Atos 16
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NVI
1 Paul ts'ą' Silas haa chan Derbe, ts'ą' Lystra kwaiik'it k'eegii'oo. Izhik zhat dinjii ch'ihłee Jesus k'injigiighit Timothy oozhii gwich'įį. Vahan Jews nilįį ts'ą' Jesus k'injiighit nilįį. Viti' chan Greek nilįį.
1 Chegou a Derbe e depois a Listra, onde vivia um discípulo chamado Timóteo. Sua mãe era uma judia convertida e seu pai era grego.
2 Lystra ts'ą' Iconium kwaiik'it gwizhit juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak, “Łyaa Timothy dinjii nizįį nilįį,” ginyąą.
2 Os irmãos de Listra e Icônio davam bom testemunho dele.
3 Jii geh'an Paul, Timothy shaa hoozhi', yiindhan, yits'iheenjyaa eenjit. Tr'ookit yatthąį' kat khagwąht'uu ts'ą' yigwiiłkįį, nijin gwats'ą' gihee'al izhik łyaa Jews nąįį gwanlii geh'an. Ąįį nąįį datthak viti' Greek nilįį ts'ą' giiyaandaii geh'an.
3 Paulo, querendo levá-lo na viagem, circuncidou-o por causa dos judeus que viviam naquela região, pois todos sabiam que seu pai era grego.
4 Nijin kwaiik'it gwa'an neegihii'oo, datthak juu Jesus k'injigiighit nąįį haa giginkhii. Tr'ihił'e', ąįįts'ą' ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį, Jerusalem gwizhit dilk'ii nąįį Jews nilįį kwaa Jesus k'injigiighit nąįį, law giit'ahaahchy'aa giveenjit nizįį giłtsąįį. Ąįį t'ahoohchy'aa googaiinyą' eenjit gavaa gwagwaandak.
4 Nas cidades por onde passavam, transmitiam as decisões tomadas pelos apóstolos e presbíteros em Jerusalém, para que fossem obedecidas.
5 Zhat juu tr'igiinkhii zheh nineedal nąįį datthak łyaa gook'injigwiighit ts'ą' gwandaa giint'aii gaadlit. Drin gwiteegwagwaanchy'aa gwandaa dinjii lęįį Jesus k'injigiighit nąįį gwilii.
5 Assim as igrejas eram fortalecidas na fé e cresciam em número cada dia.
6 Asia nahkat gwizhit Ch'anky'aa Shroodiinyąą Gwandak Nizįį eegwagwahaandak gwats'ą' t'agavahthan kwaa. Jii geh'an Phrygia, Galatia nahkat gwizhit datthak k'eegaho'oo.
6 Paulo e seus companheiros viajaram pela região da Frígia e da Galácia, tendo sido impedidos pelo Espírito Santo de pregar a palavra na província da Ásia.
7 Nijin Mysia nahkat geeghaih, khaiinjii k'eegii'oo dąį', Bithynia nahkat chan gwats'ą' tr'ahoo'oo, giindhan. Gąą izhik chan Ch'anky'aa Shroodiinyąą gwats'ą' t'agavahthan kwaa.
7 Quando chegaram à fronteira da Mísia, tentaram entrar na Bitínia, mas o Espírito de Jesus os impediu.
8 Jii geh'an Mysia nahkat gwideetaa Troas kwaiik'it gwachoh gwats'ą' neegiin'oo.
8 Então, contornaram a Mísia e desceram a Trôade.
9 Izhik zhat tǫǫ Troas kwaiik'it gwizhit Paul gineiinlyaa k'it t'inchy'aa haa Macedonia nahkat gwats'an dinjii yęhdaa nadhat, yats'ą' ch'oodiikwat nah'in, “Macedonia nahkat gwizhit diits'ihinjyaa eenjit diits'ą' hinkhaii!” yahnyąą. none|src="cn02126b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 16.9"
9 Durante a noite Paulo teve uma visão, na qual um homem da Macedônia estava em pé e lhe suplicava: "Passe à Macedônia e ajude-nos".
