João 12
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Passover gwats'ą' drin nihk'iitik gwiizhit Jesus, Bethany kwaiik'it gwats'ą' haazhii, izhit Jesus Lazarus niindhat dąį' ineegwahdaii ąįį zhat gwich'įį.
1 Seis dias antes da Páscoa , Jesus foi ao povoado de Betânia, onde morava Lázaro, a quem ele tinha ressuscitado.
2 Izhit giiyeenjit vikeech'iłchy'aa, ts'ą' Martha yeenach'aahtsit, izhit zhat Lazarus vakat ch'ara'aa ts'ą' yaa dhidii.
2 Prepararam ali um jantar para Jesus. Marta ajudava a servir, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 Ąįįts'ą' Mary ąįį gwanzhįh gwinzii vagwaatsan chų' oonjik ts'ą' Jesus vakwai' kat t'inlik ąįįtł'ęę dikiighai' haa yach'ahjii ąįį yihił'ee geh'an t'iiyah'in. Ąįį vichų' zheh gwizhit datthak neech'iinthaii.
3 Então Maria pegou um frasco cheio de um perfume muito caro, feito de nardo puro. Ela derramou o perfume nos pés de Jesus e os enxugou com os seus cabelos; e toda a casa ficou perfumada.
4 Jesus vitsyaa ch'ihłak, Judas Iscariot oaazhii ąįįt'ee gwintł'eeyahahchyaa ąįį jyaa nyąą,
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que ia trair Jesus, disse:
5 “Jaghaii jii gwanzhįh chų' $300. Denarius vit'ii hohłii kwaa ts'ą' neeshraahchy'aa nąįį antł'ohłii kwaa?”
5 — Este perfume vale mais de trezentas moedas de prata . Por que não foi vendido, e o dinheiro, dado aos pobres?
6 Neeshraahchy'aa nąįį eenjit niinjich'adhat kwaa gaa ch'an'įį nilii t'inyąą. Laraa dhah neeha'ak ts'ą' yats'an ch'an'įį t'inyąą.
6 Judas disse isso, não porque tivesse pena dos pobres, mas porque era ladrão. Ele tomava conta da bolsa de dinheiro e costumava tirar do que punham nela.
7 Gaa Jesus jyaa nyąą, “Mary vihłeehiindii! Shireheetsii drin ji' eenjit yit'eehaahchy'aa t'iiyah'in vaanigwiin'ąįį kwaa!
7 Então Jesus respondeu:
8 Gweedhaa datthak neeshraahchy'aa nąįį gweheelyaa, gaa shįį ąįį khit geenjit nakhwaa hihdyaa kwaa.”
8 Os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não estarei sempre com vocês.
9 Jews lęįį nąįį Jesus Bethany dhidii gwinyąą gwigwiitth'ak ts'ą' zhat gwats'ą' gahaajil. Jesus eenjit gwizhrįh kwaa gaa Lazarus chan, ąįįt'ee Jesus yineegwahdaii reh.
9 Muitas pessoas ficaram sabendo que Jesus estava em Betânia. Então foram até lá não só por causa dele, mas também para ver Lázaro, o homem que Jesus tinha ressuscitado.
10 Ąįįts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį Lazarus chan gahaahkhwaa eenjit gwigwiłtsąįį.
10 Então os chefes dos sacerdotes resolveram matar Lázaro também;
11 Deezhik veh'an Jews kįh dilk'ii nąįį akhagoonyąą ts'ą' dinjii lęįį nąįį teehaajil geh'an Jesus k'injigiighit.
11 pois, por causa dele, muitos judeus estavam abandonando os seus líderes e crendo em Jesus.
12 Ąįįtł'ęę gęhdaa drin dinjii lęįį nąįį Jesus Jerusalem gwats'ą' ahaa gwinyąą gwigwiitth'ak eenjit zhat Passover giilk'ii.
