João 11
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NAA
1 Dinjii Lazarus oaazhii Bethany kwaiik'it gwizhit gwich'įį ąįį iłts'ik naanaii. Bethany gwizhit t'ee Mary chan ts'ą' veejii Elizabeth haa gwigwich'įį.
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era de Betânia, da aldeia de Maria e de sua irmã Marta.
2 (Jii Mary t'ee gwehkįį K'eegwaadhat vakwai' kat gwanzhįh chų' gwinzii vagwaatsan t'inlik ts'ą' dikiighai' haa yach'ąhjik ąįį voondee Lazarus ąįį iłts'ik.)
2 Esta Maria, cujo irmão Lázaro estava doente, era a mesma que ungiu o Senhor com perfume e lhe enxugou os pés com os seus cabelos.
3 Ąįį tr'injaa neekwaii t'ee Jesus ts'ą' nideech'igiin'ąįį, “K'eegwaadhat, nijyaa gwilęįį iłts'ik,” giiyahnyąą.
3 Por isso, as irmãs de Lázaro mandaram dizer a Jesus: — Aquele que o Senhor ama está doente.
4 Nijin Jesus jyaa ginyąą gaviitth'ak dąį' jyaa nyąą, “Jii ts'ik haa niheedhaa kwaa t'inchy'aa, gaa Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegwahdrii gwizhrįh nagwahaatth'aa ąįįts'ą' gwik'iighai' shįį Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' shich'eegwahahdrii.”
4 Ao receber a notícia, Jesus disse:
5 Jesus ąįį Martha chan ts'ą' vijuu Mary, Lazarus nąįį haa eet'iindhan.
5 Ora, Jesus amava Marta e a irmã dela, e também Lázaro.
6 Nijin Jesus Lazarus iłts'ik gwinyąą gwiitth'ak dąį', drin neekwaii gwahaadhat gaa nihk'it zhat dhidii.
6 Quando soube que Lázaro estava doente, ainda se demorou dois dias no lugar onde estava.
7 Ąįįtł'ęę ditsyaa nąįį jyaa ahnyąą, “Judea gwits'eerahoojyaa.”
7 Depois, disse aos seus discípulos:
8 “Geech'ǫąąhtan,” vitsyaa nąįį yahnyąą, “Niighit kwaa gwanaa dąį' Judea nąįį kii haa narookhwaa nagoonyąą; chan hee zhat gwits'eehindyaa lee t'iinyąą?”
8 Os discípulos disseram: — Mestre, ainda há pouco os judeus queriam apedrejá-lo! E o senhor quer voltar para lá?
9 Jesus jyaa nyąą, “12 hr. gwizhrįh drin goo'aii, izhit gwizhrįh dinjii vaagweech'in ts'ą' duuyeh gat'aadhak.
9 Jesus respondeu:
10 Gaa tǫǫ gwiizhit zhit gwa'an neehidik ji' git'eehaadhak, ąįį dinjii vizhit tǫǫ gwanlii geh'an.”
10 Mas, se andar de noite, tropeça, porque nele não há luz.
11 Jesus jyaa nyąą, “Diijyaa Lazarus naachįį, gaa vats'ą' hihshyaa ts'ą' khakihih'aa.”
11 Tendo dito isso, acrescentou:
12 Vitsyaa nąįį t'igiiyahnyąą, “K'eegwaadhat, dhichįį t'inchy'aa ji', veenjit gwinzii neegweheelyaa t'inchy'aa.” ginyąą.
12 Então os discípulos disseram: — Senhor, se dorme, estará salvo.
13 Gaa Jesus ąįį Lazarus niindhat nyąą t'inyąą, zhyaa dhichįį yahnyąą t'inyąą giiyuunyąą.
13 Jesus falava da morte de Lázaro, mas eles pensavam que tivesse falado do repouso do sono.
14 Ąįįts'ą' łyaa gwinzii gavaa gwaandak, “Lazarus niindhat t'inchy'aa,
14 Então Jesus lhes disse claramente:
15 gaa nakhweh'an vaa iidi' kwaa eenjit shoo ihłii shik'injahohkhit eenjit. It'ee vats'ą' tr'ahoojyaa.”