10 Jii geh'an khants'ą' idishriineegaanjik, Macedonia nahkat gwats'ą' gihee'al eenjit. Shįį t'ee Luke ihłįį, jii danoiitł'oo ts'ą' gavaahoihshi' yiihthan. Zhat gwats'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa diihił'e', Gwandak Nizįį zhat dinjii haa gwarahaandak eenjit ts'ą' gwik'it t'igwiizhik.
10 Depois que Paulo teve essa visão, preparamo-nos imediatamente para partir para a Macedônia, concluindo que Deus nos tinha chamado para lhes pregar o evangelho.
11 Tr'ihchoo haa Troas kwaiik'it gwats'an Samothrace njuu kat gwats'ą' k'igwąą'ee tr'ahaajil. Gęhdaa drin zhit tr'ihchoo haa Neapolis kwaiik'it k'eeriidal.
11 Partindo de Trôade, navegamos diretamente para Samotrácia e, no dia seguinte, para Neápolis.
12 Izhik gwats'an nankak gwideetaa Philippi kwaiik'it gwachoh gwats'ą' tr'ahaajil. Ąįį kwaiik'it Rome gwich'in nąįį gwiłtsąįį. Łyaa Macedonia nahkat gwizhit kwaiik'it gwintsii gwanlii. Izhik gwizhit shriit'agwahkhyuk kwaa gwats'ą' tr'aak'į'.
12 Dali partimos para Filipos, na Macedônia, que é colônia romana e a principal cidade daquele distrito. Ali ficamos vários dias.
13 Nijin Jews nąįį Neegwaazhii Drin nigwiindhat dąį', kwaiik'it gwachoh gwats'an han teeghaii gwats'ą' tr'ahaajil. Izhik Jews nąįį khagigidiinjii eenjit gwits'ee gihiidal t'iginchy'aa, gooroonyąą. Ąįįtł'ęę datthak tr'iilk'įį, ts'ą' zhat tr'injaa nihłaa łigiiljil nąįį Gwandak Nizįį eenjit gavaa gwaraandak.
13 No sábado saímos da cidade e fomos para a beira do rio, onde esperávamos encontrar um lugar de oração. Sentamo-nos e começamos a conversar com as mulheres que se haviam reunido ali.
14 Gootee gwats'an tr'injaa ch'ihłee Thyatira kwaiik'it gwats'an nilįį, Lydia oozhii. Gwach'aa (purple) daatł'oo, ąįį tr'ookwat gwahtsii, ąįį k'iighai' gweheendaii gaiigwahtsii. Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' khagidiinjii nilįį. Deegwinyąą diinǫǫłk'įį, Paul deenyąą gwik'iighai' K'eegwaadhat k'injiighit dhidlit.
14 Uma das que ouviam era uma mulher temente a Deus chamada Lídia, vendedora de tecido de púrpura, da cidade de Tiatira. O Senhor abriu seu coração para atender à mensagem de Paulo.
15 Ąįįtł'ęę adan ąįįts'ą' juu yizheh gwizhit gwich'įį nąįį datthak haa chųų goots'an tr'iłtsąįį, “Łyaa łi'deegwidlii haa Jesus k'injihkhit t'ihchy'aa, shoohnyąą ji', shats'ą' hohjyaa ts'ą' shaa gohch'įį!” diinahnyąą. Jyaa dinyąą geh'an vats'ą' tr'ahaajil ts'ą' vaagwirich'įį.
15 Tendo sido batizada, bem como os de sua casa, ela nos convidou, dizendo: "Se os senhores me consideram uma crente no Senhor, venham ficar em minha casa". E nos convenceu.
16 Ch'ihłan drin kharigeheejyaa gwats'ą' tr'eedaa gwizhit dąį', nich'it ch'ihłak vizhit ch'anky'aa iizųų t'inchy'aa tr'ąąh'in. Ąįį k'iighai' dinjii ts'ą' yeendaa deegwehee'yaa geegwaandak nilįį. Dinjii yats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį nąįį, ąįį nich'it deegwehee'yaa datthak geegwaandak gwik'iighai' larąą lęįį gahtsii.
