Mateus 25
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 “Izhit ji', Zheekat Gweegwinii'ee, jii jyaa t'igweheechy'aa t'oonchy'aa. Ch'ihłan nich'it (10) nąįį khwaiidaak'a' kwaii tee gwigwįłjik ts'ą' zhit juu gooheendal goo'aii, ts'ą' gahaajil. none|src="lb00318b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="MAT 25.1"
1 Jesus disse:
2 5 nąįį gwagoonzhii, ts'ą' ch'izhii 5 nąįį chan googwizhi' kwaa.
2 Cinco eram sem juízo, e cinco eram ajuizadas.
3 Nich'it googwizhi' kwaa nąįį khwaiidaak'a' eenjit gah khwaii neegahaazhik kwaa.
3 As moças sem juízo pegaram as suas lamparinas, mas não levaram óleo de reserva.
4 Gaa nich'it googwizhi' nąįį khwaii gwizhit neegeheenjaa geenjit ch'ityah choh goonjik dahaa neegahaazhik.
4 As ajuizadas levaram vasilhas com óleo para as suas lamparinas.
5 Zhit juu veegwarahahchyaa goo'aii, ąįį eenjit nagogwal'in, akhai' niighyuk nigiiyuul'in, ts'ą' geełchųų.
5 Como o noivo estava demorando, as dez moças começaram a cochilar e pegaram no sono.
6 “Khan hee tǫhtł'an gwats'ą' gwaadhal gwiizhit khashraatr'iintrat gwigwiitth'ak, ‘Aanaii, dzaa juu veegwarahahchyaa nąįį vats'a' hohjyaa,’ gwinyąą gwigwiitth'ak.
6 — À meia-noite se ouviu este grito: “O noivo está chegando! Venham se encontrar com ele!”
7 Gwiizhit nich'it (10) nąįį khakigaazhii ts'ą' dagakhwaii daak'a' shrineegiinlik.
7 — Então as dez moças acordaram e acenderam as suas lamparinas.
8 Ąįįtł'ęę zhit nich'it vigwizhi' kwaa nąįį zhit nich'it vigwizhi' gwanlii nąįį jyaa dagaanyąą, ‘Diikhwaii daak'a' kwaii nikyaa, nakhwakhwaii lat diinantł'ohjyaa.’
8 Aí as moças sem juízo disseram às outras: “Deem um pouco de óleo para nós, pois as nossas lamparinas estão se apagando.”
9 Zhit vigwizhi' gwanlii nąįį jyaa googahnyąą, ‘Łyaa nakwaa, datthak diineenjit khwaiidaak'a' gadhan kwaa t'oonchy'aa, ch'arookwat zheh gwats'ą' hohjyaa ts'ą' kwaii daak'a' ohkwat.’
9 — “De jeito nenhum”, responderam as moças ajuizadas. “O óleo que nós temos não dá para nós e para vocês. Se vocês querem óleo, vão comprar!”
10 Ąįįts'ą' t'ee nich'it vigwizhi' kwaa nąįį khwaiidaak'a' goohookwat geenjit ch'ookwat zheh gwats'ą' gahaajil, gihiljii gwiizhit zhit juu veegwarahahchyaa zhat k'idik dąį', zhit nich'it 5 zhat dilk'ii nąįį giiyaach'ihee'aa geenjit giiyaanihdeiinjil, ąįįtł'ęę gindeiinvyaa an ineegahjik.
10 — Então as moças sem juízo saíram para comprar óleo, e, enquanto estavam fora, o noivo chegou. As cinco moças que estavam com as lamparinas prontas entraram com ele para a festa do casamento, e a porta foi trancada.
11 “Ąįįtł'ęę nich'it vigwizhi' kwaa 5 nąįį zhat k'ineegiidal ts'ą' gazhral, ‘K'eegwaadhat, K'eegwaadhat! Nihdeediiniinlii,’ giiyahnyąą.
11 — Mais tarde as outras chegaram e começaram a gritar: “Senhor, senhor, nos deixe entrar!”
12 Gaa goodii ginkhe', ‘Łi'haa nakhwaashandaii kwaa t'oonchy'aa!’” goovahnyąą.
12 — O noivo respondeu: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: eu não sei quem são vocês!”
13 Ąįįts'ą' t'ee Jesus ndaanaahjik ts'ą' t'inyąą, “Nijin ji' t'igwehee'yaa gaakhwandaii kwaa jyąhts'ą' geh'an adak'ǫǫntii ts'ą' gwak'ǫǫhtii.”
13 E Jesus terminou, dizendo:
14 “Izhit zhat ji' Zheekat Gweegwinii'ee jii k'it jyaa digweheechy'aa. Ch'ihłan dinjii ch'ihłak khaihtak gwa'an k'eeheedik geenjit dizheh gihłeehaazhii, ditsyaa nąįį aanaii ahnyąą ts'ą' jii jidii shats'an kwaii datthak k'ǫǫhtii goovahnyąą.
