Atos 23

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Paul datthak gwinzii gavąąh'in, “Shalak Israel nąįį, shiyinji' łyaa nizįį juk drin gwats'ą' nats'ąą Vit'eegwijyąhchy'aa ndaagwįįhdaii geenjit.” Paul gavahnyąą.
1 Paulo olhou fixamente para o conselho dos líderes do povo e disse: “Irmãos, tenho vivido diante de Deus com a consciência limpa”.
2 Ąįįtł'ęę ndak khii giinkhih choh, Ananias oozhii, Paul eeghaii dinjii nadhat jyaa dahnyąą, “Vighit gwiint'an!” yahnyąą. Ąįįtł'ęę yeeyint'an.
2 No mesmo instante, o sumo sacerdote Ananias ordenou aos que estavam perto de Paulo que lhe dessem um tapa na boca.
3 “Dinjii, Vit'eegwijyąhchy'aa nagwahąhshįį, nizįį inlii adaan'įį! Izhik dhindii ts'ą' Law k'iighai' shoohahkat geenjit, gaa nijin tr'oont'an diinyąą dąį' Law łeedǫhnaii!” Paul yahnyąą.
3 Então Paulo lhe disse: “Deus o ferirá, seu grande hipócrita! Que espécie de juiz é o senhor, desrespeitando a lei ao mandar me agredir dessa forma?”.
4 “Łyaa Vit'eegwijyąhchy'aa eenjit ndak khii giinkhih choh eenjit gwiizųų ginkhii gaanandaii.” ch'ihłee zhat vats'ąįį nadhat Paul ahnyąą.
4 Os que estavam perto de Paulo lhe disseram: “Você ousa insultar o sumo sacerdote de Deus?”.
5 “Shalak Israel nąįį, ąįį dinjii ndak khii giinkhih choh nilįį ginkhii t'igwinyąą, ts'ą' gaashandaii kwaa łee. Ts'ą' Dęhtły'aa Choh zhit gwadanakhwatł'oo ts'ą' jyaa digwinyąą, ‘Nakhwa gwich'in eenjit kįh nilįį nąįį eenjit tr'agwaanduu gohkhyaa shrǫ'!’” Paul yahnyąą.
5 “Irmãos, não sabia que ele era o sumo sacerdote”, respondeu Paulo. “Pois as Escrituras dizem: ‘Não fale mal de suas autoridades’.”
6 Ąįį dinjii nąįį zhat nihłaa łigiiljil dąį' goolat nąįį Sadducees deenyąą gwik'injigijii, goolat nąįį chan Pharisee deenyąą gwik'injigijii. Ąįį łyaa Paul gaandaii. Jii geh'an, “Shįį Pharisee ihłįį. Shiti' chan Pharisee nilįį. Juk dząą shoohkat, Vit'eegwijyąhchy'aa dinjii niinjik nąįį gwandaii neehahtsyaa gwik'injihkhit dihnyąą geh'an.” gwintł'oo azhral ts'ą' jyaa dagavahnyąą.
6 Sabendo Paulo que alguns membros do conselho dos líderes do povo eram saduceus e outros fariseus, gritou: “Irmãos, sou fariseu, como eram meus antepassados! E estou sendo julgado por causa de minha esperança na ressurreição dos mortos!”.
7 Nijin jyaa diinyą', Ąįįtł'ęę juu Sadducee ky'aa gwik'injijii nąįį ąįįts'ą' Pharisee ky'aa gwik'injijii nąįį ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą. Nats'ahts'ą' gwik'injigijii gwiky'ąą' nihłehts'įį nigiinjil gaadlit.
7 Quando Paulo disse isso, o conselho se dividiu, fariseus contra saduceus,
8 (Pharisee nąįį dinjii niinjik chan neegweheendaii gwik'injigijii. Ąįįts'ą' zheekat gwich'in gwanlii, ąįįts'ą' ch'anky'aa haa gwanlii gwik'injigiighit. Gąą Sadducee nąįį jii ch'ihłak gąą gwik'injigijii kwaa.)
8 pois os saduceus afirmam não haver ressurreição, nem anjos, nem espíritos, mas os fariseus creem em todas essas coisas.
9 Datthak ts'ą' gazhral haa ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą. Ąįįtł'ęę Law eech'ǫąąhtan nąįį, Pharisee ky'aa gwik'injijii nąįį ndak nineegeejil, Paul eenjit giginkhii, “Jii dinjii tr'agwaanduu t'ii'in veenjit gwagwarah'ąįį kwaa. Duulee ch'anky'aa nizįį ts'ą' zheekat gwich'in haa ch'ihłee yits'ą' ginkhii.” ginyąą.
