Atos 13
Nin tének káwintal an okˀóxláb (HUSNT2005) vs VC
1 Ban belomtsik xi kʼwajat Antiokía taꞌ ti kʼwajat i tʼiltsixtsik ani i okʼtsixtsik. Jaꞌich na Bernabé, na Simón (xu bijyáb jeye Tʼunuy), na Lusio xi Sirene, na Manaén (xi junax ti pubenek kʼal na Erodes, an pulek takʼix xi Galilea) ani na Sawlo.
1 Havia então na Igreja de Antioquia profetas e doutores, entre eles Barnabé, Simão, apelidado o Negro, Lúcio de Cirene, Manaém, companheiro de infância do tetrarca Herodes, e Saulo.
2 Jun i kʼij, tam ti kʼwajat in kʼakʼnáltsik an Ajátikláb ani ti kʼíltsik, an Tʼokat Ejattaláb in ulu enchéꞌ:
2 Enquanto celebravam o culto do Senhor, depois de terem jejuado, disse-lhes o Espírito Santo: Separai-me Barnabé e Saulo para a obra a que os tenho destinado.
3 Tam ti okʼonichtsik ti ól ani ti kʼíl, in kʼwajbaꞌ nin kʼubaktsik bin éb na Bernabé ani na Sawlo ani in utsaꞌichtsik tám ka kʼaléch.
3 Então, jejuando e orando, impuseram-lhes as mãos e os despediram.
4 Más tayíl, na Bernabé ani na Sawlo kʼaletsik Selewsia abal abantsik kʼal an Tʼokat Ejattaláb. Tajaꞌ, balintsik ban tan abal ka kʼale ban chabál xin bij Chipre xi kʼwajat ban pujal.
4 Enviados assim pelo Espírito Santo, foram a Selêucia e dali navegaram para a ilha de Chipre.
5 Tam ti ulichtsik ban kubtaláb xi Salamina, in tujutsik kin tʼilaꞌ nin káwintal na Dios ban atátsik xon ti an judíotsik in tʼajál an junkuntaláb. Na Juan taꞌ jeye ti xeꞌech kʼal jajáꞌtsik abal ti tolmix.
5 Chegados a Salamina, pregavam a palavra de Deus nas sinagogas dos judeus. Tinham com eles João para auxiliá-los.
6 Xeꞌchintsik putálkʼi ba jachanꞌ an chabál ani ulichtsik Pafos. In elaꞌtsik tajaꞌ jun i judío xin bij ta Barjesús ani jechéꞌ an inik, u dhiman. U kʼambix tʼajat, pos in ulal ke jajáꞌ jaꞌich jun i tʼiltsix.
6 Percorreram toda a ilha até Pafos e acharam um judeu chamado Barjesus, mago e falso profeta,
7 Jechéꞌ an dhiman, kʼwajat junax kʼal an pulek awiltaláb xin bij Serjio Pawlo. Na Serjio Pawlo, jaꞌich jun i inik xi chalpadh tʼajat. In abnaꞌ ka kanyat na Bernabé ani na Sawlo abal in léꞌ jeye tʼajat kin achʼaꞌ nin káwintal na Dios.
7 que vivia na companhia do procônsul Sérgio Paulo, homem sensato. Este chamou Barnabé e Saulo, e exprimiu-lhes o desejo de ouvir a palavra de Deus.
8 Por jachanꞌ an dhiman xin bij Barjesús ani u bijyáb jeye ta Elimas, yab in walkál na Sawlo ani na Bernabé kin okʼtsi an pulek awiltaláb, pos jajáꞌ yab in léꞌ kin chuꞌu ka belmách an pulek awiltaláb.
8 Mas Élimas, o Mago - pois assim é interpretado o seu nome -, se lhes opunha, procurando desviar da fé o procônsul.
9 Na Sawlo, xu bijyáb jeye ta Pablo, teykómte kʼal in cháp an Tʼokat Ejattaláb, in teloloy tʼajat
9 Então Saulo, chamado também Paulo, cheio do Espírito Santo, cravou nele os olhos e disse-lhe:
10 ani in utsaꞌ enchéꞌ:
10 Filho do demônio, cheio de todo engano e de toda astúcia, inimigo de toda justiça, não cessas de perverter os caminhos retos do Senhor!
