Atos 23
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVI
1 Paul datthak gwinzii gavąąh'in, “Shalak Israel nąįį, shiyinji' łyaa nizįį juk drin gwats'ą' nats'ąą Vit'eegwijyąhchy'aa ndaagwįįhdaii geenjit.” Paul gavahnyąą.
1 Paulo, fixando os olhos no Sinédrio, disse: "Meus irmãos, tenho cumprido meu dever para com Deus com toda a boa consciência, até o dia de hoje".
2 Ąįįtł'ęę ndak khii giinkhih choh, Ananias oozhii, Paul eeghaii dinjii nadhat jyaa dahnyąą, “Vighit gwiint'an!” yahnyąą. Ąįįtł'ęę yeeyint'an.
2 Diante disso o sumo sacerdote Ananias deu ordens aos que estavam perto de Paulo para que lhe batessem na boca.
3 “Dinjii, Vit'eegwijyąhchy'aa nagwahąhshįį, nizįį inlii adaan'įį! Izhik dhindii ts'ą' Law k'iighai' shoohahkat geenjit, gaa nijin tr'oont'an diinyąą dąį' Law łeedǫhnaii!” Paul yahnyąą.
3 Então Paulo lhe disse: "Deus te ferirá, parede branqueada! Estás aí sentado para me julgar conforme a lei, mas contra a lei me mandas ferir? "
4 “Łyaa Vit'eegwijyąhchy'aa eenjit ndak khii giinkhih choh eenjit gwiizųų ginkhii gaanandaii.” ch'ihłee zhat vats'ąįį nadhat Paul ahnyąą.
4 Os que estavam perto de Paulo disseram: "Você ousa insultar o sumo sacerdote de Deus? "
5 “Shalak Israel nąįį, ąįį dinjii ndak khii giinkhih choh nilįį ginkhii t'igwinyąą, ts'ą' gaashandaii kwaa łee. Ts'ą' Dęhtły'aa Choh zhit gwadanakhwatł'oo ts'ą' jyaa digwinyąą, ‘Nakhwa gwich'in eenjit kįh nilįį nąįį eenjit tr'agwaanduu gohkhyaa shrǫ'!’” Paul yahnyąą.
5 Paulo respondeu: "Irmãos, eu não sabia que ele era o sumo sacerdote, pois está escrito: ‘Não fale mal de uma autoridade do seu povo’ ".
6 Ąįį dinjii nąįį zhat nihłaa łigiiljil dąį' goolat nąįį Sadducees deenyąą gwik'injigijii, goolat nąįį chan Pharisee deenyąą gwik'injigijii. Ąįį łyaa Paul gaandaii. Jii geh'an, “Shįį Pharisee ihłįį. Shiti' chan Pharisee nilįį. Juk dząą shoohkat, Vit'eegwijyąhchy'aa dinjii niinjik nąįį gwandaii neehahtsyaa gwik'injihkhit dihnyąą geh'an.” gwintł'oo azhral ts'ą' jyaa dagavahnyąą.
6 Então Paulo, sabendo que alguns deles eram saduceus e os outros fariseus, bradou no Sinédrio: "Irmãos, sou fariseu, filho de fariseu. Estou sendo julgado por causa da minha esperança na ressurreição dos mortos! "
7 Nijin jyaa diinyą', Ąįįtł'ęę juu Sadducee ky'aa gwik'injijii nąįį ąįįts'ą' Pharisee ky'aa gwik'injijii nąįį ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą. Nats'ahts'ą' gwik'injigijii gwiky'ąą' nihłehts'įį nigiinjil gaadlit.
7 Dizendo isso, surgiu uma violenta discussão entre os fariseus e os saduceus, e a assembléia ficou dividida.
8 (Pharisee nąįį dinjii niinjik chan neegweheendaii gwik'injigijii. Ąįįts'ą' zheekat gwich'in gwanlii, ąįįts'ą' ch'anky'aa haa gwanlii gwik'injigiighit. Gąą Sadducee nąįį jii ch'ihłak gąą gwik'injigijii kwaa.)
8 ( Os saduceus dizem que não há ressurreição nem anjos nem espíritos, mas os fariseus admitem todas essas coisas. )
9 Datthak ts'ą' gazhral haa ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą. Ąįįtł'ęę Law eech'ǫąąhtan nąįį, Pharisee ky'aa gwik'injijii nąįį ndak nineegeejil, Paul eenjit giginkhii, “Jii dinjii tr'agwaanduu t'ii'in veenjit gwagwarah'ąįį kwaa. Duulee ch'anky'aa nizįį ts'ą' zheekat gwich'in haa ch'ihłee yits'ą' ginkhii.” ginyąą.
