Atos 2
Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI
1 Wen da Day Numba Fifty afta Passova come, da one dey call Pentecos, all da peopo dat trus Jesus stay togedda one place.
1 Pentecost ana veya na tit, etei’imak hiru’ay efan ta’imonamaim hima.
2 Right den an dea one noise come down from da sky jalike one strong wind, an make big noise all ova da house wea dey stay sit.
2 Naniyan meyemeye yaurabad nidun wowogabe marane rena bar hima’am imaim run awan karatan.
3 Den dey see small kine fire dat look jalike one tongue dat stay right ova ery guy an wahine.
3 Naatu abisa hi’i’itin i wairaf orot menan na’atube tamunimun na ta’ita’imon tafahimaim mara’ara’at.
4 Da Good An Spesho Spirit take charge a dem, an dey start fo talk plenny odda kine languages, cuz God Spirit make um fo dem talk lidat.
4 Etei’imak Anun Kakafiyin iwanih menah botabir tur tata’amaim hio, Anun Kakafiyin fair bitih na’atube.
5 Had Jew guys dat get plenny respeck fo God from all da countries in da world. Dey stay inside Jerusalem dat time.
5 Nati ana veya, Jew sabuw God ana bowayah orot gagamih etei tafaram tata’ane hiru’ay Jerusalemamaim hima’am.
6 Wen dey hear dat noise, plenny peopo come togedda, an dey come all shock, cuz all dem hear da Jesus guys stay telling stuff in dea own kine language.
6 Iti nidun hinonowar ana maramaim sabuw rou’ay gagamin na’in hiru’ay hima’am, hai kasiy ra’at naatu hifofofor men kafaita, anayabin etei hai turamaim hio hinowar.
7 Dat blow dea mind, an make um tink plenny. An dey tell, “Eh! Da guys dat stay talk, dey from Galilee, aah?
7 Kasiy gagamin maiyow isah matar naatu taiyuwih hibabatiyih. “Iti sabuw tur teo etei i Galilee oro’orot?
8 Den how come us guys stay hear dem tell stuff in oua language we can undastan?
8 Naatu mi’itube’emih it ata turamaim hio tanonowar?
9 We come from all ova da place—from Partia, Medea, Elam, Mesopotamia, Judea, Cappadocia, Pontus, West Asia,
9 It i tafaram ta ta’ika tana, Partia, Media, Ilam naatu afa i Mesopotamia’ane hina, Judea, Kapadosia, Pontus naatu Asia,
10 Frygia, Pamfylia, Egypt, Libya nea Cyrene, an some guys from Rome.
10 Firigia, Pamfilia, Egypt naatu Libia wanawanan turin Sairini na’atune auman hina tema’ama. Naatu Romene nanawan auman hina Jerusalem tema’am. Nati i Jew sabuw naatu sabuw afa hai baitumatum hibotabir hina Jew sabuw himamatar auman.
11 Get Jews, an guys dat trus God an come jalike one Jew. Get peopo from Crete an Arabia. An still yet, all us hear dem tell da awesome stuff God do in oua kine language!”
11 It afa i Kurit naatu Arab sabuw. Baise God sawar gewasih maiyow sisinaf isan ata turamaim hio tanonowar!”
12 Dat blow dea mind, an dey no can figga, an dey tell each odda, “Eh, wat dis mean?”|src="HawaiiPidgin_Pentecost.tif" size="span" loc="ACT 2:9-11" copy="WBT" ref="2:9-11"
12 Sabuw hifofofor naatu hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti sawar anayabin i abisa?” Peter sabuw rou’ay gagamin isah ebibinan|alt="Peter speaking to crowd" src="CN01892B.TIF" size="col" loc="Act 2.12" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="2.12"
13 But had odda guys dat make fun a dem an tell, “Eh, dese guys, dey piloot!”
13 Baise sabuw afa hi’iyab hio, “Nati sabuw i harew fokarin, hitom imih teo kwanekwan!”
14 Den Peter stan up wit da odda eleven guys, an tell da peopo wit one big voice, “My braddahs an sistahs, all you Jew guys dat stay inside Jerusalem, lissen! I like tell you guys wat dis stuff dass happen mean.
14 Tur Abarayah etei 11 hai founamaim Peter misir fanan aumetawat sabuw rou’ay gagamin na’in isah eo, “Taitu tuwai’inah Jew sabuw naatu kwa iyab Jerusalem wanawanan kwama’am, akokok tain kwanarub gewas sawar iti mamatar anayabin anakubuna kwananowar.
