João 6
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NAA
1 Jii ąįįtł'ęę, Jesus Galilee van ndųhts'ąįį neiinzhii (Tiberias van chan oozhii)
1 Depois dessas coisas, Jesus atravessou o mar da Galileia, que é o de Tiberíades.
2 Gwitr'it geegwaroolii kwaa haa iłts'ik lęįį nąįį shrineiinlik giiyąąh'ya' geh'an lęįį nąįį giitąįį adaa.
2 Uma grande multidão o seguia, porque tinham visto os sinais que ele fazia na cura dos enfermos.
3 Jesus taih kat ditsyaa nąįį haa naadii.
3 Então Jesus subiu ao monte e sentou-se ali com os seus discípulos.
4 It'ee niighit kwaa Jews Passover ch'arehee'aa geenigwiighit.
4 Ora, a Páscoa, festa dos judeus, estava próxima.
5 Jesus zhit gwa'an gwąąh'in akhai' lęįį nąįį yats'ą' adaa nigwiił'in ts'ą' Philip jyaa ahnyąą, “Jii dinjii lęįį nąįį nijin shih gavaanchy'aa tr'ooheekwat?”
5 Então Jesus, erguendo os olhos e vendo que uma grande multidão se aproximava, disse a Filipe:
6 (Philip deeheenjyaa ji' niindhan eenjit t'inyąą; adan ch'adąį' hee deehee'yaa gaandaii.)
6 Mas Jesus dizia isto para testá-lo, porque sabia o que estava para fazer.
7 Philip jyaa yahnyąą, “Jii dinjii nąįį nitsya' giin'al ji' gaa łųhchy'aa $200 gwandaa heelyaa.” Łuhchy'aa ts'a' łuk.|src="hk00155b.tif" size="col" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.7"
7 Filipe respondeu: — Nem mesmo duzentos denários de pão seriam suficientes para que cada um recebesse um pedaço.
8 Vitsyaa ch'ihłak ąįį Simon Peter vachaa Andrew oozhii ąįį t'iiyahnyąą,
8 Um dos discípulos, chamado André, irmão de Simão Pedro, disse a Jesus:
9 “Yaagha' gwitee gwa'an tsyaa tsal dhidii ąįį łųhchy'aa barley ch'ihłoanli' ts'ą' łuk neekwaii haa di'įį. Gaa jii kwaii duuyeh jii dinjii nąįį datthak eenjit tr'oonadhat!”
9 — Aqui está um menino que tem cinco pães de cevada e dois peixinhos. Mas o que é isto para tanta gente?
10 Jesus t'iiyahnyąą, “Dinjii nąįį dook'įį gavahtsii,” (Zhat tł'oo kat goo'aii.) Ąįįts'ą' t'ee dinjii nąįį gaandii; dinjii 5000 andaa t'ąąnchy'aa zhat dilk'ii.
10 Jesus disse: Havia muita relva naquele lugar. Assim, os homens se assentaram, e eram quase cinco mil.
11 Jesus łųhchy'aa oonjik, Vit'eegwijyąhchy'aa mahsį' ahnyąą ts'ą' zhat dinjii dilk'ii nąįį teeyiłtsit. Łuk chan gwik'it t'inlik. Daanchy'aa tr'oo'aa giindhan gwik'it ch'igin'al.
11 Então Jesus pegou os pães e, tendo dado graças, distribuiu-os entre eles; e também igualmente os peixes, tanto quanto queriam.
12 Datthak gwintł'oo ch'igiin'al, ąįįtł'ęę ditsyaa nąįį jyaa ahnyąą, “Zhit jidii giiyeech'aa'al kwaii vit'ineegohjii, ch'ihłok gaa zhyaa an oolį' shrǫ'!”
12 E, quando já estavam satisfeitos, Jesus disse aos seus discípulos:
13 Ąįįts'ą' t'ee giitineegwįłjik ts'ą', tyah ch'ihłoaatin ants'ą' neekwaii zhit deedigiiyiinlii, ąįįt'ee zhit łųhchy'aa ch'ihłoanli' ts'an reh.
