Atos 5
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Dinjii ch'ihłak Ananias oozhii. Ąįįts'ą' va'at Sapphira oozhii. Daganan' tr'oiinkwat giłtsąįį.
1 Um certo homem chamado Ananias, de comum acordo com sua mulher Safira, vendeu um campo
2 Ąįį gwalaraa lat Tr'ihił'e' nąįį antł'eegiinlii, gaa datthak gwintł'eegiiyinlii adagaa'įį. Larąą lat idigeenjit k'eegąąhtii. Va'at dee'in datthak yaandaii ts'ą' adan t'ee veechįį t'igwii'in.
2 e, combinando com ela, reteve uma parte da quantia da venda. Levando apenas a outra parte, depositou-a aos pés dos apóstolos.
3 Peter gwint'aii jyaa diiyahnyąą, “Ananias, jidii t'ihini'yaa kwaa ąįį t'inizhik, Satan jyaa nahnyąą k'iighai'. Ch'anky'aa Shroodiinyąą ts'ą' oonts'it. ‘Nanan tr'oiinkwat, ąįį gwalaraa datthak gwantł'eiinlii,’ diinyąą gąą gwik'it t'inizhik kwaa. Valat tth'aii hee khadhanzhii. Ąįį haa Ch'anky'aa Shroodiinyąą tsinteehąąhkaii gwik'eegwiindaii.
3 Pedro, porém, disse: Ananias, por que tomou conta Satanás do teu coração, para que mentisses ao Espírito Santo e enganasses acerca do valor do campo?
4 Nan gwitł'eehinlyaa gwehkįį dąį' gwats'an, nanan nilįį t'inchy'aa. Ąįįtł'ęę gwit'įį larąą oodhiinjik, ąįįt'ee nalaraa t'inchy'aa. Nats'ahts'ą' vat'oołchy'a' oiinyąą gwik'it vit'eehąąhchy'aa goo'aii. Jaghaii jyaa dooshi'ya', yiindhan? Dinjii zhrįh ts'ą' oonts'it kwaa, gąą Vit'eegwijyąhchy'aa chan ts'ą' oonts'it gwizhit vininjigwanzhii t'ini'in.” yahnyąą.
4 Acaso não o podias conservar sem vendê-lo? E depois de vendido, não podias livremente dispor dessa quantia? Por que imaginaste isso em teu coração? Não foi aos homens que mentiste, mas a Deus.
5 Nijin Ananias gwiintth'ak dąį', khants'ą' niindhat. Dinjii nąįį niindhat gwigwiitth'ak dąį', łyaa datthak gąąnjat nagaanaii.
5 Ao ouvir estas palavras, Ananias caiu morto. Apoderou-se grande terror de todos os que o ouviram.
6 Ąįįtł'ęę tsyaa zhat dilk'ii nąįį gwach'aa giinǫǫłjik. Ąįįts'ą' cheegiihiłchįį tł'ęę giinąąhjik.
6 Uns moços retiraram-no dali, levaram-no para fora e o enterraram.
7 Shriit'ahkhyuk gwahaadhat tł'ęę va'at chan zhat nihdeiinzhii. Vakai' niindhat geenjit tth'aii hee gwiitth'ak kwaa.
7 Depois de umas três horas, entrou também sua mulher, nada sabendo do ocorrido.
8 Peter jyaa yahnyąą, “Nijin nakhwanan gwantł'oolii dąį', jii larąą zhrįh lee gwit'įį oodhoojik?”
8 Pedro perguntou-lhe: Dize-me, mulher. Foi por tanto que vendestes o vosso campo? Respondeu ela: Sim, por esse preço.
9 “Jaghaii nan ts'ą' nakai' haa K'eegwaadhat Vach'anky'aa Shroodiinyąą tsinteehookaii gwik'eegǫhdaii? Yee'at chiitąįį tsyaa nąįį nakąį' anagąąhjik juk dilk'ii ts'ą' nan chan dząą gwats'an chineenagahahchyaa t'oonchy'aa.” Peter yahnyąą.
