Lucas 6
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs ARA
1 Njɨvwa lapman nandinya Jisasagwi ndɨna mbaapma nɨmbo yuwi sɨk kwalɨga kava yindi. Yiga ndɨna mbaapma nɨmba sɨk klalaa taambamba lɨgagagiga kwutɨndi, sɨmbɨ ndandɨ, kɨndi.
1 Aconteceu que, num sábado, passando Jesus pelas searas, os seus discípulos colhiam e comiam espigas, debulhando-as com as mãos.
2 Nat Ferisi kɨlɨnja vak vɨlaa wandi. Njɨvwa lapman nandinyana njambia kat kai walaa manda kat wupma kɨlɨgangwuk waa wandi.
2 E alguns dos fariseus lhes disseram: Por que fazeis o que não é lícito aos sábados?
3 — ausente —
3 Respondeu-lhes Jesus: Nem ao menos tendes lido o que fez Davi, quando teve fome, ele e seus companheiros?
4 — ausente —
4 Como entrou na casa de Deus, tomou, e comeu os pães da proposição, e os deu aos que com ele estavam, pães que não lhes era lícito comer, mas exclusivamente aos sacerdotes?
5 Wun Godna vak sɨmogwi lɨga nyan wun. Wun njɨvwa lapman nandinya kat vɨga lɨgowun. Wan nandinya wun kat ana vɨga lɨgandɨ waa wandɨ Jisas.
5 E acrescentou-lhes: O Filho do Homem é senhor do sábado.
6 Nat njɨvwa lapman nandinya yisolaa lɨnja ngay wuleilaa Jisas ndi kat nyaangɨt mbutɨndɨ. Wan ngaymba ta nyana taamba mak kaalandɨ.
6 Sucedeu que, em outro sábado, entrou ele na sinagoga e ensinava. Ora, achava-se ali um homem cuja mão direita estava ressequida.
7 Ferisiagwi tamba Moses kwiya nyangɨt sɨmogwi la nɨmbo Jisas kat vɨga lɨndi. Ndɨ kat kwunakiyandɨ? E? Ana kwunakiyandɨ? Waa yelavɨka lɨndi. Ndɨ kat njɨvwa kwuka kwunaka nɨna ngepmana njambia kat kai wandeyan ndɨ kat kotmak kaligiyanɨn waa yelavɨka lɨndi.
7 Os escribas e os fariseus observavam-no, procurando ver se ele faria uma cura no sábado, a fim de acharem de que o acusar.
8 Ndɨna maawupmba yelavɨka lɨnja vak Jisas ndɨ tamba vɨga lɨndɨ. Vɨga lɨga taamba mak kaala nyan kat yagwa kumba yaa alɨ waa wandɨ. Wandɨ mala laataa yandɨ.
8 Mas ele, conhecendo-lhes os pensamentos, disse ao homem da mão ressequida: Levanta-te e vem para o meio; e ele, levantando-se, permaneceu de pé.
9 — ausente —
9 Então, disse Jesus a eles: Que vos parece? É lícito, no sábado, fazer o bem ou o mal? Salvar a vida ou deixá-la perecer?
10 — ausente —
10 E, fitando todos ao redor, disse ao homem: Estende a mão. Ele assim o fez, e a mão lhe foi restaurada.
11 Ferisi ndɨ kat vɨlaa walaa lɨndi. Jisas kat anda vapmba kavle yigiyanɨn waa awat sowat ngmambuga lɨndi.
11 Mas eles se encheram de furor e discutiam entre si quanto ao que fariam a Jesus.
12 Jisas God kat ngambuvat nduwiat wokendɨ. Ngan kɨta God kat ngambuga tɨndɨ.
12 Naqueles dias, retirou-se para o monte, a fim de orar, e passou a noite orando a Deus.
13 Nya wokendɨ mala ndɨna mbaapma nɨmba kat yagwa wandɨ, yandi. Ndina nat nɨmba kat mandɨt sɨ kwindɨ. Ngwuk aposel ngwuk waa wandɨ. Wanda nɨmbana sakwat tamba vɨli liyeli vɨlɨlɨk nɨmba.