15 Dese guys, dey not piloot da way you guys tink. Ony stay nine clock in da morning, aah?
15 Kwa kwanotanot iti orot i harew fokarin hitom tibikoko’aw, baise, boun i nine korok mar auman.
16 Dis wat Joel tell, da guy dat talk fo God long time befo time:
16 Imih i men harew hitomamih, baise dinab orot Joel ana Bukamaim Atamaninamaim kirum eo,
17 “God tell,
17 ‘Mar ana yomaninamaim God eo,
18 Yeah, an dat time too, I goin make my Spirit
18 Isa’amih, nati ana veya ayu au akir wairafih, oro’orot naatu baibin etei,
19 I goin show awesome stuff up dea in da sky,
19 Ayu boro maramaim baifofofor ana sinaf
20 Da sun goin come dark,
20 Veya matan boro nagugum
21 An den, erybody dat know who Da One In Charge fo real kine
21 Orot yait
22 “Eh, you guys from da Israel ohana, lissen! I like tell you bout Jesus, da guy from Nazaret town. God show dat Jesus fo real, cuz God give him powa, an he do all kine awesome stuff dat show who him. An you guys know dis fo real kine, cuz he do um right hea by you guys.
22 “Israel sabuw tur iti kwananowar! Jesu Nazareth mowan i God rubin naatu i wanawanamaim ina’inan yumatah ta ta, baifofofor ta ta God kwa biyamaim sinaf kwa’itin kwaso’ob.
23 God plan dis long time befo time, cuz he know dey goin give Jesus ova to you guys. An you guys wen take him an let da bad kine guys kill um on top one cross.
23 Iti orot hibai kwa umamaim hiyai kwa’a’asabun i God ana kok naatu marasika yakitifuw inu’inumaim matar, naatu kwa sabuw kakafih hai baibaisamaim Jesu kwabai onaf afe’en kwa’onaf morob.
24 But God make him come back alive one mo time from mahke. He no need suffa an mahke one mo time, cuz a wat God wen do. He no can stay mahke cuz he mo strong.
24 Baise God morobone iyawas maiye misir, naatu morob ana biyababanane rufam tit, anayabin morob ana fair men karam boro diburamaim tabotan tama.
25 David tell dis bout him:
25 David nati orot isan eo,
26 Az why I stay real good inside
26 Isan imih ayu dogorou ebiyasisir
27 Cuz God, you no goin let me stay inside Hell,
27 Anayabin o boro men ininatbuhuruwu rahemaim ana’in,
28 You wen teach me how fo live
28 O yawas ana ef i’obaiyu, naatu o ataragub wanawananamaim aiyasisir boro iniwansumu.’”
29 “My braddahs an sistahs, good I tell you guys fo real kine dat da leada fo oua ohana, David, he wen mahke, an dey bury him, an his grave stay hea still yet.
29 “Taituwau Jew, bebeyan a tur ao’owen aiwob orot David ata agir wabin gagamin, morob hiyai naatu ana rah i iti biyatamaim inu’in.
30 David was one guy dat talk fo God, an know dat God wen promise dis: ‘Bumbye I goin make one guy from yoa ohana come king jalike you.’
30 Naatu David i dinab orot God omatanen ana obaifaro auman yayare i so’ob, veya ta David ana rara’ane i uwan ta boro ni’aiwob.
31 David wen know wat God goin do. He tell dat da Spesho Guy God Goin Sen goin come back alive one mo time. He no goin stay inside Hell, an his body not goin rot.
31 God mar boro nanan abisa nasisinaf David i so’ob, Keriso morobone misir maiye isan ana tur i nowar.
32 God wen make Jesus come alive one mo time, an all us guys see him an tell bout him.
32 “God iti Jesu i boun morobone iyawas maiye misir, naatu aki i iti sawar himamatar ana sif robonayah.
33 God put him in da mos importan place by his right side, an he get da Good An Spesho Spirit, da One God wen promise. He make his Spirit take charge a us guys too, an dass wat you see an hear now.
33 God iti Jesu bora’ah yen uman asukwafune mare, naatu Tamah biyanane Anun Kakafiyin eo’omatan bai aki tafai yan isuwai re’er boun iti kwa’i’itin naatu kwanonowar.
