João 6
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Jii ąįįtł'ęę, Jesus Galilee van ndųhts'ąįį neiinzhii (Tiberias van chan oozhii)
1 Depois disso, atravessou Jesus o lago da Galiléia {que é o de Tiberíades.}
2 Gwitr'it geegwaroolii kwaa haa iłts'ik lęįį nąįį shrineiinlik giiyąąh'ya' geh'an lęįį nąįį giitąįį adaa.
2 Seguia-o uma grande multidão, porque via os milagres que fazia em beneficio dos enfermos.
3 Jesus taih kat ditsyaa nąįį haa naadii.
3 Jesus subiu a um monte e ali se sentou com seus discípulos.
4 It'ee niighit kwaa Jews Passover ch'arehee'aa geenigwiighit.
4 Aproximava-se a Páscoa, festa dos judeus.
5 Jesus zhit gwa'an gwąąh'in akhai' lęįį nąįį yats'ą' adaa nigwiił'in ts'ą' Philip jyaa ahnyąą, “Jii dinjii lęįį nąįį nijin shih gavaanchy'aa tr'ooheekwat?”
5 Jesus levantou os olhos sobre aquela grande multidão que vinha ter com ele e disse a Filipe: Onde compraremos pão para que todos estes tenham o que comer?
6 (Philip deeheenjyaa ji' niindhan eenjit t'inyąą; adan ch'adąį' hee deehee'yaa gaandaii.)
6 Falava assim para o experimentar, pois bem sabia o que havia de fazer.
7 Philip jyaa yahnyąą, “Jii dinjii nąįį nitsya' giin'al ji' gaa łųhchy'aa $200 gwandaa heelyaa.” Łuhchy'aa ts'a' łuk.|src="hk00155b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.7"
7 Filipe respondeu-lhe: Duzentos denários de pão não lhes bastam, para que cada um receba um pedaço.
8 Vitsyaa ch'ihłak ąįį Simon Peter vachaa Andrew oozhii ąįį t'iiyahnyąą,
8 Um dos seus discípulos, chamado André, irmão de Simão Pedro, disse-lhe:
9 “Yaagha' gwitee gwa'an tsyaa tsal dhidii ąįį łųhchy'aa barley ch'ihłoanli' ts'ą' łuk neekwaii haa di'įį. Gaa jii kwaii duuyeh jii dinjii nąįį datthak eenjit tr'oonadhat!”
9 Está aqui um menino que tem cinco pães de cevada e dois peixes... mas que é isto para tanta gente?
10 Jesus t'iiyahnyąą, “Dinjii nąįį dook'įį gavahtsii,” (Zhat tł'oo kat goo'aii.) Ąįįts'ą' t'ee dinjii nąįį gaandii; dinjii 5000 andaa t'ąąnchy'aa zhat dilk'ii.
10 Disse Jesus: Fazei-os assentar. Ora, havia naquele lugar muita relva. Sentaram-se aqueles homens em número de uns cinco mil.
11 Jesus łųhchy'aa oonjik, Vit'eegwijyąhchy'aa mahsį' ahnyąą ts'ą' zhat dinjii dilk'ii nąįį teeyiłtsit. Łuk chan gwik'it t'inlik. Daanchy'aa tr'oo'aa giindhan gwik'it ch'igin'al.
11 Jesus tomou os pães e rendeu graças. Em seguida, distribuiu-os às pessoas que estavam sentadas, e igualmente dos peixes lhes deu quanto queriam.
12 Datthak gwintł'oo ch'igiin'al, ąįįtł'ęę ditsyaa nąįį jyaa ahnyąą, “Zhit jidii giiyeech'aa'al kwaii vit'ineegohjii, ch'ihłok gaa zhyaa an oolį' shrǫ'!”
12 Estando eles saciados, disse aos discípulos: Recolhei os pedaços que sobraram, para que nada se perca.
13 Ąįįts'ą' t'ee giitineegwįłjik ts'ą', tyah ch'ihłoaatin ants'ą' neekwaii zhit deedigiiyiinlii, ąįįt'ee zhit łųhchy'aa ch'ihłoanli' ts'an reh.
