Atos 13

Nin tének káwintal an okˀóxláb (HUSNT2005) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Ban belomtsik xi kʼwajat Antiokía taꞌ ti kʼwajat i tʼiltsixtsik ani i okʼtsixtsik. Jaꞌich na Bernabé, na Simón (xu bijyáb jeye Tʼunuy), na Lusio xi Sirene, na Manaén (xi junax ti pubenek kʼal na Erodes, an pulek takʼix xi Galilea) ani na Sawlo.
1 Ora, na igreja em Antioquia havia profetas e mestres, a saber: Barnabé, Simeão, chamado Níger, Lúcio de Cirene, Manaém, colaço de Herodes o tetrarca, e Saulo.
2 Jun i kʼij, tam ti kʼwajat in kʼakʼnáltsik an Ajátikláb ani ti kʼíltsik, an Tʼokat Ejattaláb in ulu enchéꞌ:
2 Enquanto eles ministravam perante o Senhor e jejuavam, disse o Espírito Santo: Separai-me a Barnabé e a Saulo para a obra a que os tenho chamado.
3 Tam ti okʼonichtsik ti ól ani ti kʼíl, in kʼwajbaꞌ nin kʼubaktsik bin éb na Bernabé ani na Sawlo ani in utsaꞌichtsik tám ka kʼaléch.
3 Então, depois que jejuaram, oraram e lhes impuseram as mãos, os despediram.
4 Más tayíl, na Bernabé ani na Sawlo kʼaletsik Selewsia abal abantsik kʼal an Tʼokat Ejattaláb. Tajaꞌ, balintsik ban tan abal ka kʼale ban chabál xin bij Chipre xi kʼwajat ban pujal.
4 Estes, pois, enviados pelo Espírito Santo, desceram a Selêucia e dali navegaram para Chipre.
5 Tam ti ulichtsik ban kubtaláb xi Salamina, in tujutsik kin tʼilaꞌ nin káwintal na Dios ban atátsik xon ti an judíotsik in tʼajál an junkuntaláb. Na Juan taꞌ jeye ti xeꞌech kʼal jajáꞌtsik abal ti tolmix.
5 Chegados a Salamina, anunciavam a palavra de Deus nas sinagogas dos judeus, e tinham a João como auxiliar.
6 Xeꞌchintsik putálkʼi ba jachanꞌ an chabál ani ulichtsik Pafos. In elaꞌtsik tajaꞌ jun i judío xin bij ta Barjesús ani jechéꞌ an inik, u dhiman. U kʼambix tʼajat, pos in ulal ke jajáꞌ jaꞌich jun i tʼiltsix.
6 Havendo atravessado a ilha toda até Pafos, acharam um certo mago, falso profeta, judeu, chamado Bar-Jesus,
7 Jechéꞌ an dhiman, kʼwajat junax kʼal an pulek awiltaláb xin bij Serjio Pawlo. Na Serjio Pawlo, jaꞌich jun i inik xi chalpadh tʼajat. In abnaꞌ ka kanyat na Bernabé ani na Sawlo abal in léꞌ jeye tʼajat kin achʼaꞌ nin káwintal na Dios.
7 que estava com o procônsul Sérgio Paulo, homem sensato. Este chamou a Barnabé e Saulo e mostrou desejo de ouvir a palavra de Deus.
8 Por jachanꞌ an dhiman xin bij Barjesús ani u bijyáb jeye ta Elimas, yab in walkál na Sawlo ani na Bernabé kin okʼtsi an pulek awiltaláb, pos jajáꞌ yab in léꞌ kin chuꞌu ka belmách an pulek awiltaláb.
8 Mas resistia-lhes Elimas, o encantador {porque assim se interpreta o seu nome}, procurando desviar a fé do procônsul.
9 Na Sawlo, xu bijyáb jeye ta Pablo, teykómte kʼal in cháp an Tʼokat Ejattaláb, in teloloy tʼajat
9 Todavia Saulo, também chamado Paulo, cheio do Espírito Santo, fitando os olhos nele,
10 ani in utsaꞌ enchéꞌ:
10 disse: ó filho do diabo, cheio de todo o engano e de toda a malícia, inimigo de toda a justiça, não cessarás de perverter os caminhos retos do Senhor?