9 Replicou Pedro: Por que combinastes para pôr à prova o Espírito do Senhor? Estão ali à porta os pés daqueles que sepultaram teu marido. Hão de levar-te também a ti.
10 Sapphira yats'ą' nadhat gwiizhik zhat googwahkhan adan t'ee niindhat. Ąįįtł'ęę tsyaa nąįį nihdeegiinjil, niindhat giiyąąh'in. Adan t'ee cheegiiyihiłchįį, ts'ą' giikąį' eeghaii giinąąhjik.
10 Imediatamente caiu aos seus pés e expirou. Entrando aqueles moços, acharam-na morta. Levaram-na para fora e a enterraram junto do seu marido.
11 Jii t'igwiizhik geh'an juu Jesus k'injiighit nąįį datthak, gwiitth'ak dąį' gwintł'oo gihilghaa ts'ą' gąąnjat nagaanaii.
11 Sobreveio grande pavor a toda a comunidade e a todos os que ouviram falar desse acontecimento.
12 Tr'ihił'e' nąįį dinjii tee gwinlęįį gwigwee'in ts'ą' nindal gwaahchy'aa gwitr'it t'agwagwah'in. Kharigidiinjii Zheh gwizhit gwadąįį charantąįį Solomon goozhii, izhik Jesus k'injiighit nąįį nihłaa łineegaadal.
12 Enquanto isso, realizavam-se entre o povo pelas mãos dos apóstolos muitos milagres e prodígios. Reuniam-se eles todos unânimes no pórtico de Salomão.
13 Dinjii nąįį datthak goodigihił'e' gaa gooteegiheedaa geenjit łyaa gagąąnjat.
13 Dos outros ninguém ousava juntar-se a eles, mas o povo lhes tributava grandes louvores.
14 Googaa dinjii, ts'ą' tr'injaa haa lęįį nąįį K'eegwaadhat k'injigiindhat ts'ą' ąįį nąįį K'eegwaadhat k'injiighit tee giinjil.
14 Cada vez mais aumentava a multidão dos homens e mulheres que acreditavam no Senhor.
15 Tr'ihił'e' nąįį gwigwee'in gwinlęįį t'igii'in gwigwiitth'ak k'iighai' iłts'ik nąįį tąįį gwinjik gwats'ą' gahaadlii eechehk'it, ts'at haa kat deegoogiinlii. Jii t'igii'in, Peter zhat tąįį gwinjik heekhaa goo'aii, vagwank'oh gookat t'iheenjyaa ji' geenjit, ąįį haa gooveenjit gwinzii neegweheelyaa geenjit.
15 De maneira que traziam os doentes para as ruas e punham-nos em leitos e macas, a fim de que, quando Pedro passasse, ao menos a sua sombra cobrisse alguns deles.
16 Geeghaih gwa'an kwaiik'it gwatsal goodlii gwats'an dinjii lęįį nąįį Jerusalem k'eedal. Dagalak iłts'ik nąįį ąįįts'ą' dinjii ch'anky'aa iizųų di'įį nąįį haa adahaa k'eegilik. Datthak Tr'ihił'e' Nąįį goots'ą' tr'iinjik.
16 Também das cidades vizinhas de Jerusalém afluía muita gente, trazendo os enfermos e os atormentados por espíritos imundos, e todos eles eram curados.
17 Ndak khii ginkhih choh, vaa kįh dilk'ii nąįį ts'ą' Sadducee ts'an nilįį nąįį haa Tr'ihił'e' nąįį ts'ą' gwintł'oo shooginlii kwaa. Gooveenjit k'eegwiichy'aa t'igwehee'yaa gwizhrįh giindhan.