9 Houve grande alvoroço. Alguns dos mestres da lei que eram fariseus se levantaram e começaram a discutir energicamente. “Não vemos nada de errado com este homem!”, gritavam. “Talvez um espírito ou um anjo tenha falado a ele!”
10 Nijin gwandaa ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą haa gwandaa gook'įį gwanlii gilii dąį', niveet'ah'in choh kįh dhidii łyaa naajat naanaii, duulee Paul khadigiheegal gavoonyąą. Jii geh'an diniveet'ah'in nąįį ts'ą' keeginkhe'. Zhit łigiiljil gwats'an Paul ǫhjii ts'ą', niveet'ah'in zheh nihdǫhchįį goovahnyąą.
10 A discussão ficou cada vez mais violenta, e o comandante teve medo de que Paulo fosse feito em pedaços. Assim, ordenou que os soldados o retirassem à força e o levassem de volta à fortaleza.
11 Nijin tǫǫ goodlit dąį', K'eegwaadhat, Paul eeghaii nadhat ts'ą' jyaa yahnyąą, “Noonjat shrǫ'! Dząą Jerusalem gwizhit sheegwandak gwik'it Rome kwaiik'it gwachoh gwizhit chan sheegwahaandak t'oonchy'aa.” Paul ahnyąą.
11 Naquela noite, o Senhor apareceu a Paulo e disse: “Tenha ânimo, Paulo! Assim como você testemunhou a meu respeito aqui em Jerusalém, deve fazê-lo também em Roma”.
12 Gęhdaa vanh Jews lat nąįį nihłaa łigiiljil, gwint'aii nihłaa khanideegidiin'ąįį nats'ahts'ą' Paul gahaahkhwaa ji' eenjit. “Dąhthee Paul tr'ahahkhwaa gwats'ą' ch'arehee'aa kwaa ts'ą' chųų chan tr'iheenjyaa kwaa!” jyaa nihłagaanyąą.
12 Na manhã seguinte, alguns judeus se juntaram para conspirar, jurando solenemente que não comeriam nem beberiam antes de matar Paulo.
13 Datthak ts'ą' zhat nihłaa gwinzii gwigwiltsąįį nąįį 40 ndaat'ąąnchy'aa nąįį ginlii.
13 A conspiração envolveu mais de quarenta homens.
14 Ąįįtł'ęę giinkhih kįh dilk'ii nąįį ąįįts'ą' Jews ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį ts'ą' gahaajil, “Datthak nihłaa khanideech'iridii'ąįį dąhthee Paul tr'ahahkhwaa gwats'ą' datthak ch'arehee'aa kwaa ts'ą' chųų chan tr'iheenjyaa kwaa.
14 Foram aos principais sacerdotes e aos líderes do povo e lhes disseram: “Juramos solenemente, sob pena de castigo divino, que não comeremos nem beberemos antes de matar Paulo.
15 Jii geh'an, nakhwan datthak ts'ą' k'eedeegwaadhat nąįį niveet'ah'in kįh dhidii choh oohkat, nihkaa chan Paul nakhwęhdaa nineehahchyaa ji' geenjit. Oohkat ji' dząą k'eeheedik, ąįį gwehkįį tr'ahahkhwaa.” jyaa ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį agahnyąą.
15 Agora peçam, vocês e o conselho dos líderes do povo, que o comandante traga Paulo de volta ao conselho. Finjam que os senhores desejam examinar o caso com mais detalhes. Nós o mataremos no caminho”.
16 Gąą Paul veejii vizhuu ąįį jyaa digihee'yaa ginyąą giveenjit gwiitth'ak. Jii geenjit niveet'ah'in nąįį zheh gwats'ą' haazhii, izhik nihdeiinzhii. Ąįįts'ą' deegihee'yaa datthak geenjit Paul haa gwaandak. none|src="CN02029B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 23.16"
16 Contudo, o sobrinho de Paulo, filho de sua irmã, soube do plano deles e foi à fortaleza contar a seu tio.
17 Ąįįtł'ęę Paul niveet'ah'in kįh dhidii tsal “Aanaii!” ahnyąą. “Jii tsyaa tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' nąąhchįį, k'eegwiichy'aa yaagwahaandak eenjit.” Paul yahnyąą.
