1 Reis 20
Ya ehel apu Dios (IFY) vs ARA
1 Hi Benhadad e patul di Syria ey inemung tuddan emin hu sindalu tu. Ey nei-dum ni hi-gada hu telumpulut dewwan patul niyadda sindalu da. Immegah ida e nantakkay idad kebayyu niya nanlugan idad kalesah ni kaussalad gubat et da gubaten hu Samaria.
1 Ben-Hadade, rei da Síria, ajuntou todo o seu exército; havia com ele trinta e dois reis, e cavalos, e carros. Subiu, cercou a Samaria e pelejou contra ela.
2 Immitu-dak hi Benhadad idan tuu tu etan di bebley et da ehelen nan Ahab e patul ni Israel huyya: “Kan patul e hi Benhadad ey
2 Enviou mensageiros à cidade, a Acabe, rei de Israel,
3 ‘Ellan kudda silber mu niya balituk mu anin idan kekatkat-aguan ni ahwam niyadda u-ungngam.’”
3 que lhe disseram: Assim diz Ben-Hadade: A tua prata e o teu ouro são meus; tuas mulheres e os melhores de teus filhos são meus.
4 Hinumang Ahab et kantuy “Apu, nakka ebbuluta muka ibbaga. Anin ala muwak et yadda emin ni wadan hi-gak.”
4 Respondeu o rei de Israel e disse: Seja conforme a tua palavra, ó rei, meu senhor; eu sou teu, e tudo o que tenho.
5 Nambangngad ida mewan hu bineal Benhadad et kanday “Kan Benhadad ey ‘Imbagak e iddawat mun hi-gak hu silber ya balituk, yadda ahwam et yadda u-ungngam,
5 Tornaram a vir os mensageiros e disseram: Assim diz Ben-Hadade: Enviei-te, na verdade, mensageiros que dissessem: Tens de entregar-me a tua prata, o teu ouro, as tuas mulheres e os teus filhos.
6 nem yan kabbuhhan ni hanneyan olas ey ittu-dak kudda opisyal ku ma-lat da hinapen hu baballey yuddan opisyal mu et alen dan emin hu hipan nebalol.’”
6 Todavia, amanhã a estas horas enviar-te-ei os meus servos, que esquadrinharão a tua casa e as casas dos teus oficiais, meterão as mãos em tudo o que for aprazível aos teus olhos e o levarão.
7 Inaygan Ahab ida emin hu kamengipappangngulun bebley tu et kantuy “Ang-ang yu kedi, pinhed nunman ni tuun mekigguluh ni hi-gatsu. Nenu-dak la e kantuy iddawat kun hi-gatu ida ahwak, yadda u-ungngak, et yadda silber niya balituk ku et tebalek.”
7 Então, o rei de Israel chamou todos os anciãos da sua terra e lhes disse: Notai e vede como este homem procura o mal; pois me mandou exigir minhas mulheres, meus filhos, minha prata e meu ouro, e não lho neguei.
8 Kan idan nunman ni kamengipappangngulu et yadda tuu ey “Entan tu kaya dengel niya entan abulut tu hu tuka ibbaga.”
8 Todos os anciãos e todo o povo lhe disseram: Não lhe dês ouvidos, nem o consintas.
9 Et kan Ahab idan intu-dak Benhadad ey “Ehel yun patul yu e inebulut ku etan nemangulun imbagetu nem eleg mabalin ni nak ebbuluten eya tuka ibbagan nunya.” Immanemut ida et da ehelen nan Benhadad humman ni inhumang nan Ahab.
9 Pelo que disse aos mensageiros de Ben-Hadade: Dizei ao rei, meu senhor: Tudo o que primeiro demandaste do teu servo farei, porém isto, agora, não posso consentir. E se foram os mensageiros e deram esta resposta.
10 Entanniy nenu-dak mewan hi Benhadad e kantuy “I-alik hu dakel ni sindalu et bahbahen mi eya et-eteng ni bebley mu et ya dep-ul law hu i-anemut da. Anin ni petteyen da-ak idan dios hedin eggak pehding humman!”
10 Ben-Hadade tornou a enviar mensageiros, dizendo: Façam-me os deuses como lhes aprouver, se o pó de Samaria bastar para encher as mãos de todo o povo que me segue.
11 Hinumang daman Ahab e kantuy “Ehel yun patul yu e ya hakey ni sindalu ey eleg ni mampahhiya hedin kamandaddan ni an mekiggubbat. Et hedin negibbuh hu gubat et mengapput ey han law nampahhiya.”
