Marcos 5
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Ąįįtł'ęę van ndųhts'ąįį Gerasa nahkat ąįį zhit k'eegiidal.
1 Passaram à outra margem do lago, ao território dos gerasenos.
2 Nijin Jesus, tr'ihchoh zhit gwats'an deiinzhii dąį' dinjii vizhit ch'anky'aa iizųų ąįį, kii ch'a'an zhit tth'an k'it goodlii gwats'an khaiinzhii ts'ą' yats'ą' tr'iinzhii, none|src="cn01709b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="MRK 5.2"
2 Assim que saíram da barca, um homem possesso do espírito imundo saiu do cemitério
3 ąįį tth'an k'it gwa'an gwitee gwich'įį ts'ą' juu nąįį datthak ch'iitsii tły'ah haa dineegiiyahchaa googaa khyų' giiyųųntą'.
3 onde tinha seu refúgio e veio-lhe ao encontro. Não podiam atá-lo nem com cadeia, mesmo nos sepulcros,
4 Deegwahtł'oo giiyanli', ts'ą' giikwai' haa ch'iitsii tły'ah haa dineegiiyahchal, googaa nihk'it ch'iitsii tły'ah łahnaii gwats'an tr'inidik. It'ee shrit nint'aii ts'ąįį k'iizhak giiyahoontą' geenjit gaa gwagwantrii.
4 pois tinha sido ligado muitas vezes com grilhões e cadeias, mas os despedaçara e ninguém o podia subjugar.
5 Tǫǫ ts'ą' drin haa tth'ank'it gwitee, ts'ą' taih tee haa gwa'an neehihdik ts'ą' azhral ts'ą' kii haa datthąį' khadant'ii.
5 Sempre, dia e noite, andava pelos sepulcros e nos montes, gritando e ferindo-se com pedras.
6 Nijin shriit'ąhthee ahaa gwiizhit, Jesus neeł'in dąį' yats'ą' hilgik ts'ą' yats'ą' nikiigwiintthaii,
6 Vendo Jesus de longe, correu e prostrou-se diante dele, gritando em alta voz:
7 ts'ą' gwint'aii azhral ts'ą' jyaa nyąą, “Jesus, Vit'eegwijyąhchy'aa Jiintsii, Vidinji' inlii, deeshahah'yaa eenjit t'ini'in? Vit'eegwijyąhchy'aa vik'iighai' nadach'ooshakwat t'inyąą khaiinjich'ashǫhthat shrǫ'!”
7 Que queres de mim, Jesus, Filho do Deus Altíssimo?Conjuro-te por Deus, que não me atormentes.
8 Ąįį jyaa nyąą geh'an Jesus jii jyaa nyąą, “Ch'anky'aa iizųų, jii dinjii vizhit gwats'an khaiinkhaii.” yahnyąą.
8 É que Jesus lhe dizia: Espírito imundo, sai deste homem!
9 Jesus yuahkat, “Noozhri' doozhii?” Ąįį dinjii yidii ginkhe', “Shoozhri' Legion (niveet'ah'in lęįį) oaazhii, it'ee shrit tr'iinlęįį ts'ąįį jyąhts'ą' diinoozhri' t'oonchy'aa!”
9 Perguntou-lhe Jesus: Qual é o teu nome? Respondeu-lhe: Legião é o meu nome, porque somos muitos.
10 Ąįį dinjii vizhit ch'anky'aa iizųų kwaii, Jesus ts'ą' gwintł'oo ch'oodigiikwat, “Dzaa nahkat gwats'an gihłeediihoiinlyaa shrǫ'!” yahnyąą.
10 E pediam-lhe com instância que não os lançasse fora daquela região.
11 Izhik geeghaih gwa'an taih khyųų pig lęįį kwaii ch'a'aa.
11 Ora, uma grande manada de porcos andava pastando ali junto do monte.
12 Ąįįts'ą' zhit ch'anky'aa iizųų nąįį Jesus eech'oodigiikwat ts'ą' t'iginyąą, “Pig kwaii ts'ą' tr'iheedaa ts'ą' goozhit direheedhaa.” ginyąą.