16 Certo dia, indo nós para o lugar de oração, encontramos uma escrava que tinha um espírito pelo qual predizia o futuro. Ela ganhava muito dinheiro para os seus senhores com adivinhações.
17 Diitąįį neehidik, “Jii dinjii nąįį t'ee Vit'eegwijyąhchy'aa jiintsii nilįį ąįį vitsyaa nąįį t'igiinchy'aa. Nats'ahts'ą' nakhwatr'agwaanduu gwats'an neenakhwahahshii geenjit nakhwaa googwahaandak t'igii'in.” jyaa nyąą ts'ą' gwintł'oo azhral.
17 Essa moça seguia a Paulo e a nós, gritando: "Estes homens são servos do Deus Altíssimo e lhes anunciam o caminho da salvação".
18 Drin gwinlęįį gwizhit khit jyaa dinyąą. Gohch'it dee Paul jyaa dinyąą yiitth'ak yeecheendak. Gohch'it yits'ą' łihts'eediil'ee ts'ą' yąąh'in ts'ą' t'iiyahnyąą, “Jesus Christ voozhri' zhit vats'an cheehinkhaii!” ch'anky'aa iizųų ahnyąą. Ąįįtł'ęę googwahkhan ch'anky'aa iizųų yats'an cheediindhat.
18 Ela continuou fazendo isso por muitos dias. Finalmente, Paulo ficou indignado, voltou-se e disse ao espírito: "Em nome de Jesus Cristo eu lhe ordeno que saia dela! " No mesmo instante o espírito a deixou.
19 Dinjii yits'ą' k'eedeegwaadhat nąįį jii t'igwiizhik datthak gwagwąąh'ya' dąį', larąą yik'iighai' neehahtsyaa kwaa giky'aanjik dąį', Paul ts'ą' Silas haa gąhtsit. Ąįįtł'ęę kwaiik'it dinjii łinaadal gwats'ą' googehełchįį.
19 Percebendo que a sua esperança de lucro tinha se acabado, os donos da escrava agarraram Paulo e Silas e os arrastaram para a praça principal, diante das autoridades.
20 Rome gwich'in k'eedeegwaadhat nilįį nąįį andaa nagoogąąhchįį ts'ą' jyaa diginyąą, “Jii dinjii Jews nąįį ginlii. Dząą diikwaiik'it gwachoh gwizhit dinjii gwintł'oo haa nagwagwii'aii ginyąą.
20 E, levando-os aos magistrados, disseram: "Estes homens são judeus e estão perturbando a nossa cidade,
21 Gwarandaii gwizhit deegwehee'yaa goo'aii ąįį geediigwahtan ąįį jyąhts'ą' gwarandaii dii-law gwinehts'į' t'igwii'in t'oonchy'aa. Roman gwich'įį tr'iinlii ts'ą' duuyeh jyaa digwii'in t'oonchy'aa.”
21 propagando costumes que a nós, romanos, não é permitido aceitar nem praticar".
22 Ąįįtł'ęę dinjii lęįį łeeljil nąįį Paul ts'ą' Silas haa nich'itsigahthat, “Gookat digwigwiłchaa. Ąįįtł'ęę viitrii haa gavoohtrii.” k'eedeegwaadhat nąįį googahnyąą.
22 A multidão ajuntou-se contra Paulo e Silas, e os magistrados ordenaram que se lhes tirassem as roupas e fossem açoitados.
23 Gwintł'oo googąhtrii tł'ęę, zhee gwaazhrąįį nagoogiinlii, “Jii nąįį cheegihee'al gwits'į' gook'ǫǫhtii!” niveet'ah'in zhee gwaazhrąįį gwak'ąąhtii nilįį agahnyąą.
23 Depois de serem severamente açoitados, foram lançados na prisão. O carcereiro recebeu instrução para vigiá-los com cuidado.