13 Assim, pois, o fizeram e encheram doze cestos de pedaços dos cinco pães de cevada, que sobraram depois que todos tinham comido.
14 Ąįį juu zhat dinjii dilk'ii ąįį Jesus gwitr'it gwintsii gwąąh'ya' nąįį jyaa ginyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii ts'ą' jii nankat gwats'ą' haazhii ąįį t'inchy'aa łee!”
14 Quando as pessoas viram o sinal que Jesus havia feito, disseram: — Este é verdadeiramente o profeta que devia vir ao mundo.
15 Jesus et'ee gitr'ii'ee ji' gaa King giihahtsyaa eenjit giiyuuheendal ts'ą' gaandaii. Izhit geenjit neehoozhii ts'ą' adan zhrįh taih tee gwats'ą' haazhii. none|src="lb00213b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.17"
15 Jesus ficou sabendo que estavam para vir com a intenção de fazê-lo rei à força. Então ele se retirou outra vez, sozinho, para o monte.
16 Khaa nigwiighit gwiizhit vitsyaa nąįį ootthan van ts'ą' gahaajil
16 Ao final do dia, os discípulos de Jesus desceram para o mar.
17 ts'ą' tr'ihchoo zhit giinjil ts'ą' van ndųhts'ąįį Capernaum kwaiik'it goo'aii gwats'ą' neegahoojil. Tǫǫ goodlit gaa tth'aii Jesus oo'ee nidii kwaa,
17 E, entrando num barco, passaram para o outro lado, rumo a Cafarnaum. Já estava escuro, e Jesus ainda não tinha ido até onde eles estavam.
18 gwiizhit t'ee gwint'aii hiłtr'aii ts'ą' tit nitsii.
18 E o mar começava a ficar agitado, porque soprava um vento forte.
19 Vitsyaa nąįį tik akwat dǫǫ mile aanchy'aa niighit oondaa geekwaa gwiizhit Jesus chųų kat ahaa nigwigwiił'in, tr'ihchoo ts'ą' niighit kwaa niinzhii, łyaa datthak gihilghaa.
19 Os discípulos já tinham navegado uns cinco ou seis quilômetros, quando viram Jesus andando sobre o mar, aproximando-se do barco; e ficaram com medo.
20 “Noojat kwaa, shįį t'ihchy'aa!” Jesus gavahnyąą
20 Mas Jesus lhes disse:
21 Jyaa diinyą' geh'an it'ee tr'ihchoo zhit giihaahchįį gwiizhit nijin gwats'ą' geedaa chy'aa zhat teeghaih nagwaanąįį.
21 Então eles o receberam com alegria, e logo o barco chegou ao seu destino.
22 Gęhdaa drin ąįį juu oonin Jesus vitsyaa nąįį haa haajil kwaa nąįį tr'ihchoo ch'ihłak tth'aii zhat dhitin łee gwik'igaanjik. Jesus ditsyaa nąįį haa haazhii kwaa gaagiindaii gaa ąįį tr'ihchoo zhat dhitin geh'an giiyehdan haajil łee gwik'igaanjik.
22 No dia seguinte, a multidão que tinha ficado do outro lado do mar notou que ali havia apenas um pequeno barco e que Jesus não tinha entrado nele com os seus discípulos, tendo estes partido sozinhos.
23 Gwiizhit Tiberias kwaiik'it gwachoo gwats'an tr'ihchoo lat zhat teedhidlit, geeghaih gwa'an Jesus łųhchy'aa eenjit K'eegwaadhat mahsį' ąįįnyą' ąįįtł'ęę gach'ąh'al izhit.
23 Entretanto, outros barquinhos de Tiberíades se aproximaram do lugar onde a multidão havia comido o pão depois que o Senhor deu graças.
