
9 Disse Amazias ao homem de Deus: Que se fará, pois, dos cem talentos de prata que dei às tropas de Israel? Respondeu-lhe o homem de Deus: Muito mais do que isso pode dar-te o Senhor .
10 Et paenamut ida law Amasiah etan ida sinangdanan tun sindalun helag Epraim. Nambangngad ida humman ni sindalu e nemahhig bunget daddan iJudah.
10 Então, separou Amazias as tropas que lhe tinham vindo de Efraim para que voltassem para casa; pelo que muito se acendeu a ira deles contra Judá, e voltaram para casa ardendo em ira.
11 Impetuled Amasiah hu nemnem tu et ipengulu tudda sindalu tud Nedeklan e Maehin et pateyen dadda hampulun libun sindalun iEdom ni nalpud Seir.
11 Animou-se Amazias e, conduzindo o seu povo, foi-se ao vale do Sal, onde feriu dez mil dos filhos de Seir.
12 Ey dimpap da hampulun libun sindalu et ilaw daddad ahpat ni deplah et ibbeng dadda et mangkebukli annel dad babattud ehpen.
12 Também os filhos de Judá prenderam vivos dez mil e os trouxeram ao cimo de um penhasco, de onde os precipitaram, de modo que todos foram esmigalhados.
13 Nem entanni kumedek ey hinggep idan sindalun impaenamut Amasiah hu pigan bebley di Judah di nambattanan ni Samaria niya Bet Horon et pateyen da tellun libun tutu-u niya dakel inla dan limmuddan tutu-u.
13 Porém os homens das tropas que Amazias despedira, para que não fossem com ele à peleja, deram sobre as cidades de Judá, desde Samaria até Bete-Horom; feriram deles três mil e fizeram grande despojo.
14 Yan inenamutan Amasiah ni nalpuan tun tu nengubatan idan iEdom ey wadadda in-anemut tun inla tuddan dios idan tuud Seir. Dinaydayaw tudda humman ni dios, ey nanyuung ni hi-gada niya in-appitan tudda.
14 Vindo Amazias da matança dos edomitas, trouxe consigo os deuses dos filhos de Seir, tomou-os por seus deuses, adorou-os e lhes queimou incenso.
15 Bimmunget hi Apu Dios tep ya humman ni impahding tu et itu-dak tu hu hakey ni prophet et kantuy “Kele nealay muka daydayawadda dios ni eleg da kabaelin mengihwang idan tuu dad hipan impahding mun hi-gada?”
15 Então, a ira do Senhor se acendeu contra Amazias, e mandou-lhe um profeta que lhe disse: Por que buscaste deuses que a seu povo não livraram das tuas mãos?
16 Nem eleg gibbuhen nunman ni prophet hu tuka pan-e-hela ey immehel hi Amasiah e kantuy “Eggak mahapul hu tugun mu. I-ineng ka kumadtan tep lektattuy impapetey daka!” Et isiked nunman ni prophet ni um-ehel nem kantuy “Nanna-ud ni ninemnem Apu Dios ni bahbahen daka tep hannitan muka pehpehding ey muka kehhinga tugun ku.”
16 Enquanto lhe falava o profeta, disse-lhe o rei: Acaso, te pusemos por conselheiro do rei? Para com isso. Por que teríamos de ferir-te? Então, parou o profeta, mas disse: Sei que Deus resolveu destruir-te, porque fizeste isso e não deste ouvidos ao meu conselho.
17 Entanni ey hinummangan Amasiah ida konsihal tu et umitu-dak ni an memabbaggan patul ni Israel e hi Jehoas e u-ungngan Jehoahas niya inap-apun Jehu. Kantuy “Ali ka e patul ni Israel et manggubat ita.”
17 Então, Amazias, rei de Judá, tomou conselho e enviou mensageiros a Jeoás, filho de Jeoacaz, filho de Jeú, rei de Israel, dizendo: Vem, meçamos armas.
18 Nem a-abbig hu impanumang nunman ni patul di Israel nan Amasiah e patul di Judah. Kantuy “Wada hu hebit di muyung di Lebanon e kantu etan ni keyew ni sedar ey ‘Iebulut mu et ahwaen ni u-ungngak etan u-ungngam ni bii.’ Nem entanni ey immali kumedek hu anggetakkut ni animal et pan-igsin tu humman ni hebit.