15 Por causa de vocês me alegro de que não estivesse lá, para que vocês possam crer. Mas vamos até ele.
16 Thomas (Twin chan oozhii) ąįį ch'izhii Jesus vitsyaa nąįį jyaa ahnyąą, “Geech'ǫąąhtan datthak vaa tr'ahoojyaa, nireheedhaa eenjit.”
16 Então Tomé, chamado Dídimo, disse aos outros discípulos: — Vamos também nós para morrer com o Mestre!
17 Nijin Jesus k'idik dąį', drin dǫǫ gwanaa dąį' hee giiyaahtsii łee.
17 Quando Jesus chegou, encontrou Lázaro já sepultado havia quatro dias.
18 Bethany kwaiik'it t'ee Jerusalem gwats'ą' mile neekwaii goo'aii,
18 Ora, Betânia ficava a mais ou menos três quilômetros de Jerusalém.
19 ts'ą' Israel lęįį nąįį Mary, Martha, haa goochaa niindhat geenjit gavaatr'igwigwidii
19 Muitos dos judeus vieram visitar Marta e Maria, a fim de consolá-las por causa do irmão.
20 Nijin Martha ąįį Jesus ahaa gwiintth'ak dąį' dizheh gwats'an yats'ą' chiinzhii, gaa Mary ąįį zhat gwizhit dhidii.
20 Marta, quando soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele; Maria, porém, ficou sentada em casa.
21 Martha ąįį Jesus jyaa dahnyąą, “Shik'eegwaadhat, dząą iindi' ji' duuyeh diichaa niighit!
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
22 Juk zhat Vit'eegwijyąhchy'aa oahkat ji' nik'eegwahahthat gaashandaii.”
22 Mas também sei que, mesmo agora, tudo o que o senhor pedir a Deus, ele concederá.
23 “Nachaa neegweheendaii t'inchy'aa,” Jesus yahnyąą.
23 Jesus disse a ela:
24 “Drin ndaagwąą'ąį' ji' neegweheendaii ąįį gaashandaii,” Martha yahnyąą.
24 Ao que Marta respondeu: — Eu sei que ele há de ressurgir na ressurreição, no último dia.
25 Jesus jyaa yahnyąą, “Shįį t'ee niindhat nąįį khakihlii tł'ęę neegogwandaii neegoovałtsii.
25 Então Jesus declarou:
26 Juu shik'iinjiighit nąįį t'ee nigiindhat ji' gaa neegwigweheendaii giheelyaa. Shik'iinjiighit eenjit khit gweheendaii ts'ą' duuyeh niighit jii nik'ee gwik'iinjinghit?”
26 E todo o que vive e crê em mim não morrerá eternamente. Você crê nisto?
27 “Aahą' K'eegwaadhat, Christ, Vit'eegwijyąhchy'aa Vidinji' inlii ts'ą' dząą nankat gwats'ą' hinkhaa naashandaii,” Martha yahnyąą.
27 Marta respondeu: — Sim, Senhor! Eu creio que o senhor é o Cristo, o Filho de Deus que devia vir ao mundo.
28 Ąįįtł'ęę t'ee Martha dizheh nihdineezhii ts'ą' gweentak dijuu Mary oozhrii, “Geech'ǫąąhtan dząą dhidii, ts'ą' nǫh'ya' noonyąą,” jyaa yahnyąą.
28 Depois de dizer isto, Marta foi chamar Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Nijin Mary gwaak'įį dąį' khan yats'ą' haazhii.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi até ele,
30 (Jesus ąįį kwaiik'it gwats'ą' niighit kwaa nijin Martha yąąh'ya' chy'aa tth'aii hee dhidii.)
30 pois Jesus ainda não tinha entrado na aldeia, mas permanecia onde Marta o havia encontrado.
31 Nijin ąįį Israel gwich'in yaatr'igwidii nąįį khan chiinzhii giiyąąh'in dąį' giitąįį haajil, tth'ank'it gwats'ą' heekhaa ts'ą' tr'igwiheedii t'ii'in giiyuunyąą.
31 Os judeus que estavam com Maria em casa e a consolavam, vendo-a levantar-se depressa e sair, seguiram-na, pensando que ela ia ao túmulo para chorar.