17 Então Paulo mandou chamar um dos oficiais romanos e disse: “Leve este rapaz ao comandante. Ele tem algo importante para lhe contar”.
18 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii tsal, tsyaa tsal, niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' nąąhchįį. “Dinjii, Paul oozhii, zhee gwaazhrąįį dhidii, ‘Jii tsyaa tsal nats'ą' nąąhchįį,’ shahnyąą, k'eegwiichy'aa naagwahaandak eenjit.” Niveet'ah'in kįh tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ahnyąą.
18 O oficial o levou ao comandante e explicou: “O preso Paulo me chamou e pediu que eu trouxesse ao senhor este rapaz, pois ele tem algo a lhe contar”.
19 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii choh tsyaa tsal anli' oonjik ts'ą' tthan niyąąhchįį, “Juk jidii eenjit shaagoondak shǫįįnyąą?” niveet'ah'in kįh dhidii choh tsyaa tsal ahnyąą.
19 O comandante tomou o rapaz pela mão e o levou à parte. “O que você quer me dizer?”, perguntou.
20 Jews lat nąįį nihłaa gwinzii gwigwiłtsąįį nagoohaahkat ts'ą', “Nihkaa drin Paul gooheendal ts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį, Jews ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį haa ndaanigiihahchyaa eenjit. ‘Tseenjyaa Paul tr'oohaahkat eenjit,’ nagahaanjyaa. Gąą gooheets'it t'igiheenjyaa, ąįį geenjit gaanahaandaii.
20 O sobrinho de Paulo respondeu: “Alguns judeus pedirão que o senhor apresente Paulo diante da reunião do conselho amanhã, fingindo que desejam obter mais informações.
21 Gaa deeginyąą gook'injoiinghit shrǫ' dinjii 40 ndaat'ąąnchy'aa nąįį zhik gwa'an tąįį gwinjik shee'ii Paul gooheendal geenjit goh'it ch'agąą'įį. “Dahthee Paul gahaahkhwaa gwats'ą' ch'igihee'aa kwaa ts'ą' chųų chan giheejyaa kwaa ginyąą, ąįįts'ą' juk t'ee gwik'it t'igihee'yaa geenjit nagwagwil'in, akǫǫ geenjit dihinjyaa.” tsyaa tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ahnyąą.
21 Não acredite neles. Há mais de quarenta homens emboscados para matar Paulo. Juraram solenemente, sob pena de castigo divino, que não comeriam nem beberiam antes de matá-lo. Estão de prontidão, apenas esperando sua permissão”.
22 “Dinjii ch'ihłak gąą, jii deeshaiinyąą haa goondak shrǫ'!” niveet'ah'in kįh dhidii choh yahnyąą. Ąįįtł'ęę tsyaa tsal gihłeehił'e'.
22 O comandante despediu o rapaz e o advertiu: “Não deixe ninguém saber que você me contou isso”.
23 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in choh kįh dhidii niveet'ah'in kįh dhidii tsal neekwąįį ts'ą' keeginkhe', ts'ą' jyaa goovahnyąą, “Niveet'ah'in nąįį datthak shrohłii. Niveet'ah'in 470 kheihłan nagoovǫhłii, aiits'an 200 kheeghan ch'ok vitsii shrii giheelyaa, niveet'ah'in 70 nąįį łąįį choh kat nich'itsahthat ginlii, 200 nąįį zhyąą niveet'ah'in nilįį nąįį juk khaa 9 o'clock datthak ts'ą' Caesarea kwaiik'it gwats'ą' hohdaa eenjit.
23 Então o comandante chamou dois de seus oficiais e ordenou: “Preparem duzentos soldados para partir a Cesareia hoje às nove da noite. Levem também duzentos lanceiros e setenta soldados a cavalo.
24 Paul chan veenjit łąįį choh oohnjii yakat diheedyaa vigweheendal kwaa ts'ą' dąhthee k'eedeegwaadhat Governor Felix oozhii, ndaanarahahchyaa gwats'ą'.” niveet'ah'in kįh dhidii choh niveet'ah'in kįh dhidii tsal neekwąįį nąįį ahnyąą.
24 Providenciem um cavalo para Paulo e levem-no em segurança ao governador Félix”.
25 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii choh dęhtły'aa kat gwadąąntł'oo k'eedeegwaadhat Felix, ts'ą' niyahahchal eenjit. Izhit jyaa dinyąą,
25 Em seguida, escreveu a seguinte carta ao governador:
26 “K'eedeegwaadhat choh, Felix ts'ą', Shįį, Claudius Lysias ihłįį: Nidiveegoozų'.
