Mateus 18

GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jisasna mbaapmamba la nɨmba Jisas kat yalaa wagalandi. Nyinangwut wuleilaa anda nyana kwulaka nɨma nyanat tɨgiyaa waa wagalandi.
1 Naquele momento os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Quem é o mais importante no
2 Wagalanja vat wutaa Jisas mat nyan kɨta kat yagwa wandɨ, yalaa ndina nɨndɨmba laataa lɨndɨ.
2 Jesus chamou uma criança, colocou-a na frente deles
3 Lɨndɨ maa jisas ndi kat wandɨ. Ngwuk yelavɨk ngwula. Mbambala maawupmba yelavɨtɨngwa vak kwagalalaa kan mat nyan tɨga vla tɨlapman yingweyan nyinangwut ana wuleigiyangwuk.
3 e disse:
4 Kɨta nyan wun nɨma nyan ana wun waa yelavɨka lɨga kan mat nyan tɨga v a tɨndeyan wan nyan nyinangwut wuleilaa nɨma nyanat tɨgiyandɨ.
4 A pessoa mais importante no Reino do Céu é aquela que se humilha e fica igual a esta criança.
5 Kɨta nyan wuna njɨvwa kwuka kɨngi vat mat nyan kat apma vat yilɨndeyan wan yindeya apma vat wuna lak yaigandɨ waa wandɨ Jisas.
5 E aquele que, por ser meu seguidor, receber uma criança como esta estará recebendo a mim.
6 Jisas ndi kat wandɨ. Kɨngi vat mat nyan vla lɨga nɨmba wun kat yelavɨtnja vak kat nat nyan kai wandɨ maa wun kat kwagalalaa yindeyan wan ana nglaatndɨ. Wan kai waa nyan kat nɨma kambak klalaa yaawmba tulaa kwapmba waataa ngumba yaagingweyan apma vatna.
6 — Quanto a estes pequeninos que creem em mim , se alguém for culpado de um deles me abandonar, seria melhor para essa pessoa que ela fosse jogada no lugar mais fundo do mar, com uma pedra grande amarrada no pescoço.
7 Nat nɨmba kɨpmana nda kat vɨlaa wun kat yelavɨtɨnja vak kwagala lɨgandi. Kan kɨpmana nda kavle nda. Nat nɨmba wun kat kwagalagiyandi. Vɨlɨgowun. Wun kat yelavɨtɨga nɨmba kat kai walɨga nɨmba ndi wan nɨmba kavle klei nɨmba ndi. ndi kavle klei yigiyandi.
7 Ai do mundo por causa das coisas que fazem com que as pessoas me abandonem! Essas coisas têm de acontecer, mas ai do culpado!
8 Kɨta nyana taambamba kwutɨnda kavle njɨvwa ndɨna maawupmba lɨga apma vak kat kwulatndeyan taamba kalɨka tɨgandɨ. Taamba lapman apma kavat tɨndeyan wovuna. Apma taamba lɨga kavle kava njɨmbla njɨmbla ya vɨtɨga kavat yindeyan kavle vatna. Kɨta nyan kavle kavat man veiga wan kavamba kavle njɨvwa kwutɨnda njɨvwa ndɨna maawupmba lɨga apma vak kat kwulatndeyan man kalɨkiyandɨ. Sambɨn tɨga apma kavat yindeyan apma vatna. man apma vat tɨndɨ, kavle kava njɨmbla njɨmbla ya vɨtɨga kavat yindeyan kavle vatna.
8 — Se uma das suas mãos ou um dos seus pés faz com que você peque, corte-o e jogue fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna sem uma das mãos ou sem um dos pés do que ter as duas mãos e os dois pés e ser jogado no fogo eterno.
