Atos 4
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Peter, ts'ą' John haa tth'aii hee dinjii nąįį ts'ą' giginkhii gwiizhik, giinkhih kįh dilk'ii nąįį lat, ąįįts'ą' dinjii Kharigidiinjii Zheh gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį nąįį, ąįįts'ą' Sadducee lat nąįį, goots'ą' nigiinjil.
1 Enquanto eles falavam ao povo, vieram os sacerdotes, o chefe do templo e os saduceus,
2 Dinjii geegǫąąhtan dąį', niindhat nąįį nineegweheendaii ginyąą, Jesus niindhat ts'an neegwiindaii ginyąą geenjit gitr'igii'ee ts'ą' łyaa shoo ginlii kwaa.
2 contrariados porque ensinavam ao povo e anunciavam, na pessoa de Jesus, a ressurreição dos mortos.
3 Jii geh'an gooteegwigwįłjik ts'ą' zhee gwaazhrąįį nagoogiinlii. Tr'ihkhit tǫǫ gwanlii, geh'an gęhdaa drin gwats'ą' zhee gwaazhrąįį giheedyaa gooveenjit gwigwiłtsąįį. none|src="cn01899B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 4.3"
3 Prenderam-nos e os meteram no cárcere até o outro dia, pois já era tarde.
4 Jesus, eegwagwaandak ts'ą' dinjii lęįį gavoołk'įį nąįį gwik'injigiighit gaadlit ts'ą' 5000 aanchy'aa nąįį gwik'injiinjik.
4 Muitos, porém, dos que tinham ouvido a pregação creram; e o número dos fiéis elevou-se a mais ou menos cinco mil.
5 Gęhdaa drin Jerusalem gwizhit Jews kįh dilk'ii nąįį, ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį ts'ą', Law eech'ǫąąhtan nilįį nąįį haa datthak łigiiljil.
5 No dia seguinte reuniram-se em Jerusalém os chefes do povo, os anciãos, os escribas,
6 Dinjii Annas gwehkįį dąį' ndak khii ginkhih choh iinli', ąįį videhk'it Caiaphas ndak khii ginkhih choh nilįį, John, ts'ą' Alexander, ąįį Annas valak nąįį datthak haa łigiiljil.
6 com Anás, sumo sacerdote, Caifás, João, Alexandre e todos os que eram da linhagem pontifical.
7 Ąįįtł'ęę Peter ts'ą' John haa dagats'ą' nagąąhchįį, ts'ą' googahkat, “Juu voozhri' zhit gwats'an t'aih khwa'įį geenjit t'akhwa'in?” googahnyąą.
7 Colocando-os no meio, perguntaram: Com que poder ou em que nome fizestes isso?
8 Ąįįtł'ęę Peter, Ch'anky'aa Shroodiinyąą vizhit t'inchy'aa k'iighai', goots'ą' khaginkhee, ts'ą' jyaa gavahnyąą, “Jews kįh dilk'ii, ąįįts'ą' ch'anjaa nilįį nąįį,
8 Então Pedro, cheio do Espírito Santo, respondeu-lhes: Chefes do povo e anciãos, ouvi-me:
9 juk drin dinjii neehidik kwaa vits'iriinyą' eenjit diinoohkat, neehidik kwaa gwats'an neehidik neehoodlit eenjit.
9 se hoje somos interrogados a respeito do benefício feito a um enfermo, e em que nome foi ele curado,
10 Jii geh'an datthak ts'ą' diinoodoohk'įį ji', nakhwan ąįįts'ą' Israel gwich'in nąįį datthak ǫhłįį ts'ą' gaakhwandaii, gwat'oohchy'aa. Jesus Christ Nazareth kwaiik'it gwats'an ahaa ąįį vat'aii k'iighai' jii dinjii shranaazhik juk dząą nakhwandaa nadhat, ts'ą' nǫh'in. Jesus Cross kat gadhohtsak ts'ą' dǫǫhkhwąįį. Gąą Vit'eegwijyąhchy'aa niinjik nąįį tee gwats'an gwandaii neeyiłtsąįį.
10 ficai sabendo todos vós e todo o povo de Israel: foi em nome de Jesus Cristo Nazareno, que vós crucificastes, mas que Deus ressuscitou dos mortos. Por ele é que esse homem se acha são, em pé, diante de vós.
11 Jii t'ee Jesus veenjit jyąhts'ą' gwadanakhwatł'oo,
11 Esse Jesus, pedra que foi desprezada por vós, edificadores, tornou-se a pedra angular.
12 Dzaa nankak Jesus voozhri' zhit gwizhrįh neediirahahshii goo'aii. Vit'eegwijyąhchy'aa, nihky'aa nankak datthak gwizhit dinjii ch'ihłak gaa neediihahshii gwiłtsąįį kwaa.” Peter jyaa goovahnyąą.
12 Em nenhum outro há salvação, porque debaixo do céu nenhum outro nome foi dado aos homens, pelo qual devamos ser salvos.
