Mateus 15
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Ąįįtł'ęę Pharisee, ts'ą' Law eech'ǫąąhtan nąįį lat haa, Jerusalem gwats'an gahaajil ts'ą' Jesus goahkat,
1 Alguns fariseus e escribas de Jerusalém vieram um dia ter com Jesus e lhe disseram:
2 “Jaghaii nitsyaa nąįį yeenii diitsii nąįį jidii eech'agwaahtan ąįį gwik'it t'igii'in kwaa? Ch'igihee'aa gwehkįį diinanli' geech'arahtryaa, jaghaii gwik'it t'igii'in kwaa?”
2 Por que transgridem teus discípulos a tradição dos antigos? Nem mesmo lavam as mãos antes de comer.
3 Jesus t'agoovahnyąą, “Jaghaii, Dęhtły'aa Choo zhit Vit'eegwijyąhchy'aa deenakhwahnyąą ąįį gwik'it t'akhwa'in kwaa gwiizhit yeenii nakhwatsįį nąįį jidii geenakhwagǫǫłtin ąįį gwik'it t'akhwa'in?
3 Jesus respondeu-lhes: E vós, por que violais os preceitos de Deus, por causa de vossa tradição?
4 Akwat Vit'eegwijyąhchy'aa jyaa nyąą, ‘Niti' ts'ą' nakhan haa khadhoo'ee!’ ąįįts'ą' chan, ‘Niti' ts'ą' nakhan nąįį ts'ą' gwiizųų gohkhyaa shrǫ', jii gwik'it t'ini'in kwaa ji' t'ee nęhdaa tr'igwirehee'aa goo'aii!’ gwinyąą.
4 Deus disse: Honra teu pai e tua mãe; aquele que amaldiçoar seu pai ou sua mãe será castigado de morte {Ex 20,12; 21,17}.
5 Gaa, nakhwan ąįį jii jyaa dohnyąą ts'ą' geech'oohtan, nakhwati' ts'ą' nakhwakhan haa jidii t'eegąhchy'aa ni'įį ji' gaa datthak Vit'eegwijyąhchy'aa veenjit dohnyąą ąįįtł'ęę,
5 Mas vós dizeis: Aquele que disser a seu pai ou a sua mãe: aquilo com que eu vos poderia assistir, já ofereci a Deus,
6 Nakhwati' ts'ą' nakhwahan haa goots'ohnyąą k'iighai' khadhoo'ee gwat'oohchy'aa kwaa, dohnyąą. Jii jyaa dohnyąą haa nakhwan ąįį law ideenjit ohtsii ts'ą' geech'oohtan, jii jyaa dakhwa'in ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa va-law ąįį zhyaa k'it ǫhjii.
6 esse já não é obrigado a socorrer de outro modo a seus pais. Assim, por causa de vossa tradição, anulais a palavra de Deus.
7 Juu dinjii nizįį adaa'įį nąįį! Yeenii Isaiah ąįį łyaa k'igwąą'ee ts'ą' ginkhii t'inyąą łee, nijin jyąhts'ą' nakhweeginkhii dąį'!
7 Hipócritas! É bem de vós que fala o profeta Isaías:
8 ‘Jii nankat gwich'in nąįį digiginjik haa shigihił'ee, Vit'eegwijyąhchy'aa nyąą
8 Este povo somente me honra com os lábios; seu coração, porém, está longe de mim.
9 Dzaa nankat gwa-law eech'agǫąąhtan, ąįį Sha-law k'it giiyuunjii geh'an.
9 Vão é o culto que me prestam, porque ensinam preceitos que só vêm dos homens {Is 29,13}.
10 Ąįįtł'ęę Jesus, zhit juu yaałeeljil nąįį aanaii ahnyąą ts'ą' adats'ą' nagoovinlii ts'ą' t'agavahnyąą, “Ch'oodǫǫhk'įį deegwinyąą t'igwinyąą, gahahkhwandaii geenjit!
10 Depois, reuniu os assistentes e disse-lhes:
11 Jidii nakhwaghit gwik'ijyaa, ąįįt'ee shroodiinyąą kwaa nakhwahtsii kwaa, gaa jidii nakhwaghit tr'ijyaa ąįįt'ee shroodiinyąą kwaa nakhwahtsii t'oonchy'aa.”
