Atos 21

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Datthak “Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwaa oolį'!” gooraiinyą'. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo zhit tr'iinjil ts'ą' tr'ahaajil. Izhik gwats'an Cos njuu ts'ą' k'igwąą'ee neeriinjil. Gęhdaa drin Rhodes njuu kat k'eeriidal. Izhik gwats'an Patara kwaiik'it gwats'ą' tr'ahaajil.
1 Nós nos despedimos deles e fomos embora, navegando diretamente para a ilha de Cós. No dia seguinte paramos no porto de Rodes e dali continuamos até a cidade de Pátara,
2 Nijin zhat k'eeriidal dąį', ch'izhii tr'ihchoo Phoenicia nahkat gwats'ą' alaa, ąįį zhit tr'iinjil ts'ą', izhik gihłeerahoojil.
2 onde encontramos um navio que ia para a Fenícia. Então embarcamos nele e seguimos viagem.
3 Nijin Cyprus njuu tr'ąąh'in dąį', shriits'ąįį ts'ąįį vehgooraajil, ts'ą' Syria nahkat tr'ihchoo haa k'eeriidal. Izhik Tyre kwaiik'it goo'aii k'eeriidal, ąįį tr'ihchoo izhik vizhit deegwareheelyaa goo'aii geenjit.
3 Quando já podíamos ver a ilha de Chipre, navegamos ao sul daquela ilha e seguimos em direção à província da Síria. Chegamos à cidade de Tiro, onde desembarcamos, pois o navio precisava ser descarregado.
4 Izhik gwik'injiighit nąįį goovankeegwarah'in ts'ą' googwarah'ąįį ts'ą' drin k'ideetit ch'ihłak (one week) gahkhyuk gavaa t'igwinchy'a'. Ch'anky'aa Shroodiinyąą vat'aii k'iighai' Paul, Jerusalem gwits'ee noohzhi' shrǫ' agahnyąą.
4 Naquela cidade encontramos alguns cristãos e ficamos com eles uma semana. Então, avisados pelo Espírito Santo, eles disseram a Paulo que não fosse para Jerusalém.
5 Nijin drin k'ideetit ch'ihłak gavaatr'aak'i' gehgoo goodhat dąį', geedan ąįįts'ą' goo'at, googii nąįį haa chųų choh vee teeghaii gwats'ą' danaa gahaajil. Izhik nikiigwiriintthaii ts'ą' datthak khadigireedi'.
5 Mas, quando chegou o dia de irmos embora, nós continuamos a nossa viagem. Aí aqueles irmãos, com as esposas e filhos, nos acompanharam até fora da cidade; e todos nós nos ajoelhamos ali na praia e oramos.
6 “Vit'eegwijyąhchy'aa nakhwaa oolį'!” nihłaraiinyą'. Tł'ęę tr'ihchoo zhit neeriinjil. Ąįįts'ą' geedan t'ee digizheh gwits'ee goohoojil.
6 Depois de nos despedirmos, embarcamos no navio, e eles voltaram para casa.
7 Ąįįts'ą' zhat gihłeerahoojil Tyre gwats'an Ptolemais kwaiik'it gwats'ą' tr'eelaa ts'ą' k'eeriidal. Izhik chan gwik'injiighit nąįį shoo tr'iilii haa goovanli' tr'oonjik ts'ą' drin ch'ihłak gavaa tr'aak'į'.
7 Seguimos viagem, navegando da cidade de Tiro para Ptolemaida. Ali encontramos e cumprimentamos os irmãos e passamos um dia com eles.
8 Gęhdaa drin chan neerahoojil. Ąįįts'ą' Caesarea kwaiik'it k'eeriidal. Izhik Philip vaa vizheh tr'igwinch'į'. Adan t'ee khit Jesus eenjit Gwandak Nizįį eegwaandak nilįį. Dinjii 7 gwehkįį dąį', Jerusalem gwizhit vagwariiłkįį, ąįį nąįį tee gwats'an ch'ihłak nilįį.
8 No dia seguinte partimos e chegamos à cidade de Cesareia. Ali fomos para a casa do evangelista Filipe e ficamos com ele. Filipe era um dos sete homens que haviam sido escolhidos em Jerusalém.
9 Vichi' dǫǫ nąįį giveeriilk'ii kwaa nąįį di'įį. Geedan t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik eegwaandak giinlii.