11 Porém o rei de Israel respondeu e disse: Dizei-lhe: Não se gabe quem se cinge como aquele que vitorioso se descinge.
12 Dingngel Benhadad huyyan inhumang Ahab ni daka pengi-innumiddan edum tun patul di nangkampuan da, et kantuddan tuu tuy “Pandaddan kayun mekiggubbat!” Et mandaddan idan mengubbat etan ni et-eteng ni bebley Ahab.
12 Tendo Ben-Hadade ouvido esta resposta, quando bebiam ele e os reis nas tendas, disse aos seus servos: Ponde-vos de prontidão. E eles se puseram de prontidão contra a cidade.
13 Entanniy wada prophet ni limmaw di kad-an Ahab e patul ni Israel et kantuy “Kan Apu Dios ey ‘Entan takut muddan eman ni muka ang-ang-angan dakel ni sindalun mengubbat ni hi-gayu, tep peapput kuddan hi-gam ni nunyan aggew et pengamtaam e hi-gak hu Ap-Apu.’”
13 Eis que um profeta se chegou a Acabe, rei de Israel, e lhe disse: Assim diz o Senhor : Viste toda esta grande multidão? Pois, hoje, a entregarei nas tuas mãos, e saberás que eu sou o Senhor .
14 Kan Ahab ey “Hipa mengippengnguluddan mekiggubbat?” Kan etan ni prophet ey “Kan Apu Dios ey yadda kakat-agun aap-apun sindaluddad probinsiya.”
14 Perguntou Acabe: Por quem? Ele respondeu: Assim diz o Senhor : Pelos moços dos chefes das províncias. E disse: Quem começará a peleja? Tu! — respondeu ele.
15 Et paeyag Ahab hu ap-apuddan sindalud probinsiya e ya bilang da ey dewanggatut et telumpulut dewwa. Et hantudda amunga hu sindalun Israel e pitu libu bilang da.
15 Então, contou os moços dos chefes das províncias, e eram duzentos e trinta e dois; depois, contou todo o povo, todos os filhos de Israel, sete mil.
16 Nandattek aggew nunman ey limmaw idan an mengubbat idan iSyria. Ey yan nunman ni tsimpuh ey ida kamangkebutteng di Benhadad niyadda etan telumpulut dewwan patul ni memaddang ni hi-gatu.
16 Saíram ao meio-dia. Ben-Hadade, porém, estava bebendo e embriagando-se nas tendas, ele e os reis, os trinta e dois reis que o ajudavam.
17 Nemanguludda hu sindalud probinsiya ni limmaw. Et ida kamenetteng ey inang-ang idan sindalun Benhadad ni kaman-ang-ang-ang et kandan hi-gatuy “Wadadda sindalun kamengellin nalpud Samaria.”
17 Saíram primeiro os moços dos chefes das províncias; Ben-Hadade mandou observadores que lhe deram avisos, dizendo: Saíram de Samaria uns homens.
18 Kan Benhadad ey “Entan tudda patey, nem depap yudda, anin hedin kantu et kayyaggud hu in-ali da winu mekiggubbat ida.”
18 Ele disse: Quer venham tratar de paz, tomai-os vivos; quer venham pelejar, tomai-os vivos.
19 Nem ay kapan-ipenguluddan ap-apun sindalud probinsiya hu edum dan sindalun Israel ni an mengubbat ni hi-gada.
19 Saíram, pois, da cidade os moços dos chefes das províncias e o exército que os seguia.
20 Et wada hakey idan sindalud Israel ey pintey tu hu kehangga tun sindalun Syria. Endi maptek law ey namsik ida hu sindalun Syria et pampedugen idan sindalun Israel, nem impepuppuut Benhadad et mangkebayyuddan edum ni sindalu tu et bumsik ida.
20 Eles feriram, cada um ao homem que se lhe opunha; os siros fugiram, e Israel os perseguiu; porém Ben-Hadade, rei da Síria, escapou a cavalo, com alguns cavaleiros.
21 Naka-apput Ahab ida iSyria anin idan etan ni nampangkebayyu ey nampangkalesah ni sindalu da.
21 Saiu o rei de Israel e destroçou os cavalos e os carros; e feriu os siros com grande estrago.
22 Entanniy limmaw hu hakey ni prophet et kantun Ahab ey “Hedin mambangngad kayu, ey ang-ang mu et paka-iddaddan mudda sindalum, niya pakannemnemen yu hu kayyaggud ni pehding yu, tep gubbaten dakeyulli mewan ni patul di Syria ni hanneyan tsimpuh ni balintu.”