13 Eles os recolheram e, dos pedaços dos cinco pães de cevada que sobraram, encheram doze cestos.
14 Ąįį juu zhat dinjii dilk'ii ąįį Jesus gwitr'it gwintsii gwąąh'ya' nąįį jyaa ginyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii ts'ą' jii nankat gwats'ą' haazhii ąįį t'inchy'aa łee!”
14 À vista desse milagre de Jesus, aquela gente dizia: Este é verdadeiramente o profeta que há de vir ao mundo.
15 Jesus et'ee gitr'ii'ee ji' gaa King giihahtsyaa eenjit giiyuuheendal ts'ą' gaandaii. Izhit geenjit neehoozhii ts'ą' adan zhrįh taih tee gwats'ą' haazhii. none|src="lb00213b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.17"
15 Jesus, percebendo que queriam arrebatá-lo e fazê-lo rei, tornou a retirar-se sozinho para o monte.
16 Khaa nigwiighit gwiizhit vitsyaa nąįį ootthan van ts'ą' gahaajil
16 Chegada a tarde, os seus discípulos desceram à margem do lago.
17 ts'ą' tr'ihchoo zhit giinjil ts'ą' van ndųhts'ąįį Capernaum kwaiik'it goo'aii gwats'ą' neegahoojil. Tǫǫ goodlit gaa tth'aii Jesus oo'ee nidii kwaa,
17 Subindo a uma barca, atravessaram o lago rumo a Cafarnaum. Era já escuro, e Jesus ainda não se tinha reunido a eles.
18 gwiizhit t'ee gwint'aii hiłtr'aii ts'ą' tit nitsii.
18 O mar, entretanto, se agitava, porque soprava um vento rijo.
19 Vitsyaa nąįį tik akwat dǫǫ mile aanchy'aa niighit oondaa geekwaa gwiizhit Jesus chųų kat ahaa nigwigwiił'in, tr'ihchoo ts'ą' niighit kwaa niinzhii, łyaa datthak gihilghaa.
19 Tendo eles remado uns vinte e cinco ou trinta estádios, viram Jesus que se aproximava da barca, andando sobre as águas, e ficaram atemorizados.
20 “Noojat kwaa, shįį t'ihchy'aa!” Jesus gavahnyąą
20 Mas ele lhes disse: Sou eu, não temais.
21 Jyaa diinyą' geh'an it'ee tr'ihchoo zhit giihaahchįį gwiizhit nijin gwats'ą' geedaa chy'aa zhat teeghaih nagwaanąįį.
21 Quiseram recebê-lo na barca, mas pouco depois a barca chegou ao seu destino.
22 Gęhdaa drin ąįį juu oonin Jesus vitsyaa nąįį haa haajil kwaa nąįį tr'ihchoo ch'ihłak tth'aii zhat dhitin łee gwik'igaanjik. Jesus ditsyaa nąįį haa haazhii kwaa gaagiindaii gaa ąįį tr'ihchoo zhat dhitin geh'an giiyehdan haajil łee gwik'igaanjik.
22 No dia seguinte, a multidão que tinha ficado do outro lado do mar percebeu que Jesus não tinha subido com seus discípulos na única barca que lá estava, mas que eles tinham partido sozinhos.
23 Gwiizhit Tiberias kwaiik'it gwachoo gwats'an tr'ihchoo lat zhat teedhidlit, geeghaih gwa'an Jesus łųhchy'aa eenjit K'eegwaadhat mahsį' ąįįnyą' ąįįtł'ęę gach'ąh'al izhit.
23 Nesse meio tempo, outras barcas chegaram de Tiberíades, perto do lugar onde tinham comido o pão, depois de o Senhor ter dado graças.
