Mateus 13
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Zhat drin Jesus zheh gihłeehaazhii ts'ą' van vee gwats'ą' haazhii, izhit geech'oohahchyaa geenjit naadii.
1 Naquele mesmo dia Jesus saiu de casa, foi para a beira do lago da Galileia, sentou-se ali e começou a ensinar.
2 Dinjii gwanlii haa vaagwiltł'ak ts'ąįį tr'ihchoo zheiinzhii ts'ą' naadii, gwiizhit vanvee dinjii lęįį neelzhii.
2 A multidão que se ajuntou em volta dele era tão grande, que ele entrou num barco e sentou-se; e o povo ficou em pé na praia.
3 Gwinlęįį goovaagwahandak geenjit gwandak ąhtsii zhit geegoovąąhtan ts'ą' jyaa nyąą, “Ch'ihłan dąį' dinjii ch'ihłak gwanzhįh deek'it gwa'an gwats'ą' haazhii, ts'ą' gweheełshii.
3 Jesus usou parábolas para ensinar muitas coisas. Ele disse:
4 Ąįįts'ą' gwanzhįh gwit'eiinlii gwiizhit valat kwaii tąįį gwinjik gwa'an an-nihłik niinjil ts'ą' chiitsal kwaii datthak giiyiin'al.
4 Quando estava espalhando as sementes, algumas caíram na beira do caminho, e os passarinhos comeram tudo.
5 Valat kwaii łųh vitee kii gwanlii ąįį gwinzii vitee łųh kwaa izhit niinjil. Łųh gwanlii kwaa geh'an khan hahshii,
5 Outra parte das sementes caiu num lugar onde havia muitas pedras e pouca terra. As sementes brotaram logo porque a terra não era funda.
6 gaa nijin shree ndak nee'aa dąį', ąįį gwanzhįh gwintsal hiłshii iłk'in ts'ą' nanzhit nahgwan niłshįį geh'an gwanzhįh navagaii aanaii.
6 Mas, quando o sol apareceu, queimou as plantas, e elas secaram porque não tinham raízes.
7 Gwanzhįh valak kwaii khoh teiinjil ts'ą' gwitee niłshįį gaa khoh yinghan.
7 Outras sementes caíram no meio de espinhos, que cresceram e sufocaram as plantas.
8 — ausente —
8 Mas as sementes que caíram em terra boa produziram na base de cem, de sessenta e de trinta grãos por um.
9 — ausente —
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Ąįįtł'ęę Jesus vitsyaa nąįį giits'ą' haajil ts'ą' giiyųąhkat, “Nijin dinjii nąįį ts'ą' ginkhii dąį' jaghaii gwandak ąhtsii zhit geech'ǫąąhtan?” Giiyahnyąą.
10 Então os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Por que é que o senhor usa
11 Jesus jyaa gavahnyąą, “Zheekat Gweegwinii'ee nagwaan'įį nakhwantł'eegwiriin'ąįį t'oonchy'aa, gaa geedan ąįį nakwaa.
11 Jesus respondeu:
12 Zhit juu jidii gwii'įį, ąįį gwandaa vantł'ee neegwireheelyaa t'oonchy'aa, jyąhts'ą' gwik'iighai' gwandaa t'ąąnchy'aa hee'yaa ts'ą' vandaa t'agwahaanchy'aa, ąįįts'ą' juu vaa ch'akwaa, akwat, jidii tsal zhrįh gwii'įį ji' gaa, vits'į' neerahoondal t'inchy'aa.
12 Pois quem tem receberá mais, para que tenha mais ainda. Mas quem não tem, até o pouco que tem lhe será tirado.
13 Jii geh'an gwandak vaageech'oorahtan t'aałchy'aa t'ishi'in, nijin goots'ą' giihkhii dąį'. Gwinzii googwąąh'in ji' gaa gwinzii goovaa gweheechy'aa kwaa eenjit ąįįts'ą' chan gwinzii ch'agoołk'įį ji' gaa deegwinyąą t'igwinyąą gaageheendaii kwaa eenjit.”
