Atos 28

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Datthak diigwiinjik kwaa ts'ą' nijin teeghaii teeraajil dąį', zhat dinjii nąįį, “Jii njuu t'ee Malta oozhii t'inchy'aa.” diigahnyąą.
1 Uma vez em terra, verificamos que a ilha se chamava Malta.
2 Łyaa gwinzii diits'ą' t'igii'in. Łyaa gwiink'oo ts'ą' ąhtsin gwiizhik, diineenjit gwigwiiłk'in. “Datthak kǫ' haa needooghwaii.” diigahnyąą.
2 Os nativos nos trataram com singular humanidade, porque, acendendo uma fogueira, acolheram a todos nós por causa da chuva que caía e por causa do frio.
3 Paul traa teegwįłjik, keeyeheelyaa eenjit. Kiiyinlii, akhai' vats'an gyųų yanli' dha'aa, kǫ' haa nindhaa geh'an. Ąįįts'ą' vanli' ts'an neeyeets'ąįį. none|src="CN02049B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 28.3"
3 Tendo Paulo ajuntado e atirado à fogueira um feixe de gravetos, uma víbora, fugindo do calor, prendeu-se na mão dele.
4 Ąįį njuu kat gwich'in nąįį nijin giiyąąh'in dąį' t'iginyąą, “Jii dinjii łyaa dinjii aghan nilįį. Googaa teenahoonii kwaa, gąą juk t'ee łyaa zhyąą niheedhaa, dinjii aghan nilįį geh'an.” jyaa nihłagaanyąą.
4 Quando os nativos viram a víbora pendurada na mão de Paulo, disseram uns aos outros: — Certamente este homem é assassino, porque, salvo do mar, a Justiça não o deixa viver.
5 Ąįį gwiizhik danli' haa yankeeheelnaii ts'ą' kit'aanaii. Ąįį gąą vigwiinjik kwaa.
5 Porém ele, sacudindo a víbora no fogo, não sofreu mal nenhum.
6 Zhyąą zhat nigiilzhii ts'ą' giiyąąh'in. “Dąhthee vanli' nazhal haadhal, ts'ą' chan neet'eehaadhal ts'ą' niheedhaa li', jii ch'ihłak t'iheenjyaa.” giiyuunyąą. Łyaa ninghyuk nigiiyuul'in, gąą k'eegwiichy'aa t'iinjii kwaa. Jii geh'an ch'ijuk ts'ąįį chan, gininjich'agahthat. “Duulee vit'eegwijyąhchy'aa nilįį t'inchy'aa gwich'in.” jyaa chan nihłagaanyąą.
6 Mas eles esperavam que Paulo viesse a inchar ou a cair morto de repente. Depois de muito esperar, vendo que nada de anormal lhe acontecia, mudando de opinião, diziam que ele era um deus.
7 Jii njuu ts'ą' k'eedeegwaadhat nilįį, Publius oozhii, zhat geeghaih ninghit kwaa vizheh goo'aii. “Izhik gwats'ą' hohjyaa.” diinahnyąą. Ąįį gwik'it t'igwiizhik. Drin tik gąhkhyuk vaagwiriinch'į'. Ąįįts'ą' łyaa gwinzii diits'ą' t'ii'in.
7 Perto daquele lugar havia um sítio que pertencia ao homem principal da ilha, chamado Públio, o qual nos recebeu e hospedou com muita bondade durante três dias.
8 Vizheh ants'ą' geegwiidii ąįį gwizhit viti' iłts'ik ts'ą' ichehk'it gwakat t'inchy'aa. Vavat t'igwin'ee ts'ą' ts'ik nindhaa chan di'įį. Paul vats'ą' giinzhii, yahąąh'yaa eenjit. Ąįįtł'ęę yiki' k'ąą naanjik ts'ą' yeenjit khagideedi'. Ąįį haa veenjit gwinzii neegahoodlit.