11 Pos xoꞌ, an Ajátikláb neꞌech ti ki pidhaꞌ ti yajtsiktaláb; neꞌech ki jokʼolbé ani yab neꞌech ka ejto ka chuꞌtsi tin tajáx na kʼítsá wéꞌ i kʼij.
11 Eis que agora está sobre ti a mão do Senhor e ficarás cego. Não verás o sol até nova ordem! Caíram logo sobre ele a escuridão e as trevas, e, andando à roda, buscava quem lhe desse a mão.
12 Tam ti an pulek awiltaláb in chuꞌu jechéꞌ, belmách, kom u labnal tʼajat kʼal an okʼtsixtaláb xin achʼál kʼal tin kwenta an Ajátikláb.
12 À vista deste prodígio, o procônsul abraçou a fé, admirando vivamente a doutrina do Senhor.
13 Na Pablo ani nin juniktsik balin ban tan ban chabál xi Pafos ani kʼaletsik Perje ban chabál xi Panfilia; por jilantsik kʼal na Juan ani witsiy Jerusalén.
13 Paulo e os seus companheiros navegaram de Pafos e chegaram a Perge, na Panfília, de onde João, apartando-se deles, voltou para Jerusalém.
14 Tayíl, na Pablo ani na Bernabé, kale Perje abal ka kʼaletsik ban bitsow Antiokía xi kʼwajat ban chabál xi Pisidia. Tam ti tajaꞌich ti kʼwajattsik ani in bajaw nin kʼítsájil an koyóxnich, ochichtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani buxkantsik.
14 Mas eles, deixando Perge, foram para Antioquia da Pisídia. Ali entraram em dia de sábado na sinagoga, e sentaram-se.
15 Tam ti okʼonich ti ajyáb nin takʼixtal an Dios xin jilámal dhutsadh na Moisés ani nin dhutsadh úwil jeye an tʼiltsixtsik, an okʼlektsik xi ba jachanꞌ an atá in abnaꞌ ka utsantsik enchéꞌ na Pablo ani na Bernabé:
15 Depois da leitura da lei e dos profetas, mandaram-lhes dizer os chefes da sinagoga: Irmãos, se tendes alguma palavra de exortação ao povo, falai-a.
16 Chʼakay tám na Pablo, in kontsi an atiklábtsik kʼal in kʼubakkʼi abal ka chamkʼan ani in ulu enchéꞌ:
16 Paulo levantou-se, fez um sinal com a mão e falou: Homens de Israel e vós que temeis a Deus, ouvi.
17 Ni Diosil xi wawáꞌ xu Israel, in takuy ni wejeꞌ pakéliltsik ani in tʼajaꞌ abal ka wenkʼon ti yejcheꞌ bitsow tam ti bél kʼwajattsik jelti píl iniktsik ban chabál xi Ejipto. Tayíl, in káldhaꞌtsik ba jachanꞌ an chabál kʼal nin awiltal.
17 O Deus do povo de Israel escolheu nossos pais e exaltou este povo no tempo em que habitava na terra do Egito, de onde os tirou com o poder de seu braço.
18 ’Na Dios in kuxuy chab inik i tamub ejtal xowaꞌ jajáꞌtsik in tʼajaꞌ ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh
18 Por espaço de quarenta anos alimentou-os no deserto.
19 ani in kʼibdhaꞌ búk i pakdhaꞌ bitsow ban chabál xi Kanán abal ka pidhantsik an ti chabál ni wejeꞌ pakéliltsik.
19 Destruiu sete nações na terra de Canaã e distribuiu-lhes por sorte aquela terra durante quase quatrocentos e cinqüenta anos.
20 Más tayíl, chéꞌ i boꞌ inik xónaꞌ i tamub kʼal chab inik láju, in kóꞌoytsik takʼnél kʼal i lújundhaxtsik, asta tam tin bajaw xowkʼi ti kʼwajay an tʼiltsix Samuel.
20 Em seguida, lhes deu juízes até o profeta Samuel.
21 In konoytsik tám abal in léꞌ ka kʼwajay takʼnél kʼal jun i pulek takʼix ani pidhantsik kʼal na Dios an ta Saúl abal ti pulek takʼix chab inik xónaꞌ i tamub. Jechéꞌ na Saúl, u chakámláb kʼal na Sis, jun i inik xi tál bin kidhtal na Benjamín.