9 Ele tinha quatro filhas solteiras que profetizavam.
10 Drin shriit'agwąąnchy'aa zhat t'oonchy'aa gwiizhit Judea nahkat gwats'an dinjii, Agabus oozhii, k'idik. Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilįį nąįį tee gwats'an ch'ihłee nilįį.
10 Alguns dias depois da nossa chegada, um profeta chamado Ágabo veio da região da Judeia.
11 Ąįį diineek'idik ts'ą'. Paul tthah daazhat tł'an giłchaa Agabus yats'an tr'iinlii. Ąįįtł'ęę danli', ts'ą' dakwai' haa yaa tł'andich'iłchaa. “Jerusalem gwizhit Jews nąįį nanli', ts'ą' nakwai' haa jyąhts'ą' tł'andich'igahahchaa. Ąįįtł'ęę Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį antł'eenagahahchyaa t'igiinchy'aa. Ch'anky'aa Shroodiinyąą shaagwaandak.” Paul ahnyąą.
11 Ele chegou perto de nós, pegou o cinto de Paulo, amarrou os próprios pés e as próprias mãos e disse: — O Espírito Santo diz isto: em Jerusalém o dono deste cinto será amarrado assim pelos judeus e será entregue nas mãos dos não judeus.
12 Nijin diikhwan dinjii nąįį tr'inlii tr'igwiitth'ak dąį', “Chan Jerusalem gwits'ee hoonizhi' shrǫ'!” vats'ą' tr'iik'it ts'ą' t'avarahnyąą.
12 Quando ouvimos isso, nós e os irmãos de Cesareia pedimos com insistência a Paulo que não fosse para Jerusalém.
13 “Jaghaii ohtree ts'ą' shidrii zhit tr'igwidii shats'an ohtsii? K'eegwaadhat Jesus veenjit, Jerusalem gwizhit nashaghwaarehee'aa ts'ą' sharahaahkhwaa ji' googaa geenjit tr'iilęįį ihłii t'oonchy'aa!” Paul diinahnyąą.
13 Mas ele respondeu: — Por que vocês choram assim e me deixam tão triste? Eu estou pronto não somente para ser amarrado, mas até para morrer em Jerusalém pela causa do Senhor Jesus.
14 Łyaa Jerusalem gwats'ą', heekhaa kwaa tr'ihiłtsąįį gaa, gwiizųų, ts'ą', “K'eegwaadhat deeyiindhan gwik'it gooli'!” varaiinyą'.
14 E não conseguimos convencê-lo a não ir. Então desistimos e dissemos: — Que seja feita a vontade do Senhor!
15 Ąįįtł'ęę shriit'ahkhyuk zhat tr'aak'į'. Ąįįtł'ęę diigwadal datthak, tr'iheedaa geenjit nizįį tr'iłtsąįį. Ąįįtł'ęę Jerusalem gwats'ą' tr'ahaajil.
15 Depois de passarmos alguns dias ali, juntamos as nossas coisas e fomos para Jerusalém.
16 Caesarea gwats'an Jesus k'injigiighit lat nąįį chan diihaa gahaajil. Dinjii, Mnason oozhii, vizheh gwats'ą' diigahaadlii zhat gwireheechy'aa geenjit. Cyprus njuu kat gwats'an nilįį. Łyaa ninghyuk adan t'ee Jesus k'injigiighit nilįį. Ąįį vaa tr'igwich'įį.
16 Alguns irmãos da cidade de Cesareia nos acompanharam e nos levaram à casa onde íamos ficar hospedados. O dono da casa era Menasom, natural da ilha de Chipre. Fazia muito tempo que ele era cristão.
17 Nijin Jerusalem k'eeriidal dąį', zhat Jesus k'injigiighit nąįį łyaa diigąąh'in, gooveenjit gwinzii.
17 Quando chegamos a Jerusalém, os irmãos nos receberam com muita alegria.
18 Gęhdaa drin Paul James hąąh'yaa gwats'ą' vaa tr'ahaajil. Izhik juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak ts'ą' ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nihłaa łigiiljil.
18 No dia seguinte Paulo foi conosco até a casa de Tiago para se encontrar com ele. E todos os presbíteros da igreja estavam presentes ali.