13 É por isso que eu uso parábolas para falar com essas pessoas. Porque elas olham e não enxergam; escutam e não ouvem, nem entendem.
14 Ąįį geh'an yeenii Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii, Isaiah deiinyą' ąįįt'ee gooveenjit t'iinyą',
14 E assim acontece com essas pessoas o que disse o
15 Jii dinjii nąįį łi'deegwidlii gwinzii gaageheendaii geenjit gwik'eegwagwandaii kwaa
15 Pois a mente deste povo está fechada:
16 “Gaa nakhwan ąįį łyaa nakhwats'ą' gwinzii goodlit, nakhwandee haa gooh'in ts'ą' nakhwadzee haa goohtth'ak geh'an.
16 Jesus continuou, dizendo:
17 Datthak ts'ą' łi'haa nakhwaa gwaldak, Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii lęįį nąįį ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa vigii nąįį haa jidii gǫǫh'ya' ąįį datthak ts'ą' gwarooh'ya' giindhan gaa gwagwąąh'ya' kwaa, ts'ą' jidii gohtth'ak chan gwarootth'ak giindhan gaa gwigwiitth'ak kwaa.”
17 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: muitos profetas e muitas outras pessoas do povo de Deus gostariam de ver o que vocês estão vendo, mas não puderam; e gostariam de ouvir o que vocês estão ouvindo, mas não ouviram.
18 “Dinjii gwanzhįh gwiteiinlii vagwandak ałtsii oodǫǫhk'įį.
18 — Então escutem e aprendam o que a
19 Juu Gwandak Nizįį zhit Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee eegwiitth'ak gaa deegwinyąą t'igwinyąą gaagiindaii kwaa, nąįį t'ee, tąįį gwinjik gwa'an gwanzhįh li' naadhak k'it t'iginchy'aa ts'ą' ch'anky'aa tr'aanduu gwanzhįh li' goodrii zhit gwats'an goots'į' yuundak t'inchy'aa.
19 As pessoas que ouvem a mensagem do vem e tira o que foi semeado no coração delas.
20 Ch'izhii dinjii nąįį chan gwanzhįh kii tee gwa'an niinjil k'it t'igiinchy'aa, Vit'eegwijyąhchy'aa Viginjik giitth'ak gwagwahkhan geenjit łyaa shoo ginlii,
20 As sementes que foram semeadas onde havia muitas pedras são as pessoas que ouvem a mensagem e a aceitam logo com alegria,
21 gaa gwint'aii gwagoontą' kwaa, ts'ą' nijin Gwandak Nizįį goovaagogwantrii ts'ą' khaiinjich'agoorahkhit dąį' niighit kwaa gwats'ą' gwizhrįh gwagoontą' ts'ą' akhagagoonjik.
21 mas duram pouco porque não têm raiz. E, quando por causa da mensagem chegam os sofrimentos e as perseguições, elas logo abandonam a sua fé.
22 Ch'izhii dinjii nąįį gwanzhįh khoh tee niinjil k'it t'igiinchy'aa. Jii nąįį t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik giitth'ak, gaa dzaa nankat nats'ąą gwigweheendaii geenjit gwizhrįh ninjich'agadhat ts'ą' laraa chan gihił'ee ts'ą' geedan deegoo'ya' giindhan gwizhrįh gwik'it t'igii'in ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eenjit gwitr'it t'agwagwah'in kwaa, ts'ą' gwanzhįh vakat gwąąhshii kwaa k'it t'igiinchy'aa
22 Outras pessoas são parecidas com as sementes que foram semeadas no meio dos espinhos. Elas ouvem a mensagem, mas as preocupações deste mundo e a ilusão das riquezas sufocam a mensagem, e essas pessoas não produzem frutos.