9 Kɨta nyan mɨnimba vɨnda kavle vat ndɨna maawupmba lɨga apma vak kat kwulatandeyan mɨni pɨnguga yaagigiyandɨ. Mɨni lapman kɨta naangɨ mɨnimba vɨga apma kavat yindeyan apma vatna. Mɨni vɨli apa apma vat tɨmbɨk, kavle kava njɨmbla njɨmbla ya vɨtɨga kavat yindeyan ana nglaatndɨ.
9 Se um dos seus olhos faz com que você peque, arranque-o e jogue fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna com um olho só do que ter os dois e ser jogado no fogo do inferno.
10 Ngwuk mat nyangu kat vɨlaa ndi kwo nda ndi waa ke yelavɨkngwa. Ndi kat vɨga lɨga ensel ngilɨga. Ndina ensel nyinangwupmba lɨga wuna nyaekagwi lɨgandi.
10 — Cuidado, não desprezem nenhum destes pequeninos! Eu afirmo a vocês que os anjos deles estão sempre na presença do meu Pai, que está no céu.
11 (Wun Godna vak ɨmogwi lɨga nyan wun. Wun sɨlɨwota la nɨmba kat aywaa kwunapmak kat yawun.)
11 [Porque o
12 Kɨta nyan sip sip l00 ndɨnamba lɨndɨ. Vɨga lɨndɨ. Kita yiga sɨlɨwotnda. Sɨlɨwotndɨ maa ndɨ angamak yigiyandɨ. Ngwuk angamak yelavɨkalɨgangwuk. Ngwuk kat waigowun. Samat tɨga 99 kwo lɨga sip sip kat ana vɨga lɨgiyandɨ. Sɨlɨwokna sip sip kat kwaka yigiyandɨ nat sip sip kat kwagalalaa. Kwagalalaa yinda sip sip kwo lɨga yuwi kɨga lɨgiyandi.
12 — O que é que vocês acham que faz um homem que tem cem ovelhas, e uma delas se perde? Será que não deixa as noventa e nove pastando no monte e vai procurar a ovelha perdida?
13 Kwaka yiga vɨlaa solat sɨngɨ.
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quando ele a encontrar, ficará muito mais contente por causa dessa ovelha do que pelas noventa e nove que não se perderam.
14 Sip sip kat vɨga la nyan ta vak vla ndɨno nyinangwupmba lɨga ngwutna nyaek God wupma vɨga lɨgandɨ. Ndɨna nyangu mbaak sɨlwatandi walɨgandɨ God.
14 Assim também o Pai de vocês, que está no céu, não quer que nenhum destes pequeninos se perca.
15 Mɨnogwinala kɨta vat wuna mbaapmamba la nyan mɨn kat kavle vat yindeyan ndɨ kat vɨlaa kavle vat yinda vak kat ngambu mbɨla. nat nɨmba kat ke mbuka. Ngambuma nyaangɨt wutndeyan wovuna. Ndɨ kat tamba kwunapmɨn.
15 — Se o seu irmão pecar contra você, vá e mostre-lhe o seu erro. Mas faça isso em particular, só entre vocês dois. Se essa pessoa ouvir o seu conselho, então você ganhou de volta o seu irmão.
16 Wupmak kat kai wandeyan mɨna mbaapmamba la kɨta nyan o vɨlɨlɨk palɨ kwutaa yiga ndinogwinala kɨta vat tɨga ndɨ kat nyaangɨt ngambu ngwula. Tamba la nɨmba God waa nyaangɨt kupma pɨlɨwutndi.
16 Mas, se não ouvir, leve com você uma ou duas pessoas, para fazer o que mandam as
17 Kuvut nɨmba ngambu nyaangɨt wupmak kat kai wandeyan kɨta vat mbaapmamba lɨngwa nɨmba kat aywaa mbukiyangwuk. Kavle vat yinda vak kat wukiyandi. Ndina nyaangɨt wupmak kat kai wandeyan ndɨ maama nyana waa ndɨ kat yelavɨk ngwula. Ndɨ takis sanya klalɨga kavle nyan vla lɨgandɨ waa ndɨ kat yelavɨk ngwula.