24 Nijin Jesus akwat vitsyaa nąįį haa zhat gwąąh'ya' kwaa dąį', tr'ihchoo zhit giinjil ts'ą' oonin Capernaum gwats'ą' giiyinkeegwahaah'yaa eenjit gwats'ą' gahaajil.
24 E, reparando a multidão que nem Jesus nem os seus discípulos estavam ali, entrou nas barcas e foi até Cafarnaum à sua procura.
25 Nijin ąįį dinjii nąįį van ndųhts'ąįį Jesus agogwąh'ąįį dąį' jyaa giiyahnyąą, “Geech'ǫąąhtan, nijin dąį' dząą k'eiindik?”
25 Encontrando-o na outra margem do lago, perguntaram-lhe: Mestre, quando chegaste aqui?
26 Jesus t'agavahnyąą, “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak: Deenohthan gwik'it łųhchy'aa oo'al ąįį geh'an shinkeegoh'in gaa t'aih haa gwitr'it t'agwał'ya' gǫǫh'ya' geh'an nakwaa.
26 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: buscais-me, não porque vistes os milagres, mas porque comestes dos pães e ficastes fartos.
27 Shih khan iizųų ilii ąįį eenjit gwitr'it t'agoh'ya' shrǫ', shih khit vaa gwireheendaii ąįį gwandaa nizįį. Jii shih t'ee Gwidinji' nintł'eeyahahchaa. Gwiti' ąįį Gwidinji' deegwahtł'oo t'aih yintł'eiin'ąįį gwagwaakįį.”
27 Trabalhai, não pela comida que perece, mas pela que dura até a vida eterna, que o Filho do Homem vos dará. Pois nele Deus Pai imprimiu o seu sinal.
28 Ąįįtł'ęę jii giiyųąhkat, “Jidii k'it t'inchy'aa Vit'eegwijyąhchy'aa vigwitr'it t'igwehee'yaa t'agwaiinyąą?”
28 Perguntaram-lhe: Que faremos para praticar as obras de Deus?
29 “Jii gwitr'it t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa t'akhwa'ya' nakhoonyaa, Juu hił'e' ąįį vik'injuhkhit.” Jesus jyaa gavahnyąą.
29 Respondeu-lhes Jesus: A obra de Deus é esta: que creiais naquele que ele enviou.
30 Jyaa giiyahnyąą, “Gwarahąąh'yaa ts'ą' gik'iinjireheeghit eenjit jidii t'aih diinandah t'ini'yaa? Deehini'yaa?
30 Perguntaram eles: Que milagre fazes tu, para que o vejamos e creiamos em ti? Qual é a tua obra?
31 Yeenii diilak nąįį nangwinjir gwa'an łųhchy'aa giin'al, jii Dęhtły'aa Choh zhit geenjit jyaa digwinyąą: ‘Zheekat gwats'an ch'igihee'aa eenjit łųhchy'aa goots'ą' nahtsit.’”
31 Nossos pais comeram o maná no deserto, segundo o que está escrito: Deu-lhes de comer o pão vindo do céu {Sl 77,24}.
32 “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak!” Jesus gavahnyąą. “Jidii Moses nakhwantł'in'ąįį t'ee zheekat gwats'an łųhchy'aa t'inchy'aa kwaa. Shiti' ąįįt'ee łųhchy'aa zheekat gwats'an nakhwantł'in'ąįį t'igwii'in.
32 Jesus respondeu-lhes: Em verdade, em verdade vos digo: Moisés não vos deu o pão do céu, mas o meu Pai é quem vos dá o verdadeiro pão do céu;
33 Vit'eegwijyąhchy'aa jidii łųhchy'aa gwantł'ahchak ąįį t'ee zheekat gwats'an nilii ts'ą' jii nankat gwandaii gwats'an ąhtsii.”
33 porque o pão de Deus é o pão que desce do céu e dá vida ao mundo.
34 “K'eegwaadhat, jii łųhchy'aa khit geenjit diinantł'ahtsit.” giiyahnyąą.