11 Pos xoꞌ, an Ajátikláb neꞌech ti ki pidhaꞌ ti yajtsiktaláb; neꞌech ki jokʼolbé ani yab neꞌech ka ejto ka chuꞌtsi tin tajáx na kʼítsá wéꞌ i kʼij.
11 Agora eis a mão do Senhor sobre ti, e ficarás cego, sem ver o sol por algum tempo. Imediatamente caiu sobre ele uma névoa e trevas e, andando à roda, procurava quem o guiasse pela mão.
12 Tam ti an pulek awiltaláb in chuꞌu jechéꞌ, belmách, kom u labnal tʼajat kʼal an okʼtsixtaláb xin achʼál kʼal tin kwenta an Ajátikláb.
12 Então o procônsul, vendo o que havia acontecido, creu, maravilhando-se da doutrina do Senhor.
13 Na Pablo ani nin juniktsik balin ban tan ban chabál xi Pafos ani kʼaletsik Perje ban chabál xi Panfilia; por jilantsik kʼal na Juan ani witsiy Jerusalén.
13 Tendo Paulo e seus companheiros navegado de Pafos, chegaram a Perge, na Panfília. João, porém, apartando-se deles, voltou para Jerusalém.
14 Tayíl, na Pablo ani na Bernabé, kale Perje abal ka kʼaletsik ban bitsow Antiokía xi kʼwajat ban chabál xi Pisidia. Tam ti tajaꞌich ti kʼwajattsik ani in bajaw nin kʼítsájil an koyóxnich, ochichtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani buxkantsik.
14 Mas eles, passando de Perge, chegaram a Antioquia da Psídia; e entrando na sinagoga, no dia de sábado, sentaram-se.
15 Tam ti okʼonich ti ajyáb nin takʼixtal an Dios xin jilámal dhutsadh na Moisés ani nin dhutsadh úwil jeye an tʼiltsixtsik, an okʼlektsik xi ba jachanꞌ an atá in abnaꞌ ka utsantsik enchéꞌ na Pablo ani na Bernabé:
15 Depois da leitura da lei e dos profetas, os chefes da sinagoga mandaram dizer-lhes: Irmãos, se tendes alguma palavra de exortação ao povo, falai.
16 Chʼakay tám na Pablo, in kontsi an atiklábtsik kʼal in kʼubakkʼi abal ka chamkʼan ani in ulu enchéꞌ:
16 Então Paulo se levantou e, pedindo silêncio com a mão, disse: Varões israelitas, e os que temeis a Deus, ouvi:
17 Ni Diosil xi wawáꞌ xu Israel, in takuy ni wejeꞌ pakéliltsik ani in tʼajaꞌ abal ka wenkʼon ti yejcheꞌ bitsow tam ti bél kʼwajattsik jelti píl iniktsik ban chabál xi Ejipto. Tayíl, in káldhaꞌtsik ba jachanꞌ an chabál kʼal nin awiltal.
17 O Deus deste povo de Israel escolheu a nossos pais, e exaltou o povo, sendo eles estrangeiros na terra do Egito, de onde os tirou com braço poderoso,
18 ’Na Dios in kuxuy chab inik i tamub ejtal xowaꞌ jajáꞌtsik in tʼajaꞌ ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh
18 e suportou-lhes os maus costumes no deserto por espaço de quase quarenta anos;
19 ani in kʼibdhaꞌ búk i pakdhaꞌ bitsow ban chabál xi Kanán abal ka pidhantsik an ti chabál ni wejeꞌ pakéliltsik.
19 e, havendo destruído as sete nações na terra de Canaã, deu-lhes o território delas por herança durante cerca de quatrocentos e cinquenta anos.
20 Más tayíl, chéꞌ i boꞌ inik xónaꞌ i tamub kʼal chab inik láju, in kóꞌoytsik takʼnél kʼal i lújundhaxtsik, asta tam tin bajaw xowkʼi ti kʼwajay an tʼiltsix Samuel.
20 Depois disto, deu-lhes juízes até o profeta Samuel.
21 In konoytsik tám abal in léꞌ ka kʼwajay takʼnél kʼal jun i pulek takʼix ani pidhantsik kʼal na Dios an ta Saúl abal ti pulek takʼix chab inik xónaꞌ i tamub. Jechéꞌ na Saúl, u chakámláb kʼal na Sis, jun i inik xi tál bin kidhtal na Benjamín.
