Atos 20
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Nijin Ephesus gwich'in nąįį it'ee gwiizųų t'ineegidiinyą' kwaa dąį', Paul juu Jesus k'injigiighit nąįį nihłaa łineegahaadaa eenjit keeginkhe'. Ąįįtł'ęę goots'ą' ginkhe' goot'aii niłtsąįį, ts'ą' gavaa gwaandak, it'ee givihłeeheehaa eenjit. Ąįįtł'ęę izhik gwats'an Macedonia nahkat gwats'ą' haazhii.
1 Quando acabou a confusão, Paulo mandou chamar os irmãos e falou com eles para animá-los. Então se despediu deles e foi para a província da Macedônia.
2 Macedonia nahkat gwizhit lęįį Jesus k'injigiighit nąįį haa ginkhii. Jyąhts'ą' chan goot'aii niłtsąįį. Tł'ęę izhik gwats'an Greece nahkat gwats'ą' haazhii.
2 Atravessou aquelas regiões, animando muito com as suas mensagens os cristãos. Aí chegou à província da Acaia,
3 Izhik shreenanh tik gąhkhyuk t'inchy'aa. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo zhit heekhaa ts'ą', Syria nahkat gwats'ą' heekhaa eenjit. Gąą izhik Jews nąįį giihoondal giky'aanjik. Jii geh'an, ch'ijuk ts'ąįį k'iinjik Macedonia nahkat ts'ąįį neehoozhii. Ąįįtł'ęę Philippi kwaiik'it k'idik.
3 onde ficou três meses. Quando já estava pronto para ir à província da Síria, soube que os judeus estavam fazendo planos contra ele. Então resolveu voltar pela Macedônia.
4 Pyrrhus vidinji' Sopater oozhii Berea kwaiik'it gwats'an, Aristarchus, Secundus ąįį nąįį Thessalonica kwaiik'it gwachoh gwats'an, Gaius, Derbe kwaiik'it gwats'an, Timothy, Tychicus, Trophimus haa Asia nahkat gwats'an, jii Jesus k'injigiighit nąįį Paul haa Syria nahkat gwats'ą' gahaajil.
4 Foram com ele as seguintes pessoas: Sópatro, filho de Pirro, da cidade de Bereia; Aristarco e Segundo, de Tessalônica; Gaio, de Derbe; Timóteo; e também Tíquico e Trófimo, que eram da província da Ásia.
5 Nijin Philippi kwaiik'it k'eegiidal dąį', Shįį, Luke ihłįį, zhat t'ihchy'aa izhik, geedan ąįį Paul Shįį haa diits'ii Troas kwaiik'it gwachoh gwats'ą' gahaajil. Izhik nidįįgol'įn.
5 Eles foram na frente e nos esperaram na cidade de Trôade.
6 Izhik zhat tr'iilk'įį dąhthee ch'ara'aa googwahtsii gwizhit łųhchy'aa naatuu kwaa gihee'aa gęhdaa tr'agwąheedhaa gwats'ą'. Ąįįtł'ęę drin 5 gąhkhyuk tr'ihchoo haa Troas gwats'ą' tr'iinjil. Izhik zhat diichaa nąįį diikii gwats'ą' haajil nąįį neeraa'in. Drin k'ideetit ch'ihłak zhat tr'aak'į'.
6 Depois da Festa dos Pães sem Fermento , nós partimos da cidade de Filipos. Cinco dias depois nos encontramos com eles em Trôade e ficamos ali uma semana.
7 Nijin drin zhit juu Jesus k'injigiighit nąįį nihłaa łineegiljil dąį'. Izhik ninjigwadhat neegǫǫnjii gwiizhik Paul geegavąąhtan. Zhat gęhdaa drin gihłeeheedyaa eenjit tǫhtł'an gwats'ą' datthak neech'igiinkhee.
7 No sábado à noite nós nos reunimos com os irmãos para partir o pão . Paulo falou nessa reunião e continuou falando até a meia-noite, pois ia viajar no dia seguinte.
8 Ch'iyeedak zheh gwanlii izhik gwizhit łigiiljil. Izhik łyaa khwaiidaak'a' lęįį gahdrii.
8 Havia muitas lamparinas acesas na sala onde nós estávamos reunidos, a qual ficava no terceiro andar da casa.
9 Izhik tsyaa ch'ihłak, Eutychus oozhii, vinjyaa'yaa k'it doodii. Łyaa vaatr'iyulchį', Paul łyaa ninghyuk gwaandak geh'an. Ąįįtł'ęę naachįį ts'ą' neet'aanąįį. Nankak nat'aanąįį. Ąįįtł'ęę giits'ą' ch'iinjil ts'ą' ndak giiyuunjik, gąą ch'adąį' hee niindhat łee. none|src="cn02139b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 20.9"
9 Um moço chamado Êutico estava sentado numa janela. E, como Paulo continuasse falando durante muito tempo, o sono do moço foi aumentando. De repente, ele dormiu e caiu da janela. Quando o levantaram, estava morto.