8 Aconteceu que o pai de Públio estava enfermo de disenteria, ardendo em febre. Paulo foi visitá-lo e, orando, impôs-lhe as mãos, e o curou.
9 Nijin dinjii datthak ąįį gwigwiitth'ak dąį', ąįį njuu kat gwats'an iłts'ik nąįį datthak diits'ą' nigiinlii. Ąįį nąįį datthak shrineegaazhik.
9 À vista deste acontecimento, os demais enfermos da ilha vieram e foram curados,
10 Ąįįtł'ęę dinjii datthak łyaa k'aiich'ii lęįį diits'an giłtsąįį. Ąįįtł'ęę nijin tr'ihchoo haa neeraheedaa goo'aii dąį', jidii vit'eegwaahchy'aa datthak diits'an giłtsąįį, ąįį tr'ihchoo zhit diineenjit gwizhit datthak gwigwiinlii.
10 os quais nos distinguiram com muitas honrarias; e, tendo nós de prosseguir viagem, nos puseram a bordo tudo o que era necessário.
11 Shreenanh tik (3 months) gąhkhyuk Malta njuu kat t'igwinchy'a'. Ąįįtł'ęę Alexandria kwaiik'it gwachoh gwats'an tr'ihchoo alaa, ąįį zhit tr'iinjil ts'ą' gihłeerahoojil. Ąįį tr'ihchoo khaii datthak zhat dhitin, ąįį haa t'igwii'in. Ąįį tr'ihchoo voozhri' “Vit'eegwijyąhchy'aa neekwąįį nihłigwigwiich'in.” oozhii.
11 Três meses depois, embarcamos num navio de Alexandria, que tinha passado o inverno na ilha. O navio tinha por emblema os deuses gêmeos Castor e Pólux.
12 Izhik gwats'an Syracuse kwaiik'it gwachoh k'eeriidal. Izhik drin tik tr'aak'į'.
12 Chegando a Siracusa, ficamos ali três dias.
13 Izhik gwats'an tr'ihchoo haa neerahoojil, ąįįts'ą' Rhegium kwaiik'it gwachoh k'eeriidal. Gęhdaa drin nijin yeedihjyaa hiłtr'aii dąį', zhat gwats'an neerahoojil. Drin neekwąįį gąhkhyuk tr'iinjil, tł'ęę Puteoli kwaiik'it k'eeriidal.
13 Dali, navegando ao longo da costa, chegamos a Régio. No dia seguinte começou a soprar o vento sul e, em dois dias, chegamos a Putéoli,
14 Izhik dinjii lat nąįį Jesus k'injigiighit nąįį agwarąh'ąįį. “Drin k'ideetit ch'ihłak diihaa gohch'įį.” diigahnyąą. Ąįįts'ą' gwik'it t'igwiizhik. Ąįįtł'ęę izhik gwats'an Rome kwaiik'it gwachoh gwats'ą' nahkat tąįį gwinjik tr'ahaajil.
14 onde encontramos alguns irmãos que nos pediram que ficássemos com eles sete dias; e foi assim que nos dirigimos a Roma.
15 Diichaa Jesus k'injigiighit zhit lat nąįį zhat Rome kwaiik'it gwachoh gwizhit t'inchy'aa nąįį gwi'ęę goots'ą' tr'eedaa, gwinyąą gwigwiitth'ak. Ąįį tąįį gwinjik gwi'ęę Appius Forum kwaiik'it ts'ą' Tr'igwich'įį Zheh Tik kwaiik'it haa gwats'ą' diidagahaajil. Nijin Paul gavąąh'in dąį', łyaa shoo nilįį. ts'ą' gooveenjit Vit'eegwijyąhchy'aa, mahsį' ahnyąą.
15 Tendo ali os irmãos ouvido notícias nossas, vieram ao nosso encontro até a Praça de Ápio e as Três Vendas. Ao vê-los, Paulo deu graças a Deus e sentiu-se mais animado.