21 Então pediram um rei, e Deus lhes deu por quarenta anos a Saul, filho de Cis, varão da tribo de Benjamim.
22 Más tayíl, na Dios in wékʼoy ti pulek takʼix na Saúl ani in kʼwajbaꞌ na Dabid abal jaꞌich ka kʼwajay tin pulek takʼíxal an israelitatsik. Na Dios in ulu enchéꞌ kʼal tin kwenta na Dabid: “U elámal na Dabid, nin chakámil na Isaí, jun i inik xu kulbetnál tʼajat ani neꞌech kin tʼajaꞌ ejtal xowaꞌ Nanáꞌ u léꞌ.”
22 E tendo deposto a este, levantou-lhes como rei a Davi, ao qual também, dando testemunho, disse: Achei a Davi, filho de Jessé, homem segundo o meu coração, que fará toda a minha vontade.
23 Jún ti éb xin kidhtaltsik jechéꞌ na Dabid, jaꞌich na Jesús. Jechéꞌ na Jesús, jaꞌich xi aban kʼal na Dios abal kin loꞌo an israelitatsik jelt xan ti Jajáꞌ tin ulúmal.
23 Da descendência deste, conforme a promessa, trouxe Deus a Israel um Salvador, Jesus;
24 Tam ti yabél tsiꞌnek na Jesús, na Juan xeꞌchin kin tʼiltsi ejtal an atiklábtsik xi Israel, in utsál abal kin jilaꞌichtsik ti walablom ani ka pujanichtsik.
24 havendo João, antes do aparecimento dele, pregado a todo o povo de Israel o batismo de arrependimento.
25 Tam tu kʼunelich an kʼij xowkʼi ti neꞌech ka chemdhá na Juan, in ulu enchéꞌ: “Yab nanáꞌ xi tatáꞌtsik a chalpayal ke nanáꞌ u éy; por tu kuxmats taꞌ tál jún xi más púlek ké nanáꞌ. Púlek tʼajat ke yab xataꞌ u éy abal kin kutpan ku wiltsi tin wikʼáb nin pajab.”
25 Mas João, quando completava a carreira, dizia: Quem pensais vós que eu sou? Eu não sou o Cristo, mas eis que após mim vem aquele a quem não sou digno de desatar as alparcas dos pés.
26 ʼKidháblábtsik, xi chakámláb kʼal nin kidhtaltsik na Abraham ani tatáꞌtsik teye xa exlál abal na Dios ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ: kʼal tatáꞌtsik ta kwenta tu ulal jechéꞌ an tsubaxtaláb xi kʼal tin kwenta an loꞌeltaláb.
26 Irmãos, filhos da estirpe de Abraão, e os que dentre vós temem a Deus, a nós é enviada a palavra desta salvação.
27 Pos xu kʼwajíltsik Jerusalén ani nin okʼlékiltsik, yab in exlaꞌ xitam jáꞌ jeye na Jesús, nibal in exbantsi tin káwintal an tʼiltsixtsik xu ajyáb ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb tam in kʼítsájil an koyóxnich. Jaxtám, tam ti jajáꞌtsik in pidhnaꞌ na Jesús abal ka chemdhá, in tʼajaꞌichtsik abal ka támun jelt xan tin ulúmal an tʼiltsixtsik.
27 Pois, os que habitam em Jerusalém e as suas autoridades, porquanto não conheceram a este Jesus, condenando-o, cumpriram as mesmas palavras dos profetas que se ouvem ler todos os sábados.
28 Ani maske na Jesús yab eltsin ni jun in walab xantʼókʼi ti ka chemdhá, in kontsitsik na Pilato abal kin abnaꞌ ka chemdhá.
28 E, se bem que não achassem nele nenhuma causa de morte, pediram a Pilatos que ele fosse morto.
29 Tam ti okʼonich ti tʼajtsinal ejtal xowaꞌ kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab kʼal Jajáꞌ tin kwenta, paꞌbájich tám ban peltsidh teꞌ ani jolyat.
