Hebreus 12

Tũpa Ñehengagüer (GYRNT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Sese yande, yaicuase setá ité evocoi ava oime omboyecua vahe Tũpa rese oyeroyasa, iyacatu ité yaseyapa opacatu mbahe ndayande mbohe catui vahe Tũpa upendar mbahe rese iyavei yande angaipa yande mboha tuprɨ vahe. Ichui yayemovɨracuaño itera yande cuaita Tũpa ombou vahe rese yandeu inungar ivava catu vahe.
1 Isan imih it i sabuw maramaim kau’ay gagamin na’in sisibit roun roun hi’ar bebera’uh hibat hi’itit tanununuw. Imih sawar kakafih erorowen tanit tanisrouwen naatu bowabow kakafihine fatumit tama’am tanarufamit tanatit, nunuwamih hi’u’uwit saise tanitarfofor tananunuw gewas.
2 Yamahe tuprɨ itera Jesús rese. Ahe ichui niha yareco yande yeroyasa Tũpa rese. Ahe avei oyese yande mboporeroya tuprɨ catu. Oiporara curusu rese omano ochĩẽhɨsa pɨpe. Esepia, ahe oicua ité oparaɨsu pare vɨrecora ovɨharetesa, oguapɨse omborerecuasave Vu acato cotɨ oĩ.
2 Matat etei Jesu tana’itin, ata baitumatum an naatu yomanin, sabuw hibai onaf afe’en hi’onaf hibi’i’iyab, men biyan eohow. Anayabin yasisir nanamaim ma’am i so’ob, imih wainab in yomaninamaim yen God ana asukwafune mare bonamanamarinamaim ema’am.
3 Pe avei catu, pepɨhañemoñeta Jesús recocuer rese; ahe oiporara ité mbahe rasɨcuer ava yangaipa vahe mara-mara tẽi güerecose. Sese pecuerai eme Cristo rese peico ãgua iyavei, “Ndorequerẽhɨ iri” ndapeyei chira.
3 Sabuw kakafih wanawanahimaim wawainab i kwananot, isan imih kwa men kwanahahar naatu gubam nahuriramih.
4 Esepia, pe ndapemano vɨtei eté angaipa upe pe yembopɨhavɨ̃racuasa pɨpe.
4 Anayabin bowabow kakafih bairi kwabiyow ana veya kwa men yait hi’asbuni imorobomih.
5 Peresarai eté Tũpa pe mboaracuasa sui tahɨr ité pe recosa pɨpe; icuachiaprɨ aracahendar pɨpe aipo ehi:
5 Buk Atamaninamaim God kwa i natunatun rouw koufair tur bit kwanotanot? Iti na’atube eo,
6 Esepia, Tũpa osecomohɨvi tuprɨ ava güembiaɨsu iyavei omombaraɨsu rane guahɨr sereco ãgua” ehi.
6 Anayabin Regah orot babin iyab isah ebiyabow boro baikwatutunen nitih, naatu orot babin iyab i natunatunamih ebowabow boro baimakiy nitih.”
7 Peñemosaño catu pe mombaraɨsusa upe pe reco mohɨvi ãgua. Esepia, Tũpa ẽgüe ehise pẽu guahɨr ité pe rereco. ¿Oime pĩha que ñepei ava guahɨr upe noñehe pĩratai vahe secocuer mohɨvi ãgua?
7 Biyababan fokarih wanawanan kwana fair nawainabi nati i kwa a baikwatutunen na’atube, anayabin kwa i natunatun imih ebi’obaiyi. It tamatanah baikwatutunen titit tibi’obaiyit i kwaso’ob.
8 Tũpa ndape recocuer mohɨvise inungar oyapo ambuae guahɨreta upe yepi, pe evocoiyase inungar-ra chĩhivahe ndiyesupai vahe, ẽgüe peye tẽi peico chupe.