11 Ouvi e compreendei. Não é aquilo que entra pela boca que mancha o homem, mas aquilo que sai dele. Eis o que mancha o homem.
12 Ąįįtł'ęę t'ee vitsyaa nąįį yats'ą' niinjil ts'ą' t'igiiyahnyąą, “Jii jyaa diinyąą geh'an Pharisee nąįį gootthąį' iizųų dhąhtsąįį nyąą gaanandaii?” giiyahnyąą.
12 Então se aproximaram dele seus discípulos e disseram-lhe: Sabes que os fariseus se escandalizaram com as palavras que ouviram?
13 Jesus t'agoovahnyąą, “Jidii gwanzhįh datthak Zheekat Shiti' yeelshih kwaa kwaii datthak nan ts'an kharaheelyaa t'oonchy'aa!
13 Jesus respondeu: Toda planta que meu Pai celeste não plantou será arrancada pela raiz.
14 Gooveenjit tr'agohdii kwaa, geedan gavandee kwaa ts'ą' juu vandee kwaa nąįį eenjit kįh giilk'ii t'iginchy'aa, ts'ą' nijin dinjii ch'ihłak gwąąh'in kwaa dąį', nihłigeen'aa ts'ą' nihłaa tąįį gwinjik łųh khariindhat (ditch) gwizhit t'eegahaadhal t'igiinchy'aa.”
14 Deixai-os. São cegos e guias de cegos. Ora, se um cego conduz a outro, tombarão ambos na mesma vala.
15 Peter, jyaa nyąą, “Jii deiinyąą t'iinyąą diihaa gwandak.” yahnyąą.
15 Tomando então a palavra, Pedro disse: Explica-nos esta parábola.
16 Jesus, t'agavahnyąą, “Nakhwan gaa tth'aii hee gook'it nakhwagwizhi' gwanlii kwaa lee t'ohnyąą?”
16 Jesus respondeu: Sois também vós de tão pouca compreensão?
17 “Deihnyąą t'ihnyąą nik'ee gaakhwandaii? Jidii nakhwaghit gwik'ijyaa ąįįt'ee, nakhwatthąį' zhit t'injik ąįįtł'ęę nakhwatthąį' ts'an an ilik.
17 Não compreendeis que tudo o que entra pela boca vai ao ventre e depois é lançado num lugar secreto?
18 Gaa jidii nakhwaghit gwats'an tr'ijyaa ąįįt'ee nakhwadrii ts'an t'igwii'in, ts'ą' jidii gwiizųų t'ohnyąą kwaii t'ee shroodiinyąą kwaa nakhwahtsii t'igwii'in.
18 Ao contrário, aquilo que sai da boca provém do coração, e é isso o que mancha o homem.
19 Dinjii ęhdaa tr'agǫh'ak, veedhoodii kwaa haa dhoochįį ąįįts'ą' ch'ijuk datthak nakhwatthąį' haa tr'agwaanduu nakhwagwitr'it gwanlii, ts'ą' ch'oh'įį, ts'ą' ohts'it ąįįts'ą' dinjii oozhri' iizųų hohtsyaa geenjit ohts'it, jii kwaii t'ee nakhwadrii zhit gwats'an tr'agwaanduu t'akhwa'ya' nohthan ts'ą' ąįį gwik'it t'akhwa'in, t'akhwa'in.
19 Porque é do coração que provêm os maus pensamentos, os homicídios, os adultérios, as impurezas, os furtos, os falsos testemunhos, as calúnias.
20 Ąįį kwaii t'ee shroodiinyąą kwaa nakhwahtsii gaa nats'ahts'ą' nakhwanli' k'eech'ohtryaa nakhwagahnyąą, ąįį gwik'it t'akhwa'in kwaa ts'ą' shih oh'aa kwaii shroodiinyąą kwaa nakhwahtsii kwaa t'oonchy'aa.”