24 Nijin Jesus akwat vitsyaa nąįį haa zhat gwąąh'ya' kwaa dąį', tr'ihchoo zhit giinjil ts'ą' oonin Capernaum gwats'ą' giiyinkeegwahaah'yaa eenjit gwats'ą' gahaajil.
24 Quando aquela multidão viu que Jesus não estava ali nem os seus discípulos, entraram nos barcos e partiram para Cafarnaum à procura de Jesus.
25 Nijin ąįį dinjii nąįį van ndųhts'ąįį Jesus agogwąh'ąįį dąį' jyaa giiyahnyąą, “Geech'ǫąąhtan, nijin dąį' dząą k'eiindik?”
25 E, tendo-o encontrado no outro lado do mar, lhe perguntaram: — Mestre, quando o senhor chegou aqui?
26 Jesus t'agavahnyąą, “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak: Deenohthan gwik'it łųhchy'aa oo'al ąįį geh'an shinkeegoh'in gaa t'aih haa gwitr'it t'agwał'ya' gǫǫh'ya' geh'an nakwaa.
26 Jesus respondeu:
27 Shih khan iizųų ilii ąįį eenjit gwitr'it t'agoh'ya' shrǫ', shih khit vaa gwireheendaii ąįį gwandaa nizįį. Jii shih t'ee Gwidinji' nintł'eeyahahchaa. Gwiti' ąįį Gwidinji' deegwahtł'oo t'aih yintł'eiin'ąįį gwagwaakįį.”
27 Trabalhem, não pela comida que se estraga, mas pela que permanece para a vida eterna, a qual o Filho do Homem dará a vocês; porque Deus, o Pai, o confirmou com o seu selo.
28 Ąįįtł'ęę jii giiyųąhkat, “Jidii k'it t'inchy'aa Vit'eegwijyąhchy'aa vigwitr'it t'igwehee'yaa t'agwaiinyąą?”
28 Então lhe perguntaram: — Que faremos para realizar as obras de Deus?
29 “Jii gwitr'it t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa t'akhwa'ya' nakhoonyaa, Juu hił'e' ąįį vik'injuhkhit.” Jesus jyaa gavahnyąą.
29 Jesus respondeu:
30 Jyaa giiyahnyąą, “Gwarahąąh'yaa ts'ą' gik'iinjireheeghit eenjit jidii t'aih diinandah t'ini'yaa? Deehini'yaa?
30 Então eles disseram: — Que sinal o senhor fará para que vejamos e creiamos no senhor? O que o senhor pode fazer?
31 Yeenii diilak nąįį nangwinjir gwa'an łųhchy'aa giin'al, jii Dęhtły'aa Choh zhit geenjit jyaa digwinyąą: ‘Zheekat gwats'an ch'igihee'aa eenjit łųhchy'aa goots'ą' nahtsit.’”
31 Nossos pais comeram o maná no deserto, como está escrito: “Deu-lhes a comer pão do céu.”
32 “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak!” Jesus gavahnyąą. “Jidii Moses nakhwantł'in'ąįį t'ee zheekat gwats'an łųhchy'aa t'inchy'aa kwaa. Shiti' ąįįt'ee łųhchy'aa zheekat gwats'an nakhwantł'in'ąįį t'igwii'in.
32 Jesus lhes disse:
33 Vit'eegwijyąhchy'aa jidii łųhchy'aa gwantł'ahchak ąįį t'ee zheekat gwats'an nilii ts'ą' jii nankat gwandaii gwats'an ąhtsii.”
33 Porque o pão de Deus é o que desce do céu e dá vida ao mundo.
34 “K'eegwaadhat, jii łųhchy'aa khit geenjit diinantł'ahtsit.” giiyahnyąą.
34 Então lhe disseram: — Senhor, dê-nos sempre desse pão.
35 “Ąįį łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii, ąįįt'ee shįį t'ihchy'aa,” Jesus gavahnyąą. “Juu shaa nilii nąįį duuyeh goozhit gwiłts'ik. Juu shik'iinjiighit nąįį duuyeh chųų dahłįį.
