Marcos 9

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Ts'ą' chan t'agoovahnyąą, “Łi'haa nakhwaagwaldak t'ihnyąą, juk nakhwatee nakhwalat nąįį nigiheedhaa gwats'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa vat'aii jiintsii haa Veegwinii'ee zhit needyaa gwagwahah'yaa t'oonchy'aa.”
1 E lhes disse: "Garanto-lhes que alguns dos que aqui estão de modo nenhum experimentarão a morte, antes de verem o Reino de Deus vindo com poder".
2 Drin nihk'iitik (6) gwahaadhat tł'ęę, Jesus, Peter, James, ts'ą' John nąįį haa ddhah choo kat tthan goo'aii gwa'an gwats'ą' gavahaadlii. Aakin giiyah'įį gwizhit Jesus gavandah ch'ijuk vigweech'in naanaii,
2 Seis dias depois, Jesus tomou consigo Pedro, Tiago e João e os levou a um alto monte, onde ficaram a sós. Ali ele foi transfigurado diante deles.
3 ts'ą' vagwach'aa łyaa ch'ąhndit ts'ą' daagąįį dhidlit. Jii nakat dinjii ch'ihłak gaa deegwahtł'oo yik'eech'ahtryaa ji' gaa duuyeh gwandaa daagąįį yahtsii.
3 Suas roupas se tornaram brancas, de um branco resplandecente, como nenhum lavandeiro no mundo seria capaz de branqueá-las.
4 Ąįįtł'ęę vitsyaa tik nąįį deenaadąį' gwats'an Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii neekwaii, Elijah ts'ą' Moses haa Jesus ts'ą' giginkhii googwah'in.
4 E apareceram diante deles Elias e Moisés, os quais conversavam com Jesus.
5 Peter, Jesus jyaa dahnyąą, “Shigeech'ǫąąhtan, dzaa tr'iilk'įį łyaa gwinzii t'igwinchy'aa łee. Trał haa zheh tik gwarahahtsyaa ch'ihłak ąįį neenjit, ch'ihłak chan Moses ąįįts'ą' ch'ihłak chan Elijah.”
5 Então Pedro disse a Jesus: "Mestre, é bom estarmos aqui. Façamos três tendas: uma para ti, uma para Moisés e uma para Elias".
6 Peter ts'ą' ch'izhii nąįį gąąnjat nagaanaii ts'ąįį deeheenjyaa gaa gaandaii kwaa.
6 Ele não sabia o que dizer, pois estavam apavorados.
7 Ts'ą' zheek'ǫh goodlii ts'ą' vagwank'oh gookat t'iizhit, gwiizhit gwideezhuh zheek'ǫh gwats'an jyaa nyąą. “Jii t'ee Shidinji' t'inchy'aa, łyaa veet'iihthan t'inchy'aa, oodǫǫhk'įį!”
7 A seguir apareceu uma nuvem e os envolveu, e dela saiu uma voz, que disse: "Este é o meu Filho amado. Ouçam-no! "
8 Gwagwahkhan geelin gwa'an datthak gaa ch'ihłak gaa gaah'in kwaa, gaa Jesus, zhrįh gaah'in.
8 Repentinamente, quando olharam ao redor, não viram mais ninguém, a não ser Jesus.
9 Ąįįtł'ęę ddhah kat gwats'an k'iidąą neegeedaa gwiizhit Jesus jyaa dakhwa'in goovahnyąą, “Dzaa deegwiizhit gǫǫh'ya' ch'ihłak gaa haagoondak shrǫ', Gwidinji' ch'ichį' ts'an neegweheendaii gwats'ą' geegǫǫndak shrǫ'.”
9 Enquanto desciam do monte, Jesus lhes ordenou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do homem tivesse ressuscitado dos mortos.
10 Gaa nihłihts'ą' geegiginkhii, ts'ą' nihłigwaakat, “Ch'ichį' gaa neegwiindaii nyąą deenyąą t'inyąą?” Ąįįts'ą' deegavahnyąą gwik'it t'igiinchy'aa ts'ą' giik'eegwahthat.
10 Eles guardaram o assunto apenas entre si, discutindo o que significaria "ressuscitar dos mortos".
11 Ąįįtł'ęę vitsyaa nąįį giiyųąhkat, “Jaghaii Law eech'ǫąąhtan nąįį Elijah tr'ookit k'ineeheedik ginyąą t'iginyąą?”