14 Jesus continuou:
15 Gooteegwagwaanchy'aa ts'ą' deegihee'yaa gagadhan ąįį goots'an gwiłtsąįį: ch'ihłak gold laraa ghoo 5,000 yats'an iłtsąįį, ch'izhii chan 2,000 yats'an iłtsąįį, ts'ą' ch'izhii chan 1,000 yats'an iltsąįį. Ąįįtł'ęę khaihtak gwa'an k'eeheedik geenjit gihłeehaazhii.
15 E lhes deu dinheiro de acordo com a capacidade de cada um: ao primeiro deu quinhentas moedas de ouro; ao segundo deu duzentas; e ao terceiro deu cem. Então foi viajar.
16 Vitsyaa, 5,000 laraa ghoo antł'eiinlii ąįį gwagwahkhan gwandaa yaa laraa neehahtsyaa geenjit niyinlii ts'ą' chan 5,000 laraa yaa niłtsąįį.
16 O empregado que tinha recebido quinhentas moedas saiu logo, fez negócios com o dinheiro e conseguiu outras quinhentas.
17 Ąįį gwik'it vitsyaa juu 2,000 laraa ghoo antł'eiinlii chan 2,000 laraa yaa niłtsąįį.
17 Do mesmo modo, o que havia recebido duzentas moedas conseguiu outras duzentas.
18 Gaa vitsyaa juu 1,000 laraa ghoo ts'an iłtsąįį ąįį oo'at gwa'an nanzhit k'eedeegwaadhat valaraa gwit'eh inlii.
18 Mas o que tinha recebido cem moedas saiu, fez um buraco na terra e escondeu o dinheiro do patrão.
19 “Ąįį k'eedeegwaadhat niighyuk hiljii tł'ęę ditsyaa eek'inidik ts'ą' laraa goovantł'eiinlii dahtsii giłtsąįį li' geenjit goovahkat.
19 — Depois de muito tempo, o patrão voltou e fez um acerto de contas com eles.
20 Vitsyaa juu 5,000 laraa ghoo antł'eiinlii chy'aa nideiinzhii ts'ą' gah 5,000 chan yantł'eeneiinlii. ‘K'eedeegwaadhat, Laraa ghoo 5,000 shantł'eiinlii chy'aa gwah'in! Dzaa chan gah 5,000 doltsąįį.’ yahnyąą.
20 O empregado que havia recebido quinhentas moedas chegou e entregou mais quinhentas, dizendo: “O senhor me deu quinhentas moedas. Veja! Aqui estão mais quinhentas que consegui ganhar.”
21 ‘Łyaa gwinzii t'inizhit, shitsyaa oots'it kwaa haa gwinzii sheenjit gwitr'it t'agwah'in inlii laraa tsal gwinzii k'eenohti' geh'an laraa gwandaa t'ąąnchy'aa k'eehahtyaa nats'an hałtsyaa, nihdeiinkhaii ts'ą' shaa shroonchy'aa gwahtsii.’ k'eedeegwaadhat yahnyąą.
21 — “Muito bem, empregado bom e fiel”, disse o patrão. “Você foi fiel negociando com pouco dinheiro, e por isso vou pôr você para negociar com muito. Venha festejar comigo!”
22 Tł'ęę vitsyaa juu 2,000 laraa ghoo antł'eiinlii chan nihdeiinzhii ts'ą' t'iiyahnyąą, ‘Shik'eedeegwaadhat, dzaa gwah'in! Laraa ghoo 2,000 shantł'eiinlii chy'aa ch'izhii 2,000 chan gah vaa dooltsąįį.’
22 — Então o empregado que havia recebido duzentas moedas chegou e disse: “O senhor me deu duzentas moedas. Veja! Aqui estão mais duzentas que consegui ganhar.”
23 ‘Łyaa gwinzii t'inizhit, shitsyaa oots'it kwaa haa gwinzii sheenjit gwitr'it t'agwah'in inlii, laraa tsal gwinzii k'eenohti' geh'an laraa gwandaa t'ąąnchy'aa k'eehahtyaa nats'an hałtsyaa. Nihdeiinkhaii ts'ą' shaa shroonchy'aa gwahtsii,’ k'eedeegwaadhat yahnyąą.
23 — “Muito bem, empregado bom e fiel”, disse o patrão. “Você foi fiel negociando com pouco dinheiro, e por isso vou pôr você para negociar com muito. Venha festejar comigo!”
24 “Tł'ęę vitsyaa 1,000 laraa ghoo antł'eiinlii nihdeiinzhii ts'ą' t'inyąą. ‘Shik'eedeegwaadhat dinjii vagwantrii inlii naashandaii, nijin gwanzhįh gwit'eh inlii kwaa gwa'an gaa gwanzhįh khaihłan niinlii.
