Lucas 22
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs NTLH
1 Yis tapman bret-nao kɨlɨnja pesto pasova walɨnja pesto tamba ngway tologandɨ.
1 Faltava pouco tempo para a Festa dos Pães sem Fermento , chamada Páscoa .
2 God kat kwunatɨga njambwi nɨmbagwi Moses kwiya nyaangɨt sɨmogwi la nɨmbogwi Jisas kat vatnyavat tɨndi. Jisas kat woviyaguga la nɨma sakwat nɨmba kat vaaka lɨga anda vapmba ndɨ kat vatnyagiyanɨn waa yelavɨka lɨndi.
2 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito para matar Jesus em segredo porque tinham medo do povo.
3 Jisasna mbaapmamba la tamba vɨli kiyeli vɨlɨlɨk nɨmbana kɨta nyan Judas Iskeriot Seten ndɨ kat tavindɨ mala kamwin kwivat yindɨ.
3 Então Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze discípulos.
4 God kat kwunatɨga njambwi nɨmbagwi soldiana njambwi nɨmba kat yindɨ. Yilaa Jisas kat vatnyangweya vat vɨsɨmogwigiyowun waa wandɨ.
4 Judas foi falar com os chefes dos sacerdotes e com os oficiais da guarda do Templo para combinar a maneira como ele ia lhes entregar Jesus.
5 Wandɨ, wutaa solat sɨlɨndi. Ndɨ kat sanya kwindi, vatnyangjeya vak kat ngambulɨndi.
5 Eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele.
6 Jisas kapma lɨndɨ, ndɨ kat kwutaa kalingweya vat vɨsɨmogwigiyowun waa wandɨ Judas.
6 Judas aceitou e começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus a eles, sem que o povo ficasse sabendo.
7 Yis tapman bret-nao kɨlɨnja nandinya yandɨ. Wan naninya nyan sip sip kat vatnyandi kɨvat.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento , dia em que os judeus matavam carneirinhos para comemorar a Páscoa .
8 Jisas Pitogwi Jon kat wandɨ. Yiga kɨgɨnda agwup mbɨla. Kwupmbɨk, kɨmbanɨn waa wandɨ, wambɨt.
8 Então Jesus deu a Pedro e a João a seguinte ordem:
9 Anda kavamba kwukiyaa waa wambɨt, Jisas wandɨ.
9 Eles perguntaram: — Onde o senhor quer que a gente prepare o jantar?
10 Ngepma wuleilaa ngu awmba tulaa kwutaa yila nyan kat vɨgiyambɨt. Ndɨna kwupmba ay mbɨla. Wuleindeya ngaymba vɨlaa wuleimba mbɨt.
10 Jesus respondeu:
11 Wan ngayna njambwi nyan kat awa mbɨla. Njambwi nyan wandɨ. Wunogwi wuna mbaapma nɨmbo pestona kɨgɨnda kɨneya kava andamba lɨgandɨ waa wandɨ waa awamba mbɨt.
11 e digam ao dono dela: “O Mestre mandou perguntar a você onde fica a sala em que ele e os seus discípulos vão comer o jantar da Páscoa.”
12 Wambɨt maa awlak ngemba lɨga kava vɨsɨmogwigiyandɨ. Wan kava tɨgɨt njamba tɨgiyandɨ. Wan kava wuleilaa kɨgɨnda agwup mbɨla waa wandɨ Jisas.
12 Então ele mostrará a vocês uma grande sala mobiliada, no andar de cima. Preparem ali o jantar.
13 Wandɨ maa yimbɨt. Jisas waa nyaangɨt vla tɨndɨ, vɨmbɨt. Wanda kava wuleilaa kɨgɨnda kwupmbɨk.
13 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
14 Pasovana kɨgɨnda kɨlɨnja njɨmbla tamba yandɨ. Yandɨ, Jisasna tamb vɨli kiyeli vɨlɨlɨk nɨmba Jisasogwio kɨta vat ndaa lɨmbɨt kɨgɨnda kɨvat.
