Atos 20
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NAA
1 Nijin Ephesus gwich'in nąįį it'ee gwiizųų t'ineegidiinyą' kwaa dąį', Paul juu Jesus k'injigiighit nąįį nihłaa łineegahaadaa eenjit keeginkhe'. Ąįįtł'ęę goots'ą' ginkhe' goot'aii niłtsąįį, ts'ą' gavaa gwaandak, it'ee givihłeeheehaa eenjit. Ąįįtł'ęę izhik gwats'an Macedonia nahkat gwats'ą' haazhii.
1 Cessado o tumulto, Paulo mandou chamar os discípulos e, tendo-os encorajado, despediu-se e foi para a Macedônia.
2 Macedonia nahkat gwizhit lęįį Jesus k'injigiighit nąįį haa ginkhii. Jyąhts'ą' chan goot'aii niłtsąįį. Tł'ęę izhik gwats'an Greece nahkat gwats'ą' haazhii.
2 Havendo atravessado aquelas terras, fortalecendo os discípulos com muitas exortações, dirigiu-se para a Grécia,
3 Izhik shreenanh tik gąhkhyuk t'inchy'aa. Ąįįtł'ęę tr'ihchoo zhit heekhaa ts'ą', Syria nahkat gwats'ą' heekhaa eenjit. Gąą izhik Jews nąįį giihoondal giky'aanjik. Jii geh'an, ch'ijuk ts'ąįį k'iinjik Macedonia nahkat ts'ąįį neehoozhii. Ąįįtł'ęę Philippi kwaiik'it k'idik.
3 onde se demorou três meses. Quando estava para embarcar rumo à Síria, houve uma conspiração por parte dos judeus contra ele. Então decidiu voltar pela Macedônia.
4 Pyrrhus vidinji' Sopater oozhii Berea kwaiik'it gwats'an, Aristarchus, Secundus ąįį nąįį Thessalonica kwaiik'it gwachoh gwats'an, Gaius, Derbe kwaiik'it gwats'an, Timothy, Tychicus, Trophimus haa Asia nahkat gwats'an, jii Jesus k'injigiighit nąįį Paul haa Syria nahkat gwats'ą' gahaajil.
4 Acompanharam-no Sópatro, de Bereia, filho de Pirro; Aristarco e Secundo, de Tessalônica; Gaio, de Derbe; Timóteo; e também Tíquico e Trófimo, da província da Ásia.
5 Nijin Philippi kwaiik'it k'eegiidal dąį', Shįį, Luke ihłįį, zhat t'ihchy'aa izhik, geedan ąįį Paul Shįį haa diits'ii Troas kwaiik'it gwachoh gwats'ą' gahaajil. Izhik nidįįgol'įn.
5 Estes nos precederam, ficando à nossa espera em Trôade.
6 Izhik zhat tr'iilk'įį dąhthee ch'ara'aa googwahtsii gwizhit łųhchy'aa naatuu kwaa gihee'aa gęhdaa tr'agwąheedhaa gwats'ą'. Ąįįtł'ęę drin 5 gąhkhyuk tr'ihchoo haa Troas gwats'ą' tr'iinjil. Izhik zhat diichaa nąįį diikii gwats'ą' haajil nąįį neeraa'in. Drin k'ideetit ch'ihłak zhat tr'aak'į'.
6 Depois dos dias dos pães sem fermento, navegamos de Filipos e, em cinco dias, nos encontramos com eles em Trôade, onde passamos uma semana.
7 Nijin drin zhit juu Jesus k'injigiighit nąįį nihłaa łineegiljil dąį'. Izhik ninjigwadhat neegǫǫnjii gwiizhik Paul geegavąąhtan. Zhat gęhdaa drin gihłeeheedyaa eenjit tǫhtł'an gwats'ą' datthak neech'igiinkhee.
7 No primeiro dia da semana, nós nos reunimos a fim de partir o pão. Paulo, que pretendia viajar no dia seguinte, falava aos irmãos e prolongou a mensagem até a meia-noite.
8 Ch'iyeedak zheh gwanlii izhik gwizhit łigiiljil. Izhik łyaa khwaiidaak'a' lęįį gahdrii.
8 Havia muitas lâmpadas no cenáculo onde estávamos reunidos.
9 Izhik tsyaa ch'ihłak, Eutychus oozhii, vinjyaa'yaa k'it doodii. Łyaa vaatr'iyulchį', Paul łyaa ninghyuk gwaandak geh'an. Ąįįtł'ęę naachįį ts'ą' neet'aanąįį. Nankak nat'aanąįį. Ąįįtł'ęę giits'ą' ch'iinjil ts'ą' ndak giiyuunjik, gąą ch'adąį' hee niindhat łee. none|src="cn02139b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 20.9"
9 Um jovem, chamado Êutico, que estava sentado numa janela, adormecendo profundamente durante a prolongada mensagem de Paulo, vencido pelo sono, caiu do terceiro andar abaixo. Quando o levantaram, estava morto.