23 Gaa ch'izhii dinjii nąįį, gwanzhįh łųh nizįį kat niinjil t'ee, Vit'eegwijyąhchy'aa Viginjik, gwiinzii giitth'ak ts'ą' digidrii zhit giiyųųntą' Vit'eegwijyąhchy'aa k'eegwagwahthat geh'an goohaa gwintł'oo nahshii yahtsik. Valat 30, valat 60 ąįįts'ą' valat 100 jii jyaa daanchy'aa yahtsik.”
23 E as sementes que foram semeadas em terra boa são aquelas pessoas que ouvem, e entendem a mensagem, e produzem uma grande colheita: umas, cem; outras, sessenta; e ainda outras, trinta vezes mais do que foi semeado.
24 Jesus gwandak ch'izhii vaageech'oorahtan gavaa gwaandak, “Zheekat Gweegwinii'ee t'ee jii k'it t'oonchy'aa. Dinjii gwanzhįh nahshii, gwanzhįh deek'it gwanzhįh nizįį gwit'eiinlii.
24 Jesus contou outra parábola . Ele disse ao povo:
25 Ch'ihłan tǫǫ juu nąįį tthak iłchųų gwiizhit, dinjii yitr'ii'ee gwanzhįh deek'it gwanzhįh li' iizųų gwit'eiinlii ts'ą' gihłeehoozhii.
25 Certa noite, quando todos estavam dormindo, veio um inimigo, semeou no meio do trigo uma erva ruim, chamada joio, e depois foi embora.
26 Nijin gwanzhįh nizįį nahshii dąį' vitsii gwąąhshii gwiizhit chan gwanzhįh iizųų chan khaheełshii.
26 Quando as plantas cresceram, e se formaram as espigas, o joio apareceu.
27 Gwiizhit ąįį dinjii va-slaves nilii nąįį giits'ą' haajil ts'ą' t'igiiyahnyąą, ‘Shik'eedeegwaadhat, gwanzhįh nizįį gwit'ehrinlii, gaa jii gwanzhįh iizųų nats'ahts'ą' gwitee t'iizhik t'inchy'aa?’
27 Aí os empregados do dono das terras chegaram e disseram: “Patrão, o senhor semeou sementes boas nas suas terras. De onde será que veio este joio?”
28 ‘Juu shitr'ii'ee t'iizhik t'oonchy'aa.’ goovahnyąą. Ąįįts'ą' t'igiiyahnyąą, ‘Oo'an gwats'ą' tr'ahoojyaa ts'ą' gwanzhįh iizųų kharoolyaa diinoiinyaa?’ giiyahnyąą.
28 — “Foi algum inimigo que fez isso!”, respondeu ele.
29 ‘Nakwaa, zhit gwanzhįh iizųų khohłii ji' duulee gwanzhįh nizįį chan vaa khahoohłyaa t'oonchy'aa!’ gavahnyąą.
29 — “Não”, respondeu ele, “porque, quando vocês forem tirar o joio, poderão arrancar também o trigo.
30 ‘Jyaa dohthan, gwanzhįh kharilii ji' nihłaa khareheelyaa geenjit, izhit ji' sha-slave nąįį tł'oo iizųų tr'ookit khohłii gavahaihjyaa, ąįįts'ą' datthak nihłaa dohchaa ts'ą' ohk'an ts'ą' zhit tł'oo li' nizįį ąįį shadraa zhit gwizhit nihdǫhłii goovahihjyaa.’”
30 Deixem o trigo e o joio crescerem juntos até o tempo da colheita. Então eu direi aos trabalhadores que vão fazer a colheita: ‘Arranquem primeiro o joio e amarrem em feixes para ser queimado. Depois colham o trigo e ponham no meu depósito.’ ”
31 Jesus chan hee ch'izhii gwandak ąhtsii haa geech'ǫąąhtan goovaagwandak, “Zheekat Gweegwinii'ee jii k'it doonchy'aa t'oonchy'aa. Dinjii mustard seed oonjik ts'ą' gwanzhįh deek'it gwit'eeyin'ąįį.