21 Pediram então um rei, e Deus lhes deu, por quarenta anos, Saul, filho de Cis, da tribo de Benjamim.
22 Más tayíl, na Dios in wékʼoy ti pulek takʼix na Saúl ani in kʼwajbaꞌ na Dabid abal jaꞌich ka kʼwajay tin pulek takʼíxal an israelitatsik. Na Dios in ulu enchéꞌ kʼal tin kwenta na Dabid: “U elámal na Dabid, nin chakámil na Isaí, jun i inik xu kulbetnál tʼajat ani neꞌech kin tʼajaꞌ ejtal xowaꞌ Nanáꞌ u léꞌ.”
22 Depois, Deus o rejeitou e mandou-lhes Davi como rei, de quem deu este testemunho: Achei Davi, filho de Jessé, homem segundo o meu coração, que fará todas as minhas vontades.
23 Jún ti éb xin kidhtaltsik jechéꞌ na Dabid, jaꞌich na Jesús. Jechéꞌ na Jesús, jaꞌich xi aban kʼal na Dios abal kin loꞌo an israelitatsik jelt xan ti Jajáꞌ tin ulúmal.
23 De sua descendência, conforme a promessa, Deus fez sair para Israel o Salvador Jesus.
24 Tam ti yabél tsiꞌnek na Jesús, na Juan xeꞌchin kin tʼiltsi ejtal an atiklábtsik xi Israel, in utsál abal kin jilaꞌichtsik ti walablom ani ka pujanichtsik.
24 João tinha pregado, desde antes da sua vinda, o batismo do arrependimento a todo o povo de Israel.
25 Tam tu kʼunelich an kʼij xowkʼi ti neꞌech ka chemdhá na Juan, in ulu enchéꞌ: “Yab nanáꞌ xi tatáꞌtsik a chalpayal ke nanáꞌ u éy; por tu kuxmats taꞌ tál jún xi más púlek ké nanáꞌ. Púlek tʼajat ke yab xataꞌ u éy abal kin kutpan ku wiltsi tin wikʼáb nin pajab.”
25 Terminando a sua carreira, dizia: Eu não sou aquele que vós pensais, mas após mim virá aquele de quem não sou digno de desatar o calçado.
26 ʼKidháblábtsik, xi chakámláb kʼal nin kidhtaltsik na Abraham ani tatáꞌtsik teye xa exlál abal na Dios ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ: kʼal tatáꞌtsik ta kwenta tu ulal jechéꞌ an tsubaxtaláb xi kʼal tin kwenta an loꞌeltaláb.
26 Irmãos, filhos de Abraão, e os que entre vós temem a Deus: a nós é que foi dirigida a mensagem de salvação.
27 Pos xu kʼwajíltsik Jerusalén ani nin okʼlékiltsik, yab in exlaꞌ xitam jáꞌ jeye na Jesús, nibal in exbantsi tin káwintal an tʼiltsixtsik xu ajyáb ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb tam in kʼítsájil an koyóxnich. Jaxtám, tam ti jajáꞌtsik in pidhnaꞌ na Jesús abal ka chemdhá, in tʼajaꞌichtsik abal ka támun jelt xan tin ulúmal an tʼiltsixtsik.
27 Com efeito, os habitantes de Jerusalém e os seus magistrados não conheceram Jesus, e, sentenciando-o, cumpriram os oráculos dos profetas, que cada sábado são lidos.
28 Ani maske na Jesús yab eltsin ni jun in walab xantʼókʼi ti ka chemdhá, in kontsitsik na Pilato abal kin abnaꞌ ka chemdhá.
28 Embora não achassem nele culpa alguma de morte, pediram a Pilatos que lhe tirasse a vida.
29 Tam ti okʼonich ti tʼajtsinal ejtal xowaꞌ kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab kʼal Jajáꞌ tin kwenta, paꞌbájich tám ban peltsidh teꞌ ani jolyat.
29 Depois de realizarem todas as coisas que dele estavam escritas, tirando-o do madeiro, puseram-no num sepulcro.
30 Por ejdhá ti ít kʼal na Dios.
30 Mas Deus o ressuscitou dentre os mortos.
31 Tam ti jachanꞌ i kʼij, yáníl in xalkʼaꞌ tinbáꞌ na Jesús abal ka chuꞌtat kʼal xi juniknadhtsik kʼál tam ti kale Galilea ani kʼale Jerusalén. Xoꞌ jaꞌich jajáꞌtsik xi xeꞌech in tʼiltsal an atiklábtsik kʼal tin kwenta na Jesús.