9 Houve um grande alvoroço, e alguns dos mestres da lei que eram fariseus se levantaram e começaram a discutir intensamente, dizendo: "Não encontramos nada de errado neste homem. Quem sabe se algum espírito ou anjo falou com ele? "
10 Nijin gwandaa ch'ats'ą' t'anihłagaanyąą haa gwandaa gook'įį gwanlii gilii dąį', niveet'ah'in choh kįh dhidii łyaa naajat naanaii, duulee Paul khadigiheegal gavoonyąą. Jii geh'an diniveet'ah'in nąįį ts'ą' keeginkhe'. Zhit łigiiljil gwats'an Paul ǫhjii ts'ą', niveet'ah'in zheh nihdǫhchįį goovahnyąą.
10 A discussão tornou-se tão violenta que o comandante teve medo que Paulo fosse despedaçado por eles. Então ordenou que as tropas descessem e o retirassem à força do meio deles, levando-o para a fortaleza.
11 Nijin tǫǫ goodlit dąį', K'eegwaadhat, Paul eeghaii nadhat ts'ą' jyaa yahnyąą, “Noonjat shrǫ'! Dząą Jerusalem gwizhit sheegwandak gwik'it Rome kwaiik'it gwachoh gwizhit chan sheegwahaandak t'oonchy'aa.” Paul ahnyąą.
11 Na noite seguinte o Senhor, pondo-se ao lado dele, disse: "Coragem! Assim como você testemunhou a meu respeito em Jerusalém, deverá testemunhar também em Roma".
12 Gęhdaa vanh Jews lat nąįį nihłaa łigiiljil, gwint'aii nihłaa khanideegidiin'ąįį nats'ahts'ą' Paul gahaahkhwaa ji' eenjit. “Dąhthee Paul tr'ahahkhwaa gwats'ą' ch'arehee'aa kwaa ts'ą' chųų chan tr'iheenjyaa kwaa!” jyaa nihłagaanyąą.
12 Na manhã seguinte os judeus tramaram uma conspiração e juraram solenemente que não comeriam nem beberiam enquanto não matassem Paulo.
13 Datthak ts'ą' zhat nihłaa gwinzii gwigwiltsąįį nąįį 40 ndaat'ąąnchy'aa nąįį ginlii.
13 Mais de quarenta homens estavam envolvidos nessa conspiração.
14 Ąįįtł'ęę giinkhih kįh dilk'ii nąįį ąįįts'ą' Jews ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį ts'ą' gahaajil, “Datthak nihłaa khanideech'iridii'ąįį dąhthee Paul tr'ahahkhwaa gwats'ą' datthak ch'arehee'aa kwaa ts'ą' chųų chan tr'iheenjyaa kwaa.
14 E, dirigindo-se aos chefes dos sacerdotes e aos líderes dos judeus, disseram: "Juramos solenemente, sob maldição, que não comeremos nada enquanto não matarmos Paulo.
15 Jii geh'an, nakhwan datthak ts'ą' k'eedeegwaadhat nąįį niveet'ah'in kįh dhidii choh oohkat, nihkaa chan Paul nakhwęhdaa nineehahchyaa ji' geenjit. Oohkat ji' dząą k'eeheedik, ąįį gwehkįį tr'ahahkhwaa.” jyaa ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį agahnyąą.
15 Agora, portanto, vocês e o Sinédrio peçam ao comandante que o faça comparecer diante de vocês com o pretexto de obter informações mais exatas sobre o seu caso. Estaremos prontos para matá-lo antes que ele chegue aqui".
16 Gąą Paul veejii vizhuu ąįį jyaa digihee'yaa ginyąą giveenjit gwiitth'ak. Jii geenjit niveet'ah'in nąįį zheh gwats'ą' haazhii, izhik nihdeiinzhii. Ąįįts'ą' deegihee'yaa datthak geenjit Paul haa gwaandak. none|src="CN02029B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 23.16"
16 Entretanto, o sobrinho de Paulo, filho de sua irmã, teve conhecimento dessa conspiração, foi à fortaleza e contou tudo a Paulo,
17 Ąįįtł'ęę Paul niveet'ah'in kįh dhidii tsal “Aanaii!” ahnyąą. “Jii tsyaa tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' nąąhchįį, k'eegwiichy'aa yaagwahaandak eenjit.” Paul yahnyąą.