29 Quando haviam cumprido todas as coisas que dele estavam escritas, tirando-o do madeiro, o puseram na sepultura;
30 Por ejdhá ti ít kʼal na Dios.
30 mas Deus o ressuscitou dentre os mortos;
31 Tam ti jachanꞌ i kʼij, yáníl in xalkʼaꞌ tinbáꞌ na Jesús abal ka chuꞌtat kʼal xi juniknadhtsik kʼál tam ti kale Galilea ani kʼale Jerusalén. Xoꞌ jaꞌich jajáꞌtsik xi xeꞌech in tʼiltsal an atiklábtsik kʼal tin kwenta na Jesús.
31 e ele foi visto durante muitos dias por aqueles que com ele subiram da Galiléia a Jerusalém, os quais agora são suas testemunhas para com o povo.
32 ʼJaxtám xoꞌ, wawáꞌ exom tu óltsaltsik an ti alwaꞌ tʼilab xi na Dios in utsámal ni wejeꞌ pakéliltsik.
32 E nós vos anunciamos as boas novas da promessa, feita aos pais,
33 Pos wawáꞌ, xu kidhtaláb kʼal jajáꞌtsik, na Dios tu tʼajtsích xan tin ulúmal abal in ejdhaꞌ ti ít na Jesús jelt xan ti kʼwajat dhutsadh bin chabtsíl an ajatlábtsik: “Tatáꞌ tu Chakámil ani Nanáꞌ tu pidhámal xoꞌ ti xeꞌchintaláb.”
33 a qual Deus nos tem cumprido, a nós, filhos deles, levantando a Jesus, como também está escrito no salmo segundo: Tu és meu Filho, hoje te gerei.
34 Na Dios in ulúmal abal neꞌech kin ejdhaꞌ ti ít abal yab ka kʼachey nin tʼuꞌúl. Na Dios in ulu enchéꞌ ban Tʼokat Dhuslab: “Neꞌech tu pidhaꞌtsik an ti lábtʼajaxtaláb xu utsámal neꞌech ku pidhaꞌ na Dabid.”
34 E no tocante a que o ressuscitou dentre os mortos para nunca mais tornar à corrupção, falou Deus assim: Dar-vos-ei as santas e fiéis bênçãos de Davi;
35 Jaxtám tin ulu jeye enchéꞌ ba jun i ajatláb: “Yab neꞌech ka walkaꞌ ka kʼachey nu tʼuꞌúl.”
35 pelo que ainda em outro salmo diz: Não permitirás que o teu Santo veja a corrupção.
36 Tsubax kʼejle, na Dabid in tʼójontsi nin kidhtaltsik xi jachanꞌ i kʼij xan ti utsan kʼal na Dios, tayíl chemech, jolyat xon ti jolidh nin tátaꞌtsik ani nin tʼuꞌúl kʼachey.
36 Porque Davi, na verdade, havendo servido a sua própria geração pela vontade de Deus, dormiu e foi depositado junto a seus pais e experimentou corrupção.
37 Por nin tʼuꞌúl na Jesús, xi na Dios in ejdhaꞌ ti ít, yab jaꞌ kʼachey.
37 Mas aquele a quem Deus ressuscitou nenhuma corrupção experimentou.
38 Kidháblábtsik, yejat ka choꞌóbnaꞌ, ke an pakwlantsixtaláb kʼal tin kwenta ni walastalábil, neꞌech ki bachʼu kʼal tin kwentakʼi na Jesús.
38 Seja-vos pois notório, varões, que por este se vos anuncia a remissão dos pecados.
39 Yejat jeye ka choꞌóbnaꞌtsik ke xitaꞌ kin belaꞌich na Jesús, neꞌech ka kʼwajbájich alwaꞌ kʼal na Dios, pos tokot na Jesús in ejtowal kin tʼajaꞌ jechéꞌ. Nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés yab in ejtowal.
39 E de todas as coisas de que não pudestes ser justificados pela lei de Moisés, por ele é justificado todo o que crê.
40 Ka kóꞌoytsik i kwenta abal yab ka tamu xowaꞌ in jilámal dhutsadh an tʼiltsixtsik, tam tin ulutsik enchéꞌ:
40 Cuidai pois que não venha sobre vós o que está dito nos profetas:
41 Ka kóꞌoytsik i kwenta, tatáꞌtsik xa pojkál an tsubaxtaláb, ki labantsik ani ki kʼibchontsik;
41 Vede, ó desprezadores, admirai-vos e desaparecei; porque realizo uma obra em vossos dias, obra em que de modo algum crereis, se alguém vo-la contar.