10 Gaa Paul chan yits'ą' chiinzhii. Yits'ą' nikiigwiintthaii ts'ą' yineedhinjik. “Tr'agohdii kwaa, tth'aii hee gwandaii t'inchy'aa!” Paul gavahnyąą.
10 Então Paulo desceu, abaixou-se, abraçou o moço e disse: — Não se assustem, pois ele está vivo.
11 Ąįįtł'ęę Paul chan hee nidineezhii. Łųhchy'aa łeełnaii, tł'ęę yin'al. Ąįįtł'ęę vanh k'ach'aha'aii gwats'ą' datthak nich'igįįnkhee. Ąįįtł'ęę gihłeehoozhii.
11 Em seguida Paulo subiu de novo, partiu o pão e comeu. Falou ainda muito tempo, até de manhã, e depois foi embora.
12 Ąįį tsyaa gwinzii gwandaii ts'ą' giizheh gwits'ee gihiłchįį, ąįį geh'an dinjii datthak łyaa gooveenjit gwinzii ts'ą' shoo ginlii.
12 Aí levaram o moço, vivo, para a casa dele, e isso os deixou muito animados.
13 “Shįį, ąįį nankak ts'ąįį Assos kwaiik'it gwats'ą' hihshyaa. Izhik tr'ihchoo zhit hihshyaa,” Paul diinahnyąą. Jii geh'an, diikhwan ąįį tr'ihchoo zhit tr'iinjil. Ąįį haa Assos kwaiik'it gwats'ą' tr'ahaajil.
13 Nós fomos na frente e embarcamos no navio que nos levou até o porto de Assôs, onde devíamos esperar Paulo. Ele mandou que fizéssemos isso porque queria ir por terra até lá.
14 Nijin izhik neeraa'in dąį', adan t'ee diinaa tr'ihchoo zhinzhii ts'ą' Mitylene kwaiik'it gwachoh gwats'ą' tr'ahaajil.
14 Quando ele se encontrou conosco em Assôs, nós o recebemos no navio e seguimos viagem até a cidade de Mitilene.
15 Izhik gwats'an tr'ihchoo haa tr'ahaajil dąį', gęhdaa drin Chios njuu ehgoo tr'aajil. Ąįįtł'ęę gęhdaa drin Samos njuu k'eeriidal. Gęhdaa drin Miletus kwaiik'it k'eeriidal.
15 Então partimos dali e, no dia seguinte, passamos perto da ilha de Quios. No outro dia já estávamos na ilha de Samos e um dia depois chegamos ao porto de Mileto.
16 Paul, Asia nahkat zhyąą dhidii gitr'ii'ee geh'an Ephesus gehgoo tr'ihchoo hahłaa nindhan, Jerusalem khan gwats'ą' hoihshi' nindhan gwik'it gwanlii ji' Jews nąįį ch'ara'aa gwagwahtsii Pentecost gwagwahnyąą izhik oihdi' nindhan.
16 Paulo tinha resolvido não parar na cidade de Éfeso para não ficar muito tempo na província da Ásia. Ele estava com pressa, pois queria chegar a Jerusalém, se possível, antes do dia de Pentecostes .
17 Nijin Miletus kwaiik'it gwizhit Paul t'inchy'aa dąį', izhik gwats'an ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį Jesus k'injigiighit nąįį Ephesus kwaiik'it gwizhit nąįį ts'ą' nideech'idiin'ąįį. Izhit jyaa dagavahnyąą, “Dząą shats'ą' hohjyaa, shahǫǫh'yaa eenjit.” gavahnyąą.
17 Em Mileto Paulo mandou chamar os presbíteros da igreja de Éfeso para se encontrarem com ele.
18 Ąįįtł'ęę zhat k'eegiidal dąį', goots'ą' ginkhii, “Nijin tr'ookit drin Asia nahkat k'eiindik dąį' gwats'an juk gwats'ą' deeshi'yą' datthak gaakhwandaii.
18 Quando eles chegaram, Paulo disse: — Vocês sabem como foi que passei todo o tempo que estivemos juntos, desde o primeiro dia em que cheguei à
19 Nijin gwehkįį khit nakhwaa t'ihchy'aa dąį' k'eegwaadhat vigwitr'it t'agwał'in. Ąįįts'ą' chan khazhak t'ihchy'aa. Nijin dinjii Jesus k'injigiighit kwaa khyų' gilii dąį', geenjit gaa ihtree. Nijin Jews nąįį doołkhwaa shagoonyąą dąį', łyaa geenjit khaiinjich'ashadhat. Ąįį datthak gaakhwandaii.
