Atos 4
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT
1 Peter, ts'ą' John haa tth'aii hee dinjii nąįį ts'ą' giginkhii gwiizhik, giinkhih kįh dilk'ii nąįį lat, ąįįts'ą' dinjii Kharigidiinjii Zheh gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį nąįį, ąįįts'ą' Sadducee lat nąįį, goots'ą' nigiinjil.
1 Enquanto falavam ao povo, Pedro e João foram confrontados pelos sacerdotes, pelo capitão da guarda do templo e por alguns saduceus.
2 Dinjii geegǫąąhtan dąį', niindhat nąįį nineegweheendaii ginyąą, Jesus niindhat ts'an neegwiindaii ginyąą geenjit gitr'igii'ee ts'ą' łyaa shoo ginlii kwaa.
2 Os líderes estavam muito perturbados porque Pedro e João ensinavam ao povo que em Jesus há ressurreição dos mortos.
3 Jii geh'an gooteegwigwįłjik ts'ą' zhee gwaazhrąįį nagoogiinlii. Tr'ihkhit tǫǫ gwanlii, geh'an gęhdaa drin gwats'ą' zhee gwaazhrąįį giheedyaa gooveenjit gwigwiłtsąįį. none|src="cn01899B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 4.3"
3 Eles os prenderam e, como já anoitecia, os colocaram na prisão até a manhã seguinte.
4 Jesus, eegwagwaandak ts'ą' dinjii lęįį gavoołk'įį nąįį gwik'injigiighit gaadlit ts'ą' 5000 aanchy'aa nąįį gwik'injiinjik.
4 Muitos que tinham ouvido a mensagem creram, totalizando, agora, cerca de cinco mil homens.
5 Gęhdaa drin Jerusalem gwizhit Jews kįh dilk'ii nąįį, ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį ts'ą', Law eech'ǫąąhtan nilįį nąįį haa datthak łigiiljil.
5 No dia seguinte, o conselho das autoridades, dos líderes do povo e dos mestres da lei se reuniu em Jerusalém.
6 Dinjii Annas gwehkįį dąį' ndak khii ginkhih choh iinli', ąįį videhk'it Caiaphas ndak khii ginkhih choh nilįį, John, ts'ą' Alexander, ąįį Annas valak nąįį datthak haa łigiiljil.
6 Estavam ali Anás, o sumo sacerdote, e também Caifás, João, Alexandre e outros parentes do sumo sacerdote.
7 Ąįįtł'ęę Peter ts'ą' John haa dagats'ą' nagąąhchįį, ts'ą' googahkat, “Juu voozhri' zhit gwats'an t'aih khwa'įį geenjit t'akhwa'in?” googahnyąą.
7 Mandaram trazer Pedro e João e os interrogaram: “Com que poder, ou em nome de quem, vocês fizeram isso?”.
8 Ąįįtł'ęę Peter, Ch'anky'aa Shroodiinyąą vizhit t'inchy'aa k'iighai', goots'ą' khaginkhee, ts'ą' jyaa gavahnyąą, “Jews kįh dilk'ii, ąįįts'ą' ch'anjaa nilįį nąįį,
8 Cheio do Espírito Santo, Pedro lhes respondeu: “Autoridades e líderes do povo,
9 juk drin dinjii neehidik kwaa vits'iriinyą' eenjit diinoohkat, neehidik kwaa gwats'an neehidik neehoodlit eenjit.
9 estamos sendo interrogados hoje porque realizamos uma boa ação em favor de um aleijado, e os senhores querem saber como ele foi curado.
10 Jii geh'an datthak ts'ą' diinoodoohk'įį ji', nakhwan ąįįts'ą' Israel gwich'in nąįį datthak ǫhłįį ts'ą' gaakhwandaii, gwat'oohchy'aa. Jesus Christ Nazareth kwaiik'it gwats'an ahaa ąįį vat'aii k'iighai' jii dinjii shranaazhik juk dząą nakhwandaa nadhat, ts'ą' nǫh'in. Jesus Cross kat gadhohtsak ts'ą' dǫǫhkhwąįį. Gąą Vit'eegwijyąhchy'aa niinjik nąįį tee gwats'an gwandaii neeyiłtsąįį.
10 Saibam os senhores e todo o povo de Israel que ele foi curado pelo nome de Jesus Cristo, o nazareno, a quem os senhores crucificaram, mas a quem Deus ressuscitou dos mortos.
11 Jii t'ee Jesus veenjit jyąhts'ą' gwadanakhwatł'oo,
11 Pois é a respeito desse Jesus que se diz: ‘A pedra que vocês, os construtores, rejeitaram se tornou a pedra angular’.
12 Dzaa nankak Jesus voozhri' zhit gwizhrįh neediirahahshii goo'aii. Vit'eegwijyąhchy'aa, nihky'aa nankak datthak gwizhit dinjii ch'ihłak gaa neediihahshii gwiłtsąįį kwaa.” Peter jyaa goovahnyąą.
12 Não há salvação em nenhum outro! Não há nenhum outro nome debaixo do céu, em toda a humanidade, por meio do qual devamos ser salvos”.