24 — Aí o empregado que havia recebido cem moedas chegou e disse: “Eu sei que o senhor é um homem duro, que colhe onde não plantou e junta onde não semeou.
25 Naljat, geh'an oo'an hoiizhii ts'ą' nalaraa nan t'eh iilii. Gwah'in! Dzaa na-laraa.’
25 Fiquei com medo e por isso escondi o seu dinheiro na terra. Veja! Aqui está o seu dinheiro.”
26 Yats'ą' k'eedeegwaadhat yahnyąą, ‘Shitsyaa iizųų ts'ą' tr'agoodiinjik inlii! Nijin gwanzhįh li' gwit'eh iilii kwaa gaa gwanzhįh nałshii ts'ą' gwanzhįh li' khałtł'ak kwaa gwa'an gwanzhįh khaihłan nihłii. Ąįį gaanaandaii hee?
26 — “Empregado mau e preguiçoso!”, disse o patrão. “Você sabia que colho onde não plantei e junto onde não semeei.
27 Ąįį ji' t'ee, shalaraa oo'at laraa zheh niinlii ji' gwandaa nilii ts'ą' neekhohdal.
27 Por isso você devia ter depositado o meu dinheiro no banco, e, quando eu voltasse, o receberia com juros.”
28 Zhit laraa vits'į' nǫhjii ts'ą' zhit juu 10,000 laraa ghoo di'įį vantł'eeyuhłii.
28 “Tirem dele o dinheiro e deem ao que tem mil moedas.
29 Dinjii juu jidii datthak k'eegwiichy'aa gwii'įį, ąįį gwandaa vats'an neeheelyaa, ts'ą' yit'eehaahchy'aa geenjit gwandaa hee'yaa, gaa juu k'eegwiichy'aa nitsya' zhrįh gwii'įį, datthak vits'į' neerooheendal.
29 Porque aquele que tem muito receberá mais e assim terá mais ainda; mas quem não tem, até o pouco que tem será tirado dele.
30 Ąįįts'ą' jii shitsyaa giilį', oo'at tǫǫ k'ii'an hee t'ee hohkhii, izhit t'ee gwintł'oo heetree ts'ą' dagho' nihts'ą' łǫǫn'al haa neeyik'ii k'it t'ihee'yaa.’”
30 E joguem fora, na escuridão, o empregado inútil. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.”
31 “Nijin Gwidinji', K'eegwaadhat Choo nilii Dich'eegwąhndit zhit gwats'an needyaa ji' dizheekat gwich'in nąįį datthak oodaa dahaa heelyaa, ts'ą' k'eedeegwaadhat ts'ą' vakat daraadii chil'ee ąįį kat diheedyaa t'inchy'aa.
31 Jesus terminou, dizendo:
32 Gwiizhit nihky'aa nankat gwich'in nąįį datthak khaihłan nigiheedaa ts'ą' giiyęhdaa niheedaa. Nihtee tr'agavaheelyaa ts'ą' divii k'ąąhtii k'it, divii ts'ą' goats haa nihtee tr'ilii ąįį gwik'it t'iheenjyaa.
32 Todos os povos da terra se reunirão diante dele, e ele separará as pessoas umas das outras, assim como o pastor separa as ovelhas das cabras.
33 Dinjii Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat nąįį dishriits'ąįį niheelyaa ts'ą' ch'izhii nąįį datł'ohts'ąįį niheelyaa.
33 Ele porá os bons à sua direita e os outros, à esquerda.
34 “Ąįįtł'ęę zhit juu K'eedeegwaadhat choh chil'ee nilii ąįį zhit juu vishriits'ąįį dilk'ii nąįį jyaa dahaanjyaa, ‘Aanaii, nakhwan juu Shiti' nakhwahił'ee nąįį, dzaa Gwigwiniin'ee gwizhit nihdǫhjyaa, jii nan goodlit dąį' gwats'an nakhweenjit tr'iilęįį goo'aii t'oonchy'aa.
34 Então o Rei dirá aos que estiverem à sua direita: “Venham, vocês que são abençoados pelo meu Pai! Venham e recebam o
35 Shizhit gwiłts'ik dąį' shach'oh'al, chųų dooihłii dąį' chųų shintł'ookąįį, aakin ihłii dąį' chan nakhwazheh nihdeeshohchik.
35 Pois eu estava com fome, e vocês me deram comida; estava com sede, e me deram água. Era estrangeiro, e me receberam na sua casa.
36 Shagwach'aa kwaa dąį' chan gwach'aa shinoolii, dhałts'ik dąį' chan shak'oohti', ts'ą' zhee gwaazhrąįį dhiidii dąį' chan, shineenakhwadal.’