32 Nijin Mary ąįį Jesus ts'ą' tr'iinzhii ts'ą' niyiił'in dąį' yakwai' eeghaii nikiigwiintthaii. “K'eegwaadhat, dząą iindi' ji' duuyeh shachaa niighit!” yahnyąą.
32 Quando Maria chegou ao lugar onde Jesus estava, ao vê-lo, lançou-se aos seus pés, dizendo: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
33 Nijin Jesus, Mary chan ts'ą' tr'igwidii nąįį gwąąh'in ts'ą' adan chan haa tr'igwigwidii.
33 Quando Jesus viu que ela chorava, e que os judeus que a acompanhavam também choravam, agitou-se no espírito e se comoveu.
34 “Nijin vanǫǫhjik?” goovahnyąą.
34 E perguntou: Eles responderam: — Senhor, venha ver!
35 Jesus iintrii.
35 Jesus chorou.
36 Ts'ą' Israel gwich'in nąįį jyaa ginyąą, “Deegwahtł'oo yeet'iindhan nǫh'in!”
36 Então os judeus disseram: — Vejam o quanto ele o amava.
37 Gaa goolat nąįį jyaa ginyąą, “Dinjii vandee kwaa gaa haagweech'in neegwiłtsąįį! Lazarus niheedhaa gwits'į' yits'iheenjyaa shrǫǫ?”
37 Mas alguns disseram: — Será que ele, que abriu os olhos ao cego, não podia fazer com que Lázaro não morresse?
38 Chan hee gwintł'oo gitr'ii'ee ts'ą' Jesus yatth'ank'it gwats'ą' haazhii, ąįį tth'ank'it kii zhit gweedii ąįį gwadąįį kii dha'aii.
38 Jesus, agitando-se novamente em si mesmo, foi até o túmulo, que era uma gruta em cuja entrada tinham colocado uma pedra.
39 “Gwadąįį kii gihłeehoh'ąįį!” Jesus gavahnyąą.
39 Então Jesus ordenou: Marta, irmã do falecido, disse a Jesus: — Senhor, já cheira mal, porque está morto há quatro dias.
40 Jesus jyaa yahnyąą, “Gwik'iinjuhkhit ji' Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegwąhndit hǫǫh'yaa nakhwaihnyąą gaanoondaii?”
40 Jesus respondeu:
41 Gwadąįį kii gihłeegahaa'aii. Jesus yeedak gwąąh'in ts'ą' jyaa nyąą, “Shoodǫǫhk'įį geenjit mahsį', Shiti'.
41 Então tiraram a pedra. E Jesus, levantando os olhos para o céu, disse:
42 Khit ts'ą' shoodǫǫhk'įį gaashandaii, gaa jii dinjii nąįį dząą giilk'ii geh'an t'ihnyąą, shohǫǫh'e' ąįį shaagiheendaii eenjit.”
42 Eu sei que sempre me ouves, mas falei isso por causa da multidão presente, para que creiam que tu me enviaste.
43 Ąįį jyaa diinyą' tł'ęę gwint'aii khashraa'iintrat ts'ą' jyaa nyąą, “Lazarus, cheehinkhaii!” none|src="cn01768b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="JHN 11.43"
43 E, depois de dizer isso, clamou em alta voz:
44 Ąįį dinjii niindhat chy'aa chiinzhii, vanli', vakwai' haa gwach'aa vanooljik, vinin kat chan gwach'aa t'inchy'aa. “Gwach'aa vakat gihłeehohłii ts'ą' vanoohjii,” Jesus jyaa gavahnyąą.
44 Aquele que tinha morrido saiu, tendo os pés e as mãos amarrados com ataduras e o rosto envolto num lenço. Então Jesus lhes ordenou:
45 Israel gwich'in lęįį nąįį Mary haa neegihiidal nąįį Jesus deezhik googwąąh'ya', ts'ą' giik'iinjihkhit.
45 Muitos dos judeus que tinham vindo visitar Maria, vendo o que Jesus havia feito, creram nele.
46 Gaa goolat nąįį Pharisee nąįį ts'ą' neegahoojil ts'ą' Jesus deezhik geegoovaagwaandak.
46 Outros, porém, foram até os fariseus e lhes contaram o que Jesus havia feito.
47 Ąįįts'ą' t'ee jii Pharisee chan ts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį haa Israel gwakhaihkwai' nąįį ts'ą' giginkhe' ąįįtł'ęę jyaa ginyąą. “Deereheelyaa? Gwitr'it geegwaroolii kwaa lęįį t'ii'in!