31 Durante muitos dias apareceu àqueles que com ele subiram da Galiléia a Jerusalém, os quais até agora são testemunhas dele junto ao povo.
32 ʼJaxtám xoꞌ, wawáꞌ exom tu óltsaltsik an ti alwaꞌ tʼilab xi na Dios in utsámal ni wejeꞌ pakéliltsik.
32 Nós vos anunciamos: a promessa feita a nossos pais,
33 Pos wawáꞌ, xu kidhtaláb kʼal jajáꞌtsik, na Dios tu tʼajtsích xan tin ulúmal abal in ejdhaꞌ ti ít na Jesús jelt xan ti kʼwajat dhutsadh bin chabtsíl an ajatlábtsik: “Tatáꞌ tu Chakámil ani Nanáꞌ tu pidhámal xoꞌ ti xeꞌchintaláb.”
33 Deus a tem cumprido diante de nós, seus filhos, suscitando Jesus, como também está escrito no Salmo segundo: Tu és meu Filho, eu hoje te gerei {Sl 2,7}.
34 Na Dios in ulúmal abal neꞌech kin ejdhaꞌ ti ít abal yab ka kʼachey nin tʼuꞌúl. Na Dios in ulu enchéꞌ ban Tʼokat Dhuslab: “Neꞌech tu pidhaꞌtsik an ti lábtʼajaxtaláb xu utsámal neꞌech ku pidhaꞌ na Dabid.”
34 Que Deus o ressuscitou dentre os mortos, para nunca mais tornar à corrupção, ele o declarou desta maneira: Eu vos darei as coisas sagradas prometidas a Davi {Is 55,3}.
35 Jaxtám tin ulu jeye enchéꞌ ba jun i ajatláb: “Yab neꞌech ka walkaꞌ ka kʼachey nu tʼuꞌúl.”
35 E diz também noutra passagem: Não permitirás que teu Santo experimente a corrupção {Sl 15,10}.
36 Tsubax kʼejle, na Dabid in tʼójontsi nin kidhtaltsik xi jachanꞌ i kʼij xan ti utsan kʼal na Dios, tayíl chemech, jolyat xon ti jolidh nin tátaꞌtsik ani nin tʼuꞌúl kʼachey.
36 Ora, Davi, depois de ter servido em vida aos desígnios de Deus, morreu. Foi reunido a seus pais e experimentou a corrupção.
37 Por nin tʼuꞌúl na Jesús, xi na Dios in ejdhaꞌ ti ít, yab jaꞌ kʼachey.
37 Mas aquele a quem Deus ressuscitou não experimentou a corrupção.
38 Kidháblábtsik, yejat ka choꞌóbnaꞌ, ke an pakwlantsixtaláb kʼal tin kwenta ni walastalábil, neꞌech ki bachʼu kʼal tin kwentakʼi na Jesús.
38 Sabei, pois, irmãos, que por ele se vos anuncia a remissão dos pecados.
39 Yejat jeye ka choꞌóbnaꞌtsik ke xitaꞌ kin belaꞌich na Jesús, neꞌech ka kʼwajbájich alwaꞌ kʼal na Dios, pos tokot na Jesús in ejtowal kin tʼajaꞌ jechéꞌ. Nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés yab in ejtowal.
39 Todo aquele que crê é justificado por ele de tudo aquilo que não pôde ser pela Lei de Moisés.
40 Ka kóꞌoytsik i kwenta abal yab ka tamu xowaꞌ in jilámal dhutsadh an tʼiltsixtsik, tam tin ulutsik enchéꞌ:
40 Cuidai, pois, que não venha sobre vós o que foi dito pelos profetas:
41 Ka kóꞌoytsik i kwenta, tatáꞌtsik xa pojkál an tsubaxtaláb, ki labantsik ani ki kʼibchontsik;
41 Vede, ó desprezadores, pasmai e morrei de espanto. Pois eu vou realizar uma obra em vossos dias, obra a que não creríeis, se alguém vo-la contasse {Hab 1,5}.