34 Disseram-lhe: Senhor, dá-nos sempre deste pão!
35 “Ąįį łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii, ąįįt'ee shįį t'ihchy'aa,” Jesus gavahnyąą. “Juu shaa nilii nąįį duuyeh goozhit gwiłts'ik. Juu shik'iinjiighit nąįį duuyeh chųų dahłįį.
35 Jesus replicou: Eu sou o pão da vida: aquele que vem a mim não terá fome, e aquele que crê em mim jamais terá sede.
36 Shǫǫh'ya', nakhwaiinyą' gaa reh nihk'it gwik'iinjuhkhit kwaa.
36 Mas já vos disse: Vós me vedes e não credes...
37 Shiti' juu shantł'ahchįį ąįį nąįį shats'ą' heedaa. Juu shaa nilii nąįį duuyeh an gavaal'ee.
37 Todo aquele que o Pai me dá virá a mim, e o que vem a mim não o lançarei fora.
38 Zheekat gwats'an tr'iizhii ts'ą' jidii shi'yaa goo'aii sharahnyąą ąįį gwik'it t'ishi'yaa, shįį shakhai' t'ishi'in kwaa.
38 Pois desci do céu não para fazer a minha vontade, mas a vontade daquele que me enviou.
39 Juu shihił'e' t'ee jii kwaii t'ooshi'ya' shoonyąą: juu shantł'eegoovinlii nąįį gaatr'agwałjii shrǫ' shoonyąą, gaa Khaiinkǫǫ Drinzhit ndaanąą'ąį' ji', datthak gwandaii neegoohałtsyaa eenjit.
39 Ora, esta é a vontade daquele que me enviou: que eu não deixe perecer nenhum daqueles que me deu, mas que os ressuscite no último dia.
40 Shiti' jii kwaii gwinkeet'iindhan: Juu Gwidinji' k'injiighit ts'ą' giik'iinjiighit nąįį khit gwarandaii goots'an hałtsyaa. Khaiinkǫǫ Drin ndaanąą'ąį' ji' gwandaii neegoohałtsyaa.”
40 Esta é a vontade de meu Pai: que todo aquele que vê o Filho e nele crê, tenha a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
41 Israel gwich'in nąįį giiyeenjit vik'įį gwanlii, jii jyaa nyąą geh'an, “Ąįį łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii, ąįįt'ee shįį t'ihchy'aa.”
41 Murmuravam então dele os judeus, porque dissera: Eu sou o pão que desceu do céu.
42 Izhit geh'an jyaa ginyąą, “Joseph vidinji' Jesus lee t'inchy'aa? Vahan, viti' haa gwiindaii t'inchy'aa adan t'inchy'aa ji', nats'ąą zheekat gwats'an ihshyaa nyąą t'inyąą?”
42 E perguntavam: Porventura não é ele Jesus, o filho de José, cujo pai e mãe conhecemos? Como, pois, diz ele: Desci do céu?
43 Jesus jyaa gavahnyąą, “Zhyaa gookhii kwaa!
43 Respondeu-lhes Jesus: Não murmureis entre vós.
44 Juu Shiti' shats'ą' yihił'ee nąįį ji' gwizhrįh shats'ą' heedaa; ts'ą' Khaiinkǫǫ Drin zhit ndaanąą'ąį' ji' gwandaii vats'an neehałtsyaa.
44 Ninguém pode vir a mim se o Pai, que me enviou, não o atrair; e eu hei de ressuscitá-lo no último dia.
45 Yeenii Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį jii dagogwąąntł'oo, ‘Dinjii datthak Vit'eegwijyąhchy'aa googwahah'e'.’ Juu Shiti' diitth'ak ts'ą' yats'an googwaa'ee t'ee shaa nilii.
45 Está escrito nos profetas: Todos serão ensinados por Deus {Is 54,13}. Assim, todo aquele que ouviu o Pai e foi por ele instruído vem a mim.