12 E os espíritos suplicavam-lhe: Manda-nos para os porcos, para entrarmos neles.
13 Ąįį gwik'it t'igiizhik goots'an gwiłtsąįį, ąįį dinjii ts'an tr'ineegiijil ts'ą' pig kwaii zhit digiindhat. Ąįį pigs naatł'ii 2,000 aanchy'aa kwaii datthak taihdik gwats'an van zhit oondaa gahaajil ts'ą' teenagahoonii.
13 Jesus lhos permitiu. Então os espíritos imundos, tendo saído, entraram nos porcos; e a manada, de uns dois mil, precipitou-se no mar, afogando-se.
14 Ąįį pigs k'ąąhtii nąįį datthak gihłeegalgihiljil ts'ą' zhat kwaiik'it gwatsal gwitee gwich'įį nąįį ts'ą' zhat gwa'an juu gwanzhįh nahshii gwich'įį nąįį datthak haa gwagwaandak, ts'ą' dinjii nąįį deegwiizhik t'igwinyąą li' geenjit gwagwahąąh'yaa gwats'an gahaajil.
14 Fugiram os pastores e narraram o fato na cidade e pelos arredores. Então saíram a ver o que tinha acontecido.
15 Zhat gwa'an dinjii nąįį datthak Jesus ts'ą' gahaajil, ąįį dinjii vizhit ch'anky'aa iizųų lęįį yizhit t'inchy'aa chy'ah, giiyąąh'in, akhai' veenjit gwinzii ts'ą' gwinzii chan niinjich'adhat ts'ą' zhat dhidii, ts'ą' gwach'aa naazhii. Dinjii nąįį datthak gwagwah'in dąį' gąąnjat nagaanaii.
15 Aproximaram-se de Jesus e viram o possesso assentado, coberto com seu manto e calmo, ele que tinha sido possuído pela Legião. E o pânico apoderou-se deles.
16 Dinjii datthak gwehkįį deegwiizhik gwagwąąh'ya' nąįį, dinjii zhat nijyaa nąįį datthak zhit dinjii ts'ą' pigs haa deegiizhik goovaagwagwaandak.
16 As testemunhas do fato contaram-lhes como havia acontecido isso ao endemoninhado, e o caso dos porcos.
17 Ąįįts'ą' zhat dinjii nąįį datthak Jesus diinahkat gihłeehindii agahnyąą.
17 Começaram então a rogar-lhe que se retirasse da sua região.
18 It'ee Jesus tr'ihchoh zhit neehidii gwiizhit, ąįį dinjii vizhit ch'anky'aa iizųų tr'iniinlii chy'ah yach'adookwat ts'ą' jyaa nyąą, “Naa neeshozhi'” yahnyąą.
18 Quando ele subia para a barca, veio o que tinha sido possesso e pediu-lhe permissão de acompanhá-lo.
19 Gaa Jesus jyaa yahnyąą, “Nakwaa! Nizheh gwits'ee hindii ts'ą' nizheh k'ąą nąįį K'eegwaadhat deegwahtł'oo neeshraahchy'aa noonyąą ts'ą' neenjit deezhik datthak goovaagwandak.”
19 Jesus não o admitiu, mas disse-lhe: Vai para casa, para junto dos teus e anuncia-lhes tudo o que o Senhor fez por ti, e como se compadeceu de ti.
20 Ąįįts'ą', ąįį dinjii Decapolis nahkat gwitee haazhii ts'ą' Jesus yeenjit deezhik datthak geegwaandak. Juu yiitth'ak nąįį datthak łahchy'aa gooveenjit geegagoolii kwaa t'igwiizhik.