19 Fiz o meu trabalho como servo do Senhor, com toda a humildade e com lágrimas. E isso apesar dos tempos difíceis que tive, por causa dos judeus que se juntavam contra mim.
20 Nijin shįį zhrįh nakhwazheh gwizhit geenakhwaałtan ts'ą' łineeriidal izhik chan geenakhwaałtan ts'ą' k'eegwiichy'aa datthak geenjit nakhwats'ą' giihkhii ąįį nakhwats'igweheenjyaa ji' geenjit. Ch'ihłak gaa nakhwats'į' k'iinjik oihtą' kwaa. Ąįį chan gaakhwandaii.
20 Vocês também sabem que fiz tudo para ajudar vocês, anunciando o evangelho e ensinando publicamente e nas casas.
21 Jews ąįįts'ą' Jews nilįį kwaa nąįį deekhwa'yaa geenjit jyaa danakhwaihnyąą, “Nakhwatr'agwaanduu gwats'an łihts'eedǫǫ'ee ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa vats'ą' łihts'eedǫǫ'ee. K'eegwaadhat Jesus vik'injuhkhit!” jyaa nakhwaiinyą'.
21 Eu disse com firmeza aos judeus e aos não judeus que eles deviam se arrepender dos seus pecados, voltar para Deus e crer no nosso Senhor Jesus.
22 Juk Jerusalem gwats'ą' hihshii, ‘zhat gwats'ą' hinkhaii,’ Ch'anky'aa Shroodiinyąą shahnyąą geh'an. Zhat ji' jidii shats'ą' deegweheenjyaa gaashandaii kwaa.
22 Agora eu vou para Jerusalém, obedecendo ao Espírito Santo, sem saber o que vai me acontecer lá.
23 Zhat zhee gwaazhrąįį nasharahahchyaa. Łyaa gwintł'oo khaiinjich'ihiishadhat. Ąįį zhrįh łyaa gaashandaii. Zhik gwa'an kwaiik'it gwachoh datthak gwitee neehihdik dąį', khit Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' shats'ą' giginkhii, chy'ąą gwik'it gweheelyaa gaashandaii.
23 Sei somente que em todas as cidades o Espírito Santo tem me avisado que prisões e sofrimentos estão me esperando.
24 Gąą ąįį geenjit łyaa naljat kwaa. Shigiiłkhwąįį ji' googaa, łyaa geenjit tr'igwihdii kwaa. Jidii gwitr'it t'ihishi'yaa K'eegwaadhat Jesus shats'an gwiłtsąįį. Ąįį datthak gihihdal gwizhrįh geenjit ninjich'ihthat. Jidii dinjii ts'ą' gwik'it t'ihiinjyaa sheegoo'aii zhrįh gwik'it t'ihnyąą. “Nakhwan ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik k'injiighit nąįį datthak ts'ą' nakhwatr'agwaanduu gwats'an neenakhwahahshii dich'eegoonzhrįį k'iighai'.” nyąą chy'ah jii t'ee shigwitr'it t'ał'in t'oonchy'aa.
24 Mas eu não dou valor à minha própria vida. O importante é que eu complete a minha missão e termine o trabalho que o Senhor Jesus me deu para fazer. E a missão é esta: anunciar a boa notícia da graça de Deus.
25 “Nakhwatee datthak neehihdik ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee geenjit nakhwaagwaldak dąį'. Juk gwats'an nakhwatee ch'ihłee gąą jii nankak neeshahąą'yaa kwaa gaashandaii.
25 — Eu tenho estado entre vocês, anunciando o Reino de Deus , e agora sei que vocês não vão me ver mais.
26 Jii geh'an jyaa danakhwaihnyąą. Nakhwatee ch'ihłee Jesus k'injigiighit kwaa ts'ą' vaatr'igweendaii ji', shįį shęh'an t'igweheechy'aa kwaa t'oonchy'aa.
26 Por isso, com toda a certeza eu afirmo hoje que, se algum de vocês se perder, eu não sou o responsável.
27 Vit'eegwijyąhchy'aa deenyąą k'eegwiichy'aa gwatsal gąą gwitee gineedhaldee kwaa, ts'ą' ąįį datthak geenjit nakhwaagwaaldak.
27 Pois não deixei de lhes anunciar todo o plano de Deus.
28 Ąįįts'ą' gwinzii adak'ǫǫntii, gah ts'ą' chan juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak gwinzii gook'ǫǫhtii, divii k'ąąhtii didivii k'ąąhtii gwik'it t'ohchy'aa. Ch'anky'aa Shroodiinyąą jyąhts'ą' gook'eehǫhtyaa nakhwiłtsąįį geh'an. Nijin Jesus Christ tr'iiłkhwąįį dąį', Vit'eegwijyąhchy'aa khai' vigii vadaa haa gootr'agwaanduu gwats'an neegoovoiinkwat geh'an.
