Tiago 1
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NAA
1 Wun Jems wun. Godna njɨvwa kwutɨga nyan wun. Nɨna njambwi nyan Jisas Kraistna njɨvwa kwutɨga nyan wun. Kan pas wunayɨ pɨlɨwutɨga. Isrelna tamba vɨli kiyeli vɨlɨlɨk yelangɨ nɨmba kat kan pas pɨlɨwutaa kwigowun. Ngwuk ngwula ngepma kwagalalaa yiga ngepma ngepmamba yetɨlɨgangwuk. Ngwuk kat apma nandinya wowun.
1 Tiago, servo de Deus e do Senhor Jesus Cristo, às doze tribos que se encontram na Diáspora. Saudações.
2 Wuna mbaapma nɨmba, mandɨp mandɨp nɨma vak gwuk kat yandeyan solat sɨgiyangwuk. Ngwula mbangɨ ke valɨ yinda.
2 Meus irmãos, tenham por motivo de grande alegria o fato de passarem por várias provações,
3 Nɨma vak yandɨ, God kat yelavɨka tɨngweya vak kwagala lapman yingweyan apma maawut tɨgiyangwuk. Tamba vɨga lɨgangwuk. Ngi kat tɨga nɨma vat yandeyan solat asɨ ngwula.
3 sabendo que a provação da fé que vocês têm produz perseverança.
4 Tagula maawut yelavɨka tɨngweyan apma vak tɨgiyangwuk. Apma vat tɨga apma nda kat ana kwak kiyangwuk. Apma nda aywaa klanɨn waa yelavɨka lɨgiyangwuk.
4 Ora, a perseverança deve ter ação completa, para que vocês sejam perfeitos e íntegros, sem que lhes falte nada.
5 Ngwula nat nyan apma maawut yelavɨk tapman tɨndeyan God kat wagala kiyadɨ. Wagalandɨ maa God ndɨ kat apma maawut kwigiyandi. God ndinyangu kat nɨma sakwat apma nda kwilɨgandɨ. Wun kat manda kat wagalamɨn waa ana waigandɨ God. Kwo kwigiyandɨ. Tamba wagala lɨndɨ, wuka lɨgandɨ.
5 Se, porém, algum de vocês necessita de sabedoria, peça a Deus, que a todos dá com generosidade e sem reprovações, e ela lhe será concedida.
6 God kat wagalangweya njɨmbla nɨn kat kwigiyandɨ? O. Ana kwigiyandɨ waa ke yelavɨkngwa. Maawut vɨlɨlɨk yelavɨka lɨga nyan mwuk kwutɨndɨ lɨga pali vla lɨgandɨ.
6 Peça-a, porém, com fé, em nada duvidando, pois o que duvida é semelhante à onda do mar, impelida e agitada pelo vento.
7 — ausente —
7 Que uma pessoa dessas não pense que alcançará do Senhor alguma coisa,
8 — ausente —
8 sendo indecisa e inconstante em todos os seus caminhos.
9 Nɨna mbaapma nyan sanyu lapman tɨndeyan ana yelavɨka tɨgiyandɨ. Ngɨni God wun kat kwutaa wuna sɨ katso kiyandɨ waa yelavɨka lɨga solat sɨgiyandɨ.
9 O irmão de condição humilde glorie-se na sua exaltação,
10 Nɨma sanya tɨgiya nɨna mbaapma nyan ana ndɨna nɨma sanya kat solat sɨgiyandɨ. Yuwi mwe kavle yilɨga vak vla ndɨno tɨga lɨga kavle yigiyandɨ. Ndɨna kwanda kwanda nda ngɨlɨndɨ maa yelavɨk kiyandɨ. God wandɨ maa ngɨlɨndɨ waa yelavɨka solat sɨga lɨgiyandɨ.
10 e o rico, na sua humilhação, porque ele passará como a flor do campo.