47 Então os principais sacerdotes e os fariseus convocaram o Sinédrio e disseram: — O que estamos fazendo, uma vez que este homem opera muitos sinais?
48 Jyąhts'ą' datthak zhyaa tr'ąąh'in ji' juu nąįį datthak giik'iinjiheeghit, ts'ą' Roman gwakhaihkwaii nąįį dząą gwats'ą' giheedaa ts'ą' Kharigidiinjii Zheh Gwachoh chan ts'ą' jii nahkat datthak an googwahahtsyaa!”
48 Se o deixarmos assim, todos crerão nele; depois, virão os romanos e tomarão não só o nosso lugar, mas a própria nação.
49 Gootee dinjii ch'ihłak, Caiaphas, oaazhii ąįį zhat dąį' ndak khii giinkhih choh nilii ąįį jyaa nyąą, “Gaa deegwii'in gaakhwandaii kwaa t'ohnyąą!
49 Mas um deles, Caifás, que era sumo sacerdote naquele ano, advertiu-os, dizendo: — Vocês não sabem nada,
50 Jii nahkat datthak an gweheelyaa gwits'į' dinjii nąįį eenjit gwizhrįh dinjii ch'ihłak ąįį tr'iiłkhwąįį ji' ts'ąįį gweheezyaa nik'ee gaakhwandaii?”
50 nem entendem que é melhor para vocês que morra um só homem pelo povo e que não venha a perecer toda a nação.
51 Zhyaa t'inyąą kwaa gaandaii gaa zhat dąį' ndak khii giinkhih choh ts'ą' Israel gwich'in nąįį eenjit niheedhaa yaandaii t'iiyahnyąą, ąįį
51 Ora, Caifás não disse isto por conta própria, mas, sendo sumo sacerdote naquele ano, profetizou que Jesus estava para morrer pela nação.
52 nąįį zhrįh eenjit kwaa gaa Vit'eegwijyąhchy'aa vigii nąįį, an-nihłik gwa'an gwigwich'įį nąįį ch'ihłak neehahtsyaa eenjit.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo os filhos de Deus, que andam dispersos.
53 Izhit drin gwats'an t'ee Israel gwakhaihkwaii nąįį Jesus nats'ąą gahaahkhwaa geegiginkhii.
53 Desde aquele dia, resolveram matar Jesus.
54 Ąįįts'ą' t'ee Jesus gaandaii ts'ą' Judea nahkat gwandah neehidik kwaa, gaa neehoozhii ts'ą' nangwinjir gwa'an kwaiik'it Ephraim gwats'ą' haazhii ts'ą' ditsyaa nąįį haa dhidii.
54 Assim sendo, Jesus já não andava publicamente entre os judeus, mas retirou-se para uma região vizinha ao deserto, para uma cidade chamada Efraim, onde permaneceu com os discípulos.
55 Israel gwich'in nąįį Passover it'ee khaiinjii geenigwiindhat, ts'ą' dinjii lęįį nihky'aa nanhtee gwats'an Jerusalem gwats'ą' gahaajil, Passover gwats'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa eenjit shriitr'eedagahaachyaa.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muitos daquela região foram a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Datthak Jesus keegihi'ik, Kharigidiinjii Zheh Gwachoh gwizhit khaihłan nigiinjil ts'ą' nihłaagwaakat, “Veenjit deeyųųhthan? Łyaa duuyeh dząą gwats'ą' hahaii gwich'in, shrǫǫ ohnyąą?” nihłagaanyąą.
56 Lá, procuravam Jesus e, estando eles no templo, diziam uns aos outros: — O que vocês acham? Ele não virá à festa?
57 Pharisee chan ts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį haa juu Jesus nah'ya' ji' geegǫǫndak ginyąą, zheegwaazhrąįį nigiihahchyaa geenjit.
57 Ora, os principais sacerdotes e os fariseus haviam ordenado que, se alguém soubesse onde ele estava, o denunciasse, para que pudessem prendê-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.