12 No dia seguinte, a grande multidão que tinha ido à Festa da Páscoa ouviu dizer que Jesus estava chegando a Jerusalém.
13 Ąįįts'ą' t'ee ts'iivii Palm ąįį vachan kwaii goonjik ts'ą' giidivee haajil, gazhral ts'ą' jyaa ginyąą “Hosanna! Juu K'eegwaadhat voozhri' zhit ahaa ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa vaa oolį'! Israel gwi-King Vit'eegwijyąhchy'aa vaa oolį'!” none|src="cn01784b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="JHN 12.13"
13 Então eles pegaram ramos de palmeiras e saíram para se encontrar com ele, gritando: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Que Deus abençoe o Rei de Israel!
14 Jesus łąįį choh tsal (Donkey) agwąh'ąįį kat daandii, Dęhtły'aa Choh zhit jyaa deegwiinyą' gwik'it:
14 Jesus procurou um jumentinho e o montou, como dizem as Escrituras Sagradas :
15 “Zion kwaiik'it gwachoo gwich'in nąįį, noojat shrǫ'!
15 “Povo de Jerusalém, não tenha medo! Veja! Aí vem o seu Rei, montado num jumentinho!”
16 Vitsyaa nąįį deegwinyąą t'igwinyąą gaagiindaii kwaa. Gaa nijin Jesus neegwiindaii dąį' Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegwąhndit yintł'eiin'ąįį Dęhtły'aa Choh kat jyaa deegwinyąą, ąįįts'ą' giiyeenjit jyaa diizhik gineegaanjik. none|src="lb00314b.tif" size="span" copy="©The British & Foreign Bible Society" ref="JHN 12.16"
16 Naquela ocasião os discípulos não entenderam isso. Mas, depois de Jesus ter voltado para a presença gloriosa de Deus, eles lembraram que isso estava escrito a respeito dele e também que era isso o que tinha acontecido.
17 Lazarus tth'ank'it gwizhit gwats'an Jesus yineegwahdaii dąį' juu andah t'iizhik nąįį deezhik geegoogwaandak.
17 A multidão que estava com Jesus quando ele havia chamado Lázaro para fora do túmulo e o tinha ressuscitado espalhou a notícia do que tinha acontecido.
18 Ąįį geenjit t'ee giits'ą' haajil gwitr'it geegwaroolii kwaa t'iizhik giiyeegwiitth'ak.
18 E o povo foi encontrar-se com Jesus, pois ficou sabendo que ele tinha feito esse milagre.
19 Ąįįts'ą' t'ee Pharisee nąįį jyaa nihłagaanyąą, “Gooh'in, łyaa gaayiich'arahtsii kwaa! Gooh'in, jii nahkat datthak giitąįį hijyaa!”
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: — Não estamos conseguindo nada! Vejam! Todos estão indo com ele!
20 Juu Jerusalem gwizhit Passover gwats'ą' haajil ts'ą' khadigigeheejyaa eenjit nąįį tee gwa'an Greek nąįį dilk'ii.
20 Entre o povo que tinha ido a Jerusalém para tomar parte na festa, estavam alguns não judeus.
21 Philip ts'ą' (Bethsaida kwaiik'it Galilee nahkat gwats'an ahaa) nigiinjil ts'ą' jyaa giiyahnyąą, “Jesus tr'ǫǫh'ya' tr'oonyaa.”
21 Eles foram falar com Filipe, que era da cidade de Betsaida, na Galileia, e pediram: — Senhor, queremos ver Jesus.
22 Philip ąįį Andrew ts'ą' haazhii, ts'ą' nihłaa Jesus ts'ą' gahaa'oo ts'ą' Jesus haa googwaandak.
22 Filipe foi dizer isso a André, e os dois foram falar com Jesus.
23 Jesus jyaa goovahnyąą, “Et'ee juk Gwidinji' vich'eegwąhndit vintł'eerehee'aa.
23 Então ele respondeu:
24 Łi'didlii haa nakhwaagwahaldak! Tł'ooli' tsal naadhak ts'ą' nan zhyaadhak ąįįtł'ęę an ilik gwik'it neet'eehaldhak ts'ą' nihihthaa, an dhidlit ji', tł'ooli' lęįį vats'an haahshii.
24 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: se um grão de trigo não for jogado na terra e não morrer, ele continuará a ser apenas um grão. Mas, se morrer, dará muito trigo.