20 Foi-se ele e começou a publicar, na Decápole, tudo o que Jesus lhe havia feito. E todos se admiravam.
21 Nijin Jesus, van ndųhts'ąįį gwits'ee hoozhii dąį' aiizhit van vee gwa'an, dinjii lęįį nąįį yeelin łeeljil.
21 Tendo Jesus navegado outra vez para a margem oposta, de novo afluiu a ele uma grande multidão. Ele se achava à beira do mar, quando
22 Ąįįtł'ęę nijin Jews' tr'igiinkhii zheh gwizhit gwats'ą' k'eedeegwaadhat ch'ihłee Jairus oozhii zhat k'idik dąį', Jesus neeł'in gwagwahkhan, yakwai' eeghaii nikiigwiintthaii ts'ą',
22 um dos chefes da sinagoga, chamado Jairo, se apresentou e, à sua vista, lançou-se-lhe aos pés,
23 Jesus ts'ą' ch'oodiikwat haa yuahkat, “Shigii nich'it tsal gwint'aii iłts'ik, Ąįį vakat nahaandal ts'ą' veenjit gwinzii neegwahahtsyaa geenjit shaa hinkhaii!” yahnyąą.
23 rogando-lhe com insistência: Minha filhinha está nas últimas. Vem, impõe-lhe as mãos para que se salve e viva.
24 Ąįįts'ą' Jesus yaa haazhii, dinjii lęįį vaa adaa ts'ąįį nihłehjuk datthak an giiyahtrak.
24 Jesus foi com ele e grande multidão o seguia, comprimindo-o.
25 Gootee tr'injaa ch'ihłak niighyuk (12 years) datthak gwintł'oo, dah vats'an an ilii haa khaiinjich'iighit.
25 Ora, havia ali uma mulher que já por doze anos padecia de um fluxo de sangue.
26 Dinjii iłts'ik shrinilik nilii nąįį ts'ą' łyaa dalaraa datthak an iłtsąįį, gaa giiyeenjit gwinzii neegwąhtsii kwaa, ąįįts'ą' gwandaa veenjit gwiizųų gwilii.
26 Sofrera muito nas mãos de vários médicos, gastando tudo o que possuía, sem achar nenhum alívio; pelo contrário, piorava cada vez mais.
27 Jesus, eenjit gwiitth'ak ts'ą' dinjii lęįį łeeljil tee gwats'an yant'ii niinzhii,
27 Tendo ela ouvido falar de Jesus, veio por detrás, entre a multidão, e tocou-lhe no manto.
28 “Vagwach'aa kat naaljik ji' gaa sheenjit gwinzii neegweheelyaa gwizhrįh.” adaa nyąą.
28 Dizia ela consigo: Se tocar, ainda que seja na orla do seu manto, estarei curada.
29 Ąįįts'ą' yi'ik kat naanjik, gwagwahkhan vadaa an ilii kwaa nagwaanąįį, veenjit gwinzii neegahoodlit łee dizhit gwats'an idiky'aanjik.
29 Ora, no mesmo instante se lhe estancou a fonte de sangue, e ela teve a sensação de estar curada.
30 Gwagwahkhan dinjii gwanlii tee Jesus vat'aii kwaa nagwaanąįį. Giky'aanjik gwagwahkhan łihts'eediil'ee ts'ą' ch'oahkat, “Juu shagwach'aa kat naanjik?”
30 Jesus percebeu imediatamente que saíra dele uma força e, voltando-se para o povo, perguntou: Quem tocou minhas vestes?
31 “Dinjii neelin gwanlii gwiizhit jaghaii juu nakat naanjik, diinyąą ts'ą' ch'oahkat?” vitsyaa nąįį giiyahnyąą.
31 Responderam-lhe os seus discípulos: Vês que a multidão te comprime e perguntas: Quem me tocou?
32 Googaa nihk'it Jesus juu t'iizhik li' geenjit gootee gwąąh'in.
32 E ele olhava em derredor para ver quem o fizera.
33 Nijin tr'injaa vats'a' deegwiizhit gwiky'aanjik dąį', najat haa daatrat gwiizhit gaa Jesus eeninzhii ts'ą', yikwaiichan nikiigwiintthaii ts'ą' łi'deegwidlii haa deegwiizhii datthak yaagwaandak.
33 Ora, a mulher, atemorizada e trêmula, sabendo o que nela se tinha passado, veio lançar-se-lhe aos pés e contou-lhe toda a verdade.