22 Então, o profeta se chegou ao rei de Israel e lhe disse: Vai, sê forte, considera e vê o que hás de fazer; porque daqui a um ano subirá o rei da Síria contra ti.
23 Kan idan opisyal nan Benhadad ni hi-gatuy “Ya gaputun neapput itsu ey dios di neduntug hu dios ni Israel. Nem kedi nem yad nedeklan hu panggugubatan tayu, mengapput itsu.
23 Os servos do rei da Síria lhe disseram: Seus deuses são deuses dos montes; por isso, foram mais fortes do que nós; mas pelejemos contra eles em planície, e, por certo, seremos mais fortes do que eles.
24 Heninnuy pahding mu: Ekal mudda etan patul ni mengippengngulun gubat et ihullul mudda hu ap-apun sindalu.
24 Faze, pois, isto: tira os reis, cada um do seu lugar, e substitui-os por capitães,
25 Ey idaddan mu hu henin kedakkel lan sindalu tayun nangketey ey hululim ida kekebayyun nangketey niya kakalesah ni nangkebahbah. Et gubaten tayudda iIsrael di nedeklan et apputen tayudda.”
25 e forma outro exército igual em número ao que perdeste, com outros tantos cavalos e outros tantos carros, e pelejemos contra eles em planície e, por certo, seremos mais fortes do que eles. Ele deu ouvidos ao que disseram e assim o fez.
26 Entanni ey nelabah hu tsimpuh ni ketel et amungen Benhadad hu sindalu tu et lumaw idad Aphek ni an mengubbat ni Israel.
26 Decorrido um ano, Ben-Hadade passou revista aos siros e subiu a Afeca para pelejar contra Israel.
27 Nandaddan ida dama iIsrael et lumaw idan menammun hi-gada. Henidda dewwan ek-ekut ni halun ni kalneroh ey hedin yadda iSyria man ninapnapan da hu pangil ni duntug. Nandimmang hu nangkampuan da.
27 Também aos filhos de Israel se passou revista, foram providos de víveres e marcharam contra eles. Os filhos de Israel acamparam-se defronte deles, como dois pequenos rebanhos de cabras; mas os siros enchiam a terra.
28 Limmaw etan prophet di kad-an Ahab et kantuy “Heninnuy hu inhel nan Apu Dios ‘Gapu tep kan idan iSyria ey hi-gak hu dios ni ebuh di duntug nem beken di nedeklan ey peapput kun hi-gayu eman ida dakel ni sindalu da et pengamtaan yu e hi-gak hu Apu Dios.’”
28 Chegou um homem de Deus, e falou ao rei de Israel, e disse: Assim diz o Senhor : Porquanto os siros disseram: O Senhor é deus dos montes e não dos vales, toda esta grande multidão entregarei nas tuas mãos, e assim sabereis que eu sou o Senhor .
29 Pitun aggew hu nanhahha-adan idan iSyria niyadda iIsrael di kampuddan nandemang. Inlapu dan manggubat ni meikkeppitun aggew ey pintey ni iIsrael hu hanggatut ni libun sindalun Syria.
29 Sete dias estiveram acampados uns defronte dos outros. Ao sétimo dia, travou-se a batalha, e os filhos de Israel, num só dia, feriram dos siros cem mil homens de pé.
30 Bimmesik idad Aphek etan eleg matey nem nealay natleb mewan etan binattun luhud nunman ni bebley et mangkede-hilan ida et matey hu dewampulut pitun libun hi-gada.
30 Os restantes fugiram para Afeca e entraram na cidade; e caiu o muro sobre os vinte e sete mil homens que restaram. Ben-Hadade fugiu, veio à cidade e se escondia de câmara em câmara.
31 Limmaw ida hu opisyal tud kad-an tu et kandan hi-gatuy “Dingngel mi e mahmek hu patul idan iIsrael. Abulut mu et lumaw kamid kad-an ni patul idan Israel et iewake mi langgusih ey imbanggel mi hu linubid et hemeken daka et eleg daka pateyen.”
31 Então, lhe disseram os seus servos: Eis que temos ouvido que os reis da casa de Israel são reis clementes; ponhamos, pois, panos de saco sobre os lombos e cordas à roda da cabeça e saiamos ao rei de Israel; pode ser que ele te poupe a vida.
32 Hanniman impahding da e imbalwasi da langgusih et ibanggel da linubid et lumaw idad kad-an Ahab et kandan hi-gatuy “Kan Benhadad ey ebuh anhan tu patey.”