17 Mas, se a pessoa que pecou não ouvir essas pessoas, então conte tudo à igreja. E, se ela não ouvir a igreja, trate-a como um pagão ou como um cobrador de impostos.
18 Ngwuk kat wowun. Kan kɨpmamba kɨta nyan kavle vat yiga yetɨnda vak kat kwunatapman yingweyan nyinangwupmba lɨga nyaek God ndɨno ana kwunakiyandɨ. kɨpmamba lɨga yinjeya kavle vak kat kwunakngweyan nyinangwupmba lɨga nyaek God ndɨno kwunakiyandɨ.
18 — Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o que vocês proibirem na terra será proibido no céu, e o que permitirem na terra será permitido no céu.
19 Ngwuk kat nat samak nyaangɨt mbukiyowun. Ngwutna vɨlɨlɨk palɨ kɨta maawupmba yelavɨka lɨga God kat kwi nda kwindangat wagalambeyan wuna nyinangwupmba lɨga nyaek wagalambeya nda mbɨk kat kwigiyandɨ.
19 — E afirmo a vocês que isto também é verdade: todas as vezes que dois de vocês que estão na terra pedirem a mesma coisa em oração, isso será feito pelo meu Pai, que está no céu.
20 Vɨlɨlɨk palɨ kuvut nɨmba kɨta yisolaa lɨga wuna sɨ waga ngambulɨngjeyan wuno ndina nɨndɨmba kɨta vat tɨgiyowun waa wandɨ Jisas.
20 Porque, onde dois ou três estão juntos em meu nome, eu estou ali com eles.
21 Pita yalaa Jisas kat wagalandɨ. Njambwi nyan wuna mbaapmamba la nyan anda sakwat njambɨ wun kat kavle vat yindɨ, vɨlaa ndɨnai yindeya kavle vat sɨlɨmbwigiyowun. Njambɨ sɨla vɨli ndɨna kavle vat sɨlɨmbwiweyan wovuna? Waa wagalandɨ Pita. Wagalandɨ maa Jisas wandɨ.
21 Então Pedro chegou perto de Jesus e perguntou: — Senhor, quantas vezes devo perdoar o meu irmão que peca contra mim? Sete vezes?
22 Kai la. Sɨla vɨla njambɨ kai. 490 njambɨ yindeya kavle vak kat vɨlaa sɨlɨmbwimeyan wovuna waa wandɨ Jisas. Anda sakwat njambɨ sɨlɨmbwigiyowun waa wanda nyaangɨt wutaa Jisas wupuseput mbutɨndɨ.
22 — Não! — respondeu Jesus. — Você não deve perdoar sete vezes, mas setenta e sete vezes.
23 Nyinangwupmba lɨga njambwi nyan ndinyangu kat vɨga lɨndya vat kɨngi vat tɨgandɨ. Tamba njambwi king kɨta lɨndɨ. Ndɨna njɨvwa kwuta nɨmbana dinau aywaa kwunataa kalɨpmak kat wandɨ.
23 Porque o
24 Dinau kat kwunaka kalɨka sɨlɨmbwiga yilɨndɨ, kɨta nyan nɨma nglei dinau la nyan kat kwutaa kingat kiyandi.
24 Logo no começo trouxeram um que lhe devia milhões de moedas de prata.
25 Ngi kat tɨga njambwi king wandɨ. Ndɨna kwanda kwanda aywaa ndɨna nyan taagwa aywaa kwilaa wenga klalaa wan dinau kat agwi. Ndɨno ndɨ kat kwilaa wenga klalaa wun kat agwi waa wandɨ maa
25 Mas o empregado não tinha dinheiro para pagar. Então, para pagar a dívida, o seu patrão, o rei, ordenou que fossem vendidos como escravos o empregado, a sua esposa e os seus filhos e que fosse vendido também tudo o que ele possuía.