14 Quando chegou a hora, Jesus sentou-se à mesa com os apóstolos
15 Ndaa lɨndi, Jisas ndi kat wandɨ. Kan pestona kɨgɨnda tak ngwutnogwinala kuwa vak apma vatna. Wun woviyaguga lɨgowun. Ngɨni nɨma sakwat nɨma vak wuna lak yaigandɨ.
15 e lhes disse:
16 Kan pestona kɨgɨnda nat njambɨ ana kɨgiywoun. Kiyalaa God vɨga lɨga kava wuleilaa nat njambɨ pestona kɨgɨnda kɨgiyowun waa walaa
16 Pois eu digo a vocês que nunca comerei este jantar até que eu coma o verdadeiro jantar que haverá no
17 wain walɨnja nɨma ngu lɨga aw kwutaa God kat sɨvu kɨga ndi kat kwiga wandɨ. Kanjaga agɨ ngwula.
17 Então Jesus pegou o cálice de vinho, deu graças a Deus e disse:
18 Wun ngɨni nɨma ngu ana kɨgiyowun. Kiyalaa God vɨga lɨga kava wuleilaa nat njambɨ kɨgiyowun waa wandɨ.
18 Pois eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até que chegue o Reino de Deus.
19 Bret-nao kwutaa God kat sɨvu kɨga lɨmbalaguga ndi kat kwiga wandɨ. Kan wuna mbanga kwiwa. Ngwuk kat kwunapmak wuna mbangɨ kwigiyowun. Kan bret-nao kɨga ngwuk kat kwunakweya vak kat yelavɨk ngwula waa wandɨ.
19 Depois pegou o pão e deu graças a Deus. Em seguida partiu o pão e o deu aos apóstolos, dizendo:
20 Kɨgɨnda kɨndi maa nat njambɨ wain walɨnja nɨma ngu lɨga aw kwutaa wandɨ. Kan ngu God ndinyangu kat kwilɨga kupi nyaangɨtna. Wuna yelogwen ngwuk kat tɨga ndaindɨ, wan kupi nyaangɨt tɨgiyandɨ.
20 Depois do jantar, do mesmo modo deu a eles o cálice de vinho, dizendo:
21 Ngwuk awuk ngwula. Wun kat sɨnjangat kamwin kwiya nyan kumba nɨnogwinala kɨta vat tɨgandɨ.
21 Mas vejam: o traidor está aqui sentado comigo à mesa!
22 Wun ndinyangu kat Godna vak sɨmogwi lɨga nyan wun. Ngɨni yiweya vak tamba God vɨndɨ. Pagwula la vat ana ndɨ. Wun kat sɨnjangat kamwin kwiya nyan ndɨ kat nɨmamba miwa ay ngwula waa wandɨ mala
22 Pois o
23 ndi awat sowat ngambulɨndi. Ndɨ kat sɨnjangat kamwin kwiya nyan anda nyana waa sowat ngambulɨndi.
23 Então os apóstolos começaram a perguntar uns aos outros quem seria o traidor.
24 Jisasna mbaapma nɨmba walega ngambulɨndi. Nɨna anda nyan nɨna mbaapmana njambwi nyanat tɨgiyandɨ waa walega ngambulɨndi.
24 Os apóstolos tiveram uma forte discussão sobre qual deles deveria ser considerado o mais importante.
25 Jisas ndi kat wandɨ. Juda ana ndi nat nɨmba ndina njambwi nɨmba tɨgandi. Ndina njambwi nɨmba nat nɨmba kat nɨmamba njɨka viyaga viɨga lɨga nɨna njɨvwa agwuk ngwula waa walɨngandi. Wundi mat nɨmba kat kwunapmak vɨga lɨganɨn waa woseka walɨngandi njambwi nɨmba.