24 Jyaa digiinyą' geh'an, zhee gwaazhrąįį gwizhit gwatł'an zheh goo'aii, izhik givehdeech'igidiintin. Dachan deetak gootth'an geegiintthaii, ąįį haa gootth'an łigiłtł'įį. none|src="cn02132b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 16.24"
24 Tendo recebido tais ordens, ele os lançou no cárcere interior e lhes prendeu os pés no tronco.
25 Izhik zhat tǫǫ tł'an gwandaa dąį', Vit'eegwijyąhchy'aa deegihił'ee ts'ą' khagigidiinjii ts'ą' ch'igiilii. Gaa zhat zhee gwaazhrąįį dilk'ii nąįį datthak gavoołk'įį.
25 Por volta da meia-noite, Paulo e Silas estavam orando e cantando hinos a Deus; os outros presos os ouviam.
26 Ąįįtł'ęę khants'ą' zhat gavaa gwint'aii nan daatrat nagwaanąįį. Zhee gwaazhrąįį ąįįts'ą' gwitł'ee haa datthak gwint'aii gwaadhak. Googwahkhan gindeiinvyaa datthak nihky'aa t'iizhik. Zhee gwaazhrąįį dilk'ii nąįį datthak kat ch'iitsii tły'ah gwats'an tr'iinjil.
26 De repente, houve um terremoto tão violento que os alicerces da prisão foram abalados. Imediatamente todas as portas se abriram, e as correntes de todos se soltaram.
27 Nan daatrat geh'an zhee gwaazhrąįį gwak'ąąhtii khakee'ąįį dąį', gindeiinvyaa datthak nihky'aa t'inchy'aa gwąąh'in. Ąįįtł'ęę dishriichoo khaiintin, adahaaghwaa eenjit, zhee gwaazhrąįį dilk'ii nąįį datthak gihłeegahaajil, yiindhan geh'an.
27 O carcereiro acordou e, vendo abertas as portas da prisão, desembainhou sua espada para se matar, porque pensava que os presos tivessem fugido.
28 Gaa Paul yineeshraadiintrat, “Adǫǫnghwaa shrǫ'! Datthak tth'aii dząą tr'iilk'įį t'oonchy'aa!” yahnyąą.
28 Mas Paulo gritou: "Não faça isso! Estamos todos aqui! "
29 Ąįįtł'ęę “Neech'ǫhdrii!” gavahnyąą. Ąįįtł'ęę neech'agahdrii dąį', gwagwahkhan zhee gwaazhrąįį gwats'ą' haazhii. Łyaa zhyąą datthak daatrat ts'ą' naajat gwizhit Paul ts'ą' Silas haa ts'ą' nikiigwiintthaii.
29 O carcereiro pediu luz, entrou correndo e, trêmulo, prostrou-se diante de Paulo e Silas.
30 Ąįįtł'ęę ninehjin ts'ą' chineegavąąhchįį, “Shalak nąįį, deehishi'yaa ts'ą' shatr'agwaanduu gwats'an nats'ahts'ą' neehishizhii t'oonchy'aa?” gavahnyąą.
30 Então levou-os para fora e perguntou: "Senhores, que devo fazer para ser salvo? "
31 “K'eegwaadhat Jesus k'injiinghit ąįį gwik'iighai' natr'agwaanduu ts'an neehįįnzhii t'oonchy'aa nan ąįįts'ą' nizheh k'ąą nąįį haa.” giiyahnyąą.
31 Eles responderam: "Creia no Senhor Jesus, e serão salvos, você e os de sua casa".
32 Ąįįtł'ęę dizheh gwits'ee goohaadlii. Izhik adan ts'ą' gah zhat gwich'įį nąįį datthak Gwandak Nizįį K'eegwaadhat eenjit gavaa gwagwaandak.
32 E pregaram a palavra de Deus, a ele e a todos os de sua casa.
33 Tth'aii tǫǫ gwanlii gwiizhit, googaa nijin googwiinjik gwa'an datthak giveenjit gwik'eech'ąhtryaa. Ąįįtł'ęę khants'ą' adan ts'ą' vizhehk'aa nąįį haa datthak chųų goots'an dhidlit.