35 Jesus respondeu:
36 Shǫǫh'ya', nakhwaiinyą' gaa reh nihk'it gwik'iinjuhkhit kwaa.
36 Porém eu já disse que vocês não creem, embora estejam me vendo.
37 Shiti' juu shantł'ahchįį ąįį nąįį shats'ą' heedaa. Juu shaa nilii nąįį duuyeh an gavaal'ee.
37 Todo aquele que o Pai me dá, esse virá a mim; e o que vem a mim, de modo nenhum o lançarei fora.
38 Zheekat gwats'an tr'iizhii ts'ą' jidii shi'yaa goo'aii sharahnyąą ąįį gwik'it t'ishi'yaa, shįį shakhai' t'ishi'in kwaa.
38 Porque eu desci do céu, não para fazer a minha própria vontade, mas a vontade daquele que me enviou.
39 Juu shihił'e' t'ee jii kwaii t'ooshi'ya' shoonyąą: juu shantł'eegoovinlii nąįį gaatr'agwałjii shrǫ' shoonyąą, gaa Khaiinkǫǫ Drinzhit ndaanąą'ąį' ji', datthak gwandaii neegoohałtsyaa eenjit.
39 E a vontade de quem me enviou é esta: que eu não perca nenhum de todos os que ele me deu; pelo contrário, eu o ressuscitarei no último dia.
40 Shiti' jii kwaii gwinkeet'iindhan: Juu Gwidinji' k'injiighit ts'ą' giik'iinjiighit nąįį khit gwarandaii goots'an hałtsyaa. Khaiinkǫǫ Drin ndaanąą'ąį' ji' gwandaii neegoohałtsyaa.”
40 De fato, a vontade de meu Pai é que todo aquele que vir o Filho e nele crer tenha a vida eterna; e eu o ressuscitarei no último dia.
41 Israel gwich'in nąįį giiyeenjit vik'įį gwanlii, jii jyaa nyąą geh'an, “Ąįį łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii, ąįįt'ee shįį t'ihchy'aa.”
41 Então os judeus começaram a murmurar contra ele, porque tinha dito: “Eu sou o pão que desceu do céu.”
42 Izhit geh'an jyaa ginyąą, “Joseph vidinji' Jesus lee t'inchy'aa? Vahan, viti' haa gwiindaii t'inchy'aa adan t'inchy'aa ji', nats'ąą zheekat gwats'an ihshyaa nyąą t'inyąą?”
42 E diziam: — Este não é Jesus, o filho de José? Por acaso não conhecemos o pai e a mãe dele? Como é que ele agora diz: “Desci do céu”?
43 Jesus jyaa gavahnyąą, “Zhyaa gookhii kwaa!
43 Jesus respondeu:
44 Juu Shiti' shats'ą' yihił'ee nąįį ji' gwizhrįh shats'ą' heedaa; ts'ą' Khaiinkǫǫ Drin zhit ndaanąą'ąį' ji' gwandaii vats'an neehałtsyaa.
44 Ninguém pode vir a mim se o Pai, que me enviou, não o trouxer; e eu o ressuscitarei no último dia.
45 Yeenii Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nąįį jii dagogwąąntł'oo, ‘Dinjii datthak Vit'eegwijyąhchy'aa googwahah'e'.’ Juu Shiti' diitth'ak ts'ą' yats'an googwaa'ee t'ee shaa nilii.
45 Está escrito nos Profetas: “E todos serão ensinados por Deus.” Portanto, todo aquele que ouviu e aprendeu do Pai, esse vem a mim.