25 Então Jesus disse:
26 Ndina njambwi nɨmba vɨga lɨnja vak ngwuk wupma nat nɨmba kat ke vɨga lɨngwa. Ngwutna kɨta nyan njambwi nyanat tɨvat wandeyan mat nyan yetɨlɨga vak vla yetɨgiyandɨ. Nat nɨmbana kwundi wuka ndina njɨvwa kwutɨga nyan ndɨ njambwi nyanat tɨgiyandɨ.
26 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, o mais importante deve ser como o menos importante; e o que manda deve ser como o que é mandado.
27 Kan kɨpmana nɨmba wawa vak vla ana yelavɨtɨgandi. Ndi kupma yelavɨtɨgandi. Kɨgɨnda kwutaa kansaga kwila nyan kwo ndaa lɨga kɨgɨnda ka nyana kwupmba lɨgandɨ waa yelavɨtɨgandi. Ngwuk yelavɨtnja vak wupma ke yelavɨkngwa. Wuno wupma ana yelavɨɨgowun. Wuna njɨvwa kwukngwangat ana yawun. Ngwutna njɨvwa kwupmat yawun.
27 Quem é o mais importante? É o que está sentado à mesa para comer ou é o que está servindo? Claro que é o que está sentado à mesa. Mas entre vocês eu sou como aquele que serve.
28 Wun kat kavle vat yindi, ngwuk wun kat ana kwagalangwuk. Wunogwinala kɨta vat yetɨngwuk.
28 — Vocês têm estado sempre comigo nos meus sofrimentos.
29 Ngi kat tɨga nat nɨmba kat vɨga lɨngweya kwondu ngwuk kat kwigiyowun. Wuna nyaek wun kat kwinda kwondu ngwuk kat kwigiyowun.
29 Por isso, assim como o meu Pai me deu o direito de governar, eu também dou o mesmo direito a vocês.
30 Ngɨni God vɨga lɨga kava wuleilaa ndinyangu kat vɨga lɨgiyowun. Kan kava kwukweya nɨma kɨgɨnda wunogwinala kɨgiyangwuk. Ngwuk Judana taamba vɨli kiyeli vɨlɨlɨk yelangɨ nɨmba kat vɨga lɨgiyangwuk waa wandɨ Jisas.
30 Vocês vão comer e beber à minha mesa no meu
31 Jisas Pita kat wandɨ. Saimon, mɨno nat mbaapma nɨmbo Seten ngwuk kat kavle maawut kwivat wandɨ. Ngwuk kat nɨma vat yivat wandɨ.
31 Jesus continuou:
32 Wun God kat mɨn kat tɨga wagalagiyowun. Mɨna maawupmba kwutaa lɨma vak mbaa kwagalalamɨn waa God kat wagalawun. Yimeya kavle vat yilaa wan kavle vat kwagalalaa mɨna mbaapma nɨmbana maawut kat kwunakiyamɨn waa wandɨ Jisas.
32 Mas eu tenho orado por você, Simão, para que não lhe falte fé. E, quando você voltar para mim, anime os seus irmãos.
33 Wandɨ maa Pita wandɨ. Nɨma nyan, yimeya kavle vat manda kat wamɨn. Mɨn kat kwutaa kalabusmba taagandeyan mɨnogwinala yigiyowun. Mɨn kat vatnyanjeyan wuno wun kat vatnyagiyandi. Ana vaaka lɨgowun waa wandɨ Pita
33 Então Pedro disse a Jesus: — Estou pronto para ser preso e morrer com o senhor!
34 Jisas ndɨ kat wandɨ. Pita mɨn kat nyaangɨt kɨta waigowun. Awup mɨla. Jisas kat ana vɨgowun waa woseka waigamɨn. Njambɨ kuvuk waigamɨn. Wamɨn mala tak nyaaga viyaigandɨ waa wandɨ Jisas.