31 Jesus contou outra parábola . Ele disse ao povo:
32 Ąįį seed ch'andaa t'ahtsal nilii, gaa nijin khaniłshii dąį' gwanzhįh ch'andaa t'ahtsii nilii ts'ą' ts'iivii nitsii dhidlit. Dachan choo hee dhidlit ts'ąįį, dziitsal kwaii gaa yatthoochan kat t'oh ąhtsii.”
32 Ela é a menor de todas as sementes; mas, quando cresce, torna-se a maior de todas as plantas. Ela até chega a ser uma árvore, de modo que os passarinhos vêm e fazem ninhos nos seus ramos.
33 Jesus chan hee ch'izhii gwandak ąhtsii haa geech'ǫąąhtan goovaagwaandak: “Zheekat Gweegwinii'ee jyaa doonchy'aa t'oonchy'aa. Tr'injaa tyah choo zhit łųh deedąą'ąį' tee łųh vaaniituu tsal gwiteiinjaa, ąįįtł'ęę ąįį łųh datthak niłshįį.”
33 Jesus contou mais esta parábola para o povo:
34 Jesus, khit ts'ą' jii k'it t'inchy'aa gwandak kwaii vaageech'aroahtan haa gweedhaa datthak juu yaa łinaadal nąįį haa gwaandak, vaa geech'arǫąąhtan gwandak zhrįh haa goots'ą' ginkhii.
34 Jesus usava parábolas para dizer tudo isso ao povo. Ele não dizia nada a eles sem ser por meio de parábolas.
35 Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii yeenii deeginyąą łi'deegwidlii gweheelyaa geenjit jyaa digeenyą',
35 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta tinha dito: “Usarei parábolas quando falar com esse povo e explicarei coisas desconhecidas desde a criação do mundo.”
36 Nijin Jesus, zhit dinjii łeeljil nąįį iłeehoozhii ts'ą' zheh nihdeiinzhii dąį' vitsyaa nąįį t'igiiyahnyąą, “Jii gwandak vaageech'oahtan ąįį gwanzhįh tr'ąąhshii deek'it jaghaii tł'oo iizųų chan niłshįį, diihaa gwandak?” giiyahnyąą.
36 Então Jesus deixou a multidão e voltou para casa. Os discípulos chegaram perto dele e perguntaram: — Conte para nós o que quer dizer a
37 Jesus t'agavahnyąą, “Zhit dinjii juu gwanzhįh nizįį gwit'inlii t'ee Gwidinji' t'inchy'aa.
37 Jesus respondeu:
38 Jii gwanzhįh deek'it ąįįt'ee jii nankat t'agwarahnyąą, ąįįts'ą' zhit gwanzhįh nizįį gwit'eerinlii ąįįt'ee Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee gwats'an dhidlit t'oonchy'aa. Ąįįts'ą' zhit gwanzhįh deek'it tł'oo iizųų gwit'eh giinlii ąįį nąįį t'ee Ch'anky'aa Tr'aanduu ts'an dhidlit t'oonchy'aa.
38 O terreno é o mundo. As sementes boas são as pessoas que pertencem ao .
39 Zhit juu nits'į' t'inchy'aa nitr'ii'ee ts'ą' tł'oo iizųų gwiteiinlii ąįįt'ee Ch'anky'aa Tr'aanduu t'inchy'aa. Zhit gwanzhįh kharilii ąįįt'ee nankat ndaagwąą'ąį' drin zhit t'oonchy'aa. Ąįįts'ą' zhit juu gwanzhįh khalii ts'ą' geetr'agwaah'in nąįį t'ee zheekat gwich'in nąįį t'igiinchy'aa.