13 Peter, John haa łyaa geegavoltin kwaa gąą nihk'it gąąnjat kwaa haa ginkhii. Kwaiik'it k'eedeegwaadhat ts'an nilįį nąįį eenjit łyaa geegagoolii kwaa gwik'it gininjich'agahthat. Akhai' łyaa Jesus haa t'iginchy'a' gavaagiindaii.
13 Vendo eles a coragem de Pedro e de João, e considerando que eram homens sem estudo e sem instrução, admiravam-se. Reconheciam-nos como companheiros de Jesus.
14 Dinjii shrineegiinlik goovaanadhat gąąh'in, geenjit deegiheenjyaa gaagiindaii kwaa.
14 Mas vendo com eles o homem que tinha sido curado, não puderam replicar.
15 Jii geh'an, “Jii zheh gwats'an cheekhwajyaa!” dzaa kwaiik'it gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį nąįį googahnyąą. Ąįįtł'ęę nihłihtee ts'ą' gwintł'oo geenjit nihłaa giginkhii.
15 Mandaram que se retirassem da sala do conselho, e conferenciaram entre si:
16 “Jii dinjii nąįį deegooreheelyaa? Łyaa gwigwee'in gwintsii t'igii'in, akwat nats'ahts'ą' goodirihęę'aa. Jerusalem gwizhit gwich'įį nąįį datthak jii ch'adąį' hee gaagiindaii, ts'ą' duuyeh jyaa digiizhik kwaa gwinyąą.
16 Que faremos destes homens? Porquanto o milagre por eles feito se tornou conhecido de todos os habitantes de Jerusalém, e não o podemos negar.
17 Zhyąą goorǫhjat ts'ą' chan ch'ihłok Jesus eenjit dinjii haa googwahaandak kwaa goorohtsyaa. Ąįįts'ą' ch'adanh gwich'in nąįį giiyeenjit neegweheetth'ak kwaa eenjit.” jyaa dinihłagaanyąą.
17 Todavia, para que esta notícia não se divulgue mais entre o povo, proibamos com ameaças, que no futuro falem a alguém nesse nome.
18 Ąįįtł'ęę Peter, John haa nihdineegogąhchįį, “Dinjii ch'ihłak gąą juk gwats'an Jesus eeneech'ahohchyaa ts'ą' veegwahoondak kwaa!” googahnyąą.
18 Chamaram-nos e ordenaram-lhes que absolutamente não falassem nem ensinassem em nome de Jesus.
19 Peter, John haa jyaa googahnyąą, “Juk dząą Vit'eegwijyąhchy'aa vandah, Vit'eegwijyąhchy'aa deediinahnyąą gwik'eegwarahahthat akwat nakhwan deediinohnyąą, ąįį gwik'eegwarahahthat? Ąįį nakhwakhai' giky'uunjii.
19 Responderam-lhes Pedro e João: Julgai-o vós mesmos se é justo diante de Deus obedecermos a vós mais do que a Deus.
20 Gąą diikhwan, jidii tr'agwah'ya' akwat tr'igwiitth'ak, ąįį geegwaraandak duuyeh akharagoonyąą t'oonchy'aa.”
20 Não podemos deixar de falar das coisas que temos visto e ouvido.
21 Ąįįtł'ęę chan gwintł'oo goozhit najat neegiin'ąįį ts'ą' gooneegiinjik. Dinjii neehidik kwaa ąįį neehidik neegiłtsąįį geenjit googwarahąąhshii giveenjit gogogwąh'ąįį kwaa. Dinjii nąįį datthak Vit'eegwijyąhchy'aa deegihił'ee geh'an.
21 Eles então, ameaçando-os de novo, soltaram-nos, não achando pretexto para os castigar por causa do povo, porque todos glorificavam a Deus pelo que tinha acontecido.
22 Jii dinjii Vit'eegwijyąhchy'aa t'aih k'iighai' nihidik neehoodlit t'ee 40 years gwandaa nilįį t'agahnyąą.
22 Pois já passava dos 40 anos o homem em quem se realizara essa cura milagrosa.
23 Nijin gooneegiinjik dąį', khants'ą' gwik'injiighit nąįį ts'eegoohoojil. Ch'anjaa kįh dilk'ii ąįįts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį nats'ąą deegavahnyąą datthak gavaa gwagwaandak
23 Postos em liberdade, voltaram aos seus irmãos e referiram tudo quanto lhes tinham dito os sumos sacerdotes e os anciãos.
24 Nijin gwik'injiighit nąįį datthak geenjit gwigwiitth'ak dąį', datthak khaihłok geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' khagigideedi', ts'ą' jyaa diginyąą, “K'eegwiichy'aa datthak geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa inlii. Zhee kat, nankak, chųų choh haa datthak gwizhit goodlii iłtsąįį inlii.
24 Ao ouvirem isso, levantaram unânimes a voz a Deus e disseram: Senhor, vós que fizestes o céu, a terra, o mar e tudo o que neles há.