34 Então Jesus afirmou:
35 Jisas ndɨna mbaapma nɨmba kat wandɨ. Tak ngwuk kat wowun mala yɨmbwi sanya man su kalilapman kwo yingwut. Yingwa njɨmbla kɨta nda kat kwaka yingwuk? Wagalandɨ maa kai waa wandi.
35 Depois Jesus perguntou aos discípulos: — Não faltou nada! — responderam eles.
36 Wandi maa wandɨ. Ngɨni wupma kai. Kɨta nyan yɨmbwi tɨndeyan kwutaa kaligiyandɨ. Sanya lɨndeyan kwutaa kaligiyandɨ. Yak tapman tɨndeyan alagu waavwi kwilaa sanya klalaa yak kɨta kaligandɨ.
36 Então Jesus disse:
37 Tamba la nɨmba God waa nyaangɨt pɨlɨwutnja vak wuna lak yaigandɨ. Kavle nɨmba kat yilɨnja vak vla Kraist kat yilɨndi waa tamba pɨlɨwutndi. Wan pɨlɨwutnja vak vak wuna lak yaigandɨ waa wandɨ Jisas.
37 Pois as
38 Wandɨ maa ndɨna mbaapma nɨmba wandi. Njambwi nyan nɨn yak vɨlɨlɨk kwutaa lɨganɨn waa wandi, wan ngiyambak wandɨ.
38 Aí os seus discípulos disseram: — Senhor, aqui estão duas espadas.
39 Ngepma wogwelaa Oliv walɨnja nduwi wokendɨ. Ndɨna mbaapma nɨmba ndɨna kwupmba wokendi.
39 Jesus saiu e foi, como de costume, ao monte das Oliveiras; e os seus discípulos foram com ele.
40 Nduwi wokelaa ndɨna mbaapma nɨmba kat wandɨ. Ngwutna maawut kavle vat mbaa yilandi waa God kat wagala ngwula waa walaa
40 Quando chegou ao lugar escolhido, Jesus disse:
41 ndi kat kwagalalaa samat yindɨ. Sɨvla ana lɨ. Yilaa kwali mamba sɨlaa God kat walɨndɨ.
41 Então se afastou a uma distância de mais ou menos trinta metros. Ajoelhou-se e começou a orar,
42 Nayaek, wamɨn maa wuna lak yaiga kavle vat ana yaigandɨ. Wawa vapmba ke yiga. Mɨna maawupmba ay. Walapman yimeyan mɨna sɨpana waa wandɨ Jisas.
42 dizendo:
43 (Jisas walɨndɨ maa nyɨnangwupmba lɨga ensel ngaga yalaa Jisas kat kwondu ava kwindɨ.
43 [Então um anjo do céu apareceu e o animava.
44 Jisas nɨma vak yelavɨka lɨga God kat nɨmamba wagalalɨndɨ. Wagalalɨga ndɨna mbangɨ kangan wandɨ, nɨma waangɨt sawndɨ.)
44 Cheio de uma grande aflição, Jesus orava com mais força ainda. O seu suor era como gotas de sangue caindo no chão.]
45 Wagalalaa laataa ndɨna mbaapma nɨmba ta kavat yindɨ. Sɨndu kwandi, vɨndɨ.
45 Depois de orar, ele se levantou, voltou para o lugar onde os discípulos estavam e os encontrou dormindo, pois a tristeza deles era muito grande.
46 Vɨlaa ndi kat wandɨ. Manda kat sɨndu kwalɨgangwuk. Laataa God kat wagala ngwula. Ngwutna maawut kavle vat mbaa yiland waa wagala ngwula waa Jisas ndi kat sɨvululaa wandɨ.