13 E, quando amanheceu, chamou a si os seus discípulos e escolheu doze dentre eles, aos quais deu também o nome de apóstolos:
14 Wan nɨmbana sɨ kɨngiyan. Nat nyan Saimon. Jisas ndɨ kat mandɨt sɨ wandɨ. Mɨn Pita mɨn waa wandɨ. Nat nyan Pitana yakwa nyan Endru. Nat vɨlɨlɨk palɨ Jemsogwi Jono. Nat nyan Filip. Nat nyan Batolomyu.
14 Simão, a quem acrescentou o nome de Pedro, e André, seu irmão; Tiago e João; Filipe e Bartolomeu;
15 Nat nyan Matyu. Nat nyan Tomas. Nat nyan nat kɨta Jems. Ndɨ Alfiasna nyan. Nat nyan nat kita Saimon. Ndɨ ngepma ngepma yiga nat nɨmba nɨna kɨpma kat yalaa vɨga lɨnjangat kai waa ngambundɨ.
15 Mateus e Tomé; Tiago, filho de Alfeu, e Simão, chamado Zelote;
16 Nat nyan Judas. Ndɨna nyaek Jems. Nat nyan Judas Iskeriot. Wan nyan ngɨni Jisas kat vatnyavat kamwin kwindɨ.
16 Judas, filho de Tiago, e Judas Iscariotes, que se tornou traidor.
17 Jisasagwi ndɨna mbaapma nɨmbo nduwimba lɨga ndaindi. ndailaa savagu kɨpma la kavamba lɨndi. Jisasna mbaapma nɨmba nɨma sakwat tɨndi. Kava kavamba lɨga nɨmba ndɨ kat vɨvat yandi. Nat nɨmba Judiamba lɨga yandi. Nat nɨmba yelogwen kat ta nɨmba ndi kat kwunatndangat yandi.
17 E, descendo com eles, parou numa planura onde se encontravam muitos discípulos seus e grande multidão do povo, de toda a Judeia, de Jerusalém e do litoral de Tiro e de Sidom,
18 Kavle waagan tavila la nɨmba kat Jisas kwunatndɨ, kwo lɨndi.
18 que vieram para o ouvirem e serem curados de suas enfermidades; também os atormentados por espíritos imundos eram curados.
19 Ndɨ kat nɨma sakwat nɨmba ndɨna mbangɨ taamba taagavat wandi. Taamba taagandi mala ndɨna kwondu ndi kat yalaa kwunatɨndɨ.
19 E todos da multidão procuravam tocá-lo, porque dele saía poder; e curava todos.
20 Jisas laataa ndɨna mbaapma nɨmba kat wandɨ. ngwuk kwanda kwanda lapman tɨngweyan apma vatna. God kwindeya apma nda aywaa klaigangwuk.
20 Então, olhando ele para os seus discípulos, disse-lhes:
21 Mbambala wundɨ kat tɨngweyan apma vatna. ngɨni ngwula yaak taakiyandɨ. Mbambala nɨma vak yelavɨka nglangweyan apma vatna. ngɨni kasegiyangwuk.
21 Bem-aventurados vós, os que agora tendes fome, porque sereis fartos.
22 Wun God wandɨ, yaa nyan wun. Wuna nyaangɨt mbukngwuk mala wukna nɨmba ngwuk kat kai waalaa njɨka ngwutna sɨ viyesendalaa kɨklinjeyan apma vatna.
22 Bem-aventurados sois quando os homens vos odiarem e quando vos expulsarem da sua companhia, vos injuriarem e rejeitarem o vosso nome como indigno, por causa do Filho do Homem.
23 Ngwuk kat kavle vat yinjeya nandinya ngwuk solat asɨ ngwula. Solat sɨga ngɨni nyinangwutwokelaa apma klaigangwuk waa yelavɨk ngwula. Ngwuk kat kavle vat yigiya nɨmbana tamba la walanga ngwak tamba la profet kat wupma kavle vat yindi.