26 “De Cláudio Lísias ao excelentíssimo governador Félix. Saudações.
27 Jews nąįį jii dinjii, Paul oozhii, goonjik, ąįį juk nats'ą' nahaałchyaa. Giihaahkhwaa, gąą Roman nilįį łee, viky'aljik dąį', shiniveet'ah'in oodhiijik, ąįį haa vats'ą' hoiizhii ts'ą' vak'ąąłti'.
27 “Este homem foi capturado por alguns judeus que estavam prestes a matá-lo quando cheguei com meus soldados. Ao ser informado de que ele era cidadão romano, transferi-o para um lugar seguro.
28 Jidii eenjit giiyuunjik gaashoondaii nihthan, ąįį geenjit Jews gook'eedeegwaadhat nąįį ęhdaa nąąłchįį.
28 Então levei-o diante do conselho supremo dos judeus para investigar o motivo das acusações.
29 Akhai' googwik'injigwiighit gwa-law eh'an t'igii'in łee gook'eeljik, ts'ą' dii-law łeełnaii t'ii'in kwaa geenjit dinjii zheegwaazhrąįį narahahchyaa akwat dinjii ęhdaa tr'igwirehee'aa k'it t'oonchy'aa kwaa.
29 Não demorei a descobrir que ele era acusado de algo relacionado à lei religiosa, sem dúvida nada que justificasse a pena de morte ou mesmo a prisão.
30 Nijin giihaahkhwaa eenjit datthak gwinzii nihłaa gwigwiltsąįį gwiihtth'ak dąį', gwagwahkhan nakhwats'ą' naałchįį t'inchy'aa. Juu Paul ts'į' t'inchy'aa nąįį jidii gwiizųų t'iizhik naagwagwahaandak geenjit nats'ą' nagooviilii t'oonchy'aa.”
30 Fui informado, porém, de uma conspiração para matá-lo e enviei-o de imediato ao senhor. Também informei aos acusadores que devem apresentar suas denúncias diante do senhor”.
31 Zhat tǫǫ gwiizhit niveet'ah'in nąįį Paul, Antipatris kwaiik'it gwachoh gwats'ą' giihiłchįį, niveet'ah'in kįh dhidii choh nats'ahts'ą' deegavaiinyą' gwik'it t'igiizhik.
31 Naquela noite, os soldados cumpriram as ordens que haviam recebido e levaram Paulo até Antipátride.
32 Izhik gwats'an gęhdaa drin niveet'ah'in nąįį łąįį choh kat diilk'ii nąįį zhrįh Paul haa Caesarea kwaiik'it gwats'ą' gahaajil ts'ą' niveet'ah'in neehiidal nąįį datthak k'ineegiidal ts'ą' k'iinjik neegahoojil.
32 Voltaram à fortaleza na manhã seguinte, enquanto a cavalaria prosseguiu com ele.
33 Nijin niveet'ah'in łąįį choh kat adaa nąįį Caesarea k'eegiidal dąį', dęhtły'aa k'eedeegwaadhat Felix, nitł'eegąhtsuu. Ąįį haa Paul giiyintł'ąhchįį.
33 Quando chegaram a Cesareia, apresentaram Paulo e a carta ao governador Félix.
34 Nijin k'eedeegwaadhat Felix dęhtły'aa nah'ya' dąį', yuahkat, “Nijin shrit nankak gwats'an inlii?” yahnyąą. “Cilicia nahkat gwats'an ihłįį.” Paul yahnyąą.
34 O governador leu a carta e perguntou a Paulo de que província ele era. “Da Cilícia”, respondeu Paulo.
35 “Juu gwiizųų neeginkhii nąįį nijin dząą k'eegiidal ji' hee, deehiinjyaa datthak noohaałky'aa.” jyaa Paul ahnyąą. Ąįįtł'ęę niveet'ah'in nąįį yeenjit deehee'yaa jyaa dahnyąą, “Herod Agrippa vizheh gwachoh gwats'ą' hohchįį. Izhik gwinzii vak'ǫǫhtii!” gavahnyąą.
35 “Ouvirei seu caso pessoalmente quando seus acusadores chegarem”, disse o governador. Em seguida, ordenou que Paulo fosse mantido na prisão do palácio que Herodes havia construído.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.