34 Cuz David neva go up in da sky, but he tell,
34 Naatu David i men au mar yenamih, baise iti tur i eo,
35 Bumbye I goin make da peopo dat go agains you
35 Inama’am a kamabiy sabuw ana bow
36 “So lissen up! All da Israel peopo gotta know dis fo shua: You guys wen kill dis guy Jesus on top one cross, but God make him Da One In Charge, an he da Spesho Guy God Wen Sen.”
36 Isan imih kwa Israel sabuw iti tur ao i kwanaso’ob gewas. God iti Jesu kwabai kwao’onaf i bai yen ata Regah naatu ata Roubininenayan matar!”
37 Wen da peopo hear dat, dey come sore inside, an dey tell Peter an da odda guys Jesus wen sen all ova, “Braddahs, wat we goin do?”
37 Sabuw iti tur hinonowar ana veya dogoroh rusib Peter naatu Tur Abarayah hibatiyih, “Taitu tuwai’inah aki boro mi’itube ana sinaf?”
38 Peter tell dem, “All you guys gotta change how you tink an no do all da bad kine stuff you stay do befo time, an get baptize fo show you Jesus guys. He da Spesho Guy God Wen Sen. Den God goin let you guys go, an hemo yoa shame fo all dat bad kine stuff, an he goin give you his Good An Spesho Spirit.
38 Peter iyafutih eo, “Kwa etei dogor hinikitabir naatu Jesu Keriso wabinamaim bapataito kwanab, saise a bowabow kakafih nanotawiyen, naatu God ana usar Anun Kakafiyin boro kwanab.
39 He wen promise all dat fo you guys an yoa kids, an fo all da peopo dat no stay tight wit God—all da ones Da One In Charge goin tell fo come to him, dass oua God.”
39 Iti omatanen i kwa isa naatu kwa natunat isah, na’atube sabuw tutufin etei iyab ef yok tema’am ata Regah God boro na’a’afih isah.”
40 Peter tell dem plenny mo stuff, an beg um, “Let God take you outa da bad kine stuff dat da odda peopo stay do now.”
40 Peter tur maumurih na’in imaim imatnuwih naatu ifefeyanih eo, “Sabuw tafa’asarih wanawanah kwama’am saisewat kwanatit kwaniyawasi!”
41 Had bout three tousan peopo dat trus wat he tell, an get baptize. Den dey come togedda wit da odda peopo dat trus Jesus.
41 Sabuw maumurih na’in iti tur hinonowar hitumatum naatu bapataito hibai, nati ana veya’amaim sabuw etei 3000 na’atube nati kou’ayamaim hirun.
42 Dey stick wit all da stuff dat Jesus guys teach dem. An dey all stick togedda, an eat togedda, an pray togedda.
42 Naatu hai veya hiya’asair Tur Abarayah biyahine tur hinowar bairi hibita’ay, rafiy himseseb hifaram hi’aa naatu hiyoyoyoban.
43 Da guys Jesus wen sen all ova, dey get powa fo do plenny awesome stuff. Erybody stay sked cuz dey get plenny respeck fo Jesus guys.
43 Tur Abarayah wanawanahimaim ina’inan naatu baifofofor maumurih maiyow hisisinaf sabuw awah ha’e.
44 All da peopo dat see wat wen happen stick togedda, an share all dea stuffs wit each odda.
44 Bai’ufununayah mar etei hina hita’imon sawar i nowah etei nena hifafarambonen.
45 Some a dem sell dea stuffs o dea property, an share some a da money wit da ones dat need kokua.
45 Naatu hai sawar was arin, roumukur arin etei hibow hin hitobon kabay hibai hina wanawanahimaim sabuw iyab hai kok abisa isan hibiyababan etei ana fofonin hifafarambonen.
46 Ery day dey come togedda inside da open lanai fo da temple. Dey all come togedda inside dea houses an bring dea food fo share wit each odda. An dey all stay good inside, an dey happy fo come togedda.
46 Veya matan hiyi Tafaror Bar gagaminamaim hiruru’ay. Naatu hai baremaim bay himseseb dogoroh ere yasisir auman hi’aa,
47 Dey tell God “Mahalo plenny!” an tell how good he stay. An all da odda peopo talk good bout dem. Ery day Da One In Charge bring odda peopo aroun dat he take outa da bad kine stuff dey do.
47 God hibobora’ara’ah naatu sabuw etei tur abarayah isah i hibiyasisir. Naatu veya ta’ita’imon ana fofonin sabuw iyab God biyawasih Regah bow ana kou’ay wanawanan yababar rara’at.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.