11 Nya nɨman sɨlɨndɨ, yuwi lɨga wulɨgandɨ. Mwe nɨmbun lɨga wuga nda lɨgandɨ. Ndandɨ mala mwena apma mbangɨ kavel yigiyandɨ. Nɨma sakwat sanyo tɨgiya nɨmba ndina sanya kat mɨna yelavɨka njɨvwa kwuka lɨga ndino kavle yigiyandi.
11 Porque o sol se levanta com seu calor ardente, a planta seca, a sua flor cai e a formosura do seu aspecto desaparece. Assim também o rico murchará em seus caminhos.
12 Kavle vak aygwula waa wanda vak ngwuk kat yandeyan nɨma maawut ke yelavɨkngwa. Wan vak kat kwulakngweyan God ngwuk kat apma wenga kwigiyandɨ. Tak God wandɨ. Wun kat yelavɨka lɨgiya nɨmba ngwuk kat nɨma wenga kwigiyowun waa tak God wandɨ. Kan wenga ndɨnamba klalaa njɨmbla njɨmbla apma vat tɨgiyangwuk.
12 Bem-aventurado é aquele que suporta com perseverança a provação. Porque, depois de ter sido aprovado, receberá a coroa da vida, a qual o Senhor prometeu aos que o amam.
13 Kavle vat ayngwula waa wanda vat yandeyan God wun kat kavle vat ay walɨgandɨ waa ke wangwa. God wupma ana walɨgandɨ. Kavle vat ay ngwula waa wanda vak ndɨ ana wuka lɨgandɨ.
13 Ninguém, ao ser tentado, diga: “Sou tentado por Deus.” Porque Deus não pode ser tentado pelo mal e ele mesmo não tenta ninguém.
14 Kavle vat ay ngwula waa walɨnja nda nɨna kavle maawutna yelavɨtɨna. Nɨna kavle maawut yelavɨtɨna vapmba kavle vat yilɨganɨn.
14 Ao contrário, cada um é tentado pela sua própria cobiça, quando esta o atrai e seduz.
15 Kavle maawutna nyaangɨt wuka lɨneyankavle njɨvwa kwuk kiyanɨn. Kavle njɨvwa mɨna kwuka lɨneyankavle vat yigiyanɨn.
15 Então a cobiça, depois de haver concebido, dá à luz o pecado; e o pecado, uma vez consumado, gera a morte.
16 Wuna mbaapma nɨmba, ngwuk kat woseka ana wowun. Wupma yineyan kavle vat yigiyanɨn. Yelavɨk ngwula.
16 Não se enganem, meus amados irmãos.
17 Nɨna nyinangwupmba lɨga nyaek nɨn kat apma vak mɨna yilɨgandɨ. Kavle vak kai. Ndɨ njɨmbla njɨmbla tɨlɨga ya vɨtɨga lam vla lɨgandɨ. Nyinangwupmba lɨlɨga singwut kuntndan ndi kat kwulataa angwa ya vla vɨtɨgandɨ. Ndɨ mandɨp nɨn kat ana vilɨgandɨ. Apma vat mɨna vilɨgandɨ.
17 Toda boa dádiva e todo dom perfeito vêm lá do alto, descendo do Pai das luzes, em quem não pode existir variação ou sombra de mudança.
18 God ndɨna maawupmba yelavɨtaa nɨn kat ndɨna apma nyaangɨt mbutɨndɨ. Ndɨna nyaangɨt wutaa ndɨna mbaapmamba wuleinɨn. Nɨn tak wuleiya nɨmba nɨn. Ngɨni nat nɨma sakwat nɨmba wulei kiyandi.
18 Pois, segundo o seu querer, ele nos gerou pela palavra da verdade, para que fôssemos como que primícias das suas criaturas.
19 Wuna mbaapma nɨmba, ngwuk kat nɨma vak yelavɨka lɨgowun. Kɨta nda kat vɨngwangat wawun. Awuk ngwula. Nat nɨmbana nyaangɨt awuk ngwula. Ndi kat wata wangweya. Kwo nda lɨga awuk ngwula. Kwo ndi kat ke walea lɨngweya.