25 Juu dagwandaii zhrįh hił'ee ji', an heelyaa. Juu dagwandaii hił'ee kwaa ji' khit geenjit gwandaii hee'yaa.
25 Quem ama a sua vida não terá a vida verdadeira; mas quem não se apega à sua vida, neste mundo, ganhará para sempre a vida verdadeira.
26 Juu sheenjit gwitr'it t'agoh'ya' niindhan ji' shatąįį heekhaa gwizhrįh, shitsyaa heelyaa ts'ą' nijin dhidii shaa heedyaa eenjit. Shiti', juu shaa t'inchy'aa hił'ee t'inchy'aa.”
26 Quem quiser me servir siga-me; e, onde eu estiver, ali também estará esse meu
27 “Et'ee łyaa shidrii zhit tr'igwidii dha'aii gaa reh deehihjyaa gǫ'? ‘Shiti', jii kwaii shats'ą' t'agǫǫ'ya' shrǫ'!’ Gaa ąįį geenjit dząą gwats'ą' hoiizhii, khaiinjich'ashahadhat gwahaał'yaa eenjit.
27 Jesus continuou:
28 Shiti', Noozhri' hil'ee ąhtsii!”
28 Pai, revela a tua presença Então do céu veio uma voz, que dizia: — Eu já a revelei e a revelarei de novo.
29 Ąįį zhat dilk'ii nąįį zheekat gwats'an girinkhii gwigwiitth'ak ts'ą' jyaa ginyąą, “Nagoahtan lee t'igwinyąą? Ch'izhii nąįį chan zheekat gwich'in yats'ą' ginkhii t'inyąą!”
29 A multidão que estava ali ouviu a voz e dizia que era um trovão. Outros afirmavam que um anjo tinha falado com Jesus.
30 Gaa Jesus jyaa gavahnyąą, “Jii girinkhii goohtth'ak sheenjit t'igwinyąą kwaa gaa nakhwan ąįį nakhweenjit t'igwinyąą.
30 Mas ele disse:
31 Et'ee juk jii nankat Ch'aroohahkat Drin nigwiindhat Ch'anky'aa Tr'aanduu kįh dhidii ąįį charahahchyaa gwik'it t'ishi'in shi'in. It'ee neerahoojyaa.
31 Chegou a hora de este mundo ser julgado, e aquele que manda nele será expulso.
32 Nijin nankat gwats'an deeshiriłchįį ts'ą' sharoołkhwąįį ji' juu nąįį tthak shats'ą' giheedaa.”
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todas as pessoas para mim.
33 (Nats'ąą khaiinjich'iheedhaa ts'ą' niheedhaa ąįį geegwaandak t'inyąą.)
33 Ele dizia isso para indicar de que maneira ia morrer.
34 Zhat dilk'ii nąįį jyaa ginyąą: “Dęhtły'aa Choh zhit Christ khit geenjit gweheendaii gwinyąą. Nats'ąą Gwidinji' ndak deerahahchyaa deenyąą t'iinyąą? Gwidinji' ąįį juu t'arahnyąą?”
34 A multidão perguntou: — A nossa
35 Jesus jyaa gavahnyąą “Tth'aii gwintsal gwizhrįh nakhwaa ch'ahałdrii t'oonchy'aa. Tǫǫ gweheelyaa gwehkįį deekhwa'yaa goo'aii gwik'it t'akhwa'in. Nakhwaa tǫǫ nagwahaadhal gwits'į'. Juu tǫǫ gwizhit dinjii nilii t'ee nijuk ahaa gaaheendaii kwaa geh'an
35 Jesus respondeu:
36 Tth'aii drin gwanlii dąį' vat'oohchy'aa. Khit naa ch'ahaadrii eenjit.” Jesus jyaa diinyą' ąįįtł'ęę t'oołii neehoozhii ts'ą' goh'it idiildii.
36 Enquanto vocês têm a luz, creiam na luz para que possam viver na luz. Depois que Jesus disse isso, foi embora e se escondeu do povo.