11 E lhe perguntaram: "Por que os mestres da lei dizem que é necessário que Elias venha primeiro? "
12 Jyaa gavahnyąą, “Elijah adan tr'ookit neeheedyaa t'oonchy'aa, datthak shrigweheelyaa ts'ą' tr'iilęįį nigwehee'aa t'inchy'aa. Jaghaii Dęhtły'aa Choh zhit Gwidinji' gwintł'oo khaiinjich'iheedhat ts'ą' giits'į' t'iheechy'aa ts'ą' gwadanakhwatł'oo gwinyąą?
12 Jesus respondeu: "De fato, Elias vem primeiro e restaura todas as coisas. Então, por que está escrito que é necessário que o Filho do homem sofra muito e seja rejeitado com desprezo?
13 Nakhwaagwahaldak, łi'haa Elijah ch'adąį' hee k'inidik, ts'ą' dinjii nąįį dooł'ya' giiyuunyąą datthak gwik'it t'igiiyah'ya'. Dęhtły'aa Choh zhit nats'ahts'ą' gwadanakhwatł'oo datthak gwik'it t'igiiyah'ya' t'oonchy'aa.”
13 Mas eu lhes digo: Elias já veio, e fizeram com ele tudo o que quiseram, como está escrito a seu respeito".
14 Nijin ch'izhii vitsyaa nąįį dilk'ii gwits'ee gahoojil dąį', dinjii lęįį nąįį, ąįįts'ą' Law eech'ǫąąhtan lat nąįį haa vitsyaa eelin łigeeljil googwąąh'in, ts'ą' nihzheedagąąn'ee łee.
14 Quando chegaram onde estavam os outros discípulos, viram uma grande multidão ao redor deles e os mestres da lei discutindo com eles.
15 Nijin dinjii nąįį Jesus gaah'in dąį', tr'ahaah'yaa łyaa giiyuunyąą kwaa ts'ą' shoo ginlii haa giits'ą' galhiłjil.
15 Logo que todo o povo viu Jesus, ficou muito surpreso e correu para saudá-lo.
16 “Jidii eenjit nihzheedǫǫ'ee?” Jesus gavahkat.
16 Perguntou Jesus: "O que vocês estão discutindo? "
17 Dinjii łeeljil gwitee gwats'an dinjii ch'ihłak jyaa nyąą, “Geech'ǫąąhtan, shidinji' vizhit ch'anky'aa iizųų t'inchy'aa, ts'ą' ginkhii kwaa ąįį veenjit gwinzii neegwahahtsyaa geenjit nats'ą' hoołchįį.
17 Um homem, no meio da multidão, respondeu: "Mestre, eu te trouxe o meu filho, que está com um espírito que o impede de falar.
18 Nijin ch'anky'aa iizųų neeyuundak dąį' nankat gwats'ą' t'eehaadhak, ąįįts'ą' viyik gwats'an goghoh tr'aatuu, ts'ą' dagho' chan nihts'ą' oon'al ts'ą' naghwa'aadhak. Nitsyaa nąįį ch'anky'aa iizųų vizhit gwats'ąnh gihłeehohchįį gavaihnyąą gaa khyų' t'igii'in.”
18 Onde quer que o apanhe, joga-o no chão. Ele espuma pela boca, range os dentes e fica rígido. Pedi aos teus discípulos que expulsassem o espírito, mas eles não conseguiram".
19 Jesus ditsyaa nąįį jyaa dahnyąą, “Łyaa nakhwagwik'injigwiighit kwaa łee shakhwandaii nahoihnyąą! Deegwąhkhyuk zhyaa nakhwaa t'ihihchy'aa shoohnyąą? Ąįį chyaatsal dzaa shats'ą' hohchįį!”
19 Respondeu Jesus: "Ó geração incrédula, até quando estarei com vocês? Até quando terei que suportá-los? Tragam-me o menino".
20 Jesus ts'ą' nigiiyąąhchįį, ch'anky'aa iizųų Jesus niił'in gwagwahkhan tsyaa tsal gwint'aii daatrat iłtsąįį ts'ą' nankat nat'aanąįį ts'ą' neekhiital gwiizhit goghoh viyik gwats'an tr'aatuu. Jesus, tsyaa tsal eenjit gwinzii neegwiłtsaii.|src="cn01729b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="MRK 9.20"
20 Então, eles o trouxeram. Quando o espírito viu Jesus, imediatamente causou uma convulsão no menino. Este caiu no chão e começou a rolar, espumando pela boca.