13 Peter, John haa łyaa geegavoltin kwaa gąą nihk'it gąąnjat kwaa haa ginkhii. Kwaiik'it k'eedeegwaadhat ts'an nilįį nąįį eenjit łyaa geegagoolii kwaa gwik'it gininjich'agahthat. Akhai' łyaa Jesus haa t'iginchy'a' gavaagiindaii.
13 Quando os membros do conselho viram a coragem de Pedro e João, ficaram admirados, pois perceberam que eram homens comuns, sem instrução religiosa formal. Reconheceram também que eles haviam estado com Jesus.
14 Dinjii shrineegiinlik goovaanadhat gąąh'in, geenjit deegiheenjyaa gaagiindaii kwaa.
14 Mas não havia nada que pudessem fazer, pois o homem que tinha sido curado estava ali diante deles.
15 Jii geh'an, “Jii zheh gwats'an cheekhwajyaa!” dzaa kwaiik'it gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį nąįį googahnyąą. Ąįįtł'ęę nihłihtee ts'ą' gwintł'oo geenjit nihłaa giginkhii.
15 Assim, ordenaram que Pedro e João fossem retirados da sala do conselho e começaram a discutir entre si.
16 “Jii dinjii nąįį deegooreheelyaa? Łyaa gwigwee'in gwintsii t'igii'in, akwat nats'ahts'ą' goodirihęę'aa. Jerusalem gwizhit gwich'įį nąįį datthak jii ch'adąį' hee gaagiindaii, ts'ą' duuyeh jyaa digiizhik kwaa gwinyąą.
16 “Que faremos com esses homens?”, perguntavam uns aos outros. “Não podemos negar que realizaram um sinal, como todos em Jerusalém sabem.
17 Zhyąą goorǫhjat ts'ą' chan ch'ihłok Jesus eenjit dinjii haa googwahaandak kwaa goorohtsyaa. Ąįįts'ą' ch'adanh gwich'in nąįį giiyeenjit neegweheetth'ak kwaa eenjit.” jyaa dinihłagaanyąą.
17 Mas, para evitar que espalhem sua mensagem, devemos adverti-los de que não falem nesse nome a mais ninguém.”
18 Ąįįtł'ęę Peter, John haa nihdineegogąhchįį, “Dinjii ch'ihłak gąą juk gwats'an Jesus eeneech'ahohchyaa ts'ą' veegwahoondak kwaa!” googahnyąą.
18 Então os chamaram de volta e ordenaram que nunca mais falassem nem ensinassem em nome de Jesus.
19 Peter, John haa jyaa googahnyąą, “Juk dząą Vit'eegwijyąhchy'aa vandah, Vit'eegwijyąhchy'aa deediinahnyąą gwik'eegwarahahthat akwat nakhwan deediinohnyąą, ąįį gwik'eegwarahahthat? Ąįį nakhwakhai' giky'uunjii.
19 Pedro e João, porém, responderam: “Os senhores acreditam que Deus quer que obedeçamos a vocês, e não a ele?
20 Gąą diikhwan, jidii tr'agwah'ya' akwat tr'igwiitth'ak, ąįį geegwaraandak duuyeh akharagoonyąą t'oonchy'aa.”
20 Não podemos deixar de falar do que vimos e ouvimos!”.
21 Ąįįtł'ęę chan gwintł'oo goozhit najat neegiin'ąįį ts'ą' gooneegiinjik. Dinjii neehidik kwaa ąįį neehidik neegiłtsąįį geenjit googwarahąąhshii giveenjit gogogwąh'ąįį kwaa. Dinjii nąįį datthak Vit'eegwijyąhchy'aa deegihił'ee geh'an.
21 Os membros do conselho fizeram novas ameaças, mas, por fim, os soltaram. Não sabiam como castigá-los sem provocar um tumulto, visto que todos louvavam a Deus pelo ocorrido,
22 Jii dinjii Vit'eegwijyąhchy'aa t'aih k'iighai' nihidik neehoodlit t'ee 40 years gwandaa nilįį t'agahnyąą.
22 pois o aleijado que havia sido curado milagrosamente tinha mais de quarenta anos de idade.
23 Nijin gooneegiinjik dąį', khants'ą' gwik'injiighit nąįį ts'eegoohoojil. Ch'anjaa kįh dilk'ii ąįįts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį nats'ąą deegavahnyąą datthak gavaa gwagwaandak
23 Assim que foram libertos, Pedro e João voltaram ao lugar onde estavam os outros irmãos e lhes contaram o que os principais sacerdotes e líderes tinham dito.
24 Nijin gwik'injiighit nąįį datthak geenjit gwigwiitth'ak dąį', datthak khaihłok geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' khagigideedi', ts'ą' jyaa diginyąą, “K'eegwiichy'aa datthak geenjit Vit'eegwijyąhchy'aa inlii. Zhee kat, nankak, chųų choh haa datthak gwizhit goodlii iłtsąįį inlii.
