Romanos 9
Tũpa Ñehengagüer (GYRNT) vs AAI
1 Che Cristo reroyasar che reco pɨpe supi eté añehe, ndopombopai. Tũpa Espíritu oicua ité che pɨhañemoñetasa supi vahe.
1 Ayu i Keriso wabinamaim tur anababatun ao, men abifufuwenamih. Anayabin dogorou naniyan atatatam Anun Kakafiyin ebibasit ayu abisa ao.
2 Ndavɨhai eté che pɨha pɨpe; oime mbahe tasɨ vahe cheu yepi.
2 Ayu dogorou wanawanan yababan awan karatan, naatu baiyufarir isan abiwa’an men ekakaram.
3 Che aipota tẽi opacatu che mu judío ñepɨsɨro ãgua yuvɨreco viña. “Tacañɨ tẽi Cristo porẽhɨ icañɨ tẽiẽhɨ ãgua yuvɨreco” ahera viña.
3 Anayabin ayu au sabuw, biyau finimu turin naatu au rara anababatun, i wabihimaim mi’itube God tao rarafu. Naatu Keriso’one hita’afuru’umu atatit nabin,
4 Ahe niha Israel suindar yuvɨrecoi, aracahe Tũpa oiporavo vahe guahɨrguã. Ahe ipãhuve avei secoi güendɨgüer porañetesa pɨpe, iyavei omondo ité oñehe güemimbotar, oporocuaita avei chupe nara viña ‘tache mboetei oyeruresa pɨpe che rẽtave yuvɨreco’ oya, iyavei, “Amboavɨye itera che ñehe pe rese” ehi yuvɨreco chupe.
4 saise Israel sabuw yawas hitab, God natunatunamih hitamatar: ana marakaw, ana obaibasit, ana obaiyunen tur hitab, kwafiren anababatun, naatu ana omatanen isah tirerereb.
5 Ahe avei niha yande ramoi yɨpɨndar vahe suindar yuvɨrecoi, Tũpa Rembiporavo Poropɨ̃sɨrosar avei ahe ichuindar oyesu vahe. Ahe Poropɨ̃sɨrosar niha Tũpa ité, ɨvate catu vahe secoi opacatu sui. Sese, ¡timboeteisa catu yepi! ¡Ẽgüe tehi apɨrẽhɨ!
5 Nati sabuw hai a’agir kwafe’en i Hebrew big ana kik owe’owen, imaim gin tanay boro tanan Keriso ana tufuw ana’an tanatit. God akisinamo sawar etei ana bonawiyenayan tanabora’ara’ah wanatowan wanatowan. Amen.
6 “Tũpa nomboavɨyei Israel upe oñehe imombehuprɨ” ndapeyei chira. Esepia, ndahei opacatu Israel suindar supi tuprɨ vahe.
6 Baise God ana omatanen i men ta baifuwenamih, mar etei i yabih temamatar. Iti ao anayabin Israel sabuw etei hai tufuw ana’an i Israelane hitufuw, baise etei’imak boro men hinan Israel sabuw hinamataramih.
7 Iyavei ndahei opacatu Abraham suindar tahɨr supi tuprɨ vahe yuvɨreco. Esepia, Tũpa aipo ehi: “Nde rahɨr Isaac sui rumo oimera nde suindar sovasaprɨ” ehi chupe.
7 Na’atube Abraham ana rara’ane hitutufuw men etei Abraham natunatunamih. Bukamaim God iti na’atube eo hikirum inu’in kwaso’ob. “O natu Isaac ana rara’ane iti omatanen abit boro i hinab.”
8 Co rumo osenducua uca yandeu ndahei Abraham suindar yuvɨnose vaheño ité Tũpa rahɨr yuvɨrecoi, Tũpa remimombehu rupi yuvɨroha vahe güeraño rumo ichuindar ité yuvɨrecoi.
8 Tur iti na’atube ana kubuna kwananowar, God natunatun i men Abraham ana rara’amaim hitutufuw akisih ebowabowamih. Baise sabuw iyab omatanenane hitutufuw God natunatun i nati sabuw.
9 Esepia, Tũpa Abraham upe aipo ehi aracahe: “Co arɨ rupi avei ayevɨra curi, ahese oimera Sara membrɨ ndeu” ehi.
9 Anayabin God Abraham iti na’atube eomatan, Veya ayai’iya’imaim boro ana matabir naatu Sarah boro nataub kek orot nayai.