10 Gaa Paul chan yits'ą' chiinzhii. Yits'ą' nikiigwiintthaii ts'ą' yineedhinjik. “Tr'agohdii kwaa, tth'aii hee gwandaii t'inchy'aa!” Paul gavahnyąą.
10 Mas Paulo desceu, inclinou-se sobre ele e, abraçando-o, disse: — Não fiquem alvoroçados, pois ele está vivo.
11 Ąįįtł'ęę Paul chan hee nidineezhii. Łųhchy'aa łeełnaii, tł'ęę yin'al. Ąįįtł'ęę vanh k'ach'aha'aii gwats'ą' datthak nich'igįįnkhee. Ąįįtł'ęę gihłeehoozhii.
11 Subindo de novo, Paulo partiu o pão e comeu. E lhes falou ainda muito tempo até o amanhecer. E, assim, partiu.
12 Ąįį tsyaa gwinzii gwandaii ts'ą' giizheh gwits'ee gihiłchįį, ąįį geh'an dinjii datthak łyaa gooveenjit gwinzii ts'ą' shoo ginlii.
12 Então conduziram vivo o rapaz e sentiram-se grandemente confortados.
13 “Shįį, ąįį nankak ts'ąįį Assos kwaiik'it gwats'ą' hihshyaa. Izhik tr'ihchoo zhit hihshyaa,” Paul diinahnyąą. Jii geh'an, diikhwan ąįį tr'ihchoo zhit tr'iinjil. Ąįį haa Assos kwaiik'it gwats'ą' tr'ahaajil.
13 Nós, porém, prosseguindo, embarcamos e navegamos para Assôs, onde devíamos receber Paulo, porque assim nos havia sido determinado, devendo ele ir por terra.
14 Nijin izhik neeraa'in dąį', adan t'ee diinaa tr'ihchoo zhinzhii ts'ą' Mitylene kwaiik'it gwachoh gwats'ą' tr'ahaajil.
14 Quando se reuniu conosco em Assôs, nós o recebemos a bordo e fomos a Mitilene.
15 Izhik gwats'an tr'ihchoo haa tr'ahaajil dąį', gęhdaa drin Chios njuu ehgoo tr'aajil. Ąįįtł'ęę gęhdaa drin Samos njuu k'eeriidal. Gęhdaa drin Miletus kwaiik'it k'eeriidal.
15 Dali, navegando, no dia seguinte passamos diante de Quios. Levamos mais um dia até Samos e, um dia depois, chegamos a Mileto.
16 Paul, Asia nahkat zhyąą dhidii gitr'ii'ee geh'an Ephesus gehgoo tr'ihchoo hahłaa nindhan, Jerusalem khan gwats'ą' hoihshi' nindhan gwik'it gwanlii ji' Jews nąįį ch'ara'aa gwagwahtsii Pentecost gwagwahnyąą izhik oihdi' nindhan.
16 Paulo já tinha resolvido não aportar em Éfeso, pois não queria demorar-se na província da Ásia. Ele tinha pressa, pois queria, caso lhe fosse possível, passar o dia de Pentecostes em Jerusalém.
17 Nijin Miletus kwaiik'it gwizhit Paul t'inchy'aa dąį', izhik gwats'an ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį Jesus k'injigiighit nąįį Ephesus kwaiik'it gwizhit nąįį ts'ą' nideech'idiin'ąįį. Izhit jyaa dagavahnyąą, “Dząą shats'ą' hohjyaa, shahǫǫh'yaa eenjit.” gavahnyąą.
17 De Mileto, Paulo enviou uma mensagem a Éfeso, pedindo aos presbíteros da igreja que se encontrassem com ele.
18 Ąįįtł'ęę zhat k'eegiidal dąį', goots'ą' ginkhii, “Nijin tr'ookit drin Asia nahkat k'eiindik dąį' gwats'an juk gwats'ą' deeshi'yą' datthak gaakhwandaii.
18 E, quando chegaram, Paulo lhes disse: — Vocês sabem como me conduzi entre vocês em todo o tempo, desde o primeiro dia em que entrei na província da Ásia,
19 Nijin gwehkįį khit nakhwaa t'ihchy'aa dąį' k'eegwaadhat vigwitr'it t'agwał'in. Ąįįts'ą' chan khazhak t'ihchy'aa. Nijin dinjii Jesus k'injigiighit kwaa khyų' gilii dąį', geenjit gaa ihtree. Nijin Jews nąįį doołkhwaa shagoonyąą dąį', łyaa geenjit khaiinjich'ashadhat. Ąįį datthak gaakhwandaii.