24 Ao ouvir o relato, todos os presentes levantaram juntos a voz e oraram a Deus: “Ó Soberano Senhor, Criador dos céus e da terra, do mar e de tudo que neles há,
25 Diitsii David nakhwatsyaa nilįį ąįį Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' nakhweenjit ginkhe' dąį' jii jyaa dinyąą,
25 falaste muito tempo atrás pelo Espírito Santo, nas palavras de nosso antepassado Davi, teu servo: ‘Por que as nações se enfureceram tanto? Por que perderam tempo com planos inúteis?
26 Jii nankak k'eedeegwaadhat choh
26 Os reis da terra se prepararam para guerrear; os governantes se uniram contra o Senhor e contra seu Cristo’.
27 “Jii łyaa gwik'it t'igwiizhik, gaagwiindaii. Ąįįts'ą' Nidinji' shroodiinyąą Jesus, dinjii neehahshii heelyaa geenjit thok videegwadǫǫhkii. Jii kwaiik'it gwachoh gwizhit Herod Antipas, ts'ą' Pontius Pilate, Jews gwich'in nąįį, Jews nilįį kwaa nąįį haa łigiiljil, “Tr'ahahkhwaa!” giiyahnyąą eenjit.
27 “De fato, isso aconteceu aqui, nesta cidade, pois Herodes Antipas, o governador Pôncio Pilatos, os gentios e o povo de Israel se uniram contra Jesus, teu santo Servo, a quem ungiste.
28 Deenaa dąį' nats'ahts'ą' deegwehee'yaa gavaiinyąą chy'ąą. Ąįį łąą gwik'it t'igee'ya'.
28 Tudo que fizeram, porém, havia sido decidido de antemão pela tua vontade.
29 K'eegwaadhat, juk diigahąąhjat eenjit jyaa diigahnyąą, ąįį gavoodǫǫhk'įį. Nitsyaa nąįį tr'inlii geh'an diits'iinyąą gwiizhik tr'ahąąnjat kwaa ts'ą' niginjik eegwarahaandak.
29 E agora, Senhor, ouve as ameaças deles e concede a teus servos coragem para anunciar tua palavra.
30 Nidinji' shroodiinyąą Jesus vat'aii k'iighai' iłts'ik nąįį nizįį neeheelyaa ąįįts'ą' gwigwii'in ts'ą' geegagoolii kwaa gwitr'it t'agwahaa'yaa.” Peter khadigeedi' ts'ą' jyaa nyąą.
30 Estende tua mão com poder para curar, e que sinais e maravilhas sejam realizados por meio do nome de teu santo Servo Jesus”.
31 Khagigidiinjii gigiinjik tł'ęę zhat giilk'ii gwiizhit khan hee zheh datthak gwaatrat nagwaanąįį. Ąįįts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą datthak goozhit t'iizhik k'iighai', gąąnjat kwaa haa Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eegwagwaandak.
31 Depois dessa oração, o lugar onde estavam reunidos tremeu, e todos ficaram cheios do Espírito Santo e pregavam corajosamente a palavra de Deus.
32 Dinjii juu gwik'injiighit nąįį datthak nihk'it ninjich'agadhat ts'ą' digidrii zhit deegwehee'yaa giindhan, ąįį łyaa gwik'it t'igii'in. Ch'ihłak gąą gootee adan zhrįh dak'aiich'ii t'aahchy'aa kwaa. Jidii gii'įį datthak khaihłok t'eegaahchy'aa.
32 Todos os que creram estavam unidos em coração e mente. Não se consideravam donos de seus bens, de modo que compartilhavam tudo que tinham.
33 Nijin Tr'ihił'e' nąįį, “Diik'eegwaadhat Jesus neegwiindaii!” ginyąą ts'ą' t'aih nint'aii haa gwagwąąh'ya' ts'ą' geegwagwaandak. Vit'eegwijyąhchy'aa vich'eegoonzhrii haa gwintsii goots'inyąą.
33 Com grande poder, os apóstolos davam testemunho da ressurreição do Senhor Jesus, e sobre todos eles havia grande graça.
34 — ausente —
34 Entre eles não havia necessitados, pois quem possuía terras ou casas vendia o que era seu
35 — ausente —
35 e levava o dinheiro aos apóstolos, para que dessem aos que precisavam de ajuda.
36 Ąįįts'ą' Cyprus nahkat gwats'an dinjii ch'ihłak, Joseph oozhii, giinkhih Levite nąįį ts'an deedhaa nilįį. Tr'ihił'e' nąįį, giiyoozhri' niłtsąįį Barnabas giiyahnyąą. (Dinjii tr'igwidii k'it t'inchy'aa nąįį shoo nilįį ąhtsii gwinyąą t'igwinyąą).
36 José, a quem os apóstolos deram o nome Barnabé, que significa “Filho do encorajamento”, era da tribo de Levi e tinha nascido na ilha de Chipre.
37 Adan t'ee gook'it gwanzhįh deehk'it gwii'įį gwintł'inlii ąįį t'įį larąą oonjik ts'ą' Tr'ihił'e' nąįį antł'eeyinlii.
37 Ele vendeu um campo que possuía e entregou o dinheiro aos apóstolos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.