25 Diitsii David nakhwatsyaa nilįį ąįį Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' nakhweenjit ginkhe' dąį' jii jyaa dinyąą,
25 Vós que, pelo Espírito Santo, pela boca de nosso pai Davi, vosso servo, dissestes: Por que se agitam as nações, e imaginam os povos coisas vãs?
26 Jii nankak k'eedeegwaadhat choh
26 Levantam-se os reis da terra, e os príncipes se reúnem em conselho contra o Senhor e contra o seu Cristo {Sl 2,1s.}.
27 “Jii łyaa gwik'it t'igwiizhik, gaagwiindaii. Ąįįts'ą' Nidinji' shroodiinyąą Jesus, dinjii neehahshii heelyaa geenjit thok videegwadǫǫhkii. Jii kwaiik'it gwachoh gwizhit Herod Antipas, ts'ą' Pontius Pilate, Jews gwich'in nąįį, Jews nilįį kwaa nąįį haa łigiiljil, “Tr'ahahkhwaa!” giiyahnyąą eenjit.
27 Pois na verdade se uniram nesta cidade contra o vosso santo servo Jesus, que ungistes, Herodes e Pôncio Pilatos com as nações e com o povo de Israel,
28 Deenaa dąį' nats'ahts'ą' deegwehee'yaa gavaiinyąą chy'ąą. Ąįį łąą gwik'it t'igee'ya'.
28 para executarem o que a vossa mão e o vosso conselho predeterminaram que se fizesse.
29 K'eegwaadhat, juk diigahąąhjat eenjit jyaa diigahnyąą, ąįį gavoodǫǫhk'įį. Nitsyaa nąįį tr'inlii geh'an diits'iinyąą gwiizhik tr'ahąąnjat kwaa ts'ą' niginjik eegwarahaandak.
29 Agora, pois, Senhor, olhai para as suas ameaças e concedei aos vossos servos que com todo o desassombro anunciem a vossa palavra.
30 Nidinji' shroodiinyąą Jesus vat'aii k'iighai' iłts'ik nąįį nizįį neeheelyaa ąįįts'ą' gwigwii'in ts'ą' geegagoolii kwaa gwitr'it t'agwahaa'yaa.” Peter khadigeedi' ts'ą' jyaa nyąą.
30 Estendei a vossa mão para que se realizem curas, milagres e prodígios pelo nome de Jesus, vosso santo servo!
31 Khagigidiinjii gigiinjik tł'ęę zhat giilk'ii gwiizhit khan hee zheh datthak gwaatrat nagwaanąįį. Ąįįts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą datthak goozhit t'iizhik k'iighai', gąąnjat kwaa haa Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eegwagwaandak.
31 Mal acabavam de rezar, tremeu o lugar onde estavam reunidos. E todos ficaram cheios do Espírito Santo e anunciaram com intrepidez a palavra de Deus.
32 Dinjii juu gwik'injiighit nąįį datthak nihk'it ninjich'agadhat ts'ą' digidrii zhit deegwehee'yaa giindhan, ąįį łyaa gwik'it t'igii'in. Ch'ihłak gąą gootee adan zhrįh dak'aiich'ii t'aahchy'aa kwaa. Jidii gii'įį datthak khaihłok t'eegaahchy'aa.
32 A multidão dos fiéis era um só coração e uma só alma. Ninguém dizia que eram suas as coisas que possuía, mas tudo entre eles era comum.
33 Nijin Tr'ihił'e' nąįį, “Diik'eegwaadhat Jesus neegwiindaii!” ginyąą ts'ą' t'aih nint'aii haa gwagwąąh'ya' ts'ą' geegwagwaandak. Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegoonzhrii haa gwintsii goots'inyąą.
33 Com grande coragem os apóstolos davam testemunho da ressurreição do Senhor Jesus. Em todos eles era grande a graça.
34 — ausente —
34 Nem havia entre eles nenhum necessitado, porque todos os que possuíam terras e casas vendiam-nas,
35 — ausente —
35 e traziam o preço do que tinham vendido e depositavam-no aos pés dos apóstolos. Repartia-se então a cada um deles conforme a sua necessidade.
36 Ąįįts'ą' Cyprus nahkat gwats'an dinjii ch'ihłak, Joseph oozhii, giinkhih Levite nąįį ts'an deedhaa nilįį. Tr'ihił'e' nąįį, giiyoozhri' niłtsąįį Barnabas giiyahnyąą. (Dinjii tr'igwidii k'it t'inchy'aa nąįį shoo nilįį ąhtsii gwinyąą t'igwinyąą).
36 Assim José {a quem os apóstolos deram o sobrenome de Barnabé que quer dizer Filho da Consolação}, levita natural de Chipre, possuía um campo.
37 Adan t'ee gook'it gwanzhįh deehk'it gwii'įį gwintł'inlii ąįį t'įį larąą oonjik ts'ą' Tr'ihił'e' nąįį antł'eeyinlii.
37 Vendeu-o e trouxe o valor dele e depositou aos pés dos apóstolos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.