20 Eis o que mancha o homem. Comer, porém, sem ter lavado as mãos, isso não mancha o homem.
21 Jesus zhat gwats'an gihłeehoozhi' ts'ą' Tyre ąįįts'ą' Sidon kwaiik'it gwachoo nahkat gwa'an gwats'ą' haazhii.
21 Jesus partiu dali e retirou-se para os arredores de Tiro e Sidônia.
22 Jii tr'injaa, Canaan gwich'in nilii, ąįį zhat nahkat gwa'an gwich'įį, ąįį yats'ą' haazhii, ts'ą' yats'ą' khashraa'iintrat, “Yeenii King David vidinji'! K'eegwaadhat, neeshraahchy'aa shǫįįnyąą, shigii nich'it tsal ch'anky'aa iizųų vizhit t'inchy'aa ts'ą' łahchy'aa vaa gwiizųų ts'ą' yaa khaiinjich'iighit!” yahnyąą.
22 E eis que uma cananéia, originária daquela terra, gritava: Senhor, filho de Davi, tem piedade de mim! Minha filha está cruelmente atormentada por um demônio.
23 Googaa nihk'it Jesus ginjik haa yats'ą' khaginkhee kwaa. Vitsyaa nąįį yats'ą' haajil ts'ą' giich'oodiikwat, “Zhyaa diitąįį neehihdik ts'ą' tr'ihkhit gwintł'oo deegwaahtsai', t'oohłii neehiindii vaiinyąą!” giiyahnyąą.
23 Jesus não lhe respondeu palavra alguma. Seus discípulos vieram a ele e lhe disseram com insistência: Despede-a, ela nos persegue com seus gritos.
24 Ąįįtł'ęę Jesus ditsyaa nąįį t'ahnyąą, “Israel gwich'in nąįį tee juu divii k'it gavaatr'igweendaii nąįį eenjit gwizhrįh dzaa nankat gwats'ą' shirihił'e' t'oonchy'aa!”
24 Jesus respondeu-lhes: Não fui enviado senão às ovelhas perdidas da casa de Israel.
25 Jyaa nyąą gwiizhit ąįį tr'injaa yakwai' ehzhee natroogwiintthaii ts'ą' t'iiyahnyąą, “K'eegwaadhat, shits'iinyąą!”, yahnyąą.
25 Mas aquela mulher veio prostrar-se diante dele, dizendo: Senhor, ajuda-me!
26 Jesus yats'ą' khaginkhee, “Tr'iinin nąįį gooshii łąįį ts'ą' tr'ahaathak ąįį gashragwaahchy'aa kwaa t'oonchy'aa.” yahnyąą.
26 Jesus respondeu-lhe: Não convém jogar aos cachorrinhos o pão dos filhos. _
27 “K'eegwaadhat, łyaa łi'deegwidlii t'iinyąą t'oonchy'aa gaa łąįį nąįį ąįį juu goots'ą' k'eedeegwaadhat ąįį shįį vakaii'aa ts'an nihjyaa kwaii ga'aa t'igii'in.” yahnyąą
27 Certamente, Senhor, replicou-lhe ela; mas os cachorrinhos ao menos comem as migalhas que caem da mesa de seus donos...
28 Ąįįtł'ęę Jesus t'iiyahnyąą, “Łyaa tr'injaa vik'injigwiighit jiintsii iinlii, deeyiindhan gwik'it gweheelyaa t'oonchy'aa.” yahnyąą. Zhazhat gwagwahkhan vigii nich'it tsal veenjit gwinzii neegahoodlit ts'ą' shranaazhik.
28 Disse-lhe, então, Jesus: Ó mulher, grande é tua fé! Seja-te feito como desejas. E na mesma hora sua filha ficou curada.
29 Jesus zhat gwats'an gihłeehoozhii ts'ą' Galilee vanvee k'ii'an haazhii ts'ą' taih kat k'iidak hadhizhii ts'ą' naadii.
29 Jesus saiu daquela região e voltou para perto do mar da Galiléia. Subiu a uma colina e sentou-se ali.
30 Dinjii lęįį nąįį łigeeljil ts'ą' Jesus ts'ą' nigiinjil, juu neehihdik kwaa, juu vandee kwaa, juu vatthąį' iłchįį nilii nąįį, juu ginkhii kwaa, ąįįts'ą' ch'izhii lęįį nąįį ts'ik nihłehts'į' t'iichy'aa haa iłts'ik nąįį datthak giits'ą' haadlii ts'ą' Jesus, vakwai' ehzhee nagoogiinlii, ts'ą' datthak shrineegooviinlik.