28 Cuidem de vocês mesmos e de todo o rebanho que o Espírito Santo entregou aos seus cuidados, como pastores da Igreja de Deus, que ele comprou por meio do sangue do seu próprio Filho.
29 Dząą gihłeehoiizhii tł'ęę, dinjii nakhwatee heedaa. Oots'it haa nakhwaa gwagwahaandak, Jesus k'injohkhit kwaa nakhwagahahtsyaa geenjit. Ąįį gaashandaii. Ąįį dinjii nąįį chan zhoh naatł'ii k'it t'igiheechy'aa ts'ą' divii tee giheedaa. Ąįįts'ą' googiheeghaa.
29 Pois eu sei que, depois que eu for, aparecerão lobos ferozes no meio de vocês e eles não terão pena do rebanho.
30 Łyaa nakhwatee gwats'an dinjii lat nąįį gahoots'it haa juu Jesus k'injigiighit nąįį googaa gootąįį heedaa gwagwahahtsyaa.
30 E chegará o tempo em que alguns de vocês contarão mentiras, procurando levar os irmãos para o seu lado.
31 Jii geh'an łyaa gwak'ǫǫhtii. Neegwiidhat tik (3 years) gąhkhyuk datthak drin, tǫǫ haa geenakhwaałtan. Ąįį gah chan nakhwan nakhweh'an gwintł'oo iitrii. Izhik ganoondaii.
31 Portanto, fiquem vigiando e lembrem que durante três anos, de dia e de noite, eu, chorando, não parei de ensinar cada um de vocês.
32 “Ąįįts'ą' juk Vit'eegwijyąhchy'aa vanli' zhit ninakhwahihłyaa ts'ą' Vich'eegoonzhrii zhit nakhwak'ǫǫhti'. Gwik'iighai' nakhwagwik'injigwiighit niint'aii heelyaa ts'ą' jidii Vit'eegwijyąhchy'aa nakhweenjit gwii'įį ąįį gwats'ą' k'eegohoodhat gwats'ą' datthak.
32 — E agora eu os entrego aos cuidados de Deus e da palavra da sua graça. Pois ele pode ajudá-los a progredir espiritualmente e pode dar-lhes as bênçãos que guarda para todo o seu povo.
33 Ąįį gąhkhyuk dinjii ts'an larąą daatsik (gold), ch'iitsii daagąįį (silver), ąįįts'ą' gwach'aa haa yii'ya' kwaa.
33 Não cobicei nem a prata, nem o ouro, nem as roupas de ninguém.
34 Khit gwitr'it t'agwał'in. Ąįį haa shįį ts'ą' shaa neehiidal nąįį haa vakwan tr'agwandaii. Ąįį łyaa gaakhwandaii.
34 Pelo contrário, vocês sabem que eu trabalhei com as minhas próprias mãos e consegui tudo o que eu e os meus companheiros de trabalho precisávamos.
35 Jyąhts'ą' dishi'in gwik'eenakhwąąłtii nakhwan t'ee nats'ahts'ą' deekhwa'yaa ts'ą' juu gwat'aahchy'aa neeshraahchy'aa nąįį ts'ahohnjyaa geenjit. ‘Dinjii ts'ą' gwinzii t'igwii'in dąį', diits'ą' gwinzii t'igii'in ąįį andaa gashoorahłįį.’ K'eegwaadhat Jesus jyaa dinyąą. Ąįį ganoondaii.” Paul Ephesus kwaiik'it gwats'an ch'anjaa nąįį ahnyąą.
35 Em tudo tenho mostrado a vocês que é trabalhando assim que podemos ajudar os necessitados. Lembrem das palavras do Senhor Jesus: “É mais feliz quem dá do que quem recebe.”
36 Nijin goots'ą' ginkhe' tł'ęę, datthak gavaa nikiigwiintthaii ts'ą' nihłaa khagigideedi'.
36 Quando Paulo acabou de falar, ajoelhou-se com os irmãos e orou.
37 Ąįįtł'ęę datthak gitree, ąįį haa giineedhinjik ts'ą' giiyąąnhts'u', tł'ęę ‘Vit'eegwijyąhchy'aa naa oolį'!’ giiyahnyąą.
37 Então todos choraram muito e abraçaram e beijaram Paulo.
38 Gwehkįį dąį' Paul, “Chan ch'ihłok jii nankak neeshahǫǫ'yaa kwaa!” gavahnyąą. Ąįį geh'an łyaa gwintł'oo tr'igwigwidii. Ąįįtł'ęę nijin tr'ihchoo dhitin, izhik gwats'ą' giiyaa haajil.
38 Estavam tristes, especialmente porque ele lhes tinha dito que nunca mais iam vê-lo. Então eles o acompanharam até o navio.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.