17 Levantaram-se então os sumos sacerdotes e seus partidários {isto é, a seita dos saduceus} cheios de inveja,
18 Tr'ihił'e' Nąįį teegwigwįłjik ts'ą' zhee gwaazhrąįį nagoogiinlii.
18 e deitaram as mãos nos apóstolos e meteram-nos na cadeia pública.
19 Izhik tǫǫ K'eegwaadhat vizheekat gwich'in ch'ihłak zhee gwaazhrąįį gindeiinvyaa giveenjit gihdįįntin ts'ą' cheegaviinlii. Ts'ą' jyaa gavahnyąą, none|src="CN01911B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 5.19"
19 Mas um anjo do Senhor abriu de noite as portas do cárcere e, conduzindo-os para fora, disse-lhes:
20 “Kharigidiinjii Zheh gwizhit nihdǫhjyaa. Izhik gwizhit nohthat ts'ą' gwandaii k'eejit eenjit dinjii nąįį haa goondak.” goovahnyąą.
20 Ide e apresentai-vos no templo e pregai ao povo as palavras desta vida.
21 Vanh dąį', Tr'ihił'e' nąįį Kharigidiinjii Zheh gwats'ą' gahaajil ts'ą' eech'agǫąąhtan.
21 Obedecendo a essa ordem, eles entraram ao amanhecer, no templo, e puseram-se a ensinar. Enquanto isso, o sumo sacerdote e os seus partidários reuniram-se e convocaram o Grande Conselho e todos os anciãos de Israel, e mandaram trazer os apóstolos do cárcere.
22 Gąą niveet'ah'in nąįį zhee gwaazhrąįį k'eegiidal dąį', googwagwah'ąįį kwaa ts'ą' zhyąą oo'ee neegeejil ts'ą' jyaa diginyąą,
22 Dirigiram-se para lá os guardas, mas ao abrirem o cárcere, não os encontraram, e voltaram a informar:
23 “Zhee gwaazhrąįį k'eeriidal dąį', gindeiinvyaa łyaa gwinzii gihdįįntin. Ąįįts'ą' gwak'ąąhtii nąįį chan zhat gwadąįį nigiilzhii, tr'agwah'in. Gąą nijin nihdeeriinjil dąį', dinjii ch'ihłak gaa gwizhit dhidii kwaa!” ginyąą.
23 Achamos o cárcere fechado com toda segurança e os guardas de pé diante das portas, e, no entanto, abrindo-as, não achamos ninguém lá dentro.
24 Nijin niveet'ah'in kįh dhidii Kharigidiinjii Zheh gwizhit gwak'ąąhtii nąįį ąįįts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį haa gwigwiitth'ak dąį', Tr'ihił'e' nąįį deegiizhik li' gaagoondaii giindhan.
24 A essa notícia, os sumos sacerdotes e o chefe do templo ficaram perplexos e indagaram entre si sobre o que significava isso.
25 Gwiizhit dinjii ch'ihłak nihdeiinzhii ts'ą' gootee khaginkhee, “Shoodǫǫhk'įį! Dinjii zhee gwaazhrąįį noolii chy'ąą, juk Kharigidiinjii Zheh gwizhit nigeelzhii ts'ą' Jesus eech'agǫąąhtan!” gavahnyąą.
25 Mas, nesse momento, alguém transmitiu-lhes esta notícia: Aqueles homens que metestes no cárcere estão no templo ensinando o povo!
26 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii ditsyaa nąįį haa Kharigidiinjii Zheh gwats'ą' gahaajil, datthak gootee neegwigwiłjik ts'ą' oo'ee neegoogahaadlii. Gwint'aii gook'eegahąąndak ąįį zhit gagąąnjat, jyaa digii'in ji', dinjii nąįį kii haa diigooheekit giindhan.