39 O inimigo que semeia o joio é o próprio Diabo. A colheita é o fim dos tempos, e os que fazem a colheita são os anjos.
40 Juk gweendaa jii nankat gwanzhįh tł'oo iizųų khaihłan nigilii ts'ą' kǫ' zhit giiyahk'an k'it nankat ndaagwąą'ąį' drin zhit ji' t'ee jyaa digwehee'yaa t'oonchy'aa.
40 Assim como o joio é ajuntado e jogado no fogo, assim também será no fim dos tempos.
41 Ąįįtł'ęę Gwidinji' Diveegwinii'ee gwats'an dizheekat gwich'in nąįį yeenjit juu dinjii nąįį ch'izhii dinjii nąįį tr'agwaanduu t'igii'in ąhtsii ts'ą' dinjii dagakhai' tr'agwaanduu t'ii'in nąįį datthak khaihłan nagoogiheelyaa ts'ą'
41 O Filho do Homem mandará os seus anjos, e eles ajuntarão e tirarão do seu Reino todos os que fazem com que os outros pequem e também todos os que praticam o mal.
42 datthak ts'ą' ch'iitsii zhit gwak'an gwizhit googiheelyaa, gwintł'oo khaiinjich'igiheeghit haa izhit t'ee gwintł'oo giheetree ts'ą' dagagho' nihts'ą' łagahoon'al haa neegiiyik'ii k'it t'igihee'yaa t'iginchy'aa.
42 Depois os anjos jogarão essas pessoas na fornalha de fogo, onde vão chorar e ranger os dentes de desespero.
43 Ąįįtł'ęę t'ee juu Vit'eegwijyąhchy'aa ts'an dhidlit nąįį Zheekat Gooti' Veegwinii'ee zhit shree adrii k'it t'igiheechy'aa. Ch'oodǫǫhk'įį, nakhwadzee gwanlii ji'!”
43 Então o povo de Deus brilhará como o sol no Reino do seu Pai. Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.
44 “Zheekat Gweegwinii'ee jyaa doonchy'aa t'oonchy'aa. Dinjii ch'ihłak gwanzhįh deek'it treasure agwąh'ąįį ts'ą' it'ee shrit shoodhidlit ts'ąįį, jidii di'įį datthak tr'oonkwat gwiłtsąįį ąįįtł'ęę oo'an neehoozhii ts'ą' ąįį gwanzhįh deek'it goiinkwat.”
44 — O
45 “Ąįįts'ą' chan Zheekat Gweegwinii'ee jyaa doonchy'aa t'oonchy'aa. Dinjii ch'ihłak pearl nizįį kwaii kantii,
45 — O
46 ts'ą' nijin pearl łahchy'aa ch'andaa nizįį agwąh'ąįį dąį', jidii di'įį datthak tr'oonkwat gwiłtsąįį ts'ą' zhit pearl oiinkwat.”
46 Quando encontra uma pérola que é mesmo de grande valor, ele vai, vende tudo o que tem e compra a pérola.
47 “Ąįįts'ą' chan hee Zheekat Gweegwinii'ee jii k'it doonchy'aa t'oonchy'aa. Dinjii łuk kee'in lat nąįį digichihvyaa, van kat oondaa chagahtsuu ts'ą' łuk nihłehts'į' t'iichy'aa datthak vizhiinjil.
47 — O
48 Nijin chihvyaa zhit łuk deedaan'ąįį goodlit dąį' chihvyaa khaneegahtsuu ts'ą' zhat giilk'ii ts'ą' łuk nihtee tr'igilii, jidii łuk nizįį kwaii tyah lęįį zhit ginlii ts'ą' łuk ginilih kwaa, kwaii oo'an gihiłjil.
48 E, quando está cheia, os pescadores a arrastam para a praia e sentam para separar os peixes: os que prestam são postos dentro dos cestos, e os que não prestam são jogados fora.