10 Ndahei rumo co reseño, tahɨr Isaac rese avei. Esepia, ocuacuase sembireco Rebeca imembɨ cõi, ahe icõi vahe yesupa rumo ñepeiño ité.
10 Men nati akisin baise kwana’itin, Rebecca auman toub kek kikif ya, tamah ta’imon ata’agir Isaac.
11 — ausente —
11 Anakubuna gewas kwananowar, kek kikif wanawanahimaim kek ta bai ana kok abisa yayakitifuw isan, naatu Rebecca iu, “Kek ain boro tain isan nabow.” Kek i men hitufuw,
12 — ausente —
12 naatu men sawar ta gewasin o kakafin hisinafumih, baise i ana yayakitifuwen tafanamaim bat ta rubin. Men i hai bowabowamaim ta rubinimih, en.
13 — ausente —
13 Bukamaim hikirum inu’in kwaso’ob, “Jacob i ayu abiyabuw, baise Esau i ayu abifa’ifai.”
14 ¿Sese pĩha Tũpa upe, “Ndaseco tuprɨi vahe” yahera? ¡Aní eté!
14 God isan boro mi’itube tanao? I bowabow kakafin orot? Aiyabin anababatun!
15 Esepia, acoi Moisés upe aipo ehi: “Aiparaɨsuerecora ava, asaɨsu aveira che remimbotar rupi” ehi.
15 Anayabin Moses isan eo, “Ayu orot babin yait ta anarurubin i boro anakabibir.”
16 Supi eté ndahei yande remimbotar rupi tẽi, ndahei avei yande pĩratasa rupi Tũpa oyapo mbahe; ahe rumo oporoparaɨsuerecosa pɨpe mbahe oyapo yandeu.
16 Isan imih sawar etei i men it sabuw takokok o tabowabowamaim emamatar, baise sabuw iyab God ana kokomaim ekakabibirih.
17 Supi eté Tũpa aipo ehi mborerecuar guasu Egipto pendar upe aracahe: “Che oromoingue uca mborerecuar nde reco ãgua che pĩratasa mboyecua ãgua nde sui, che rer mboetei ãgua avei opacatu ava upe co ɨvɨ pɨpe” ehi.
17 Anayabin Buk Atamaninamaim hikirum inu’in, Moses Egypt hai aiwob orot isan eo, “Anayabin iti isan ayu abora’ahi efan yatetoro’ot ayara’ahi. Saise ayu au fair wanawanamaim anayai nabow naatu ayu wabu nara’at tafaram tutufin etei hinanowar.”
18 Ẽgüe ehi oporoparaɨsuereco güemimbotar rupi. Güemimbotar rupi avei omboavai vɨroya ãgua ava upe.
18 Isan imih, God ebiyasisir sabuw iyab baibais tekokok boro nibaisih, baise sabuw iyab dogoroh efofokar boro niwa’an hinafokar.
19 Avɨyeteramo oimera que amove pe pãhu pendar aipo ehi vahe, “Ndiyai evocoiyase Tũpa upe, ‘Pe peyavɨ mbahe’ he ãgua yandeu. Esepia, ndipoi eté niha ava, ‘¡Aní!’ ehi vaherã Tũpa remimbotar upe” ehira.
19 Kwa orot ta ayu isau boro iti na’atube inao, “Aisimamih God aki ebi’ubari? Yait boro ana kok nakwahir?”
20 “Ndiyai eté rumo Tũpa poepɨ ãgua ndeu” ahera aipo ehi vahe upe. Inungar ñaɨhu mbahemoinda ndiyai, “¿Mahera che apo rai tẽi eve?” ihe ãgua oaposar upe.
20 O i yait, orot maiyow aisim God awan kuyayafutifut? Noukwat men karam boro ana bu’urayan isan nao, ‘Aisim iti na’atube ibu’uru?’
21 Ñaɨhu rese oporavɨquɨ vahe rumo güemimbotar rupi oyapora mbahe yuvɨreco sese. Oicatu ichui avɨye catu vahe apo, oicatu avei ambuae iporupɨrã tẽi apo ãgua.
21 Orot noukwat bu’irayan i akisin ana kokomaim me ta’imonamaim noukwat boro rou’ab nabu’ir, ta hiyuw ana noukwat, ta veya maiyow baitab isan ana noukwat.
