Atos 8
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT
1 Saul łyaa Stephen tr'iiłkhwąįį geenjit shoo nilįį. Izhik zhat drin dąį' Jerusalem gwizhit Jesus k'injigiighit nąįį khaiinjich'agoogahkhit ts'ą' zhat Judea nihkhy'aa nahkat ts'ą' Samaria gwats'ą' gihłeegihihjyaa. Tr'ihił'e' nąįį zhrįh gihłeegahaajil kwaa ts'ą' nihłaa t'igiinchy'aa. none|src="CN01924B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 8.1"
1 E Saulo concordou inteiramente com a morte de Estêvão. Uma grande onda de perseguição começou naquele dia e varreu a igreja de Jerusalém. Todos eles, com exceção dos apóstolos, foram dispersos pelas regiões da Judeia e de Samaria.
2 Dinjii lat nąįį łyaa Vit'eegwijyąhchy'aa k'injigiighit gwintł'oo gazhral ts'ą' gitree, gwizhit Stephen anagąąhjik.
2 (Alguns homens devotos vieram e, com grande tristeza, sepultaram Estêvão.)
3 Gaa Saul nihk'it tth'aii hee Jesus ts'ą' tr'igiinkhii zheh nineegiidal nąįį kanitįį. Zheh gwitee neehidik ts'ą' goovinkeegwąąh'in. Nijin goolat agwah'ak dąį', gavoondak ts'ą' chiitąįį gwats'ą' cheegoovihiluu. Ąįįtł'ęę zhee gwaazhrąįį nagoovilik. Dinjii ts'ą' tr'injaa haa nihk'it jyaa dąh'in.
3 Saulo, porém, procurava destruir a igreja. Ia de casa em casa, arrastava para fora homens e mulheres e os lançava na prisão.
4 Jesus k'injigiighit nąįį nihłe'edan nankak datthak gwats'ą' gahaajil ts'ą' Gwandak Nizįį eegwagwaandak.
4 Os que haviam sido dispersos, porém, anunciavam as boas-novas a respeito de Jesus por onde quer que fossem.
5 Philip chan Samaria nahkat gwizhit kwaiik'it gwachoh ch'andaa t'agwahtsii gwats'ą' haazhii. Izhik dinjii nąįį Jesus t'ee Christ t'inchy'aa nyąą ts'ą' geech'ǫąąhtan.
5 Filipe foi para a cidade de Samaria e ali falou ao povo sobre o Cristo.
6 Izhik zhat dinjii lęįį nąįį Philip jyaa dagavahnyąą gwinzii googoołk'įį. Juu yuułk'įį nąįį tthak łyaa gwigwee'in t'ii'in giiyąąh'in.
6 Quando as multidões ouviram sua mensagem e viram os sinais que ele realizava, deram total atenção às suas palavras.
7 Dinjii lęįį nąįį, goozhit ch'anky'aa iizųų t'inchy'aa nąįį, gwintł'oo gazhral gwiizhik goots'an cheehahchik. Ąįį gąą ts'ik ahchįį haa neehidik kwaa nąįį lęįį shranaazhik.
7 Muitos espíritos impuros eram expulsos e, aos gritos, deixavam suas vítimas, e muitos paralíticos e aleijados eram curados.
8 Zhat kwaiik'it gwachoh gwizhit dinjii lęįį nąįį geenjit łyaa shoo ginlii.
8 Por isso, houve grande alegria naquela cidade.
9 Izhik kwaiik'it dinjii, Simon oozhii, gwich'įį. Juu gwehkįį dąį' gwats'an dinjii dazhan nilįį. Dinjii Samaria nahkat gwizhit gwich'įį nąįį datthak nagwahde' haa neegoovan'ee. “Łyaa dinjii gwintsii veegoo'aii ihłįį!” adaanyąą.
9 Um homem chamado Simão praticava feitiçaria ali havia anos. Ele deixava o povo de Samaria admirado, e afirmava ser alguém importante.