16 Nijin Rome kwaiik'it gwachoh k'eeriidal dąį', Paul niveet'ah'in ch'ihłak yak'ąąhtii ąįį ch'iitsii tły'ah haa vigin oohohchaa, haa dizheh gwich'įį giits'an gwah'įį.
16 Uma vez em Roma, Paulo recebeu permissão para morar por sua conta, tendo em sua companhia o soldado que o guardava.
17 Drin tik ąįį kwaiik'it gwizhit dhidii Ąįįtł'ęę, Jews k'eedeegwaadhat nilįį nąįį datthak, “Shaa łagoojyaa.” nyąą, goots'ą' giheehkhyaa eenjit. “Shalak nąįį, k'eegwiichy'aa ch'ihłak gwiizųų haa gwich'in nąįį ts'ą' t'ishi'ya' kwaa. Ąįįts'ą' diitsii nąįį ky'aa gwįįhdaii, ąįį chan łee gwaałnaii kwaa. Googaa Jerusalem gwizhit sharoonjik, ąįįts'ą' Rome k'eedeegwaadhat nąįį (Emporer) intł'eesharąhchįį.
17 Três dias depois, ele convocou os principais dos judeus. Quando estavam reunidos, Paulo disse: — Meus irmãos, apesar de nada ter feito contra o povo ou contra os costumes paternos, vim preso desde Jerusalém, entregue nas mãos dos romanos.
18 Rome k'eedeegwaadhat nąįį shagoahkat gąą jidii eenjit nihihthaa gogogwąh'ąįį kwaa. Ąįį geh'an ‘vineeroonjii,’ shagoonyąą.
18 Estes, depois de me interrogarem, quiseram soltar-me, porque não encontraram em mim nenhum crime passível de morte.
19 Gąą Jews nilįį nąįį shineeriinjii, geet'igiindhan kwaa. Ąįį geh'an “Rome k'eedeegwaadhat choh shoohahkat.” jiinyą'. Gąą k'eegwiichy'aa gwiizųų haa shik'it t'inchy'aa nąįį eenjit giihkhe' kwaa.
19 Diante da oposição dos judeus, fui obrigado a apelar para César, não tendo eu, porém, nada de que acusar o meu povo.
20 Ąįį geenakhwaagwahaaldak ts'ą' nakhwaa gihihkhyaa eenjit, juk drin nakhwan keegiihkhe'. Ąįį juu nakhwan Israel gwich'in niyuul'in chy'ah, ąįį juk yik'injiighit. Ąįį geh'an jii ch'iitsii tły'ah juk shakat dhidlii.” jyaa Jews k'eedeegwaadhat nąįį ahnyąą.
20 Foi por isto que pedi para vê-los e para falar com vocês; porque é pela esperança de Israel que estou preso com esta corrente.
21 “Jews Judea nahkat gwizhit t'inchy'aa nąįį ts'an dęhtły'aa ch'ihłak gąą neenjit diits'ą' ch'adaraantł'oo kwaa. Ąįį gąą Jews nąįį zhat gwats'an dząą nineedal nąįį tee gwats'an ch'ihłee gąą neegwagwaandak kwaa.
21 Então eles lhe disseram: — Nós não recebemos da Judeia nenhuma carta que falasse a respeito de você. Também não veio qualquer dos irmãos que nos anunciasse ou dissesse algo de mau a seu respeito.
22 Gąą izhik gwa'an datthak dinjii Jesus k'injigiighit nąįį eenjit shoo ginlii kwaa. Nan t'ee Jesus k'injigiighit nąįį tee zhat inlii, ąįį gaagwiindaii. Jii deeyiindhan geenjit narootth'ak gwiindhan.” Jews k'eedeegwaadhat nilįį nąįį yahnyąą.