36 Estava sem roupa, e me vestiram; estava doente, e cuidaram de mim. Estava na cadeia, e foram me visitar.”
37 “Ts'ą' tee dinjii nąįį juu Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat nąįį jii jyaa digiheenjyaa, ‘K'eegwaadhat nijin dąį' nizhit gwiłts'ik naaraah'ya' ts'ą' nach'arah'al? Akwat nijin dąį' chųų doiinlii gwizhit chųų nantł'eerinkaii?
37 — Então os bons perguntarão: “Senhor, quando foi que o vimos com fome e lhe demos comida ou com sede e lhe demos água?
38 Nijin dąį' aakin inlii naraah'ya' ts'ą' diizheh nihdeenaraahchįį, akwat nijin dąį' nagwach'aa kwaa ts'ą' gwach'aa nineeriinlii?
38 Quando foi que vimos o senhor como estrangeiro e o recebemos na nossa casa ou sem roupa e o vestimos?
39 Nijin dąį' dhąhts'ik naraah'ya' ts'ą' nik'eeraahti'? Ts'ą' chan nijin dąį' zheegwaazhrąįį dhindii gwizhit nineenidik?’
39 Quando foi que vimos o senhor doente ou na cadeia e fomos visitá-lo?”
40 Ts'ą' zhit K'eedeegwaadhat choo jyaa diheenjyaa t'inchy'aa, ‘Łyaa nakhwaagwahaldak, zhit juu shatąįį adaa nąįį tee ch'ihłee gwiintsii veegoo'aii kwaa jyaa dinlik ąįįt'ee shįį t'ishinlik t'oonchy'aa.’
40 — Aí o Rei responderá: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quando vocês fizeram isso ao mais humilde dos meus irmãos, foi a mim que fizeram.”
41 “Ąįįtł'ęę zhit juu vatł'ohts'ąįį dilk'ii nąįį jyaa dahaanjyaa, ‘Shihłeekhwajyaa, Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwats'į' t'inchy'aa t'oonchy'aa! Nijin Ch'anky'aa Tr'aanduu ts'ą' vizheekat gwich'in nąįį kǫ' nikyaa kwaa gooveenjit goo'aii ąįį zhit gwats'ą' hohjyaa.
41 — Depois ele dirá aos que estiverem à sua esquerda: “Afastem-se de mim, vocês que estão debaixo da maldição de Deus! Vão para o fogo eterno, preparado para o Diabo e os seus anjos!
42 Shizhit gwiłts'ik dąį' gaa shach'oh'al kwaa, chųų dooihłii dąį' gaa chųų shantł'ookaii kwaa.
42 Pois eu estava com fome, e vocês não me deram comida; estava com sede, e não me deram água.
43 Aakin ihłii dąį' gaa nakhwazheh gwizhit nihdeeshohchįį kwaa, shagwach'aa kwaa dąį' gaa gwach'aa shantł'oolii kwaa, dhałts'ik ts'ą' zheegwaazhrąįį dhidii dąį' shak'oohti' gaa kwaa.’
43 Era estrangeiro, e não me receberam na sua casa; estava sem roupa, e não me vestiram. Estava doente e na cadeia, e vocês não cuidaram de mim.”
44 Ąįįtł'ęę jii jyaa digiiyahaanjyaa, ‘K'eegwaadhat nijin dąį' nizhit gwiłts'ik, ts'ą' chųų doiinlii, ts'ą' aakin inlii, ts'ą' nagwach'aa kwaa ts'ą' dhąhts'ik ts'ą' zheegwaazhrąįį dhindii dąį' naraah'ya' kwaa ts'ą' nits'igwiinyą' kwaa?’ giiyahaanjyaa.
44 — Então eles perguntarão: “Senhor, quando foi que vimos o senhor com fome, ou com sede, ou como estrangeiro, ou sem roupa, ou doente, ou na cadeia e não o ajudamos?”
45 Ts'ą' t'ee K'eedeegwaadhat Choo ąįį jyaa dagavahaanjyaa, ‘Jii łyaa nakhwaagwaldak t'ihnyąą, nijin jii ch'ihłee łyaa gwintsal gwizhrįh veegoo'aii ąįį vits'iinyą' kwaa, dąį' shįį shits'iinyą' kwaa t'oonchy'aa.’
45 — O Rei responderá: “Eu afirmo a vocês que isto é verdade: todas as vezes que vocês deixaram de ajudar uma destas pessoas mais humildes, foi a mim que deixaram de ajudar.”
46 Ts'ą' t'ee jii nąįį t'ee khaiinjich'iriighit ndaanąą'ąį' kwaa nihdinakhwaraheelyaa t'oonchy'aa. Gaa juu Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwahthat nilii nąįį gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa, nihdeegiheedaa t'oonchy'aa.”
46 E Jesus terminou assim:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.