10 Ąįį kwaiik'it gwachoh gwizhit dinjii gwintsii deegihił'ee nilįį ts'ą' dinjii deegihił'ee nilįį kwaa nąįį gwinzii giiyołk'ii. “Jii dinjii t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa ts'an t'aih nitsii di'įį!” giiyahnyąą.
10 Todos, dos mais simples aos mais importantes, se referiam a ele como “o Grande Poder de Deus”.
11 Łyaa ninghyuk nagwahde' haa neegoovan'ee. Ąįį geh'an łyaa deenyąą giik'injijii.
11 Ouviam-no com atenção, pois, durante muito tempo, ele os tinha deixado admirados com sua magia.
12 Gąą nijin Philip Gwandak Nizįį Jesus voozhri' zhit Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee eeginkhii giiyiitth'ak dąį' gwik'injigiighit ts'ą' dinjii ts'ą' tr'injaa haa lęįį nąįį chųų goots'an dhidlit.
12 No entanto, quando Filipe lhes levou a mensagem sobre as boas-novas do reino de Deus e sobre o nome de Jesus Cristo, eles creram e, como resultado, muitos homens e mulheres foram batizados.
13 Ąįį dinjii dazhan Simon oozhii googaa gwik'injindhat ts'ą' chųų vats'an tr'iłtsąįį. Ąįįtł'ęę gweedhaa datthak Philip haa t'inchy'aa. Philip geegagoolii kwaa ts'ą' gwigwee'in gwintsii gwitr'it t'agwah'in, Simon gwąąh'in dąį' hilghaa. Ąįį łąą gwik'it t'igweheenjyaa yiindhan kwaa gwik'it t'igwiizhik geh'an.
13 O próprio Simão creu e foi batizado. Começou a seguir Filipe por toda parte, admirando-se dos sinais e milagres que ele realizava.
14 Samaria gwizhit dinjii lęįį nąįį Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik k'injiginjik. Nijin Jerusalem gwizhit Tr'ihił'e' nąįį gwigwiitth'ak dąį', Peter, ts'ą' John haa goots'ą' gihił'e'.
14 Quando os apóstolos em Jerusalém souberam que o povo de Samaria havia aceitado a mensagem de Deus, enviaram para lá Pedro e João.
15 Nijin zhat k'eegii'oo dąį', lęįį nąįį juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak eenjit khagigideedi', Ch'anky'aa Shroodiinyąą goohideendal ji' geenjit.
15 Assim que os dois chegaram, oraram para que aqueles convertidos recebessem o Espírito Santo,
16 Gwehkįį dąį' gwats'an, ch'ihłak gąą Ch'anky'aa Shroodiinyąą gook'aa t'iinjii kwaa. K'eegwaadhat Jesus voozhri' zhit gwizhrįh chųų goots'an tr'iłtsąįį.
16 pois, apesar de terem sido batizados em nome do Senhor Jesus, o Espírito Santo ainda não havia descido sobre nenhum deles.
17 Ąįįtł'ęę Peter, John haa gooki' k'ąą nagaanjik. Ąįįtł'ęę Ch'anky'aa Shroodiinyąą geenjit gook'aa t'iizhik.
17 Então Pedro e João impuseram as mãos sobre eles, e receberam o Espírito Santo.
18 Dząą t'ee Ch'anky'aa Shroodiinyąą goots'an tr'iłtsąįį Tr'ihił'e' nąįį gooki' k'ąą nagaanjik dąį', Simon adan t'ee gwąąh'in. Jii geenjit Peter, John haa larąą haa googoihkwat yiindhan, adan t'ee gook'it t'ihee'yaa geenjit.
18 Simão viu que as pessoas recebiam o Espírito quando os apóstolos impunham as mãos sobre elas. Então ofereceu-lhes dinheiro,
19 “Shįį chan, jii t'aih shats'an ohtsii, juu viki' k'ąą naaljik nąįį Ch'anky'aa Shroodiinyąą ooheendal eenjit.” gavahnyąą.
19 dizendo: “Deem-me este poder também, para que, quando eu impuser as mãos sobre as pessoas, elas recebam o Espírito Santo!”.