21 “Deegwąhkhyuk jyaa dinchy'aa?” Jesus yiti' oahkat. “Tr'iinin tsal, nilii dąį' gwats'an jyaa dinchy'aa t'inchy'aa.
21 Jesus perguntou ao pai do menino: "Há quanto tempo ele está assim? " "Desde a infância", respondeu ele.
22 Yęhdaa tr'igwihee'aa eenjit ch'anky'aa iizųų gwinlęįį kǫ' ts'ą' chųų zhit t'eeyahahthal gwik'eegwandaii. Khan gwik'it ni'yaa ji' neeshraahchy'aa diinoiinyaa ts'ą' diits'inyaa!” yahnyąą.
22 "Muitas vezes o tem lançado no fogo e na água para matá-lo. Mas, se podes fazer alguma coisa, tem compaixão de nós e ajuda-nos. "
23 “Aahą', nakhwan gaa nakhweenjit gach'agwadhan t'oonchy'aa! Dinjii gwik'injiighit dąį', jidii datthak veenjit gach'agwadhan t'oonchy'aa.” Jesus nyąą.
23 "Se podes? ", disse Jesus. "Tudo é possível àquele que crê. "
24 Viti' zhat gwagwahkhan khashraa'iintrat, “Gwik'injihkhit, gaa jyaa dagwahtł'oo gwik'injihkhit kwaa t'oonchy'aa, gwandaa gwik'injihihkhit eenjit shits'iinyąą!” yahnyąą.
24 Imediatamente o pai do menino exclamou: "Creio, ajuda-me a vencer a minha incredulidade! "
25 Ts'ą' nijin Jesus dinjii lęįį łeeljil nąįį zhat gooveelin nijyaa nigweeł'in dąį' ch'anky'aa iizųų ts'ą' gwint'aii khaginkhee, “Ch'anky'aa ch'iitth'ak kwaa ts'ą' viginjik kwaa inlii, jii tsyaa tsal vizhit tr'iinkhaii ts'ą' chan ch'ihłok gaa vizhit neenoozhit shrǫ'!” yahnyąą.
25 Quando Jesus viu que uma multidão estava se ajuntando, repreendeu o espírito imundo, dizendo: "Espírito mudo e surdo, eu ordeno que o deixe e nunca mais entre nele".
26 Ch'anky'aa iizųų, gwat'aii azhral ts'ą' tsyaa tsal gwilęįį neet'eehaadhak ts'ą' daatrat yiłtsąįį ąįįtł'ęę yats'an khaiinzhii. Ąįį tsyaa tsal niindhat k'it viyiichy'aa, ts'ą' “Niindhat t'inchy'aa!” datthak giiyahnyąą.
26 O espírito gritou, agitou-o violentamente e saiu. O menino ficou como morto, a ponto de muitos dizerem: "Ele morreu".
27 Googaa, Jesus, tsyaa tsal anli' oonjik ts'ą' ndak ninęęyiłkhin ąįįts'ą' ndak nadhat yiłtsąįį.
27 Mas Jesus tomou-o pela mão e o levantou, e ele ficou em pé.
28 Ąįįtł'ęę nijin Jesus zheh nihdeiinzhii dąį', ąįį zhit gwizhit tthan goo'aii vitsyaa nąįį giiyųąhkat, “Jaghaii diikhwan khyų' ch'anky'aa iizųų, kharahchįį?” giiyahnyąą.
28 Depois de Jesus ter entrado em casa, seus discípulos lhe perguntaram em particular: "Por que não conseguimos expulsá-lo? "
29 Ts'ą' t'agoovahnyąą, “Geeghaih nakwaa, ts'ą' jii ch'anky'aa iizųų k'it t'inchy'aa t'ee khadigiriinjii haa gwizhrįh kharahchik t'inchy'aa.” Jesus nyąą.