42 Tam ti na Pablo ani nin juniktsik kaléch ban atá xon ti an judíotsik in tʼajál an junkuntaláb, pakabédhá kʼal xi yabtsik u judío abal ka tʼiltsintsik jeye jechéꞌ tam kin bajaw juní nin kʼítsájil an koyóxnich.
42 Quando iam saindo, rogavam que estas palavras lhes fossem repetidas no sábado seguinte.
43 Tam ti bukʼlanichtsik xi taꞌ ti junkunék ba jachanꞌ an atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb, wéwná na Pablo ani na Bernabé kʼal yán i judíotsik ani xin belálichtsik jeye nin belomtal an judíotsik kʼal yantam i tsubaxtaláb. Na Pablo ani na Bernabé in takʼiytsik tʼajat abal yejat kin óntsi ka kʼwajaytsik bin alwaꞌtal na Dios.
43 E, despedida a sinagoga, muitos judeus e prosélitos devotos seguiram a Paulo e Barnabé, os quais, falando-lhes, os exortavam a perseverarem na graça de Deus.
44 Tam tin bajaw juní nin kʼítsájil an koyóxnich, junkun juní wéꞌich xónaꞌ ejtal an atiklábtsik xu kʼwajíl ba jachanꞌ an bitsow abal kin axtsi tin káwintal na Dios.
44 No sábado seguinte reuniu-se quase toda a cidade para ouvir a palavra de Deus.
45 Por tam ti an judíotsik xi yab u belom in chuꞌu yán an atiklábtsik, tujey ti itʼixbéltsik ani tujey ti tomnáb na Pablo ani ti odhbijyáb.
45 Mas os judeus, vendo as multidões, encheram-se de inveja e, blasfemando, contradiziam o que Paulo falava.
46 Na Pablo ani na Bernabé, káwintsik tám kʼal yantam i awiltaláb ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
46 Então Paulo e Barnabé, falando ousadamente, disseram: Era mister que a vós se pregasse em primeiro lugar a palavra de Deus; mas, visto que a rejeitais, e não vos julgais dignos da vida eterna, eis que nos viramos para os gentios;
47 Pos anchanꞌ tu utsan kʼal an Ajátikláb tam tin ulu enchéꞌ:
47 porque assim nos ordenou o Senhor: Eu te pus para luz dos gentios, a fim de que sejas para salvação até os confins da terra.
48 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, xi yabtsik u judío kulbé tʼajat ani in tujutsik kin ulu ke nin káwintal na Dios alwaꞌ tʼajat. Ejtal belmách xi kʼwajat takudhtsik abal kin bachʼu an xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal.
48 Os gentios, ouvindo isto, alegravam-se e glorificavam a palavra do Senhor; e creram todos quantos haviam sido destinados para a vida eterna.
49 Anchanꞌ ti xeꞌchin ti tʼilnal nin káwintal na Dios putál jachanꞌ an chabál xi Pisidia.
49 E divulgava-se a palavra do Senhor por toda aquela região.
50 Por an judíotsik xi yab u belom, in pidhkáwliy taltsik i mímlábtsik xin tʼajál tʼajat xan tin ulal nin belomtal ani u kʼakʼnábtsik tʼajat. Káwin jeye kʼal an ultaláb iniktsik xi ba jachanꞌ an bitsow ani in utsaꞌtsik abal alwaꞌ kin kajnaꞌ na Pablo ani na Bernabé, asta kin káldhaꞌtsik ba jachanꞌ an chabál.
50 Mas os judeus incitaram as mulheres devotas de alta posição e os principais da cidade, suscitaram uma perseguição contra Paulo e Barnabé, e os lançaram fora dos seus termos.
51 Na Pablo ani na Bernabé, in tiniy tám an pojodh xi palenek ba nin akan abal kin choꞌóbnaꞌ xi tajaꞌtsik ke yab alwaꞌ tin tʼajaꞌ abal in pojkantsi tin káwintal na Dios ani kʼaletsik ban bitsow xin bij Ikonio.
51 Mas estes, sacudindo contra eles o pó dos seus pés, partiram para Icônio.
52 Por an belomtsik kʼwajat kʼijidh ani teykómtetsik kʼal nin cháp an Tʼokat Ejattaláb.
52 Os discípulos, porém, estavam cheios de alegria e do Espírito Santo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.