20 Gąą Peter łyaa gwint'aii yits'ą' ginkhii, “Jidii Vit'eegwijyąhchy'aa gwit'ii gwakwaa dinjii antł'eeyinlii, ąįį oohihkwat, niindhan geenjit nan ts'ą' nalaraa haa nijin hohk'an (hell) ąįį gwats'ą' hohjyaa!
20 Pedro, porém, respondeu: “Que seu dinheiro seja destruído com você, por imaginar que o dom de Deus pode ser comprado!
21 Nidrii zhit Vit'eegwijyąhchy'aa doo'ya' noonyąą, ąįį gwik'it t'ini'in geet'iindhan kwaa geh'an, diigwitr'it zhit k'eegwiichy'aa duuyeh diinaa gwini'įį t'oonchy'aa.
21 Você não tem parte nem direito neste ministério, pois seu coração não é justo diante de Deus.
22 Natr'agwaanduu gwats'an łihts'eedaa'ee. Vit'eegwijyąhchy'aa natr'agwaanduu oo'an gweheelyaa geenjit, vats'ą' khadigiinjii nats'ahts'ą' ninjich'indhat, ąįį gwik'it t'ini'yaa kwaa geenjit.
22 Arrependa-se de sua maldade e ore ao Senhor. Talvez ele perdoe esses seus maus pensamentos,
23 Nidrii zhit gwats'an ch'izhii dinjii jidii di'įį łyaa viyiindhan ts'ą' natr'agwaanduu chan noontą' k'it t'oonchy'aa.”
23 pois vejo que você está cheio de amarga inveja e é prisioneiro do pecado”.
24 “Nakhwan ąįį K'eegwaadhat sheenjit vats'ą' khagadǫhjii, nats'ąą shats'ą' deegweheenjyaa shohnyąą, gwik'it t'igweheenjyaa kwaa eenjit.” Simon, Peter, ts'ą' John haa ahnyąą.
24 Simão exclamou: “Orem ao Senhor por mim, para que essas coisas terríveis não me aconteçam!”.
25 Nijin Peter, ts'ą' John haa K'eegwaadhat ginjik eenjit dinjii haa gwagwaandak, tł'ęę k'iinjik Jerusalem gwits'ee gahoo'oo. K'iinjik neegee'al gwiizhit Samaria nahkat gwa'an an-nihłik kwaiik'it goodlii gehgoo gogoh'oo dąį', izhik Gwandak Nizįį eenjit dinjii nąįį haa gwagwaandak.
25 Depois de terem testemunhado e proclamado a palavra do Senhor em Samaria, Pedro e João voltaram a Jerusalém. Ao longo do caminho, pararam em muitas vilas samaritanas para anunciar as boas-novas.
26 Ąįįtł'ęę K'eegwaadhat zheekat gwich'in ch'ihłak Philip ts'ą' ginkhii, “Shreedaanjii tł'ęę, Jerusalem gwats'an Gaza kwaiik'it gwats'ą' tąįį gwin'ee gwats'ą' hinkhaii.” yahnyąą. (Ąįį tąįį nangwinjir gwatł'an k'ii'an gwi'ęę.)
26 Um anjo do Senhor disse a Filipe: “Vá para o sul, para a estrada no deserto que liga Jerusalém a Gaza”.
27 — ausente —
27 Filipe partiu e encontrou no caminho um alto oficial etíope, o eunuco responsável pelos tesouros de Candace, rainha da Etiópia. Ele tinha ido a Jerusalém para participar da adoração
28 — ausente —
28 e estava no caminho de volta. Sentado em sua carruagem, lia em voz alta o livro do profeta Isaías.
29 Ch'anky'aa Shroodiinyąą Philip dahnyąą, “Oo'ak khał ts'ą' niinkhaii ts'ą' veeghaii nahgǫǫ inkhaa.”
29 Então o Espírito disse a Filipe: “Aproxime-se e acompanhe a carruagem”.
30 Ąįįtł'ęę gwagwahkhan Philip gwats'ą' hilgit ts'ą' gwizhit dinjii dhidii ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii Isaiah oozhii gwadąąntł'oo kat ginkhii gwiitth'ak. Philip yuahkat, “Jidii kat ginkhii deegwinyąą lee goonandaii?” yahnyąą.