22 Tũpa rumo oñemosa pare iya ité oñemoɨrora, opĩratasa mboyecua ãgua ocañɨ tẽi vaherã upe.
22 God ana yaso’ar i kok kwanekwan boro sabuw ti’obaiyih. Iyab hisisinaf kakaf isan tagurusih, saise ana fair imaim hita’itin, baise nati efanin i yatenub wainab bairi hima.
23 Ẽgüe ehi avei yapo güemimbotar rupi güeco porañetesa ɨvate vahe mboyecua ãgua yandeu. Esepia, yande paraɨsuereco iyavei yɨpɨsuive teco orɨ porañetesa omoingatu yandeu aheve yande reique ãgua.
23 Iti na’atube sinaf, saise i ana marakaw bonamanamarin ti’obaiyit tata’itin naatu ana sabuw iyab kabibirih bairi ana marakaw faram isan rurubinih auman tataso’ob.
24 Yande avei yande renoi oyeupe, que judío, anise que ndahei vahe judío yande recose.
24 Anayabin it sabuw i God ea’afit, men Jew sabuw akisih, baise Ufun Sabuw auman ea’afih.
25 Esepia, Oseas rembicuachiagüer pɨpe aipo ehi:
25 God ana tur iti na’atube eo Hosea ana Bukamaim kirum.
26 “ ‘Pe ndahei vahe cheundar peico’ ehi vahesave, ahe chupe, ‘Tũpa oicove vahe rahɨr ité’ hesara” ehi.
26 Nati efamaim God eo, “Kwa i men ayu au sabuw.” Baise i boro nao, “Kwa i God ma’ama wanatowanin natunatun.”
27 Isaías rumo aipo ehi israelita upe: “Yepe Israel suindar setá iteangara viña inungar ɨvɨ cuhi, movɨro tẽi rumo oñepɨsɨrora yuvɨreco.
27 Isaiah Israel sabuw isah tur rererebamaim eo, “Kwa Israel sabuw i tor ana dones na’atube, God boro matan ta’amo niyawasih.
28 Esepia, yande Yar omboavɨye voira oñehe ava vɨroyasarẽhɨ mocañɨ ãgua co ɨvɨ pɨpe” ehi.
28 Anayabin, Regah i saise’ewat esisinaf sabuw tafaramamaim tema’am etei boro marta’imon baimakiy nitih nasawar.”
29 Oyoya avei ambuae Isaías remimombehugüer yɨpɨndar vahe rese:
29 Marasika iti tur Isaiah eo, “Regah Fairin men agir hai durun ta ebihamiy i, it boro tatan bar merar Sodom naatu Gomorah hairi bi’afiyih na’atube ti’afiyit.”
30 ¿Mara yahera vo evocoiyase? Yaicua ava ndahei vahe judío, yepe ndahei osecá vahe güeco catuprɨ ãgua yuvɨreco viña, Cristo rese oyeroyasa pɨpe rumo vɨreco ité güeco catuprɨsa Tũpa rovaque.
30 Tur yomanin boro iti na’atube tanao, Ufun Sabuw i men ofafar hinuwih hibai imaim God hai ef mutufurin rouw eorerebamih, baise abisa Keriso isah sisinaf hitumatum imih God hai ef mutufurin rouw eorereb.”
31 Judío yuvɨrecoi vahe rumo oipota tẽi güeco tuprɨ ãgua ité Tũpa porocuaita mboyeroya pɨpe viña, ndoicatui eté rumo supitɨ yuvɨreco.
31 Baise Israel sabuw ofafar hinuwih hinotanot hai ef i mutufor hirouw hio, baise en, anayabin i ofafar eo’omaim hisisinaf.
32 Esepia niha, ndahei oyeroyasa pɨpe ité oseca oñepɨsɨro ãgua, ahe rumo co mborocuaita mboyeroyasa sui tẽi Tũpa rese yuvɨrecoi pota viña. Ahe evocoiyase ndoyavɨi oyepɨapi vahe “ita yepɨapisa” rese yuvɨreco.
32 Ana’an aisim? Ana’an i men baitumatumamaim hibat, baise abisa i hisisinafumaim hibat. Imih a rousukusukunen ana kabayamaim ah rusukun hire.
33 Aipo ehi tuprɨ icuachiaprɨ aracahendar pɨpe:
33 Bukamaim hikikirum na’atube,
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.