29 Ele respondeu: "Essa espécie só sai pela oração e pelo jejum".
30 Jesus ts'ą' ditsyaa nąįį haa zhat gwats'an gihłeegahoojil ts'ą' Galilee gwideetaa nigiinjil. Jesus nijin dhidii dinjii nąįį yaandaii geet'iindhan kwaa,
30 Eles saíram daquele lugar e atravessaram a Galiléia. Jesus não queria que ninguém soubesse onde eles estavam,
31 ditsyaa nąįį gǫąąhtan geh'an jyaa goovahnyąą, “Gwidinji' tr'ahaahkhwaa geenjit dinjii nąįį antł'eegiihahchyaa ts'ą' drin tik gwahaadhat ąįįtł'ęę neegweheendaii t'oonchy'aa.”
31 porque estava ensinando os seus discípulos. E lhes dizia: "O Filho do homem está para ser entregue nas mãos dos homens. Eles o matarão, e três dias depois ele ressuscitará".
32 Gaa jii geech'ǫąąhtan deegwinyąą t'igwinyąą gaagiindaii kwaa, ąįįts'ą' chan giiyuuhaahkat eenjit gatr'agogwaanyąą.
32 Mas eles não entendiam o que ele queria dizer e tinham receio de perguntar-lhe.
33 Capernaum kwaiik'it k'eegiidal, ts'ą' zheh nihdeegiinjil tł'ęę Jesus, ditsyaa nąįį oahkat, “Nijin k'ii'ee tąįį gwinjik tr'eedaa dąį', jidii eegoohkhii t'oohnyąą?” gavahnyąą.
33 E chegaram a Cafarnaum. Quando ele estava em casa, perguntou-lhes: "O que vocês estavam discutindo no caminho? "
34 Gaa giidii ginkhe' kwaa geh'an nijin k'ii'ee tąįį gwinjik geedaa dąį' nihzheedagąąn'ee ts'ą' “Juu ch'andaa hil'ee?” ginyąą.
34 Mas eles guardaram silêncio, porque no caminho haviam discutido sobre quem era o maior.
35 Jesus naadii ts'ą' ditsyaa 12 nąįį aanaii t'ahnyąą, “Juu adan tr'ookit oihłi' yiindhan ji' dinjii tee datthak khazhak nadahaachyaa tł'ęę ji' gwizhrįh tr'ookit heelyaa, ąįįts'ą' juu nąįį datthak eenjit gwitr'it t'agwahah'yaa gwizhrįh ąįįtł'ęę tr'ookit veegwehee'aa t'oonchy'aa.” nyąą.
35 Assentando-se, Jesus chamou os Doze e disse: "Se alguém quiser ser o primeiro, será o último, e servo de todos".
36 Tr'iinin tsal oonjik ts'ą' goots'ą' nąąhchįį, ts'ą' goots'ą' nadhat gwiizhit danli' haa yeelin needhanjik ts'ą' t'agavahnyąą,
36 E, tomando uma criança, colocou-a no meio deles. Pegando-a nos braços, disse-lhes:
37 “Juu tr'iinin tsal shoozhri' zhit shoo nilii haa oonjik t'ee shįį chan sheenjit shoo nilii t'oonchy'aa. Juu sheenjit shoo nilii t'ee shįį zhrįh sheenjit shoo nilii kwaa gaa zhit juu dzaa gwats'ą' shihił'e' chan eenjit shoo nilii t'inchy'aa.”
37 "Quem recebe uma destas crianças em meu nome, está me recebendo; e quem me recebe, não está apenas me recebendo, mas também àquele que me enviou".
38 John, jyaa yahnyąą, “Geech'ǫąąhtan, dinjii ch'ihłak noozhri' zhit ch'anky'aa iizųų dinjii ts'an gihłeehiłchįį tr'ąąh'ya' ts'ą' jyaa ni'in kwaa varahnyąą, diitee gwats'an nilii kwaa geh'an.”
38 "Mestre", disse João, "vimos um homem expulsando demônios em teu nome e procuramos impedi-lo, porque ele não era um dos nossos. "
39 Gaa Jesus t'iiyahnyąą, “Jyaa dakhwa'in kwaa, vohnyą' shrǫ', juu shoozhri' zhit gwigwee'in t'agwah'in zhat gwagwahkhan duuyeh k'eegwiichy'aa tr'agwaanduu shats'ą' t'ii'in t'oonchy'aa.
39 "Não o impeçam", disse Jesus. "Ninguém que faça um milagre em meu nome, pode falar mal de mim logo em seguida,
40 Juu diits'ą' nich'itsahthat kwaa, ąįįt'ee diineenjit nadhat t'oonchy'aa.
40 pois quem não é contra nós está a nosso favor.