46 Gwiti' nah'ya' gwinyąą t'igwinyąą kwaa; juu Vit'eegwijyąhchy'aa ts'an ahaa zhrįh Gwiti' nah'ya' t'oonchy'aa.
46 Não que alguém tenha visto o Pai, a não ser aquele que vem de Deus; este já viu o Pai.
47 Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak, juu gwik'iinjiighit di'įį t'ee khit gwarandaii hee'yaa.
47 — Em verdade, em verdade lhes digo: quem crê em mim tem a vida eterna.
48 Łųhchy'aa vik'iighai' gwarandaii t'ihchy'aa.
48 Eu sou o pão da vida.
49 Yeenii nakhwalak nąįį nangwinjir gwa'an manna giin'al, gaa nigiindhat.
49 Os pais de vocês comeram o maná no deserto e morreram.
50 Gaa juu zheekat gwats'an łųhchy'aa a'aa t'ee khit gweheendaii.
50 Este é o pão que desce do céu, para que todo o que dele comer não pereça.
51 Zheekat gwats'an łųhchy'aa gwandaii ąįį t'ihchy'aa. Juu yiin'al t'ee khit geenjit gweheendaii. Ąįį łųhchy'aa antł'eehałchaa t'ee shatthąį' t'inchy'aa. Jii nankat datthak gwantł'eehałchaa.”
51 Eu sou o pão vivo que desceu do céu; se alguém comer deste pão, viverá eternamente. E o pão que eu darei pela vida do mundo é a minha carne.
52 “Jii gwigwiitth'ak dąį' geenjit Jews nąįį nihzheedagąąn'ee. Jii dinjii nats'ąą datthąį' diihah'aa t'inyąą?” ginyąą.
52 Então os judeus começaram a discutir entre si, dizendo: — Como é que este pode nos dar a sua própria carne para comer?
53 Jesus jyaa gwahnyąą: “Łi'didlii haa nakhwaa gwahaldak: Gwidinji' vatthąį' in'aa kwaa ts'ą' vadaa ninįį kwaa ji' duuyeh gwarandaii ni'įį.
53 Jesus respondeu:
54 Juu shatthąį' a'aa ts'ą' shadaa dinįį t'ee khit gwarandaii hee'yaa, ąįįts'ą' Khaiinkǫǫ Drin zhit ndaanąą'ąį' ji' vineegwahałdaii.
54 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue tem a vida eterna, e eu o ressuscitarei no último dia.
55 Shatthąį' t'ee łyaa shih t'inchy'aa, shadaa t'ee łi'haa tr'iheenjyaa eenjit t'inchy'aa.
55 Pois a minha carne é verdadeira comida, e o meu sangue é verdadeira bebida.
56 Juu shatthąį' a'aa ts'ą' shadaa dinįį t'ee shizhit gwandaii ts'ą' shįį chan vizhit gwįįhdaii.
56 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue permanece em mim, e eu permaneço nele.
57 Gwiti' gwandaii ąįįt'ee shihił'e' ąįįts'ą' veh'an gwįįhdaii. Izhit gwik'it, juu sha'aa t'ee shęh'an gweheendaii.
57 Assim como o Pai, que vive, me enviou, e igualmente eu vivo por causa do Pai, também quem de mim se alimenta viverá por mim.
58 Izhit geh'an t'ee jii łųhchy'aa zheekat gwats'an t'inchy'aa; yeenii nakhwalak łųhchy'aa giin'al ts'ą' nigiindhat ąįį łųhchy'aa k'it t'inchy'aa t'arahnyąą kwaa. Jii łųhchy'aa ąįį juu yiin'al ji' khit gweheendaii.”
58 Este é o pão que desceu do céu, em nada semelhante àquele que os pais de vocês comeram e, mesmo assim, morreram; quem comer este pão viverá eternamente.