30 Filipe correu até a carruagem e, ouvindo que o homem lia o profeta Isaías, perguntou-lhe: “O senhor compreende o que lê?”.
31 “Ch'ihłee deegwinyąą t'igwinyąą shaa gwaandak kwaa gwiizhik, nats'ahts'ą' deegwinyąą t'igwinyąą gaahashandaii? Dząą, deedhinkhaii ts'ą' sheeghaii dhindii.” Philip ahnyąą. none|src="CN01932B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 8.31"
31 O homem respondeu: “Como posso entender sem que alguém me explique?”. E convidou Filipe a subir na carruagem e sentar-se ao seu lado.
32 Dęhtły'aa Choh kat ginkhii ts'ą' jyaa nyąą,
32 Era esta a passagem das Escrituras que ele estava lendo: “Ele foi levado como ovelha para o matadouro; como cordeiro mudo diante dos tosquiadores, não abriu a boca.
33 Dinjii iizųų nilįį k'it giits'ą' t'ee'ya', gąą łyaa dinjii nizįį inli'.
33 Foi humilhado e a justiça lhe foi negada. Quem pode falar de seus descendentes? Pois sua vida foi tirada da terra”.
34 “Jii vakat giihkhii, nik'ee duulee geeshaagwaandak? Jii juu dinjii dee Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilįį Vit'eegwijyąhchy'aa deenyąą geeginkhii? Ideeginkhii? Gąą yee'an dinjii eenjit ginkhii lee t'inyąą?” jyaa Philip ahnyąą.
34 O eunuco perguntou a Filipe: “Diga-me, o profeta estava falando de si mesmo ou de outro?”.
35 Ąįįtł'ęę Philip jidii Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik kat ginkhii eenjit geeyaagwihelndak, Ąįįtł'ęę Gwandak Nizįį Jesus eenjit yaagwaandak.
35 Então Filipe, começando com essa mesma passagem das Escrituras, anunciou-lhe as boas-novas a respeito de Jesus.
36 Tąįį gwinjik łąįį choh gavahchyaa gwa'an, chųų gąąh'in. “Zhik chųų nah'in, nik'ee duulee chųų shats'an ąhtsii?” Philip ahnyąą.
36 Prosseguindo, chegaram a um lugar onde havia água. Então o eunuco disse: “Veja, aqui tem água! O que me impede de ser batizado?”.
37 “Aahą', gwintł'oo gwik'injinghit ji', chųų nats'an hałtsyaa.” Philip yahnyąą.
37 Filipe disse: “Nada o impede, se você crê de todo o coração”. O eunuco respondeu: “Creio que Jesus Cristo é o Filho de Deus”.
38 Ąįįtł'ęę ąįį dinjii, łąįį choh khał neehahkhal ąįį ‘Akǫ' t'ee!’ ahnyąą. Ąįįtł'ęę ąįį dinjii ts'ą' Philip haa chųų zhit teegin'oo ts'ą' Philip chųų yats'an iłtsąįį.
38 Então mandou parar a carruagem, os dois desceram até a água e Filipe o batizou.
39 Nijin chųų ts'an teeneegee'oo dąį', Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' khants'ą' Philip k'igwaanaii. Izhik gwats'an Philip naan'yą' kwaa, ts'ą' gwintł'oo vizhit shoo dha'aii haa danahkat gwats'ą' needyaa.
39 Quando saíram da água, o Espírito do Senhor tomou Filipe e o levou. O eunuco não tornou a vê-lo, mas seguiu viagem cheio de alegria.
40 Googwahkhan Philip Azotus kwaiik'it vigwiilkįį. Izhik gwats'an Caesarea kwaiik'it k'eeheedik gwats'ą', zhit kwaiik'it goodlii datthak gwitee haazhii, ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį eegwaandak.
40 Então Filipe apareceu mais ao norte, na cidade de Azoto. Anunciou as boas-novas ali e em todas as cidades ao longo do caminho, até chegar a Cesareia.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.