23 Regozijai-vos naquele dia e exultai, porque grande é o vosso galardão no céu; pois dessa forma procederam seus pais com os profetas.
24 Ngwuk nɨma sakwat nda lɨga nɨmba apma vat ana ndɨ. Mbambala ngwutna wenga tamba klangwuk. Ngɨni kai.
24 Mas ai de vós, os ricos! Porque tendes a vossa consolação.
25 Yaat taat tɨga nɨmba ngwuk apma vat ana ndɨ. Ngɨni wundɨ kat tɨgiyangwuk. Mbambala kaselɨga nɨmba ngwuk apma vat ana ndɨ. Ngɨni nɨma vat yelavɨka nglagiyangwuk.
25 Ai de vós, os que estais agora fartos! Porque vireis a ter fome.
26 Nat nɨmba ngwutna sɨ kwutaa katsonjeyan apma vat ana ndɨ. Ngwutna sɨ katso lɨga nɨmbana tamba la walanga ngwak tamba la kavle profetna sɨ kwutaa katsondi. God waa nyaangɨt mbutɨga profetna sɨ ana katsondi.
26 Ai de vós, quando todos vos louvarem! Porque assim procederam seus pais com os falsos profetas.
27 Ngwuk wuna mbaapma nɨmba awuk ngwula. Ngwutna maama nɨmba kat ndi kat kwunapmak nɨma maawut yelavɨka alɨ ngwula. Ngwuk kat kai walɨga nɨmba ndi kat apma vat ay ngwula.
27 Digo-vos, porém, a vós outros que me ouvis: amai os vossos inimigos, fazei o bem aos que vos odeiam;
28 Ngwutna sɨ kwutaa viyesenda lɨga nɨmba kat ndina sɨ kwutaa katso ngwula. Ngwuk kat kavle vat yilɨga nɨmba ndi kat tɨga God kat wagala ngwula.
28 bendizei aos que vos maldizem, orai pelos que vos caluniam.
29 Kɨta nyan ngwuk kat kɨta naangɨ kɨpmwimba viyandeyan nat naangɨ agwi. Kɨta nyan ngwutna kol siot klavat wandeyan agwi ngwula. Kol siot kwilaa siot nɨmbun agwi.
29 Ao que te bate numa face, oferece-lhe também a outra; e, ao que tirar a tua capa, deixa-o levar também a túnica;
30 Ngwuk kat wagala lɨga nɨmba ndi kat agwi ngwula. Kɨta nyan ngwutnaqmba klandeyan ngɨni wun kat awat agwi waa ke waa.
30 dá a todo o que te pede; e, se alguém levar o que é teu, não entres em demanda.
31 Nat nɨmba wun kat kan vat yinjeyan apma vatna waa yelavɨkngweyan kan yelavɨtɨngwa vak nat nɨmba kat ay ngwula.
31 Como quereis que os homens vos façam, assim fazei-o vós também a eles.
32 Ngwuk kat woviyaguga tɨga nɨmba ndi kat mɨna nɨma vak yelavɨka tɨngweyan nɨma vak ana ndɨ. Kavle nɨmba ndino wupma yilɨgandi.
32 Se amais os que vos amam, qual é a vossa recompensa? Porque até os pecadores amam aos que os amam.
33 Ngwuk kat apma vat yilɨga nɨmba ndi kat mɨna apma vat yingweyan nɨma vat ana ndɨ. Kavle nɨmba ndino wupma yilɨngandi.
33 Se fizerdes o bem aos que vos fazem o bem, qual é a vossa recompensa? Até os pecadores fazem isso.
34 Ngwuk kat ngɨni awat kwigiya nɨmba ndi kat mɨna kwingweyan nɨma vat ana ndɨ. Kavle nɨmba ndino wupma yilɨgandi. Kwilaa ngɨni awat kwinja sakwat klalɨgandi.