19 Paul goovah'in shoo nilįį haa goovanli' oonjik. Ąįįtł'ęę Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį jidii geegoovołtin gwik'iighai' Vit'eegwijyąhchy'aa dee'ya', datthak geenjit gavaa gwaandak.
19 Então Paulo os cumprimentou e deu um relatório completo de tudo o que Deus tinha feito por meio dele entre os não judeus.
20 Nijin giiyiitth'ak dąį', datthak Vit'eegwijyąhchy'aa deegihiił'ee. Ąįįtł'ęę giits'ą' ginkhii, “Diichaa, dząą łyaa gwintł'oo Jews lęįį nąįį Jesus k'injigiighit dhidlit. Ąįį gaanandaii. ‘Nats'ąą Moses deegwehee'yaa, diinahnyąą, ąįį dinjii datthak gwik'it t'ihee'yaa goo'aii,’ ginyąą. Tr'igwiitth'ak.
20 Depois de o ouvirem, todos eles deram graças a Deus e disseram a Paulo: — Veja bem, irmão! Há milhares de judeus que se tornaram cristãos e todos eles são fiéis à
21 Łyaa Jews nąįį datthak Israel gwich'in nilįį kwaa nahkat dilk'ii nąįį jyąhts'ą' eech'ǫąąhtan nagahnyąą, ‘Moses va-law k'it gwigweheendaii gishrigwąąhchy'aa kwaa,’ gavaiinyą'. Ąįį gąą chan jyaa dagavaiinyą', ‘Digigii nąįį tthąį' kat khangwagwahaht'ii ts'ą' googwagwahaahkyaa, ąįįts'ą' chan Jews nąįį dee'in ąįį gwik'it t'akhwa'in gwat'oohchy'aa kwaa,’ gavaiinyą'. Ąįį datthak neenjit gwiriitth'ak t'oonchy'aa.
21 Eles ouviram dizer que você ensina os judeus que moram em outros países a abandonarem a Lei, dizendo a eles que não circuncidem os seus filhos, nem respeitem os costumes dos judeus.
22 Nijin dząą k'indik gwigwiitth'ak ji' nats'ąą deegwehee'yaa?
22 O que vamos fazer? Com certeza eles já ouviram dizer que você chegou.
23 Nats'ahts'ą' deehini'yaa, narahnyąą, gwik'it t'ini'in ji', łyaa gweheezyaa. Juk dząą diitee dinjii dǫǫ nąįį Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' neech'idigiin'ąįį chy'ąą. Ąįį jidii eenjit neech'idigiin'ąįį łyaa gooroonjii, giindhan.
23 Portanto, faça o que vamos dizer: estão aqui entre nós quatro homens que têm de cumprir uma promessa a Deus.
24 Jii dinjii nąįį goovoiinjii ts'ą' gavaa shroodiinyąą adantsii ts'ą' giit'aahchy'aa datthak eenjit goiinkwat ąįįtł'ęę digiki' kal gwagwahahtsyaa gwizhrįh. Jii kwaii gwik'iighai' juu nąįį datthak, oots'it kwaa haa neegiginkhii t'igwinyąą ts'ą' Moses va-law k'it gwiindaii t'ini'in naagiheendaii.
24 Então vá, tome parte com eles na cerimônia de purificação e pague a despesa para que eles possam rapar a cabeça . Assim todos saberão que não é verdade o que se diz de você. Pelo contrário, vão ficar sabendo que, de fato, você vive de acordo com a Lei de Moisés.
25 Ch'adąį' hee Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį Jesus k'injigiighit dhidlit nąįį, ts'ą' dęhtły'aa narąąhtsuu. Izhit jyaa dagooraiinyą'. Ch'ik'itiltsį' ts'ą' shih ataiinjii gaa gihee'aa kwaa. Ch'eekaii ąįįts'ą' ch'atthąįį tr'iiłkhwąįį vadaa anrahtsii kwaa, ąįį kwaii gihee'aa kwaa. Ąįį gąą tr'injaa eegaadii, ąįį zhrįh haa giheechyaa goo'aii.” jii datthak Paul jyaa gavahnyąą.
25 Mas, quanto aos não judeus que se tornaram cristãos, nós já mandamos uma carta a eles, dizendo o seguinte: “Não comam carne de animais que foram oferecidos em sacrifício aos ídolos, nem sangue, nem carne de nenhum animal que tenha sido estrangulado. E também não pratiquem imoralidade sexual.”