19 Vocês sabem estas coisas, meus amados irmãos. Cada um esteja pronto para ouvir, mas seja tardio para falar e tardio para ficar irado.
20 Ndi kat walea lɨngweyan ndina kavle vat kwagalalaa Godna apma vapmba ana tɨgiyandi. Walea lɨngwa nyaangɨt Godna angwa vat ana vɨsɨmogwi kiyandɨ. Ngi kat tɨga walea lɨngwa nyaangɨt ana wuka lɨgiyandi.
20 Porque a ira humana não produz a justiça de Deus.
21 Wan kavle vat kwagala ngwula. Godna nyaangɨt mɨna awuk ngwula. Nɨn kavle nɨmba nɨn. Godna nyaangɨt nɨn kat kwunak kiyandɨ waa yelavɨka awuk ngwula. Wukngweyan Godna nyaangɨt ngwutna maawupmba yelavɨka lɨga apma maawut mɨna tɨgiyangwuk. Ngɨni njɨmbla njɨmbla apma vat tɨgiyangwuk.
21 Portanto, deixando toda impureza e acúmulo de maldade, acolham com mansidão a palavra implantada em vocês, a qual é poderosa para salvá-los.
22 Godna nyaangɨt kwo wana wuka kwagala lɨngweya. Godna nyaangɨt wutaa lɨga wanda njɨvwa kwutaa alɨ ngwula.
22 Sejam praticantes da palavra e não somente ouvintes, enganando a vocês mesmos.
23 Kɨta nyan Godna nyaangɨt kwo wutaa kwagalandeyan glasmba mɨndama vɨga lɨga nyan vla tɨgandɨ.
23 Porque, se alguém é ouvinte da palavra e não praticante, assemelha-se àquele que contempla o seu rosto natural num espelho;
24 Mɨndama vɨlaa kwagalalaa yilaa mɨndama tɨnda vak ana yelavɨka tɨgandɨ. Maawut tamba tɨvɨndɨ maa mɨndamamba la nglambi ana njangi kiyandɨ.
24 pois contempla a si mesmo, se retira e logo esquece como era a sua aparência.
25 Kɨta nyan Godna nyaangɨt wutaa God wanda njɨvwa kwuka lɨndeyan God ndɨ kat apma vat yigiyandɨ. God waa nyaangɨt apma nyaangɨtna. Nɨma sakwat njambiya tɨga nyaangɨt ana ndɨ. Kɨta nyan wutaa kwutaa lɨndeya ndɨ kat ngilaa la kavle vat njalatndɨ maa kwo lɨgiyandɨ.
25 Mas aquele que atenta bem para a lei perfeita, lei da liberdade, e nela persevera, não sendo ouvinte que logo se esquece, mas operoso praticante, esse será bem-aventurado no que realizar.
26 Kɨta nyan wun Godna vapmba yiga yetɨlɨgowun waa walaa nɨma sakwat kavle nyaangɨt ngambundeyan ndɨ woseka walɨga nyana. Ndɨ Godna vapmba sɨmblan yetɨ lɨgandɨ. Kavle maawut tɨga nyana.
26 Se alguém supõe ser religioso, mas não refreia a sua língua, está enganando a si mesmo; a sua religião é vã.
27 Nɨna nyaek God apma vat yiga yetɨnangat wandɨ. Nɨn kat kupma wandɨ. Kwo yetɨgiya tolagwa nyaek nyime tapman tɨga mat nyangu kat kwunak kiyangwuk waa God wandɨ. Kan kɨpmana kavle vak ke yiga yetɨngwa waa God wandɨ.
27 A religião pura e sem mácula para com o nosso Deus e Pai é esta: visitar os órfãos e as viúvas nas suas aflições e guardar-se incontaminado do mundo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.