34 E, se emprestais àqueles de quem esperais receber, qual é a vossa recompensa? Também os pecadores emprestam aos pecadores, para receberem outro tanto.
35 Kavle nɨmba ya vak vla ngwuk key yiga. Ngwuk mandɨt apma vak yiga yetɨ ngwula. Ngwuk ngwula maama nɨmba kat kwunapmat nɨma maawut yelavɨka alɨ ngwula. Ndi kat apma vat ay ngwula. Ngɨni awat ana klaiganɨn waa yelavɨtaa agwi ngwula. Wupma yingweyan ngɨni Godnanamba apma wenga kaligangwuk. God ndɨ kat sɨvu kɨlapman nɨmba ndi kat apma vat yilɨgandɨ. Nɨn nɨna mbangɨ mɨna kwunakiyanɨn waa walɨga nɨmba God ndi kat apma vat yilɨngandɨ. Ngwuk wupma kai. Ngwuk njambwi nyan Godna nyangu ngwuk. Ngi kat tɨga God ndɨ kat kai walɨga nɨmba kat kwunatɨnda vla ngwuk kwunak ngwula.
35 Amai, porém, os vossos inimigos, fazei o bem e emprestai, sem esperar nenhuma paga; será grande o vosso galardão, e sereis filhos do Altíssimo. Pois ele é benigno até para com os ingratos e maus.
36 Ngwutna nyaek ya vak vla ngwuk apma vak ay ngwula nat nɨmba kat.
36 Sede misericordiosos, como também é misericordioso vosso Pai.
37 Nat nɨmba kat vɨlaa ndi kavle vat yindi waa walapman yingweyan God ngwuk kat vɨlaa kavle vat yindi waa ana waigandɨ. Nat nɨmba kat vɨlaa ndi kavle nɨmba ndi waa walapman yingweyan God ngwuk kat vɨlaa ndi kavle nɨmba ndi waa ana waigandɨ. nat nɨmba kavle vat yiga yetɨlɨnja vak kat yelavɨtapman yingweyan God kavle vat yiga yetɨlɨngwa vak kat yelavɨtapman yigiyandɨ.
37 Não julgueis e não sereis julgados; não condeneis e não sereis condenados; perdoai e sereis perdoados;
38 Nat nɨmba kat kwingweyan God ngwuk kat apma wenga kwigiyandɨ. Kɨta nyan yuwi sɨk kwivat yindeyan nɨma sakwat tulaa yiyalɨndɨ, kɨndɨkɨ ndaindɨ, nat kuvuk kwutaa naangandɨ maa taataa nat yuwi sɨk ndalɨndɨ, salatndɨ. God wupma kwilɨgandɨ. Ngwuk nat nɨmba kat nɨma sakwat kwingweyan God ngɨni ngwuk kat nɨma sakwat kwigiyandɨ.
38 dai, e dar-se-vos-á; boa medida, recalcada, sacudida, transbordante, generosamente vos darão; porque com a medida com que tiverdes medido vos medirão também.
39 Nat mɨni vɨlapman yila nyan nat mɨni vɨlapman yila nyan kat taamba kwutaa yambɨ ana alɨpsɨga vɨsɨmogwigiyandɨ. Vɨsɨmogwivat kalindeyan vɨli apa waangumba ndaigiyambɨt.
39 Propôs-lhes também uma parábola: Pode, porventura, um cego guiar a outro cego? Não cairão ambos no barranco?
40 Skul boi ndɨna tisa kat ana kwulatɨgandɨ. Wan skul boi skul kwulataa ndɨna nambu tisana nambu lɨga vla wupma lɨgiyandɨ.
40 O discípulo não está acima do seu mestre; todo aquele, porém, que for bem-instruído será como o seu mestre.
41 Ngwutna kɨta mbaapma lɨga kɨta nyana mɨnimba lɨga mat kɨsɨk vɨga lɨgangwuk. Ngwutna mɨnimba lɨga nɨma kɨsɨk ana vɨga lɨgangwuk.