46 E disse:
47 Jisas walɨndɨ maa nɨma sakwat nɨmba yandi. Jisasna mbaapmamba la nyan Judas ndɨ tata yandɨ. Nat nɨmba ndɨna kwupmba yandi. Jisas kat ndɨna kɨpmwi wusɨpmak yandɨ.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou uma multidão. Judas, um dos doze discípulos, que era quem guiava aquela gente, chegou perto de Jesus para beijá-lo.
48 Jisas ndɨ kat wandɨ. Judas wun Godna vat sɨmogwi lɨga nyan wun. Wun kat kwutaa kalinjangat wusɨkamɨn? Waa Jisas wandɨ maa
48 Mas Jesus disse:
49 ndɨna mbaapma nɨmba Jisas kat yinjeya vak vɨlaa wandi. Njambwi nyan yak kwutaa ndi kat viyagat? Waa wandi, ndina
49 Quando os discípulos que estavam com Jesus viram o que ia acontecer, disseram: — Senhor, devemos atacar essa gente com as nossas espadas?
50 kɨta nyan yak kwutaa laataa God kat kwunatɨga njambwi nyana njɨvwa kwutɨga nyana waan kalɨtndɨ. Yaagindan naangɨmba tɨga waan kalɨtndɨ.
50 Um deles feriu com a espada o empregado do Grande Sacerdote , cortando a sua orelha direita.
51 Jisas wupma ke yiga waa walaa waan ta kava taamba taaga kwunatndɨ.
51 Mas Jesus ordenou: Aí tocou na orelha do homem e o curou.
52 Kwunataa God kat kwunatɨga njambwi nɨmbagwi, Godna ngay vɨga lɨga nɨmbo, Judana njambwi nɨmba kat Jisas wandɨ. Yak mi kwutaa waleavat yalɨgangwuk. Sɨkwutɨga nyan kat kwutɨnja vla wun kat kwupmak yalɨgangwuk. Manda kat wupma yalɨgangwuk.
52 Em seguida disse aos chefes dos sacerdotes, aos oficiais da guarda do Templo e aos líderes judeus que tinham vindo para prendê-lo:
53 Tak nandinya nandinya ngwutnogwinala Godna ngaymba lɨlɨwun. Tak wun kat kalivat ana yalɨngwuk. Ngwuk kavle nɨmba wun kat kwulakngweya njɨmbla mbambala waa wandɨ Jisas.
53 Eu estava com vocês todos os dias no pátio do Templo, e vocês não tentaram me prender. Mas esta é a hora de vocês e também a hora do poder da escuridão.
54 Jisas kat kwutaa God kat kwunatɨga njambwi nyana ngayat kalindi. Tata yindi, Pita ngɨni la yilɨndɨ. Ndɨna ngwaymba ana yilɨndɨ.
54 Eles prenderam Jesus e o levaram até a casa do Grande Sacerdote . E Pedro os seguia de longe.
55 Kwo alagumba lɨga nɨmba mbangɨ ya tolapmak ya salɨndi. Salɨlaa kɨta vat ndaa lɨndɨ.
55 Quando acenderam uma fogueira no meio do pátio, Pedro foi e sentou-se com os que estavam em volta do fogo.
56 Ndaa lɨndɨ maa kan ngayna njɨvwa kwuta taagwa nyan kɨta ndɨna mɨndama vɨga walɨ. Kan nyan tak Jisasogwio tɨndɨ waa walɨ.
56 Uma das empregadas o viu sentado ali perto da fogueira, olhou bem para ele e disse: — Este homem também estava com Jesus!
57 Walɨ maa Pita wandɨ. Taagwa nyan kai. Jisas kat ana vɨga lɨgowun waa wandɨ.
57 Mas Pedro negou, dizendo: — Mulher, eu nem conheço esse homem!
58 Tɨga lɨga nat nyan Pita kat vɨlaa wandɨ. Mɨn Jisasna mbbapma nyan mɨn? Waa wagalandɨ maa Pita kai wandɨ.
58 Pouco tempo depois, um homem o viu ali e disse: — Você também é um deles! Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sou um deles.