46 Gwiti' nah'ya' gwinyąą t'igwinyąą kwaa; juu Vit'eegwijyąhchy'aa ts'an ahaa zhrįh Gwiti' nah'ya' t'oonchy'aa.
46 Não que alguém tenha visto o Pai, pois só aquele que vem de Deus, esse é que viu o Pai.
47 Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak, juu gwik'iinjiighit di'įį t'ee khit gwarandaii hee'yaa.
47 Em verdade, em verdade vos digo: quem crê em mim tem a vida eterna.
48 Łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii t'ihchy'aa.
48 Eu sou o pão da vida.
49 Yeenii nakhwalak nąįį nangwinjir gwa'an manna giin'al, gaa nigiindhat.
49 Vossos pais, no deserto, comeram o maná e morreram.
50 Gaa juu zheekat gwats'an łųhchy'aa a'aa t'ee khit gweheendaii.
50 Este é o pão que desceu do céu, para que não morra todo aquele que dele comer.
51 Zheekat gwats'an łųhchy'aa gwandaii ąįį t'ihchy'aa. Juu yiin'al t'ee khit geenjit gweheendaii. Ąįį łųhchy'aa antł'eehałchaa t'ee shatthąį' t'inchy'aa. Jii nankat datthak gwantł'eehałchaa.”
51 Eu sou o pão vivo que desceu do céu. Quem comer deste pão viverá eternamente. E o pão, que eu hei de dar, é a minha carne para a salvação do mundo.
52 “Jii gwigwiitth'ak dąį' geenjit Jews nąįį nihzheedagąąn'ee. Jii dinjii nats'ąą datthąį' diihah'aa t'inyąą?” ginyąą.
52 A essas palavras, os judeus começaram a discutir, dizendo: Como pode este homem dar-nos de comer a sua carne?
53 Jesus jyaa gwahnyąą: “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak: Gwidinji' vatthąį' in'aa kwaa ts'ą' vadaa ninįį kwaa ji' duuyeh gwarandaii ni'įį.
53 Então Jesus lhes disse: Em verdade, em verdade vos digo: se não comerdes a carne do Filho do Homem, e não beberdes o seu sangue, não tereis a vida em vós mesmos.
54 Juu shatthąį' a'aa ts'ą' shadaa dinįį t'ee khit gwarandaii hee'yaa, ąįįts'ą' Khaiinkǫǫ Drin zhit ndaanąą'ąį' ji' vineegwahałdaii.
54 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue tem a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
55 Shatthąį' t'ee łyaa shih t'inchy'aa, shadaa t'ee łi'haa tr'iheenjyaa eenjit t'inchy'aa.
55 Pois a minha carne é verdadeiramente uma comida e o meu sangue, verdadeiramente uma bebida.
56 Juu shatthąį' a'aa ts'ą' shadaa dinįį t'ee shizhit gwandaii ts'ą' shįį chan vizhit gwįįhdaii.
56 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue permanece em mim e eu nele.
57 Gwiti' gwandaii ąįįt'ee shihił'e' ąįįts'ą' veh'an gwįįhdaii. Izhit gwik'it, juu sha'aa t'ee shęh'an gweheendaii.
57 Assim como o Pai que me enviou vive, e eu vivo pelo Pai, assim também aquele que comer a minha carne viverá por mim.
58 Izhit geh'an t'ee jii łųhchy'aa zheekat gwats'an t'inchy'aa; yeenii nakhwalak łųhchy'aa giin'al ts'ą' nigiindhat ąįį łųhchy'aa k'it t'inchy'aa t'arahnyąą kwaa. Jii łųhchy'aa ąįį juu yiin'al ji' khit gweheendaii.”
58 Este é o pão que desceu do céu. Não como o maná que vossos pais comeram e morreram. Quem come deste pão viverá eternamente.