26 Foi então o comandante do templo com seus guardas e trouxe-os sem violência, porque temiam ser apedrejados pelo povo.
27 Tr'ihił'e' nąįį nihdeegoogiinlii dąį', k'eedeegwaadhat nąįį (Council) ts'ą' nigiilzhii googiłtsąįį. Ąįįtł'ęę ndak khii giinkhih choh googahkat,
27 Trouxeram-nos e os introduziram no Grande Conselho, onde o sumo sacerdote os interrogou, dizendo:
28 “Dinjii, Jesus oozhii, eech'oohǫhchyaa kwaa gwintł'oo nakhwaraiinyą'. Deenakhwaraiinyą' gaakhwandaii, googaa nihk'it t'akhwa'in. Jerusalem gwizhit gwich'in nąįį datthak jii geech'ǫąąhtan gwigwiitth'ak. Jesus dǫǫhkhwąįį, diinohnyąą ts'ą' diineegǫǫhkhii diits'ą' gideehohtrat gwik'eegǫhdaii!” goovahnyąą.
28 Expressamente vos ordenamos que não ensinásseis nesse nome. Não obstante isso, tendes enchido Jerusalém de vossa doutrina! Quereis fazer recair sobre nós o sangue deste homem!
29 Peter ąįįts'ą' ch'izhii Tr'ihił'e' nąįį haa jyaa googahnyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa, deeni'in diinahnyąą gwizhrįh gwik'it t'igwehee'yaa goo'aii! ts'ą' dinjii nąįį, ch'ijuk t'akhwa'in diinahnyąą, duuyeh gwik'it t'igwii'in t'oonchy'aa!
29 Pedro e os apóstolos replicaram: Importa obedecer antes a Deus do que aos homens.
30 Jesus cross kat gadhohtsak ts'ą' dǫǫhkhwąįį. Ąįįtł'ęę diitsii nąįį, Goovit'eegwijyąhchy'aa, digii Jesus neegwiindaii niłtsąįį.
30 O Deus de nossos pais ressuscitou Jesus, que vós matastes, suspendendo-o num madeiro.
31 Ąįįtł'ęę ndak deeyihiłchįį ts'ą' dishriits'ąįį niyąąhchįį. Vit'eegwijyąhchy'aa, Diik'eegwaadhat yiłtsąįį, diitr'agwaanduu gwats'an neediihahshii heelyaa geenjit. Israel gwich'in nąįį, tr'agwaanduu t'igii'in gwats'an łihts'eedigiheedaa ts'ą' gootr'agwaanduu oo'an gweheelyaa geenjit.
31 Deus elevou-o pela mão direita como Príncipe e Salvador, a fim de dar a Israel o arrependimento e a remissão dos pecados.
32 Vit'eegwijyąhchy'aa dinjii yik'eegwahthat nąįį Ch'anky'aa Shroodiinyąą ts'an iłtsąįį, diikhwan Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' łi'deegwidlii haa deegwiizhik gwarąąh'yą' geegwaraandak.” t'igwinyąą.
32 Deste fato nós somos testemunhas, nós e o Espírito Santo, que Deus deu a todos aqueles que lhe obedecem.
33 Jii k'eedeegwaadhat nąįį deegwinyąą gwigwiintth'ak dąį', gwint'aii gook'įį goodlit ts'ą' Tr'ihił'e' nąįį ęhdaa tr'agaroo'aa ginyąą.
33 Ao ouvirem essas palavras, enfureceram-se e resolveram matá-los.
34 Gąą goots'an dinjii ch'ihłak Pharisee nąįį ts'an nilįį, Gamaliel oozhii. Jews nąįį eenjit Law eech'ǫąąhtan nilįį. Dinjii datthak giihił'ee. K'eedeegwaadhat nąįį tee nidhikhin ts'ą' goots'ą' khaginkhee, “Ch'ihłee chineegavǫhłii!” goovahnyąą.
34 Levantou-se, porém, um membro do Grande Conselho. Era Gamaliel, um fariseu, doutor da lei, respeitado por todo o povo.