30 Então numerosa multidão aproximou-se dele, trazendo consigo mudos, cegos, coxos, aleijados e muitos outros enfermos. Puseram-nos aos seus pés e ele os curou,
31 Zhat dinjii nąįį łahchy'aa gooveenjit geegagoolii kwaa t'igwiizhik, nijin juu ginkhii kwaa, nąįį ginkhii needhidlit, ts'ą' juu vatthąį' iłchįį nilii nąįį chan shrininlik ąįįts'ą' juu neehihdik kwaa nąįį chan neehihdik niłtsąįį, ąįįts'ą' juu vandee kwaa nąįį chan gwąąh'in niłtsąįį, zhat gwich'in nąįį jii gwagwaah'in dąį' Israel gwich'in Goovit'eegwijyąhchy'aa nilii ąįįts'ą' datthak deegiiyihiił'ee.
31 de sorte que o povo estava admirado ante o espetáculo dos mudos que falavam, daqueles aleijados curados, de coxos que andavam, dos cegos que viam; e glorificavam ao Deus de Israel.
32 Jesus, ditsyaa nąįį aanaii ahnyąą ts'ą' adats'ą' nagaviinlii, ts'ą' t'agavahnyąą, “Jii dinjii nąįį łyaa gooveenjit tr'igwihdii, juk łyaa drin tik datthak shaa giilk'ii gwiizhit tth'aii hee gaa ch'aga'aa kwaa ts'ą' tr'ihee'aa chan gii'įį kwaa. T'oohłii neegahoojyaa gavoiinyąą kwaa, digizheh gwats'ą' neegeedaa gwiizhit duulee oo'an t'eegahaadhal geh'an t'ihnyąą.”
32 Jesus, porém, reuniu os seus discípulos e disse-lhes: Tenho piedade esta multidão: eis que há três dias está perto de mim e não tem nada para comer. Não quero despedi-la em jejum, para que não desfaleça no caminho.
33 “Dzaa nangwinjir gwa'an nijin shih lęįį goorahah'aa tr'ooheendal t'iinyąą?” Vitsyaa nąįį yahnyąą.
33 Disseram-lhe os discípulos: De que maneira procuraremos neste lugar deserto pão bastante para saciar tal multidão?
34 “Łųhchy'aa daanchy'aa khwa'įį?” Jesus gavahnyąą.
34 Pergunta-lhes Jesus: Quantos pães tendes? Sete, e alguns peixinhos, responderam eles.
35 Ąįįts'ą' Jesus zhit juu łeeljil nąįį nankat dhook'ii ahnyąą.
35 Mandou, então, a multidão assentar-se no chão,
36 Ąįįtł'ęę łųhchy'aa 7 ts'ą' łuk haa oonjik ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa mahsį' ahnyąą ąįįtł'ęę nihtr'iyiiłnaii ts'ą' ditsyaa nąįį antł'eeyiinlii ts'ą' vitsyaa nąįį ants'ą' gwitee giiyiłts'ik.
36 tomou os sete pães e os peixes e abençoou-os. Depois os partiu e os deu aos discípulos, que os distribuíram à multidão.
37 Ąįįts'ą' datthak ch'igiin'al ts'ą' goozhit gwiłts'ik kwaa. Gwiizhit vitsyaa nąįį ch'ityah 7 zhit shih deedąą'ąį' tr'ooniindhat tineegwigwįłjik.
37 Todos comeram e ficaram saciados, e, dos pedaços que restaram, encheram sete cestos.
38 Dinjii 4,000 nąįį ch'in'al, tr'injaa ts'ą' tr'iinin nąįį haa geechyaa kwaa t'iginyąą.
38 Ora, os que se alimentaram foram quatro mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
39 Ąįįtł'ęę Jesus, zhat dinjii dilk'ii nąįį datthak oo'an nakhwazheh gwits'eekhwajyaa gavahnyąą, ts'ą' tr'ihchoh zhinzhii ts'ą' Magadan nahkat gwats'ą' haazhii.
39 Jesus então despediu o povo, subiu para a barca e retornou à região de Magadã.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.