22 Mas gostaríamos de ouvir o que você pensa, porque sabemos que em todos os lugares essa seita é contestada.
23 Ąįįtł'ęę ‘chan nijin drin łineerąhaadaa,’ ginyąą izhik gideegwigwiiłkįį. Ąįį drin zhit nineegwiidhat dąį', nijin Paul t'inchy'aa, izhik dinjii lęįį nąįį łineeljil. Izhik nats'ahts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee eenjit drin datthak gavaa ginkhe'. Moses va-law chan juu Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilįį nąįį gwadąąntł'oo gwats'an łyaa gwinzii Jesus eenjit gavaa gwaandak. Łyaa Christ nilįį, giik'injiheedaa ji' eenjit, jii t'ee Jews nąįį niyuul'in chy'aa nilįį t'inchy'aa.
23 Tendo eles marcado um dia, foram em grande número ao encontro de Paulo no lugar onde ele residia. Então, desde a manhã até a tarde, lhes fez uma exposição em testemunho do Reino de Deus, procurando persuadi-los a respeito de Jesus, tanto pela Lei de Moisés como pelos Profetas.
24 Goolat nąįį deenyąą giik'injindhat, gąą goolat nąįį giik'injindhat kwaa.
24 Houve alguns que ficaram persuadidos pelo que Paulo dizia; outros, porém, continuaram incrédulos.
25 Ąįį juu yik'injindhat kwaa nąįį neegahoojil, khan zhat gihłeegahoojil ts'ą' ch'ats'ą' t'inihłagaanyąą. Paul jii jyaa nyąą geenjit jii ginjik kwaii, “Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' Isaiah diitsii nąįį haa gwaandak. Ąįį gwinzii t'iinyą'.
25 E, havendo discordância entre eles, começaram a ir embora. Mas, antes que saíssem, Paulo disse estas palavras: — Bem falou o Espírito Santo aos pais de vocês, por meio do profeta Isaías, quando disse:
26 Vit'eegwijyąhchy'aa Isaiah jyąhts'ą' gwidiintł'oo ahnyąą, gwik'it gwadąąntł'oo.
26 “Vá a este povo e diga: Ouvindo, vocês ouvirão e de modo nenhum entenderão; vendo, vocês verão e de modo nenhum perceberão.
27 Jii dinjii nąįį gooki' dach'at geh'an.
27 Porque o coração deste povo está endurecido; ouviram com os ouvidos tapados e fecharam os olhos; para não acontecer que vejam com os olhos, ouçam com os ouvidos, entendam com o coração, se convertam e sejam por mim curados.”
28 “Juk gwats'an Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį ts'ą', ts'ąįį Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eegwarahaandak, gootr'agwaanduu gwats'an neegeheezhii ji', eenjit. Łyaa shagwahaaky'aa gwizhrįh gaashandaii. Izhik łyaa gaakhwandaii nakhwaihnyąą.” Paul Jews nąįį ahnyąą.
28 E Paulo concluiu: — Portanto, fiquem sabendo que esta salvação que Deus oferece foi enviada aos gentios. E eles a ouvirão.
29 (Nijin jyaa diinyą' tł'ęę, Jews nąįį gihłeehoojil, gwintł'oo ch'ats'ą' t'inihłagaanyąą haa.)
29 [Ditas estas palavras, os judeus foram embora, tendo entre si grande discussão.]
30 Neegwiidhat neekwąįį (2 years) gąhkhyuk zheh veerigwił'ąįį izhit gwich'įį. Juu yąąh'in datthak yeenjit łyaa shoo nilįį.
30 Durante dois anos, Paulo permaneceu na sua própria casa, que tinha alugado, onde recebia todos os que o procuravam.
31 Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee eenjit khit dinjii gǫąąhtan. Ąįįts'ą' K'eegwaadhat Jesus Christ chan eech'ǫąąhtan. Naajat kwaa haa nats'ąą goiihkhyaa niindhan gwik'it ginkhii. Dinjii ch'ihłak gąą jyąhts'ą' giheehkhyaa kwaa yahahtsyaa kwaa.
31 Pregava o Reino de Deus, e, com toda a ousadia, ensinava as coisas referentes ao Senhor Jesus Cristo, sem impedimento algum.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.