35 Ąįįts'ą' chineegoogiinlii tł'ęę k'eedeegwaadhat nąįį ts'ą' ginkhii, “Shalak Israel nąįį, jii dinjii nąįį goots'ą' deekhwa'yaa izhik gwak'ǫǫhtii.
35 Mandou que se retirassem aqueles homens por um momento, e então lhes disse: Homens de Israel, considerai bem o que ides fazer com estes homens.
36 Ninghit kwaa gwanaa dąį' dinjii, Theudas oozhii, gwiindaii dąį', ‘łyaa dinjii nitsii ihłii.’ adaanyąą. Ąįįts'ą' dinjii 400 nąįį giiyaa niinjil. Ąįįtł'ęę tr'eełkhwąįį. Vitsyaa nąįį datthak shrihteegaajil. Jidii t'ee'ya' datthak ndaagwąąn'ąį', ąįį zhit ganoondaii.
36 Faz algum tempo apareceu um certo Teudas, que se considerava um grande homem. A ele se associaram cerca de quatrocentos homens: foi morto e todos os seus partidários foram dispersados e reduzidos a nada.
37 Ąįįtł'ęę Rome nahkat dinjii tr'eechyaa gwanaa dąį', Galilee nahkat gwats'an dinjii k'ii'an tr'agwah'in Judas oozhii, ąįį chan dinjii lęįį yaa haajil. Jii dinjii chan tr'iiłkhwąįį. Ąįįts'ą' vitsyaa nąįį datthak chan shrihteegaajil.
37 Depois deste, levantou-se Judas, o galileu, nos dias do recenseamento, e arrastou o povo consigo, mas também ele pereceu e todos quantos o seguiam foram dispersados.
38 Jii geh'an jii dinjii nąįį gwik'it t'igihee'yaa kwaa gavohtsii ji' gwiizųų. Dagakhai' dagat'aii haa t'igii'in ji', geedan t'ee shrihteegiheedaa t'igiinchy'aa.
38 Agora, pois, eu vos aconselho: não vos metais com estes homens. Deixai-os! Se o seu projeto ou a sua obra provém de homens, por si mesma se destruirá;
39 Gąą Vit'eegwijyąhchy'aa vat'aii k'iighai' t'igii'in łee ji', duuyeh gwik'it t'igii'in kwaa goorahtsii t'igiinchy'aa. Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' nich'itsarahthat t'igwii'in łee gwik'eegahaandal t'oonchy'aa.” jyaa gavahnyąą.
39 mas se provier de Deus, não podereis desfazê-la. Vós vos arriscaríeis a entrar em luta contra o próprio Deus. Aceitaram o seu conselho.
40 Ąįįtł'ęę Tr'ihił'e' nąįį nihdineegiinlii. Viitrii haa goorahahtrii goots'an gwigwiłtsąįį. “Chan Jesus voozhri' eeneegohkhyaa shrǫ'!” łyaa gwint'aii googahnyąą, ts'ą' gooneegiinjik.
40 Chamaram os apóstolos e mandaram açoitá-los. Ordenaram-lhes então que não pregassem mais em nome de Jesus, e os soltaram.
41 Nijin k'eedeegwaadhat nąįį łeeljil gwats'an tr'ineegiijil dąį', Jesus voozhri' zhit khaiinjich'agooriłthat geenjit shoo giinlii.
41 Eles saíram da sala do Grande Conselho, cheios de alegria, por terem sido achados dignos de sofrer afrontas pelo nome de Jesus.
42 Ąįįtł'ęę drin gwiteegogwąąnchy'aa ąįį Kharigidiinjii Zheh ąįįts'ą' nihłi'adan zheh gwizhit Jesus adan t'ee dinjii neehahshii t'inchy'aa ginyąą ts'ą' eech'agǫąąhtan.
42 E todos os dias não cessavam de ensinar e de pregar o Evangelho de Jesus Cristo no templo e pelas casas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.