26 Ąįįtł'ęę Paul dinjii dǫǫ nąįį oonjik ts'ą' gęhdaa drin gavaa shroodiinyąą idiiltsąįį. Ąįįtł'ęę Kharigidiinjii Zheh gwizhit nihdeiinzhii, ts'ą' ataiinjii ąhtsii haa gwaandak. “Drin 7 gęhdaa tr'igwiheedhaa gwiizhik datthak nin Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' ataiinjii tr'ahahtsyaa, eenjit tr'iheeghaa goo'aii.” nyąą.
26 Então Paulo falou com os quatro homens e, no dia seguinte, tomou parte com eles na cerimônia de purificação. Depois entrou na área do Templo para avisar quando iam terminar os dias da purificação, isto é, a ocasião em que cada um dos quatro homens deveria oferecer o seu sacrifício.
27 Khaiinjii drin 7 gehtł'eegoodhat dąį', Jews lat nąįį Asia nahkat gwats'an Kharigidiinjii Zheh gwizhit Paul gąąh'in. Ąįįts'ą' gwintł'oo gazhral haa, dinjii nąįį shoo nilįį kwaa ginghan. Ąįįtł'ęę Paul gąąhtsit,
27 Quando os sete dias da purificação estavam para acabar, alguns judeus da província da Ásia viram Paulo na área do Templo . Então atiçaram a multidão, agarraram Paulo
28 ts'ą' gazhral haa jyaa diginyąą, “Israel Gwich'in nąįį diits'ohnyaa! Jii dinjii t'ee nihky'aa datthak neehidik ts'ą' Jews nąįį ts'ą' Moses va-law ts'ą' Diikharigidiinjii zheh haa gwinehts'į' geech'ǫąąhtan, ąįįts'ą' juk dzaa Diikharigidiinjii zheh gwizhit Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį nihdeiinlii, jyąhts'ą' shroodiinyąą kwaa gwahtsii t'ii'in.”
28 e começaram a gritar: — Israelitas, nos ajudem! Este é o homem que vai pelo mundo inteiro falando a todas as pessoas e dizendo mentiras contra o povo de Israel, a
29 Jerusalem gwizhit dinjii, Trophimus oozhii, Paul haa gąąh'in. Ephesus kwaiik'it gwachoh gwats'an Israel gwich'in nilįį kwaa nilįį. Paul Kharigidiinjii Zheh gwizhit nihdeeyąąhchįį, giiyuunyąą. Ąįį geh'an łyaa gwintł'oo gazhral. Gąą Paul gwizhit nihdeeyąąhchįį kwaa.
29 Eles disseram isso porque tinham visto Trófimo, que era de Éfeso, na cidade com Paulo. E pensavam que Paulo o havia levado para dentro da área do Templo.
30 Kwaiik'it gwachoh gwizhit juu nąįį datthak deegwii'in gaagiindaii kwaa ts'ą' khaihłan nagalgahjil, izhik Paul gąąhtsit ts'ą' chigiihaatsik. Googwahkhan Kharigidiinjii Zheh gindeiinvyaa gits'ooghaii gineegidiintin.
30 A confusão se espalhou por toda a cidade, e o povo veio correndo de todos os lados. Eles agarraram Paulo, e o arrastaram para fora da área do Templo, e fecharam os portões.
31 Ąįįts'ą' giihaahkhwaa gwik'eegwagwandaii. Gaa dinjii lat nąįį zhat Roman niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' galgihiłjil. “Dinjii datthak Jerusalem gwizhit nihłiighan!” giiyahnyąą.
31 Quando a multidão já ia matar Paulo, o comandante das tropas romanas recebeu a notícia de que toda a cidade de Jerusalém estava em revolta.
32 Khants'ą' vats'ąįį k'eedeegwaadhat dhidii ąįįts'ą' niveet'ah'in lat nąįį oonjik. Ąįį haa zhat dinjii nihłiighan, gwats'ą' gahaajil. Nijin dinjii nąįį niveet'ah'in nigiił'in dąį', Paul gaahkhwąįį akhagagoonyąą.