26 njɨvwa kwuta nyan kwali mamba sɨlaa nambu sɨlandalaa king kat wandɨ. Wun kat miwa ay mɨla. Ngɨni yuwa inau aywaa kwigiyowun waa ndɨ kat wagalandɨ.
26 Mas o empregado se ajoelhou diante do patrão e pediu: “Tenha paciência comigo, e eu pagarei tudo ao senhor.”
27 King wutaa miwa yilaa ndɨna dinau kat kai waa kwagalandɨ.
27 — O patrão teve pena dele, perdoou a dívida e deixou que ele fosse embora.
28 Kwagalandɨ mala laataa wogwendɨ. Wogwelaa ndɨnogwi kɨta vat njɨvwa kwuta nyan kat vɨndɨ. Vɨlaa kwapmba kwutaa ndɨ kat wandɨ. Mɨn tamba la wuna mat dinau kat agwi mɨla wandɨ.
28 O empregado saiu e encontrou um dos seus companheiros de trabalho que lhe devia cem moedas de prata. Ele pegou esse companheiro pelo pescoço e começou a sacudi-lo, dizendo: “Pague o que me deve!”
29 Wandɨ maa nat nyan wandɨ. Samat kawiga alɨ. Kwigiyowun wandɨ.
29 — Então o seu companheiro se ajoelhou e pediu: “Tenha paciência comigo, e eu lhe pagarei tudo.”
30 Kawiga lɨvak kat kai walaa ndɨ kat kwutaa yiga kalabusmba taagandɨ. Dinau kat kwimeyan mɨna kalabus ngɨlɨgiyandɨ walaa ndɨ kat kalabusmba taagandɨ.
30 — Mas ele não concordou. Pelo contrário, mandou pôr o outro na cadeia até que pagasse a dívida.
31 Kɨta vat njɨvwa kwuta nat nɨmba yinda vak vɨlaa kavle vat yindɨ waa yelavɨtaa njambwi king kat yiga mbutndi.
31 Quando os outros empregados viram o que havia acontecido, ficaram revoltados e foram contar tudo ao patrão.
32 King wan nyaangɨt wutaa ndɨna njɨvwa kwuta nyan kat yagwa wandɨ, yandɨ. Yandɨ maa king ndɨ kat wandɨ. Mɨn kavle klei nyan mɨn. Wun kat yima nɨma nglei dinau wun kat yaa wagalamɨn maa kai waa kwagalawun. Mɨnagwi kɨta vat njɨvwa kwuta nyan ndɨ kat ana miwa yigamɨn. Mɨn kat tamba miwa yiga kai waa nɨma dinau kwagalawun. Ndɨ kat wupma ana miwa yiga mɨn kat yinda mat dinau kwagalamɨn.
32 Aí o patrão chamou aquele empregado e disse: “Empregado miserável! Você me pediu, e por isso eu perdoei tudo o que você me devia.
33 Mɨn kat miwa yiga luwa vak vla manda kat nat nyan kat miwa yilapman yimɨn. Mɨn kavle keli nyan mɨn waa wandɨ njambwi king.
33 Portanto, você deveria ter pena do seu companheiro, como eu tive pena de você.”
34 Njambwi king nyingi maawut tɨga wandɨ maa ndɨna njɨvwa kwuta nyan kat kwutaa yiga kalabusmba taagandi. Dinau kat kwimeyan mɨna kalabus ngɨlɨgiyandɨ walaa ndɨ kat kalabusmba taagandi.
34 — O patrão ficou com muita raiva e mandou o empregado para a cadeia a fim de ser castigado até que pagasse toda a dívida.
35 Kan ngwuk kat wawa wapuseputna angwa nyaangɨt yelavɨk ngwula. Ngwutna mbaapmamba lɨga nɨmba ngwuk kat kavle vat yinja vat kat kai waa kwagalalapman yingweyan nyinangwupmba lɨga wuna nyaek kavle vat yingwa vat kat ana kai waa kwagalagiyandɨ waa wandɨ Jisas.
35 E Jesus terminou, dizendo:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.