59 Samat tɨga nat nyan Pita kat vɨlaa wandɨ. Wan nyan tak Jisasogwionala tɨndɨ. Vɨwun. Mbɨt kɨta ngepma nyan mbɨt. Galili nyan mbɨt waa wandɨ maa Pita ndɨ kat wandɨ.
59 Mais ou menos uma hora depois, outro insistiu: — Você estava mesmo com ele porque também é galileu.
60 Wan angamak waamɨn. Ndɨ kat ana vɨga lɨgowun waa wandɨ maa tak nyaaga viyandɨ.
60 Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sei do que é que você está falando! Naquele instante, enquanto ele falava, o galo cantou.
61 Viyandɨ maa Jisas Pita kat lungwamaka vɨndɨ. Vɨndɨ, tak Jisas Pita kat wanda nyaangɨt kat Pita yelavɨtndɨ. Tak wun kat kuvut njambɨ kai waigamɨn. Wamɨn maa tak nyaaga viyaigandɨ waa wanda vak Pita yelavɨka lɨndɨ.
61 Então o Senhor virou-se e olhou firme para Pedro, e ele lembrou das palavras que o Senhor lhe tinha dito: “Hoje, antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.”
62 Yelavɨka lɨga Pita nɨmamba nglaga wogwendɨ.
62 Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
63 Jisas kat kwuta la nɨmba ndɨ kat njɨka waga taambamba viyalɨndi.
63 Os homens que estavam guardando Jesus zombavam dele e batiam nele.
64 Ndɨna mɨni waavwi ngilaa mɨndamamba viyaga walɨndi. Tamba la profet mbutnja vla mɨn kat viyalɨga nyana sɨ ambuk waa kasega walɨndi.
64 Taparam os olhos dele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe!
65 Nat nɨma sakwat kavle vat ndi kat yilɨndi.
65 E diziam muitas outras coisas para insultá-lo.
66 Ngambi ndandɨ, Judana njambwi nɨmba yisolaa lɨndi. God kat kwunatɨga njambwi nɨmba, Moses kwiya nyaangɨt sɨmogwi la nɨmba aywaa yisolaa lɨga Jisas nɨn kat agiya wandi.
66 Quando amanheceu, alguns líderes dos judeus, alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei se reuniram. Depois mandaram levar Jesus diante do Conselho Superior .
67 Jisas wuleindɨ maa ndɨ kat wagalandi. Mɨn God wandɨ, yaa nyan mɨn? Kraist mɨn? Waa wagalandi maa Jisas ndi kat wandɨ. Wun Kraist wun waa wagewan ngwuk ana wukengwuk.
67 Então lhe disseram: — Diga para nós se você é o Ele respondeu:
68 Ngwuk kat nyaangɨt kɨta wagalagewan ngwuk ana awat wagengwuk. Wun kat ana kwagalangwuk, kwo yigiyowun. Manda kat wagalangweya vat awat waigowun. Kai wowun.
68 E, se eu fizer uma pergunta, vocês não vão responder.
69 Wun Godna vak sɨmogwi lɨga nyan wun. Ngɨni God tɨga kava yilaa ndɨna yaagindan naangɨmba ndaa lɨwun, wun kat ndɨna kwondu kwigiyandɨ waa wandɨ Jisas.
69 Mas de agora em diante o
70 Wandɨ maa wandi. Mɨn Godna nyan mɨn? Wandi 70 maa ngiyambak wangwa waa wandɨ Jisas.
70 Aí todos perguntaram: — Então você é o Filho de Deus? Jesus respondeu:
71 Wandɨ maa wandi. Nat nɨmba nyaangɨt mbutnjangat ana waiganɨn. Wun Godna nyan wun waa ngiyambak kavle vat mbuta waa wandi.
71 E eles disseram: — Não precisamos mais de testemunhas. Nós mesmos ouvimos o que ele disse.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.