Apocalipse 16
GOD WAA NYAAGƗT (IAN) vs VC
1 Godna ngaymba lɨga kwundi ensel sɨla vɨli kat nyaangɨt wandɨ, wutwun. Godna nyingi maawut tɨga aw sɨla vɨli kwutaa kɨpmamba salɨk ngwula waa wandɨ, wukwun.
1 Ouvi, então, uma voz forte saindo do templo, que dizia aos sete Anjos: Ide, e derramai sobre a terra as sete taças da ira de Deus.
2 Wandɨ maa wutaa nat ensel aw kwutaa kɨpmamba salɨkndɨ, kɨpmat ndandɨ. Ndandɨ maa kɨpmana nɨmbana mbangɨ nɨma kawiya kɨlɨndɨ, ndina mbangɨ kavle yindɨ. Kwapɨ ndana sɨ ndina mbangɨmba pɨlɨwuta nɨmbo mi kaik kwunata nɨmbo ndina mbangɨmba mɨna wan kawiya kɨlɨndɨ.
2 O primeiro, portanto, pôs-se a derramar a sua taça sobre a terra. Formou-se uma úlcera atroz e maligna nos homens que tinham o sinal da Fera e que se prostravam diante de sua imagem.
3 Vɨlɨlɨk wan ensel laataa ndɨna aw kwutaa nyingi ngumba salatndɨ, nyingi ngu yelogwen vla lɨndɨ. Yelogwen tɨndɨ maa nyingi ngumba yeta nda aywaa kiyandi.
3 O segundo derramou a sua taça sobre o mar. Este tornou-se sangue, como o de um morto, e pereceu todo ser que estava no mar.
4 Kuvuk wan ensel laataa ndɨna aw kwutaa kɨgɨn ngumba salatndɨ. Salatndɨ maa wan ngu yelogwen vla lɨndɨ.
4 O terceiro derramou a sua taça sobre os rios e as fontes das águas, e transformaram-se em sangue.
5 Kɨgɨn ngu yelogen vla lɨndɨ maa vɨlaa kɨgɨn ngu vɨga la ensel laataa wandɨ. Yima nɨma vat apma vatna. Mɨn kavle vat yilɨga nyan ana mɨn. Tamba kavle vat ana yilɨmɨn. Mbambala kavle vat ana yigamɨn.
5 Ouvi, então, o anjo das águas dizer: Tu és justo, tu que és e que eras o Santo, que assim julgas.
6 Tamba mɨna apma nyaangɨt mbuta nɨmbo mɨna mbaapmamba la apma nɨmba kat kan kɨpmana nɨmba ndi kat vatnyalɨndi. Vatnyalɨndi maa ndia yelogwen salɨtndɨ. Mbambala ndi kat ndina yelogwen ngu kɨnjangat wupa yimɨn. Apma vatna yima. Ngiyambak yima waa wandɨ.
6 Porque eles derramaram o sangue dos santos e dos profetas, tu lhes deste também sangue para beber. Eles o merecem.
7 Wandɨ maa god kat kwunatɨnja njambɨ pulumba la kwundiwandɨ, wukwun. Ngiyamba wama. God mɨn njambwi nyan mɨn. Nɨma kwonduo lɨga nyan mɨn. Ndinyangu kat awat yima kavle vat wovun yimɨn waa wandɨ.
7 Ouvi o altar dizer: Sim, Senhor Deus Dominador, são verdadeiros e justos os teus julgamentos.
8 Aynat wan ensel ndɨna aw kwutaa nyamba salɨtndɨ. Salɨtndɨ ma nya nɨmamba kangan wa du lagwana mbangɨ ya vla vɨtɨndɨ.
8 O quarto derramou a sua taça sobre o sol, e foi-lhe dado queimar os homens com o fogo.
9 Ndina mbangɨ ya vla vɨtɨndɨ maa ndi God kat kai wasa ndɨna sɨ kwutaa viyaisandandi. God ndi kat kavle vat yilɨnda vak kat vɨlaa wan yilɨnja kavle vat ana kwagala lɨndi. God ndɨ njambwi nyan. Ndɨna nyaangɨt wuka lɨgiyanɨn waa ana walɨndi.
9 E os homens foram queimados por grande calor, e amaldiçoaram o nome de Deus, que pode desencadear esses flagelos; e não quiseram arrepender-se e dar-lhe glória.
10 Tambanat wanensel ndɨna aw kwutaa kwapɨ nda ndaa lɨla nɨma tɨgɨtmba salatndɨ. Salatndɨ maa ndɨnai vɨga la kava kulun wala lɨndɨ. Kulun wala lɨndɨ maa ndɨnai vɨga la nɨmba mbangɨ kangɨt yilɨndɨ maa nɨmbi ngliaka tɨgat nɨmbimba valɨlɨndi.
10 O quinto derramou a sua taça sobre o trono da Fera. Seu reino se escureceu e seus súditos mordiam a língua de dor.
11 Ndina tɨgat nɨmbimba valɨga lɨga nyingangwut tɨga God kat kavle vat waa njɨtɨndi. Nɨn kat kangɨt yilɨga vat nɨn kat kawiya kɨlɨga vat God ndɨnai kwiya vatna waa njɨtɨndi. Njɨka lɨga wan yilɨnja kavle vat ana kwagala lɨndi.