49 Nankat ndaagwąą'ąį' drin zhit ji' t'ee jyaa digweheenjyaa t'oonchy'aa. Zheekat gwich'in nąįį dinjii tr'agwaanduu tr'agwah'in nąįį dinjii nizįį nąįį ts'an tee tr'agoogiheelyaa, ts'ą' khaihłan nagoogiheelyaa.
49 No fim dos tempos também será assim: os anjos sairão, e separarão as pessoas más das boas,
50 ts'ą' nijin gooveenjit ch'iitsii choh zhit gwak'an, ąįį zhit gwizhit googiheelyaa ts'ą' gwintł'oo giheetree ts'ą' dagagho' nihts'ą' łagahoon'al haa neegiiyik'ii k'it t'igihee'yaa t'iginchy'aa.”
50 e jogarão as pessoas más na fornalha de fogo. E ali elas vão chorar e ranger os dentes de desespero.
51 “Jii deihnyąą datthak deihnyąą t'ihnyąą gaakhwandaii?” Jesus gavahnyąą. “Aahą'.” giiyahnyąą.
51 Então Jesus perguntou aos discípulos: — Sim! — responderam eles.
52 Ąįįts'ą' t'ee chan hee t'agavahnyąą, “Zhit juu Jews goo-law eech'ǫąąhtan nąįį datthak Zheekat Gweegwinii'ee zhit gwats'an gaadlit ts'ą' t'ee zhat zheh gwigwii'įį k'it t'oonchy'aa, ts'ą' dadraa zhit gwizhit k'eiich'i' k'eejit ts'ą' yeenii gwats'an k'eiich'i' gwizhit iłdlii kwaii datthak vit'eegwahahchy'aa geenjit tth'aii hee nizįį k'it t'oonchy'aa.”
52 Jesus disse:
53 Nijin Jesus, gwaandak kwaii haa geech'ǫąąhtan haa ndaanaahjik dąį', zhat gihłeehoozhii,
53 Quando Jesus acabou de contar essas parábolas , saiu dali
54 ts'ą' nijin dink'iindhat, gwits'ee hoozhii. Ts'ą' Jews tr'igiinkhii zheh gwizhit geegoovąąhtan, akhai' juu yiitth'ak nąįį gooveenjit łyaa geegwaroolii kwaa t'igwinyąą, “Jii dinjii nijin gwats'an vigwizhi' gwanlii t'inyąą?” giiyahnyąą “Nats'ahts'ą' gwigweech'in t'ii'in t'ii'in?” ginyąą.
54 e voltou para a cidade de Nazaré, onde ele tinha morado. Ele ensinava na sinagoga , e os que o ouviam ficavam admirados e perguntavam: — De onde vêm a sabedoria dele e o poder que ele tem para fazer milagres?
55 Dinjii dachan haa gwahtsii nilii ąįį vidinji' lee t'inchy'aa? Vahan Mary oozhii lee t'inchy'aa? Ąįįts'ą' James, Joseph, Simon ts'ą' Judas nąįį haa vachaa nąįį lee t'inchy'aa?
55 Por acaso ele não é o filho do carpinteiro? A sua mãe não é Maria? Ele não é irmão de Tiago, José, Simão e Judas?
56 Vijuu nąįį datthak dzaa gwigwich'įį lee t'iginchy'aa? Nijin gwats'an jii gwigwee'in ts'ą' ginjik jiintsii kwaii datthak oonjik t'ii'in?” giiyahnyąą ts'ą',
56 Todas as suas irmãs não moram aqui? De onde é que ele consegue tudo isso?
57 giits'į' t'inchy'aa, ts'ą' giit'injyah'ee.
57 Por isso ficaram desiludidos com ele. Mas Jesus disse:
58 Gwik'injigiighit kwaa geh'an izhit Nazareth gwizhit gwintł'oo gwigwee'in jiintsii t'ee'ya' kwaa.
58 Jesus não pôde fazer muitos milagres ali porque eles não tinham fé.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.