37 Gwitr'it geegwaroolii kwaa lęįį gavandah t'iizhik googaa giik'iinjiighit kwaa.
37 Eles tinham visto Jesus fazer todos esses milagres, mas não criam nele,
38 Isaiah, Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilii ąįį jii kwaii łi'didlii heelyaa nyąą:
38 para que se cumprisse o que disse o profeta Isaías: “Senhor, quem creu na nossa mensagem? E quem viu que era o Senhor que estava agindo?”
39 Khyų' giik'iinjiighit geh'an Isaiah jii jyaa diinyą':
39 Não podiam crer porque, como disse Isaías:
40 “Vit'eegwijyąhchy'aa goovaagweech'in kwaa gwiłtsąįį,
40 “Deus cegou os olhos deles e fechou a mente deles, para que não vejam, e não entendam, e não se voltem para ele, e sejam curados por ele.”
41 Isaiah, Jesus vich'eegwąhndit gwąąh'ya' geh'an jyąhts'ą' yeeginkhii t'inyąą.
41 Isaías disse isso porque viu a revelação da natureza divina de Jesus e falou a respeito dele.
42 Zhit dąį' Israel kįh dilk'ii lęįį nąįį giik'iinjiindhat gaadlit gaa Pharisee nąįį anagogwaah'įį, Israel nąįį tr'igiinkhii zheh chagoorahahchyaa, kwaa gwits'į'.
42 No entanto, muitos líderes judeus creram em Jesus, mas não falavam publicamente a favor dele para que os fariseus não os expulsassem da sinagoga .
43 Dinjii deenyąą ąįį gwik'it geedaa ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa deenyąą ąįį gwik'it geedaa kwaa.
43 Eles gostavam mais de ser elogiados pelas pessoas do que de ser elogiados por Deus.
44 Jesus gwint'aii khaginkhee ts'ą' jyaa nyąą, “Juu shik'injiighit t'ee shįį zhrįh shik'injiighit kwaa gaa juu shihił'e' chan k'injiighit t'oonchy'aa.
44 Jesus disse bem alto:
45 Juu shąąh'in t'ee juu shihił'e' chan nah'in t'oonchy'aa.
45 Quem me vê vê também aquele que me enviou.
46 Jii nankat gava aadrii ihłii ts'ą' gwats'ą' hoiizhii, ąįįts'ą' juu shik'injiighit ji' duuyeh tǫǫ dhidii.
46 Eu vim ao mundo como luz para que quem crê em mim não fique na escuridão.
47 Juu shiginjik diitth'ak gaa gwik'eegwahthat kwaa ji', duuyeh an ałtsii eenjit gwantł'ałchįį. Dinjii an hałtsyaa eenjit nankat gwats'ą' hoiizhii kwaa, gaa dinjii neehałshii eenjit gwizhrįh.
47 Se alguém ouvir a minha mensagem e não a praticar, eu não o julgo. Pois eu vim para salvar o mundo e não para julgá-lo.
48 Juu shaa t'inchy'aa kwaa ts'ą' shiginjik diitth'ak kwaa ąįįt'ee an yahahtsyaa veenjit dhidii. Khaiinkǫǫ Drin ndaanąą'ąį' ji' deihnyą' t'ee an yahahtsyaa!
48 Quem me rejeita e não aceita a minha mensagem já tem quem vai julgá-lo. As palavras que eu tenho dito serão o juiz dessa pessoa no último dia.
49 Aahą', jii deihnyą' ąįį shįį zhrįh shats'an t'igwinyąą kwaa gaa Gwiti' shihił'e' ąįį deiinyąą shahnyąą gwik'it giihkhii t'ihnyąą.
49 — Eu não tenho falado em meu próprio nome, mas o Pai, que me enviou, é quem me ordena o que devo dizer e anunciar.
50 Viginjik k'iighai' t'ee khit gwireheendaii. Deihnyą' datthak t'ee Gwiti' deiinyąą shahnyąą gwik'it giihkhii t'ihnyąą.”
50 E eu sei que o seu mandamento dá a vida eterna. O que eu digo é justamente aquilo que o Pai me mandou dizer.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.