17 que, chamando um dos centuriões, disse: "Leve este rapaz ao comandante; ele tem algo para lhe dizer".
18 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii tsal, tsyaa tsal, niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' nąąhchįį. “Dinjii, Paul oozhii, zhee gwaazhrąįį dhidii, ‘Jii tsyaa tsal nats'ą' nąąhchįį,’ shahnyąą, k'eegwiichy'aa naagwahaandak eenjit.” Niveet'ah'in kįh tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ahnyąą.
18 Assim ele o levou ao comandante. Então disse o centurião: "Paulo, o prisioneiro, chamou-me, pediu-me que te trouxesse este rapaz, pois ele tem algo para te falar".
19 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii choh tsyaa tsal anli' oonjik ts'ą' tthan niyąąhchįį, “Juk jidii eenjit shaagoondak shǫįįnyąą?” niveet'ah'in kįh dhidii choh tsyaa tsal ahnyąą.
19 O comandante tomou o rapaz pela mão, levou-o à parte e perguntou: "Que você tem para me dizer? "
20 Jews lat nąįį nihłaa gwinzii gwigwiłtsąįį nagoohaahkat ts'ą', “Nihkaa drin Paul gooheendal ts'ą' giinkhih kįh dilk'ii nąįį, Jews ch'anjaa kįh dilk'ii nąįį haa ndaanigiihahchyaa eenjit. ‘Tseenjyaa Paul tr'oohaahkat eenjit,’ nagahaanjyaa. Gąą gooheets'it t'igiheenjyaa, ąįį geenjit gaanahaandaii.
20 Ele respondeu: "Os judeus planejaram pedir-te que apresentes Paulo ao Sinédrio amanhã, sob pretexto de buscar informações mais exatas a respeito dele.
21 Gaa deeginyąą gook'injoiinghit shrǫ' dinjii 40 ndaat'ąąnchy'aa nąįį zhik gwa'an tąįį gwinjik shee'ii Paul gooheendal geenjit goh'it ch'agąą'įį. “Dahthee Paul gahaahkhwaa gwats'ą' ch'igihee'aa kwaa ts'ą' chųų chan giheejyaa kwaa ginyąą, ąįįts'ą' juk t'ee gwik'it t'igihee'yaa geenjit nagwagwil'in, akǫǫ geenjit dihinjyaa.” tsyaa tsal niveet'ah'in kįh dhidii choh ahnyąą.
21 Não te deixes convencer, pois mais de quarenta deles estão preparando uma emboscada contra Paulo. Eles juraram solenemente não comer nem beber enquanto não o matarem. Estão preparados agora, esperando que prometas atender-lhes o pedido".
22 “Dinjii ch'ihłak gąą, jii deeshaiinyąą haa goondak shrǫ'!” niveet'ah'in kįh dhidii choh yahnyąą. Ąįįtł'ęę tsyaa tsal gihłeehił'e'.
22 O comandante despediu o rapaz e recomendou-lhe: "Não diga a ninguém que você me contou isso".
23 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in choh kįh dhidii niveet'ah'in kįh dhidii tsal neekwąįį ts'ą' keeginkhe', ts'ą' jyaa goovahnyąą, “Niveet'ah'in nąįį datthak shrohłii. Niveet'ah'in 470 kheihłan nagoovǫhłii, aiits'an 200 kheeghan ch'ok vitsii shrii giheelyaa, niveet'ah'in 70 nąįį łąįį choh kat nich'itsahthat ginlii, 200 nąįį zhyąą niveet'ah'in nilįį nąįį juk khaa 9 o'clock datthak ts'ą' Caesarea kwaiik'it gwats'ą' hohdaa eenjit.
23 Então ele chamou dois de seus centuriões e ordenou-lhes: "Preparem um destacamento de duzentos soldados, setenta cavaleiros e duzentos lanceiros a fim de irem para Cesaréia esta noite, às nove horas da noite.
24 Paul chan veenjit łąįį choh oohnjii yakat diheedyaa vigweheendal kwaa ts'ą' dąhthee k'eedeegwaadhat Governor Felix oozhii, ndaanarahahchyaa gwats'ą'.” niveet'ah'in kįh dhidii choh niveet'ah'in kįh dhidii tsal neekwąįį nąįį ahnyąą.