59 Capernaum kwaiik'it gwizhit Israel tr'igiinkhii zheh gwizhit Jesus jii eenjit geech'ǫąąhtan. Jesus, Israel tr'iginkhii zheh gwizhit geech'oahtan.|src="lb00244b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 6.59"
59 Jesus disse essas coisas quando ensinava na sinagoga de Cafarnaum.
60 Vitsyaa lęįį nąįį jii datthak eenjit gwigwiitth'ak dąį' jyaa ginyąą, “Jii jidii eech'ǫąąhtan łyaa vagwantrii. Juu yuuhaahky'aa ts'ą' gwik'it t'ihee'yaa?”
60 Muitos dos seus discípulos, tendo ouvido tais palavras, disseram: — Duro é este discurso; quem pode suportá-lo?
61 Jesus deeginyąą giiyaagwaandak kwaa gaa jidii eenjit nihzheedagąąn'ee gavaandaii ts'ą' ąįį eenjit jyaa gavahnyąą, “Jii jyaa diinyą' eenjit akhagohnyą' nohthan?
61 Mas Jesus, sabendo por si mesmo que os seus discípulos murmuravam a respeito do que ele havia falado, disse-lhes:
62 Ąįį ji', Gwidinji' gwehkįį nijin gwats'an tr'iinzhii gwits'eehoozhii nǫh'ya' ji' yu'?
62 Que acontecerá, então, se virem o Filho do Homem subir para o lugar onde primeiro estava?
63 Vit'eegwijyąhchy'aa vanky'aa t'ee gwandaii gwats'an ąhtsii; gwatthąį' ąįį jyaa dagwąhtsii veegoo'aii kwaa. Jii ginjih eenakhwaagwaldak ąįįt'ee łyaa shroodiinyąą ts'ą' gwandaii nilii.
63 O Espírito é o que vivifica; a carne para nada aproveita. As palavras que eu lhes tenho falado são espírito e são vida.
64 Googaa nakhwalat nąįį jii deiinyą' gwik'iinjiighit kwaa.” (Tr'ookit dąį' gwats'an Jesus juu gootee gwik'iinjiighit kwaa ts'ą' juu gwintł'eeyahahchyaa.)
64 Mas há descrentes entre vocês. Ora, Jesus sabia, desde o princípio, quais eram os que não criam e quem iria traí-lo.
65 Jii chan jyaanyąą, “Jii geh'an gwizhrįh jyaa nakhwaiinyą' duuyeh ch'ihłak gaa shats'ą' hahaii, Gwiti' jyąhts'ą' yeenjit gwiłtsąįį ji' gwizhrįh!”
65 E prosseguiu:
66 Jii kwaii geh'an, vitsyaa lęįį nąįį akhagiiyuunyąą.
66 Diante disso, muitos dos seus discípulos o abandonaram e já não andavam com ele.
67 Ąįįts'ą' Jesus ditsyaa 12 nąįį t'ahnyąą, “Nakhwan chan gavaahohjyaa nohthan?”
67 Então Jesus perguntou aos doze:
68 Simon Peter jyaa yahnyąą, “Shik'eegwaadhat, juu vats'ą' tr'iheedaa gǫ'? Gwandaii ndaanąą'ąį' kwaa gweheelyaa eenjit nan zhrįh ginjik ni'įį.
68 Simão Pedro respondeu: — Senhor, para quem iremos? O senhor tem as palavras da vida eterna,
69 Ąįįts'ą' juk Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an Shroodiinyąą inlii naagwiindaii ts'ą' gwik'injiriighit.”
69 e nós temos crido e conhecido que o senhor é o Santo de Deus.
70 Jesus jyaa gavahnyąą, “12 ǫhłįį ts'ą' gwitee tr'anakhwiilii, gaa nakhwatee ch'ihłak Ch'anky'aa Tr'aanduu nilii!”
70 Então Jesus lhes disse:
71 (Simon Iscariot vigii eeginkhii t'inyąą. Judas t'ee Vitsyaa 12 nąįį tee dhidii gaa gwintł'eeyahahchyaa.)
71 Ele se referia a Judas, filho de Simão Iscariotes, porque este, sendo um dos doze, era quem o haveria de trair.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.