32 Então reuniu depressa alguns oficiais e soldados e correu para o meio do povo. Quando a multidão viu o comandante e os soldados, parou logo de bater em Paulo.
33 Roman niveet'ah'in kįh dhidii ąįį Paul ts'ą' haazhii ts'ą' yuunjik ts'ą' niveet'ah'in nąįį ch'iitsii tły'ah neekwąįį haa naghwaagiiyin'ąįį, ąįįtł'ęę goovahkat, “Jii juu dinjii t'inchy'aa? Nats'ahts'ą' deezhik?” dinjii nąįį ahnyąą. none|src="CN02143b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 21.33"
33 Aí o comandante chegou perto de Paulo, prendeu-o e mandou amarrá-lo com duas correntes. Depois perguntou: — Quem é este homem? O que foi que ele fez?
34 Gąą dinjii datthak gwintł'oo gazhral ts'ą' nihłee'ijuk t'iginyąą. Ąįį geh'an niveet'ah'in kįh dhidii choh deegwiizhik t'igwinyąą, gaandaii kwaa. Ts'ą' “Niveet'ah'in zheh gwats'ą' hohchįį!” diniveet'ah'in nąįį ahnyąą.
34 Mas na multidão uns gritavam uma coisa, outros gritavam outra. A desordem era tão grande, que o comandante não pôde descobrir o que havia acontecido. Então mandou que os soldados levassem Paulo para dentro da fortaleza .
35 Nijin niveet'ah'in zheh gwats'ą' deeriltąįį, izhik nigiinjil dąį', dinjii nąįį “Tr'oonjii!” giiyuunyąą eenjit gwits'į' dehthat hee giiyahchyaa.
35 Quando chegaram perto da escada, os soldados tiveram de carregar Paulo por causa da violência da multidão
36 Datthak khaihłan nigijyaa, giihoondal gwik'eegwagwandaii eenjit, “Dohkhwąįį!” gwintł'oo gazhral haa ginyąą.
36 que vinha atrás, gritando: — Mata! Mata!
37 Khaiinjii łyaa nihdeegiiyąąhchįį gwiizhik, Paul niveet'ah'in kįh dhidii choh ts'ą' khagiinkhee, “Nik'ee duulee gwintsal naa giihkhii?” yahnyąą.
37 Quando iam levar Paulo para dentro da fortaleza, ele disse ao comandante: — Me dê licença para falar uma coisa com o senhor. O comandante perguntou: — Você sabe falar
38 “Ąįį Egypt gwats'an dinjii ch'ihłee ch'adąį' gwanaa, nihłireheeghaa eenjit dinjii lat nąįį khaihłan niinlii. Ąįįtł'ęę niveet'ah'in 4000 oonjik ts'ą' nijin nangwinjir gwa'an gwats'ą' goohaadlii. Ąįį nan inlii kwaa lee, t'inchy'aa?” Paul ahnyąą.
38 Por acaso você é aquele egípcio que algum tempo atrás começou uma revolução e levou quatro mil terroristas armados para o deserto?
39 “Jews ihłįį. Tarsus kwaiik'it gwachoh gwizhit shagoodlit, Cilicia nahkat gwizhit. Ąįį nahkat kwaiik'it ch'andaa t'agwahtsii gwihił'ee, goo'aii izhik gwizhit. Ąįįts'ą' juk łyaa dinjii nąįį haa goiihkhyaa, nihthan.” jyaa Paul yahnyąą.
39 Paulo respondeu: — Eu sou judeu, nascido em Tarso, cidade muito importante da região da Cilícia. Por favor, me deixe falar com o povo.
40 “Akwat khan goots'ą' ginkhii.” niveet'ah'in choh kįh dhidii yahnyąą. Ąįįts'ą' Paul geeriltąįį gwakat k'iidąą nadhat ts'ą' dinjii nąįį ts'ą' danli' haa needahdaii, deegweheentsai' kwaa eenjit. Ąįįtł'ęę nijin deegwintsai' kwaa goodlit dąį', khai' googinjik, Jews ginjik t'ee Hebrew nilįį ąįį haa goots'ą' ginkhii.
40 Então o comandante deixou. Paulo ficou de pé na escadaria e fez um sinal com a mão para o povo, pedindo silêncio. Quando todos ficaram calados, Paulo começou a falar em hebraico . Ele disse:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.