24 Providenciem montarias para Paulo, e levem-no em segurança ao governador Félix".
25 Ąįįtł'ęę niveet'ah'in kįh dhidii choh dęhtły'aa kat gwadąąntł'oo k'eedeegwaadhat Felix, ts'ą' niyahahchal eenjit. Izhit jyaa dinyąą,
25 O comandante escreveu uma carta nestes termos:
26 “K'eedeegwaadhat choh, Felix ts'ą', Shįį, Claudius Lysias ihłįį: Nidiveegoozų'.
26 Cláudio Lísias, ao Excelentíssimo Governador Félix, Saudações.
27 Jews nąįį jii dinjii, Paul oozhii, goonjik, ąįį juk nats'ą' nahaałchyaa. Giihaahkhwaa, gąą Roman nilįį łee, viky'aljik dąį', shiniveet'ah'in oodhiijik, ąįį haa vats'ą' hoiizhii ts'ą' vak'ąąłti'.
27 Este homem foi preso pelos judeus, que estavam prestes a matá-lo quando eu, chegando com minhas tropas, o resgatei, pois soube que ele é cidadão romano.
28 Jidii eenjit giiyuunjik gaashoondaii nihthan, ąįį geenjit Jews gook'eedeegwaadhat nąįį ęhdaa nąąłchįį.
28 Querendo saber por que o estavam acusando, levei-o ao Sinédrio deles.
29 Akhai' googwik'injigwiighit gwa-law eh'an t'igii'in łee gook'eeljik, ts'ą' dii-law łeełnaii t'ii'in kwaa geenjit dinjii zheegwaazhrąįį narahahchyaa akwat dinjii ęhdaa tr'igwirehee'aa k'it t'oonchy'aa kwaa.
29 Descobri que ele estava sendo acusado em questões acerca da lei deles, mas não havia contra ele nenhuma acusação que merecesse morte ou prisão.
30 Nijin giihaahkhwaa eenjit datthak gwinzii nihłaa gwigwiltsąįį gwiihtth'ak dąį', gwagwahkhan nakhwats'ą' naałchįį t'inchy'aa. Juu Paul ts'į' t'inchy'aa nąįį jidii gwiizųų t'iizhik naagwagwahaandak geenjit nats'ą' nagooviilii t'oonchy'aa.”
30 Quando fui informado de que estava sendo preparada uma cilada contra ele, enviei-o imediatamente a Vossa Excelência. Também ordenei que os seus acusadores apresentassem a Vossa Excelência aquilo que têm contra ele.
31 Zhat tǫǫ gwiizhit niveet'ah'in nąįį Paul, Antipatris kwaiik'it gwachoh gwats'ą' giihiłchįį, niveet'ah'in kįh dhidii choh nats'ahts'ą' deegavaiinyą' gwik'it t'igiizhik.
31 Os soldados, cumprindo o seu dever, levaram Paulo durante a noite, e chegaram a Antipátride.
32 Izhik gwats'an gęhdaa drin niveet'ah'in nąįį łąįį choh kat diilk'ii nąįį zhrįh Paul haa Caesarea kwaiik'it gwats'ą' gahaajil ts'ą' niveet'ah'in neehiidal nąįį datthak k'ineegiidal ts'ą' k'iinjik neegahoojil.
32 No dia seguinte deixaram a cavalaria prosseguir com ele, e voltaram para a fortaleza.
33 Nijin niveet'ah'in łąįį choh kat adaa nąįį Caesarea k'eegiidal dąį', dęhtły'aa k'eedeegwaadhat Felix, nitł'eegąhtsuu. Ąįį haa Paul giiyintł'ąhchįį.
33 Quando a cavalaria chegou a Cesaréia, deu a carta ao governador e lhe entregou Paulo.
34 Nijin k'eedeegwaadhat Felix dęhtły'aa nah'ya' dąį', yuahkat, “Nijin shrit nankak gwats'an inlii?” yahnyąą. “Cilicia nahkat gwats'an ihłįį.” Paul yahnyąą.
34 O governador leu a carta e perguntou de que província era ele. Informado de que era da Cilícia,
35 “Juu gwiizųų neeginkhii nąįį nijin dząą k'eegiidal ji' hee, deehiinjyaa datthak noohaałky'aa.” jyaa Paul ahnyąą. Ąįįtł'ęę niveet'ah'in nąįį yeenjit deehee'yaa jyaa dahnyąą, “Herod Agrippa vizheh gwachoh gwats'ą' hohchįį. Izhik gwinzii vak'ǫǫhtii!” gavahnyąą.
35 disse: "Ouvirei seu caso quando os seus acusadores chegarem aqui". Então ordenou que Paulo fosse mantido sob custódia no palácio de Herodes.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.