19 servindo o Senhor com toda a humildade, com lágrimas e com as provações que me sobrevieram pelas ciladas dos judeus.
20 Nijin shįį zhrįh nakhwazheh gwizhit geenakhwaałtan ts'ą' łineeriidal izhik chan geenakhwaałtan ts'ą' k'eegwiichy'aa datthak geenjit nakhwats'ą' giihkhii ąįį nakhwats'igweheenjyaa ji' geenjit. Ch'ihłak gaa nakhwats'į' k'iinjik oihtą' kwaa. Ąįį chan gaakhwandaii.
20 Vocês sabem que jamais deixei de anunciar o que fosse proveitoso e de ensinar isso a vocês publicamente e também de casa em casa,
21 Jews ąįįts'ą' Jews nilįį kwaa nąįį deekhwa'yaa geenjit jyaa danakhwaihnyąą, “Nakhwatr'agwaanduu gwats'an łihts'eedǫǫ'ee ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa vats'ą' łihts'eedǫǫ'ee. K'eegwaadhat Jesus vik'injuhkhit!” jyaa nakhwaiinyą'.
21 testemunhando tanto a judeus como a gregos o arrependimento para com Deus e a fé em nosso Senhor Jesus Cristo.
22 Juk Jerusalem gwats'ą' hihshii, ‘zhat gwats'ą' hinkhaii,’ Ch'anky'aa Shroodiinyąą shahnyąą geh'an. Zhat ji' jidii shats'ą' deegweheenjyaa gaashandaii kwaa.
22 E, agora, impelido pelo Espírito, vou para Jerusalém, não sabendo o que ali vai me acontecer,
23 Zhat zhee gwaazhrąįį nasharahahchyaa. Łyaa gwintł'oo khaiinjich'ihiishadhat. Ąįį zhrįh łyaa gaashandaii. Zhik gwa'an kwaiik'it gwachoh datthak gwitee neehihdik dąį', khit Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' shats'ą' giginkhii, chy'ąą gwik'it gweheelyaa gaashandaii.
23 exceto que o Espírito Santo, de cidade em cidade, me assegura que prisões e sofrimentos estão à minha espera.
24 Gąą ąįį geenjit łyaa naljat kwaa. Shigiiłkhwąįį ji' googaa, łyaa geenjit tr'igwihdii kwaa. Jidii gwitr'it t'ihishi'yaa K'eegwaadhat Jesus shats'an gwiłtsąįį. Ąįį datthak gihihdal gwizhrįh geenjit ninjich'ihthat. Jidii dinjii ts'ą' gwik'it t'ihiinjyaa sheegoo'aii zhrįh gwik'it t'ihnyąą. “Nakhwan ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik k'injiighit nąįį datthak ts'ą' nakhwatr'agwaanduu gwats'an neenakhwahahshii dich'eegoonzhrįį k'iighai'.” nyąą chy'ah jii t'ee shigwitr'it t'ał'in t'oonchy'aa.
24 Porém em nada considero a vida preciosa para mim mesmo, desde que eu complete a minha carreira e o ministério que recebi do Senhor Jesus para testemunhar o evangelho da graça de Deus.
25 “Nakhwatee datthak neehihdik ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa Veegwinii'ee geenjit nakhwaagwaldak dąį'. Juk gwats'an nakhwatee ch'ihłee gąą jii nankak neeshahąą'yaa kwaa gaashandaii.
25 — E agora eu sei que todos vocês, em cujo meio passei pregando o Reino, não mais verão o meu rosto.
26 Jii geh'an jyaa danakhwaihnyąą. Nakhwatee ch'ihłee Jesus k'injigiighit kwaa ts'ą' vaatr'igweendaii ji', shįį shęh'an t'igweheechy'aa kwaa t'oonchy'aa.
26 Portanto, no dia de hoje testifico diante de vocês que estou limpo do sangue de todos,
27 Vit'eegwijyąhchy'aa deenyąą k'eegwiichy'aa gwatsal gąą gwitee gineedhaldee kwaa, ts'ą' ąįį datthak geenjit nakhwaagwaaldak.
27 porque jamais deixei de lhes anunciar todo o plano de Deus.
28 Ąįįts'ą' gwinzii adak'ǫǫntii, gah ts'ą' chan juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak gwinzii gook'ǫǫhtii, divii k'ąąhtii didivii k'ąąhtii gwik'it t'ohchy'aa. Ch'anky'aa Shroodiinyąą jyąhts'ą' gook'eehǫhtyaa nakhwiłtsąįį geh'an. Nijin Jesus Christ tr'iiłkhwąįį dąį', Vit'eegwijyąhchy'aa khai' vigii vadaa haa gootr'agwaanduu gwats'an neegoovoiinkwat geh'an.