11 Amaldiçoaram o Deus do céu por causa de seus sofrimentos e das suas feridas, sem se arrependerem dos seus atos.
12 Sɨla kɨta wa ensel ndɨna aw kwutaa yufretis walɨnja nɨma avɨsatmba salatndɨ. Salatndɨ maa wan ngu aywaa kɨga ngɨlɨndɨ. Ngɨlɨndɨ maa wan kɨpma tagula vat ta ava yambɨ vla lɨndɨ. Woli agwimba lɨga yaiga njambwi king yanjeya yambɨ.
12 O sexto derramou a sua taça sobre o grande rio Eufrates, e secaram-se as suas águas para que se abrisse caminho aos reis do oriente.
13 Tɨga lɨga nɨma mbolu, kwapɨ ndɨ, woseka walɨga profet, kuvut nda kat vɨwun. Kavle waagan kuvut ndina ngaangamba kɨta kɨta wogwendi. Wundi kavle waagana mbangɨ kɨkɨkna mbangɨ vla lɨndi.
13 Vi {sair} da boca do Dragão, da boca da Fera e da boca do falso profeta três espíritos imundos semelhantes a rãs;
14 Ndi kavle nglei waagan ndi. Setena mbaapma nɨmba ndi. Ndi yi ya nɨma njɨvwa kwuka lɨlɨndi. Kwutɨnja njɨvwa kat vɨlaa nat nɨmba ndi kat nɨma nɨmba ndi waa walɨndi. Kan kɨpmana njambwi king kat aywaa yiga wandi. Kwonduo lɨga nyan God ngɨni yandeya nandinya ngwuk kɨta kavamba yisolaa ndɨ kat kao yiga sɨgiyangwuk waa njambwi king kat wandi.
14 são os espíritos de demônios que realizam prodígios, e vão ter com os reis de toda a terra, a fim de reuni-los para a batalha do Grande Dia do Deus Dominador.
15 Tɨga lɨga kɨta nyan wun kat wandɨ. Avɨ mɨla. Sɨkwutɨga nyan sɨkwupmak pogwuga yanda vla yaigowun. Sɨndu kwalapman apma vat yetɨgiya nyan yaweya njɨmbla apma vat tɨgiyandɨ. Apma vat yetɨga yindeyan yaweya njɨmbla wun kat vɨlaa ana wup yigiyandɨ waa wun kat wandɨ wan nyan.
15 {Eis que venho como um ladrão! Feliz aquele que vigia e guarda as suas vestes para que não ande nu, ostentando a sua vergonha!}
16 Kavle waagan kuvuk wandi maa Hibruna kwundimba Amagendon walɨnja kavamba yisolaa God kat sɨvat kawiga lɨndi.
16 Eles os reuniram num lugar chamado em hebraico Har-Magedon.
17 Sɨla vɨli wa ensel ndɨna aw kwutaa mwupmba salatndɨ. salatndɨ maa Godna ngaymba la nɨma tɨgɨt pulumba nɨma kwundi wandɨ, wukwun. Wan kavle vak ngɨni la la vak tamba yandɨ waa wandɨ.
17 O sétimo derramou a sua taça pelos ares e saiu do templo uma grande voz do trono, que dizia: Está pronto!
18 Wandɨ maa nɨmamba vlap vlap wandɨ, wuka vɨwun. Nɨma sakwat mandɨp mandɨp kak nyingangwupmba yandɨ, wukwun. Kan kɨpmamba nɨma yinaw kwutndɨ. Tamba kan kɨpma kɨngi njambwi yinaw ana kwutɨndɨ. Kan mbambala kwukna yinaw nɨma ngleia.
18 Houve, então, relâmpagos, vozes e trovões, assim como um terremoto tão grande como jamais houve desde que há homens na terra.
19 kwutndɨ maa wan nɨma ngepma tambɨ kuvuk mbɨlɨndɨ. Kan kɨpmana ngepma aywaa ngay kɨpmamba ndandɨ. God Bebilonwalɨnja ngepma kat imbut yiga lɨnda nyingi maawut ana nglɨlɨndɨ. Wata lɨndɨ. Ngi kat tɨga nɨma yinaw kwutndɨ maa wan ngepma nɨmamba kavle yindɨ.
19 A grande cidade foi dividida em três partes, e as cidades das nações caíram, e Deus lembrou-se da grande Babilônia, para lhe dar de beber o cálice do vinho de sua ira ardente.
20 Nyingi ngumba la ndi nɨmbuk aywaa kavle yiga lsvwiga dai ngɨlɨndi.
20 Todas as ilhas fugiram, e montanha alguma foi encontrada.
21 Nyinangwupmba la kambak yipma yila ngu vla lɨga kambak nɨma sakwat kɨpmat ndandɨ. Mat kambak ana ndɨ. Yuwi sɨk tɨlɨga bek njambwiya wan kambatna kla. Kɨpmamba la nɨmba kat wan ndaila kambak viya lɨndɨ. Kambak kat vaaka lɨga God kat kai waa njɨtɨndi.
21 Grandes pedras de gelo, que podiam pesar um talento, caíram do céu sobre os homens. Os homens amaldiçoaram a Deus por causa do flagelo da saraiva, pois este foi terrível.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Apocalipse 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.