42 Tam ti na Pablo ani nin juniktsik kaléch ban atá xon ti an judíotsik in tʼajál an junkuntaláb, pakabédhá kʼal xi yabtsik u judío abal ka tʼiltsintsik jeye jechéꞌ tam kin bajaw juní nin kʼítsájil an koyóxnich.
42 Ao saírem, rogavam que lhes repetissem essas palavras no sábado seguinte.
43 Tam ti bukʼlanichtsik xi taꞌ ti junkunék ba jachanꞌ an atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb, wéwná na Pablo ani na Bernabé kʼal yán i judíotsik ani xin belálichtsik jeye nin belomtal an judíotsik kʼal yantam i tsubaxtaláb. Na Pablo ani na Bernabé in takʼiytsik tʼajat abal yejat kin óntsi ka kʼwajaytsik bin alwaꞌtal na Dios.
43 Depois que a assembléia terminou, muitos judeus e prosélitos devotos seguiram Paulo e Barnabé, os quais com muitas palavras os exortavam a perseverar na graça de Deus.
44 Tam tin bajaw juní nin kʼítsájil an koyóxnich, junkun juní wéꞌich xónaꞌ ejtal an atiklábtsik xu kʼwajíl ba jachanꞌ an bitsow abal kin axtsi tin káwintal na Dios.
44 No sábado seguinte, afluiu quase toda a cidade para ouvir a palavra de Deus.
45 Por tam ti an judíotsik xi yab u belom in chuꞌu yán an atiklábtsik, tujey ti itʼixbéltsik ani tujey ti tomnáb na Pablo ani ti odhbijyáb.
45 Os judeus, vendo a multidão, encheram-se de inveja e puseram-se a protestar com injúrias contra o que Paulo falava.
46 Na Pablo ani na Bernabé, káwintsik tám kʼal yantam i awiltaláb ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
46 Então Paulo e Barnabé disseram-lhes resolutamente: Era a vós que em primeiro lugar se devia anunciar a palavra de Deus. Mas, porque a rejeitais e vos julgais indignos da vida eterna, eis que nos voltamos para os pagãos.
47 Pos anchanꞌ tu utsan kʼal an Ajátikláb tam tin ulu enchéꞌ:
47 Porque o Senhor assim no-lo mandou: Eu te estabeleci para seres luz das nações, e levares a salvação até os confins da terra {Is 49,6}.
48 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, xi yabtsik u judío kulbé tʼajat ani in tujutsik kin ulu ke nin káwintal na Dios alwaꞌ tʼajat. Ejtal belmách xi kʼwajat takudhtsik abal kin bachʼu an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
48 Estas palavras encheram de alegria os pagãos que glorificavam a palavra do Senhor. Todos os que estavam predispostos para a vida eterna fizeram ato de fé.
49 Anchanꞌ ti xeꞌchin ti tʼilnal nin káwintal na Dios putál jachanꞌ an chabál xi Pisidia.
49 Divulgava-se, assim, a palavra do Senhor por toda a região.
50 Por an judíotsik xi yab u belom, in pidhkáwliy taltsik i mímlábtsik xin tʼajál tʼajat xan tin ulal nin belomtal ani u kʼakʼnábtsik tʼajat. Káwin jeye kʼal an ultaláb iniktsik xi ba jachanꞌ an bitsow ani in utsaꞌtsik abal alwaꞌ kin kajnaꞌ na Pablo ani na Bernabé, asta kin káldhaꞌtsik ba jachanꞌ an chabál.
50 Mas os judeus instigaram certas mulheres religiosas da aristocracia e os principais da cidade, que excitaram uma perseguição contra Paulo e Barnabé e os expulsaram do seu território.
51 Na Pablo ani na Bernabé, in tiniy tám an pojodh xi palenek ba nin akan abal kin choꞌóbnaꞌ xi tajaꞌtsik ke yab alwaꞌ tin tʼajaꞌ abal in pojkantsi tin káwintal na Dios ani kʼaletsik ban bitsow xin bij Ikonio.
51 Estes sacudiram contra eles o pó dos seus pés, e foram a Icônio.
52 Por an belomtsik kʼwajat kʼijidh ani teykómtetsik kʼal nin cháp an Tʼokat Ejattaláb.
52 Os discípulos, por sua vez, estavam cheios de alegria e do Espírito Santo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.