34 “Shichi', nigwik'iinjigwiighit k'iighai' neenjit gwinzii neegahoodlit ąįįts'ą' nidivee gwiizųų datthak gwinzii neegahoodlit, shigii tsinehdan haa oo'an neehiindii,” Jesus, yahnyąą.
34 Mas ele lhe disse: Filha, a tua fé te salvou. Vai em paz e sê curada do teu mal.
35 Tth'aii hee ginkhii gwiizhit, Jairus vizheh gwats'ąnh dinjii lat nąįį k'eegiidal ts'ą' Jairus jyaa agahnyąą, “Nigii nich'it tsal ch'adąį' hee niindhat t'oonchy'aa. Jaghaii ąįį geech'ǫąąhtan vaandeegwiin'ąįį?”
35 Enquanto ainda falava, chegou alguém da casa do chefe da sinagoga, anunciando: Tua filha morreu. Para que ainda incomodas o Mestre?
36 Gaa Jesus, deeginyąą zhyaa gwiitth'ak ts'ą' Jairus ąįį t'ahnyąą, “Nanjat kwaa ts'ą' gwik'injiinghit gwizhrįh t'inchy'aa!” yahnyąą.
36 Ouvindo Jesus a notícia que era transmitida, dirigiu-se ao chefe da sinagoga: Não temas; crê somente.
37 Ąįįtł'ęę, Peter, James ts'ą' vachaa John nąįį zhrįh giiyaaheedaa gwiłtsąįį.
37 E não permitiu que ninguém o acompanhasse, senão Pedro, Tiago e João, irmão de Tiago.
38 Nijin Jairus vizheh k'eegiidal dąį' zhat dinjii nąįį gitree, ts'ą' tree'yaa dha'aii gwiizhit gwinzii goovaa goo'aii kwaa, Jesus goovah'in,
38 Ao chegar à casa do chefe da sinagoga, viu o alvoroço e os que estavam chorando e fazendo grandes lamentações.
39 ąįįts'ą' nijin nihdeiinzhii dąį' t'agavahnyąą, “Jaghaii nakhwaa gwinzii goo'aii kwaa, ts'ą' ohtree? Jii nich'it tsal niindhat kwaa gąą zhyaa dhichįį t'inchy'aa.” gavahnyąą.
39 Ele entrou e disse-lhes: Por que todo esse barulho e esses choros? A menina não morreu. Ela está dormindo.
40 Ąįįts'ą', ąįį zhit zhat, Jesus deenyąą eenjit giiyeedlaa. Ąįįts'ą' datthak cheegoovahaadlii, ts'ą' zhit nich'it tsal, viti' ts'ą' vahan, ts'ą' ditsyaa tik nąįį zhrįh dahaa nihdeiinlii. Ąįįts'ą' nijin nich'it tsal gilt'aii gwats'ą' haazhii ts'ą',
40 Mas riam-se dele. Contudo, tendo mandado sair todos, tomou o pai e a mãe da menina e os que levava consigo, e entrou onde a menina estava deitada.
41 yanli' oonjik ts'ą' t'iiyahnyąą, “Talitha Koum!” (Jii t'ee “Nich'it tsal khakeena'ąįį naihnyąą!” gwinyąą t'igwinyąą.)
41 Segurou a mão da menina e disse-lhe: Talita cumi, que quer dizer: Menina, ordeno-te, levanta-te!
42 Zhat gwagwahkhan ndak needhijin ts'ą' zhat gwa'an neehidik. (12 years old nilii jyaa digwiizhit dąį'.) Zhat łyaa datthak goovaa nindal gwaazhit.
42 E imediatamente a menina se levantou e se pôs a caminhar {pois contava doze anos}. Eles ficaram assombrados.
43 Gaa Jesus t'agavahnyąą, “Łyaa zhyaa ch'ihłak gaa haa goondak shrǫ'! Shih yihee'aa, ji' vantł'ohtsit,” gavahnyąą.
43 Ordenou-lhes severamente que ninguém o soubesse, e mandou que lhe dessem de comer.Jesus de Nazaré
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.