28 Cuidem de vocês mesmos e de todo o rebanho no qual o Espírito Santo os colocou como bispos, para pastorearem a igreja de Deus, a qual ele comprou com o seu próprio sangue.
29 Dząą gihłeehoiizhii tł'ęę, dinjii nakhwatee heedaa. Oots'it haa nakhwaa gwagwahaandak, Jesus k'injohkhit kwaa nakhwagahahtsyaa geenjit. Ąįį gaashandaii. Ąįį dinjii nąįį chan zhoh naatł'ii k'it t'igiheechy'aa ts'ą' divii tee giheedaa. Ąįįts'ą' googiheeghaa.
29 Eu sei que, depois da minha partida, aparecerão no meio de vocês lobos vorazes, que não pouparão o rebanho.
30 Łyaa nakhwatee gwats'an dinjii lat nąįį gahoots'it haa juu Jesus k'injigiighit nąįį googaa gootąįį heedaa gwagwahahtsyaa.
30 E que até mesmo entre vocês se levantarão homens falando coisas pervertidas para arrastar os discípulos atrás de si.
31 Jii geh'an łyaa gwak'ǫǫhtii. Neegwiidhat tik (3 years) gąhkhyuk datthak drin, tǫǫ haa geenakhwaałtan. Ąįį gah chan nakhwan nakhweh'an gwintł'oo iitrii. Izhik ganoondaii.
31 Portanto, vigiem, lembrando que, durante três anos, noite e dia, não cessei de admoestar, com lágrimas, cada um de vocês.
32 “Ąįįts'ą' juk Vit'eegwijyąhchy'aa vanli' zhit ninakhwahihłyaa ts'ą' Vich'eegoonzhrii zhit nakhwak'ǫǫhti'. Gwik'iighai' nakhwagwik'injigwiighit niint'aii heelyaa ts'ą' jidii Vit'eegwijyąhchy'aa nakhweenjit gwii'įį ąįį gwats'ą' k'eegohoodhat gwats'ą' datthak.
32 — Agora, pois, eu os entrego aos cuidados de Deus e à palavra da sua graça, que tem poder para edificá-los e dar herança entre todos os que são santificados.
33 Ąįį gąhkhyuk dinjii ts'an larąą daatsik (gold), ch'iitsii daagąįį (silver), ąįįts'ą' gwach'aa haa yii'ya' kwaa.
33 De ninguém cobicei prata, nem ouro, nem roupas;
34 Khit gwitr'it t'agwał'in. Ąįį haa shįį ts'ą' shaa neehiidal nąįį haa vakwan tr'agwandaii. Ąįį łyaa gaakhwandaii.
34 vocês mesmos sabem que estas minhas mãos serviram para o que era necessário a mim e aos que estavam comigo.
35 Jyąhts'ą' dishi'in gwik'eenakhwąąłtii nakhwan t'ee nats'ahts'ą' deekhwa'yaa ts'ą' juu gwat'aahchy'aa neeshraahchy'aa nąįį ts'ahohnjyaa geenjit. ‘Dinjii ts'ą' gwinzii t'igwii'in dąį', diits'ą' gwinzii t'igii'in ąįį andaa gashoorahłįį.’ K'eegwaadhat Jesus jyaa dinyąą. Ąįį ganoondaii.” Paul Ephesus kwaiik'it gwats'an ch'anjaa nąįį ahnyąą.
35 Em tudo tenho mostrado a vocês que, trabalhando assim, é preciso socorrer os necessitados e lembrar das palavras do próprio Senhor Jesus: “Mais bem-aventurado é dar do que receber.”
36 Nijin goots'ą' ginkhe' tł'ęę, datthak gavaa nikiigwiintthaii ts'ą' nihłaa khagigideedi'.
36 Tendo dito isso, ajoelhando-se, Paulo orou com todos eles.
37 Ąįįtł'ęę datthak gitree, ąįį haa giineedhinjik ts'ą' giiyąąnhts'u', tł'ęę ‘Vit'eegwijyąhchy'aa naa oolį'!’ giiyahnyąą.
37 Então houve grande pranto entre todos, e, abraçando Paulo, o beijavam,
38 Gwehkįį dąį' Paul, “Chan ch'ihłok jii nankak neeshahǫǫ'yaa kwaa!” gavahnyąą. Ąįį geh'an łyaa gwintł'oo tr'igwigwidii. Ąįįtł'ęę nijin tr'ihchoo dhitin, izhik gwats'ą' giiyaa haajil.
38 entristecidos especialmente pela palavra que ele tinha dito: que não mais veriam o seu rosto. E eles o acompanharam até o navio.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.