59 Capernaum kwaiik'it gwizhit Israel tr'igiinkhii zheh gwizhit Jesus jii eenjit geech'ǫąąhtan. Jesus, Israel tr'iginkhii zheh gwizhit geech'oahtan.|src="lb00244b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.59"
59 Tal foi o ensinamento de Jesus na sinagoga de Cafarnaum.
60 Vitsyaa lęįį nąįį jii datthak eenjit gwigwiitth'ak dąį' jyaa ginyąą, “Jii jidii eech'ǫąąhtan łyaa vagwantrii. Juu yuuhaahky'aa ts'ą' gwik'it t'ihee'yaa?”
60 Muitos dos seus discípulos, ouvindo-o, disseram: Isto é muito duro! Quem o pode admitir?
61 Jesus deeginyąą giiyaagwaandak kwaa gaa jidii eenjit nihzheedagąąn'ee gavaandaii ts'ą' ąįį eenjit jyaa gavahnyąą, “Jii jyaa diinyą' eenjit akhagohnyą' nohthan?
61 Sabendo Jesus que os discípulos murmuravam por isso, perguntou-lhes: Isso vos escandaliza?
62 Ąįį ji', Gwidinji' gwehkįį nijin gwats'an tr'iinzhii gwits'eehoozhii nǫh'ya' ji' yu'?
62 Que será, quando virdes subir o Filho do Homem para onde ele estava antes?...
63 Vit'eegwijyąhchy'aa vanky'aa t'ee gwandaii gwats'an ąhtsii; gwatthąį' ąįį jyaa dagwąhtsii veegoo'aii kwaa. Jii ginjih eenakhwaagwaldak ąįįt'ee łyaa shroodiinyąą ts'ą' gwandaii nilii.
63 O espírito é que vivifica, a carne de nada serve. As palavras que vos tenho dito são espírito e vida.
64 Googaa nakhwalat nąįį jii deiinyą' gwik'iinjiighit kwaa.” (Tr'ookit dąį' gwats'an Jesus juu gootee gwik'iinjiighit kwaa ts'ą' juu gwintł'eeyahahchyaa.)
64 Mas há alguns entre vós que não crêem... Pois desde o princípio Jesus sabia quais eram os que não criam e quem o havia de trair.
65 Jii chan jyaanyąą, “Jii geh'an gwizhrįh jyaa nakhwaiinyą' duuyeh ch'ihłak gaa shats'ą' hahaii, Gwiti' jyąhts'ą' yeenjit gwiłtsąįį ji' gwizhrįh!”
65 Ele prosseguiu: Por isso vos disse: Ninguém pode vir a mim, se por meu Pai não lho for concedido.
66 Jii kwaii geh'an, vitsyaa lęįį nąįį akhagiiyuunyąą.
66 Desde então, muitos dos seus discípulos se retiraram e já não andavam com ele.
67 Ąįįts'ą' Jesus ditsyaa 12 nąįį t'ahnyąą, “Nakhwan chan gavaahohjyaa nohthan?”
67 Então Jesus perguntou aos Doze: Quereis vós também retirar-vos?
68 Simon Peter jyaa yahnyąą, “Shik'eegwaadhat, juu vats'ą' tr'iheedaa gǫ'? Gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa gweheelyaa eenjit nan zhrįh ginjik ni'įį.
68 Respondeu-lhe Simão Pedro: Senhor, a quem iríamos nós? Tu tens as palavras da vida eterna.
69 Ąįįts'ą' juk Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an Shroodiinyąą inlii naagwiindaii ts'ą' gwik'injiriighit.”
69 E nós cremos e sabemos que tu és o Santo de Deus!
70 Jesus jyaa gavahnyąą, “12 ǫhłįį ts'ą' gwitee tr'anakhwiilii, gaa nakhwatee ch'ihłak Ch'anky'aa Tr'aanduu nilii!”
70 Jesus acrescentou: Não vos escolhi eu todos os doze? Contudo, um de vós é um demônio!...
71 (Simon Iscariot vigii eeginkhii t'inyąą. Judas t'ee Vitsyaa 12 nąįį tee dhidii gaa gwintł'eeyahahchyaa.)
71 Ele se referia a Judas, filho de Simão Iscariotes, porque era quem o havia de entregar não obstante ser um dos Doze.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.