32 Então, se cingiram com pano de saco pelos lombos, puseram cordas à roda da cabeça, vieram ao rei de Israel e disseram: Diz o teu servo Ben-Hadade: Poupa-me a vida. Disse Acabe: Pois ainda vive? É meu irmão.
33 Hedin ya impan-awat idan opisyal Benhadad nunman ni inhel Ahab ey kayyaggud hu meippahding et humangen da e kanday “Makulug ni han-agi kayun Benhadad!”
33 Aqueles homens tomaram isto por presságio, valeram-se logo dessa palavra; e disseram: Teu irmão Ben-Hadade! Ele disse: Vinde, trazei-mo. Então, Ben-Hadade saiu a ter com ele, e ele o fez subir ao carro.
34 Kan Benhadad ni hi-gatuy “Ibbangngad kun hi-gam ida etan bebley ni inlan aman nan amam ey dammutun memehwat kan et-eteng ni panggettangan yud Damascus e henin impahding amadtan Samaria.”
34 Ben-Hadade disse-lhe: As cidades que meu pai tomou a teu pai, eu tas restituirei; monta os teus bazares em Damasco, como meu pai o fez em Samaria. E eu, disse Acabe, com esta aliança, te deixarei livre. Fez com ele aliança e o despediu.
35 Entanni ey kan Apu Dios etan ni hakey ni prophet ey “Ehel mun kadwam ni prophet e kammuy ‘Kaway muwak.’” Nem eleg kawayen etan ni hakey ni prophet.
35 Então, um dos discípulos dos profetas disse ao seu companheiro por ordem do Senhor : Esmurra-me; mas o homem recusou fazê-lo.
36 Et kan etan ni prophet ni hi-gatuy “Gapu tep muka ngenghaya olden Apu Dios ey petteyen daka lan layon ni peni-yanam ni hi-gak.” Immela etan prophet ey dinammu tu layon et pateyen nunman ni layon.
36 Ele lhe disse: Visto que não obedeceste à voz do Senhor , eis que, em te apartando de mim, um leão te matará. Tendo ele se apartado, um leão o encontrou e o matou.
37 Limmaw mewan huyyan prophet di hakey ni tuu et kantun hi-gatuy “Kaway muwak.” Inlet etan ni tuu nengaway ni hi-gatu et masugat kumamman.
37 Encontrando o profeta outro homem, lhe disse: Esmurra-me. Ele o esmurrou e o feriu.
38 Linibutan etan ni prophet hu angah tun luput, et eleg meimmatunan et umehneng di gilig ni keltad et hehheggeden tu kelebbahan etan ni patul.
38 Então, se foi o profeta e se pôs no caminho do rei, disfarçado com uma venda sobre os olhos.
39 Nelabah etan patul et umhel etan prophet e kantuy “Apu patul, nak nekigubat ey wada hakey ni sindalun nengi-lin hi-gak ni dimpap tun buhul tayu. Kantuy ‘Guwalyaim huyyan tuu. Hedin pebsik mu man petteyen daka winu multaen dakan tellun libun silber.’
39 Ao passar o rei, gritou e disse: Teu servo estava no meio da peleja, quando, voltando-se-me um companheiro, me trouxe um homem e me disse: Vigia este homem; se vier a faltar, a tua vida responderá pela vida dele ou pagarás um talento de prata.
40 Nem endi maptek ni hanggaek et eggak kumedek pepuhdanan ey bimmesik etan tuu.”
40 Estando o teu servo ocupado daqui e dali, ele se foi. Respondeu-lhe o rei de Israel: Esta é a tua sentença; tu mesmo a pronunciaste.
41 Ingkal etan ni prophet hu inhani tud angah tu ey inimmatunan etan ni patul e hi-gatu hakey ni prophet.
41 Então, ele se apressou e tirou a venda de sobre os seus olhos; e o rei de Israel reconheceu que era um dos profetas.
42 Et kan law etan ni prophet ni hi-gatuy “Heninnuy hu inhel Apu Dios ni hi-gam ‘Gapu tep in-abulut mun eleg mettey etan tuun in-olden kun mettey ey ihullul mu biyag mu. Ey mettey ida sindalum tep eleg da pateyen sindalu tu.’”
42 E disse-lhe: Assim diz o Senhor : Porquanto soltaste da mão o homem que eu havia condenado, a tua vida será em lugar da sua vida, e o teu povo, em lugar do seu povo.
43 Kaumlelemyung ey kaumbubunget hi Ahab e patul di Samaria ni immanemut.
43 Foi-se o rei de Israel para sua casa, desgostoso e indignado, e chegou a Samaria.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.