41 Jii t'ee łyaa nakhwaagwaldak t'ihnyąą, juu Christ vats'an ǫhłįį geh'an chųų nakhwantł'eiinkaii, jidii tsal gaiiyiigwigwiłtsąįį łyaa goots'an heelyaa.” Jesus goovahnyąą.
41 Eu lhes digo a verdade: Quem lhes der um copo de água em meu nome, por vocês pertencerem a Cristo, de modo nenhum perderá a sua recompensa. "
42 “Jii tr'iinin k'it t'inchy'aa shik'injiighit ąįį juu tr'agwaanduu t'ii'in yahtsii ji', ąįį juu jyaa dii'in yahtsii vak'oh chan kii choo diriłchaa ts'ą' chųų choh kat oondaa t'eerihiiłnaii ji' ts'ąįį gwandaa vidivee gweheezyaa.
42 "Se alguém fizer tropeçar um destes pequeninos que crêem em mim, seria melhor que fosse lançado no mar com uma grande pedra amarrada no pescoço.
43 Ąįįts'ą' nanli' tr'agwaanduu t'ini'in nahtsii ji' vik'eech'iint'ii! Nanli' ch'ihłak kwaa haa gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa gwats'ą' hoiizhii ts'ąįį gwinzii. Izhit kwaa ji' nanli' neekwaii gwanlii haa hell gwizhit kǫ' nikyaa kwaa zhit hinkhaii ąįį zhit ts'ąįį gwiizųų.
43 Se a sua mão o fizer tropeçar, corte-a. É melhor entrar na vida mutilado do que, tendo as duas mãos, ir para o inferno, onde o fogo nunca se apaga,
44 (Izhit gwizhit gyųų khit ninghit kwaa ts'ą' gwatthąį' a'aa, ts'ą' kǫ' ak'an ts'ą' nikyaa kwaa!)
44 onde o seu verme não morre, e o fogo não se apaga.
45 Ąįįts'ą' nakwai' tr'agwaanduu t'ini'in nahtsii ji' vik'eech'iint'ii! Nakwai' ch'ihłak kwaa haa gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa gwats'ą' hoiizhii ts'ąįį gwinzii. Izhit kwaa ji' nakwai' neekwaii gwanlii haa hell gwizhit t'ee naraahkhii aiizhit ts'ąįį gwiizųų.
45 E se o seu pé o fizer tropeçar, corte-o. É melhor entrar na vida aleijado do que, tendo os dois pés, ser lançado no inferno.
46 (Izhit gwizhit gyųų khit ninghit kwaa ts'ą' gwatthąį' a'aa, ts'ą' kǫ' ak'an ts'ą' nikyaa kwaa!)
46 onde o seu verme não morre, e o fogo não se apaga.
47 Ąįįts'ą' t'ee nandee tr'agwaanduu t'ini'in nahtsii ji' khaiin'ąįį ts'ą' oo'an haahkhii! Nandee ch'ihłak haa Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee nihdeiinkhaii ts'ąįį gwinzii, nandee neekwaii gwanlii haa hell gwizhit t'ee naraahkhii aiizhit ts'ąįį gwiizųų.
47 E se o seu olho o fizer tropeçar, arranque-o. É melhor entrar no Reino de Deus com um só olho do que, tendo os dois olhos, ser lançado no inferno,
48 (Izhit gwizhit gyųų khit ninghit kwaa ts'ą' gwatthąį' a'aa, ts'ą' kǫ' ak'an ts'ą' nikyaa kwaa!)
48 onde ‘o seu verme não morre, e o fogo não se apaga’.
49 “Juu nąįį datthak kǫ' haa shroodiinyąą heelyaa, nilii iizųų heelyaa gwits'į' vakat lisil deeranjal ąįį gwik'it Vit'eegwijyąhchy'aa vats'a' ataiinjiirahtsii k'it t'oonchy'aa.
49 Cada um será salgado com fogo.
50 Lisil, shih kat deeranjal dąį' gwinzii vagwandaii gwik'it nakhwant'ee nakhwanee'ok dinjii nąįį ts'ą' ohtsii ts'ą' tsinehdan zhit nihłaa gǫhdaii.”
50 "O sal é bom, mas se deixar de ser salgado, como restaurar o seu sabor? Tenham sal em vocês mesmos e vivam em paz uns com os outros".

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.