18 Porém Jeoás, rei de Israel, respondeu a Amazias, rei de Judá: O cardo que está no Líbano mandou dizer ao cedro que lá está: Dá tua filha por mulher a meu filho; mas os animais do campo, que estavam no Líbano, passaram e pisaram o cardo.
19 Ka na-mu kamampahhiya tep sinekup mu Edom, nem ya ittugun kun hi-gam ey ditan ka kumad baley mu. Entan kaukat mun mekiggubbat. Kele ka menemmahemmak ni panliggatan yun umhulun ni kebahbahan yuddan tutu-um di Judah?”
19 Tu dizes: Eis que feri os edomitas; e o teu coração se ensoberbeceu para te gloriares; agora, fica em casa; por que provocarias o mal para caíres tu, e Judá, contigo?
20 Nem kahing hi Amasiah tep indaddan Apu Dios hu kebahbahan tu tep ya tuka penaydayawin dios idan iEdom.
20 Mas Amazias não quis atendê-lo; porque isto vinha de Deus, para entregá-los nas mãos dos seus inimigos, porquanto buscaram os deuses dos edomitas.
21 Et amungen Jehoas e patul di Israel ida sindalu tu et ida makigubat nan Amasiah e patul di Judah et manggubat idad Bet Semes.
21 Subiu, então, Jeoás, rei de Israel, e Amazias, rei de Judá, e mediram armas em Bete-Semes, que pertence a Judá.
22 Nanggugubat ida ey inapput idan iIsrael hu sindalun iJudah et mamsik ida et mampangenamut idad baballey da.
22 Judá foi derrotado por Israel, e fugiu cada um para sua casa.
23 Binelud nan Jehoas hi Amasiah e patul di Judah di Bet Semes et ilaw tud Jerusalem. Binahbah idan sindalu tu hu enem ni gatut ni piyeh ni batun luhud meippalpud Eheb e Epraim ingganah di Dugun Eheb.
23 E Jeoás, rei de Israel, prendeu a Amazias, rei de Judá, filho de Joás, filho de Jeoacaz, em Bete-Semes; levou-o a Jerusalém, cujo muro ele rompeu desde a Porta de Efraim até à Porta da Esquina, quatrocentos côvados.
24 Inla tuddan emin hu balituk, ya silber niyaddan emin hu ngunut ni kameussal di Tempol ni impaptek Obed Edom, anin idan hipan nebalol ni wadad baley ni patul. Ey inlaw tudda tutu-udman di Samaria.
24 Tomou todo o ouro e a prata, e todos os utensílios que se acharam na Casa de Deus, com Obede-Edom, e os tesouros da casa do rei, como também reféns; e voltou para Samaria.
25 Hi Amasiah e patul di Judah ey nambiyag pay ni hampulut liman toon neipalpun neteyyan Jehoas e patul ni Israel.
25 Amazias, filho de Joás, rei de Judá, viveu quinze anos depois da morte de Jeoás, filho de Jeoacaz, rei de Israel.
26 Ya edum ni neipahding ni nampatulan Amasiah neipalpun laputu ingganah ni neteyyan tu ey neitudek di Libluh idan Patul di Judah niyad Israel.
26 Ora, os mais atos de Amazias, tanto os primeiros como os últimos, porventura, não estão escritos no Livro da História dos Reis de Judá e de Israel?
27 Yan nengiwallengan Amasiah nan Apu Dios ey wadadda namplanuh ni memettey ni hi-gatud Jerusalem, et bumsik di Lakis. Nem intu-dak idan buhul tu hu mengunnud ni hi-gatu et da pateyen diman.
27 Depois que Amazias deixou de seguir ao Senhor , conspiraram contra ele em Jerusalém, e ele fugiu para Laquis; porém enviaram após ele homens até Laquis e o mataram ali.
28 Imbangngad da annel tud Jerusalem e intakkay dad kebayyu et ikulung dad kulung idan aammed tud Bebley David.
28 Trouxeram-no sobre cavalos e o sepultaram junto a seus pais na Cidade de Davi.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Crônicas 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.