8 God natunatun etei baikwatutunen ebitih, naatu o baikwatutunen men inabaib na’at, nati ana itinin o i men natun anababatun. O i tamat en, ometakek.
9 Iyavei, chĩhivahe tẽi vɨte yaicose, yande yesupa co ɨvɨ pɨpendar yande nupa yande recocuer mohɨvi ãgua, ahese yamboetei. Sese yamboetei catura yande Ru Tũpa ɨva pendar tecovesa rereco ãgua.
9 Kek ana veya, tamatanah baikwatutunen hibitit i taso’ob, naatu takakafiyih. Imih Tamat maramaim baikwatutunen nabitit ana maramaim tanakakafiy gewas, saise boro ma’ama wanatowanamaim tanama.
10 Yande yesupa co ɨvɨ pɨpendar opɨhañemoñetagüer rupi tẽi yande nupa yaicove raimi tẽise co ɨvɨ pɨpe; Tũpa rumo yande mombaraɨsu yandeu mbahe tuprɨ ãgua rese yande reco maranehɨ ãgua inungar ahe ndaseco marai vahe.
10 Tamatanah baikwatutunen titit tibi’obaiyit, nati i it ata ma gewasin isan. Baise God baikwatutunen ebitit i turobe naatu gewasin, anayabin i ekokok, i ana kakafiyin bairi tanafaram.
11 Supi eté yɨpɨndar, poronupasa yaipɨsɨ ramose, tasɨ yandeu. Coiye rumo yande imboyeroyasa pɨpe yayapo catura mbahe ihɨ̃vi vahe. Ahe evocoiyase yande recocuer rerecora mbahe tuprɨ pɨpe.
11 Baikwatutunen tabaib ana veya’amaim biyat i ebababan tarererey naatu men tabiyasisir. Baise biyababan ufunamaim sabuw iyab baikwatutunen hibai hibi’akir hai yawas boro namutufor yasisiramaim hinama gewas.
12 Sese pemopoase iri pe reco pĩratasa iyavei peyemonguerẽhɨ iri pe guata ãgua yande Yar rupi.
12 Isan imih kwanunuw uma tehahahar kwana’awanfairen, naatu a hiririm ra’iyemih kwabiwa’an kwanabat gewas.
13 Ipare peseca perɨ ihɨ̃vi vahe pe recocuer uve nara ‘toingatu che pɨ ndoguatai vahe’ pe yapave ‘timara catu iri eme’ pe hesa pɨpe.
13 A i namutufor efatut kwanan, saise sabuw afa ah umah ririmih naatu kiyatabirih kwa hi’ufnuni tenan boro men hinawasdidir hinare, baise kwane i boro hai fair hinab maiye hini’ufnuni.
14 Peico catu opacatu ava upe mbahe tuprɨ pɨpe, peico avei pe reco maranehɨ pɨpe. Esepia, ava ndovɨrecoi vahe güeco maranehɨ, ndosepiai chietera yande Yar.
14 Kwanasinaftobon taituwa bairi tufuwamaim kwanama, naatu kwanayasairi kakafiyinamaim kwanama. Anayabin orot yait ana yawas men ya’asair kakafiyinamaim ema’am Regah ana yumat boro men na’itin.
15 Peñearo tuprɨ catu, tipo eme ava ndoipɨsɨi vahe Tũpa porovasasa pe pãhuve, iyavei tipo eme mbahe tẽi que ava pɨha pɨpe; avɨyeteramo opacatu rese ova tiẽtera.
15 Mata toniwa’an gewas, men yait ta God ana manaw ana kabeberane namatabiramih. Kwana’itin gewas men yait ta kwa wanawanamaim ihitutu na’atube ub nakufaifaiy, naatu ana fafa’amaim sawar etei hinakokoramih.
16 Tipo eme catu pe pãhu pendar oyemboaguasa tẽi vahe. Tipo eme avei ava Tũpa upendar mbahe vɨroɨ̃ro vahe pe pãhuve inungar Esaú aracahe. Ahe omondo Tũpa porovasasa oyeupendar tahɨr ɨpɨ güecosa resendar mimoi repɨrã tẽi vɨvrɨ upe.