41 Por que vês tu o argueiro no olho de teu irmão, porém não reparas na trave que está no teu próprio?
42 Ngwutna kɨta mbaapma nyan kat walɨgangwuk. Mbaapma nyan mɨna mɨnimba lɨga kɨsɨk klalaa yaagigiyowun. Wupma waga ngwutna mɨnimba lɨga nɨma kɨsɨk ana vɨga lɨgangwuk. Wan yingwa vak ana nglaatndɨ. Ngwutna mɨnimba lɨga nɨma kɨsɨk klalaa yaagingweyan apma vak vɨga ngwula kɨta mbaapma nyana mɨnimba lɨga mat kɨsɨk klalaa yaagigiyangwuk.
42 Como poderás dizer a teu irmão: Deixa, irmão, que eu tire o argueiro do teu olho, não vendo tu mesmo a trave que está no teu? Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e, então, verás claramente para tirar o argueiro que está no olho de teu irmão.
43 Apma mi kavle mi sɨk ana kwalɨgandɨ. Kavle mi apma mi sɨk ana kwalɨgandɨ.
43 Não há árvore boa que dê mau fruto; nem tampouco árvore má que dê bom fruto.
44 Mina sɨk vɨlaa kan apma mi? E? Kavle mi? Waa yelavɨka lɨgandi. Kavle nɨmbio lɨga yamboy apma mi sɨk ana kwalɨgandɨ. Apma lɨsɨk yilɨga sɨk kavle mimba ana kwalɨgandɨ.
44 Porquanto cada árvore é conhecida pelo seu próprio fruto. Porque não se colhem figos de espinheiros, nem dos abrolhos se vindimam uvas.
45 Ndinyangu ndino wupma lɨgandɨ. Kɨta nyan apma maawupmba yetɨgiyaa nyan apma njɨvwa kwukiyandɨ. Nat kɨta nyan kavle maawupmba yetɨgiyaa nyan ndɨ kavle njɨvwa kwukiyandɨ. Nɨna maawupmba yelavɨtaa vak vla nyaangɨt mbutɨganɨn.
45 O homem bom do bom tesouro do coração tira o bem, e o mau do mau tesouro tira o mal; porque a boca fala do que está cheio o coração.
46 Manda kat wuna kwundi wutapman tɨga wun kat njambwi nyan njambwi nyan waa walɨgangwuk. Kan kavle vatna.
46 Por que me chamais Senhor, Senhor, e não fazeis o que vos mando?
47 Kɨta nyan wun kat yalaa wuna nyaangɨt wutndeyan wan nyan apma nyana. Ndɨ ngay kwuta nyan vla lɨgandɨ.
47 Todo aquele que vem a mim, e ouve as minhas palavras, e as pratica, eu vos mostrarei a quem é semelhante.
48 Nat kɨta nyan ngay kwupmat yindɨ. Nɨmamba waangu vaa klanda kalilaa kwaalɨk tawndɨ. Sambiyangu mbalɨndɨ, ana yuvut yindɨ ngay. Tagula vat tɨndɨ. Wuna nyaangɨt wutɨga nyan kɨngi ngay tagula ngay kwuta nyan vla lɨgandɨ.
48 É semelhante a um homem que, edificando uma casa, cavou, abriu profunda vala e lançou o alicerce sobre a rocha; e, vindo a enchente, arrojou-se o rio contra aquela casa e não a pôde abalar, por ter sido bem-construída.
49 Nat kɨta nyan kwaalɨk tawlapman kwo kɨpmamba ngay kwutndɨ. Sambiyangu yandɨ, ngumbi kalindɨ, pɨtsondɨ, wan ngay kavle yindɨ. Wuna nyaangɨt wutapman nyan kɨngi kavle ya ngay kwuta nyan vla lɨgandɨ waa wandɨ Jisas.
49 Mas o que ouve e não pratica é semelhante a um homem que edificou uma casa sobre a terra sem alicerces, e, arrojando-se o rio contra ela, logo desabou; e aconteceu que foi grande a ruína daquela casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.