16 Kwana’itin gewas men yait ta na’in nisesebar kwanekwanemih, o Esau sisinaf na’atube nasinaf koun God nitinimih. Anayabin Esau bay tew ta’imonamaim kek ai’in hai onowaten sawar tutufin etei bora’ah tain itin.
17 Iyavei peicua, ipare acoi Esaú oipɨsɨ pota Tũpa porovasasa vu sui viña. Ahe rumo ndiya iri eté sovasapɨrã secoi. Yepe oyasehó iteanga viña, ndiya iri eté rumo mbahe sembierecovɨ rãgüer mboyevɨ ãgua chupe.
17 Naatu sawar abisa uf himamatar i kwaso’ob, Esau tamah ana baigegewasin isan erererey auman bifefeyan tamah rutawiy. Anayabin abisa marasika sisinaf men dogor baikitabir bai.
18 Peyemboyase Tũpa rese, ndahei inungar pe ramoi israelita aracahendar. Esepia, ahe ɨvɨtrɨ Sinaí sese yapoco vahe rese tẽi oyemboya vahe yuvɨreco; ahe ɨvɨtrɨ rese sendɨ́ ité inungar tata rendɨgüer; oime pɨ̃tu, pɨ̃tumimbi vahe, ɨvɨtu ai avei sese.
18 Kwa i men kwana oyaw an kwatit Israel sabuw sawar hi’i’itin na’atube kwa’itinimih. Anayabin Israel sabuw hina oyaw Sinai anamaim hititit ana veya wairaf in bitakir hi’itin, gugumin kakafin anababatun hi’itin, wowog gagamin maiyow re’er hi’itin. Naatu nidun hinonowar i
19 Iyavei ndapesendui mimbɨ imoñeheprɨ, Tũpa ñehe avei. Aracahendar rumo osendu ité yuvɨreco. Iñehe renduse rumo, osɨquɨyepave ndoipota iri ahe oyeupe ñehe yuvɨreco.
19 tour nidun hinowar, naatu orot fanan hinonowar ana veya yah birubir fafar Moses hi’u, “Orot ku’otan aki men akokok tur ta nao maiye ananowar.”
20 Esepia, ahe oyembosɨquɨye ité evocoi porocuaita aipo ehi vahe sui: “Acoi opɨ̃ro vahe ɨvɨtrɨ rese, yepe que mbahe mɨmba tẽi viña, ahe peyapi-yapi yuca ita pɨpe, anise lanza pɨpe avei” ehi.
20 Anayabin God ana ofafar tur fokarin iti na’atube eo isan i hibir, “Bobaituw ta nan iti oyaw sisibinamaim natit nabubutubun na’at kabayamaim kwanarab namorob.”
21 Ahe mbahe oyecua vahe aipo oporombosɨquɨye vahe ité. Evocoiyase Moisés teieté aipo ehi: “Che sɨquɨyepave arɨrɨi eté” ehi.
21 Abisa matahimaim hi’i’itin i hai bir ra’at, Moses auman ana bir ra’at eo, “Ayu iti sawar aitin abir au umau teo’oror.”
22 Pe rumo peyemboya ɨva pendar ɨvɨtrɨ Sión ve, Tũpa oicove vahe recuave. Ahe tecua Jerusalén ɨva pendar. Aheve Tũpa rembiguai setá iteanga vahe oñemonuha imboetei ãgua yuvɨreco yepi.
22 Baise boun kwa i kwana oyaw wabin Zion imaim kwatit, God wanatowan ma’ama’anin ana bar ana merar, mar ana Jerusalem, tounamatar kou’ay gagamin na’in dones na’atube tibiyasisir wanawanah kwarun bairi kwabiyasisir.
23 Iyavei peyemboya opacatu ava Tũpa rahɨr ɨpɨ Cristo reroyasar rese, ahe serer icuachiaprɨ ɨvave. Peyemboya avei Tũpa rese, ahe niha yande recocuer rese oporandu vahe secoi; iyavei peyemboya ava seco avɨye vahe espíritu yuvɨrecoi vahe rese. Ahe niha Tũpa osecomohɨvi tuprɨ sereco.
23 Kwa i kwana God natunatun ai’in hai yasisir wanawanan kwarun, natunatun wabih maramaim hikikirum, kwa i kwana sabuw etei hai baibatiyenayan ana God biyan kwanatit. Naatu sabuw gewasih ayubih kouksouwen hibaika tema’am biyah kwatit.
24 Peyemboya avei Jesús rese, ahe omoime yandeu Tũpa remimbotar ipɨasu vahe, ahe suvɨ yande moatɨro vahe. Ahe avɨye catu yandeu Abel ruvɨ sui.
24 Kwana Jesu obaibasit boubun ana foun batayan biyan kwatit naatu rara boubun suware’er i igewasin kwanekwan men Abel ana rara na’atube.
25 Sese peicua catu, “Ndorovɨroyai” peye vaherã acoi pẽu oñehe vahe upe. Esepia, Moisés reroyaẽhɨsa pɨpe pe ramoi noñemi eté Tũpa ñemoɨrosa sui yuvɨreco, oyeupe, “¡Peicua catu!” ehise co ɨvɨ pɨpe aracahe. Ẽgüe ehise chupe yuvɨreco aracahe, ẽgüe ehi catu iri tiẽtera yandeu. Nayañemi chietera ichui cute ndayaroyaise co ɨva pendar, “Peicua catu” ehise yandeu.
25 Kwana’itin gewas God abisa boun eo kwananowar, men kwanakwahir. Anayabin sabuw iyab marasika oyaw anamaim Moses eo hinowar fanan hisasair i baimakiy men kafa’imo hihaiwimih. Naatu boun God fanan i mutufor marane re eo tanonowar, baise kwanitafasar fanan kwanasasair na’at, kwa i kwamorob sawar. Baimakiy kakafin anababatun boro men karam kwanahaiw!
26 Tũpa oñehe pɨpe omborɨrɨi eté ɨvɨ aracahe; cũritei rumo yandeu aipo ehi: “Che amborɨrɨ irira ɨvɨ, ndahei chira rumo ɨvɨ güeraño, ɨva avei amborɨrɨira” ehi.
26 Oyaw Sinai anamaim i fananawat eo, me etei i’uruyuy, baise boun it ata veya’amaim ana omatanen hikirum inu’in na’atube boro namatar, “Veya ta boro men me akisin aniyuwiyuw, baise mar tafaram etei boro aniyuwiyuw.”
27 ‘Amborɨrɨ irira’ aipo oyapave aipo ehi: “Opara mbahe omɨi vahe omocañɨ güembiapo Tũpa ‘topɨta apɨrẽhɨ mbahe nomɨi vahe’ oyapave” ehi.
27 Tur mar ta’imon i bebeyan i’obaiyit taitin, God umanamaim abisa eo himatar tema’am boro etei niyuwiyuw hai efan hinasa’iren. Baise sawar abisa wanatowan ma’amih bimataren boro hai efanika hinama.
28 Tũpa mborerecuasa ombou vahe yandeu ahe nomɨi chietera. “Avɨye ndeu” yahera evocoiyase sese chupe; ipɨpe sui yayerure catu yande pɨha pɨpe chupe imboeteisave semimbotar rupi.
28 Imih God ana merar tanay anayabin, it i God ana aiwobomaim tarun, nati efan God boro men niyuwiyuw. Imih God tanifai tanabora’ara’ah ata not tutufin etei kakaf bir auman.
29 Esepia niha, ahe inungar tata ñepei reseve mbahe omocañɨpa vahe.
29 Anayabin ata God i turobe tafaram gurusenayan ana wairaf.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.