33 Naquela mesma hora da noite o carcereiro lavou as feridas deles; em seguida, ele e todos os seus foram batizados.
34 Ąįįtł'ęę dizheh nihdeegaviinlii. Ts'ą' shih tr'ihee'aa goovandaa niinlii. Adan ts'ą' vizhehk'aa datthak łyaa gwintł'oo shoo ginlii, juk Vit'eegwijyąhchy'aa k'injigiighit geh'an. Ąįįtł'ęę zhee gwaazhrąįį gwits'ee goohiłchįį.
34 Então os levou para a sua casa, serviu-lhes uma refeição e com todos os de sua casa alegrou-se muito por haver crido em Deus.
35 Gęhdaa vanh, Rome k'eedeegwaadhat nąįį Police nąįį zhee gwaazhrąįį gwak'ąąhtii ts'ą' googihił'e', “Ąįį dinjii neekwąįį nąįį chineegavohchįį.” googahnyąą.
35 Quando amanheceu, os magistrados mandaram os seus soldados ao carcereiro com esta ordem: "Solte estes homens".
36 Ąįįtł'ęę zhee gwaazhrąįį gwak'ąąhtii, Paul jyaa ahnyąą, “K'eedeegwaadhat nąįį ‘juk zhat cheeho'oo,’ nakhwagahnyąą. Ąįį geh'an, tsinehdan zhit khai' ts'ą' cheeho'oo.” gavahnyąą.
36 O carcereiro disse a Paulo: "Os magistrados deram ordens para que você e Silas sejam libertados. Agora podem sair. Vão em paz".
37 Gąą Paul geet'iindhan kwaa ts'ą' Police nąįį haa ginkhii, “Diikhwan Rome gwich'in tr'iinlii, googaa dinjii andaa nidiigąąhchįį ts'ą' viitrii haa diigąhtrii. Gwak'ąąhtii choh andaa łi'didlii haa tr'agwahaandak, izhik nidiigąąhchįį kwaa. Zhyąą zhee gwaazhrąįį nidiigąąhchįį gwizhrįh t'igiizhik. Ąįįtł'ęę juk dinjii diihąąh'yaa kwaa ts'ą' nagwaan'įį haa zhee gwaazhrąįį gwats'an cheeho'oo, diigahnyąą. Łyaa duuyeh gwik'it t'igwii'in. Dząą gwats'ą' hohjyaa ąįįts'ą' diineenjit gach'adǫǫhchįį. Ąįįts'ą' cheediinohchįį. Jyaa digwinyąą gavaiinyąą,” Paul yahnyąą.
37 Mas Paulo disse aos soldados: "Sendo nós cidadãos romanos, eles nos açoitaram publicamente sem processo formal e nos lançaram na prisão. E agora querem livrar-se de nós secretamente? Não! Venham eles mesmos e nos libertem".
38 Ąįįtł'ęę Police k'eedeegwaadhat nąįį ts'eehoozhii ts'ą' gavaa gwaandak. Łyaa nijin Paul ts'ą' Silas haa Rome gwich'in nąįį ginlii łee, gik'igaanjik dąį', gwintł'oo gąąnjat.
38 Os soldados relataram isso aos magistrados, os quais, ouvindo que Paulo e Silas eram romanos, ficaram atemorizados.
39 Ąįįtł'ęę k'eedeegwaadhat nąįį zhee gwaazhrąįį gwats'ą' gahaajil. “Jidii nakhwats'ą' t'igwee'ya' gineedhoondee ji', łyaa geenjit shootr'iheelyaa.” jyaa Silas, Paul haa agahnyąą. Ąįįtł'ęę zhee gwaazhrąįį cheegoogąąhchįį. “Khants'ą' diikwaiik'it gwachoh gihłeehoo'oo ji', łyaa gweheezyaa!” googahnyąą.
39 Vieram para se desculpar diante deles e, conduzindo-os para fora da prisão, pediram-lhes que saíssem da cidade.
40 Ąįįtł'ęę Paul ts'ą' Silas haa, Lydia vizheh gwats'ą' gahaa'oo. Izhik juu Jesus k'injigiighit nąįį haa giginkhe'. Paul ts'ą' Silas haa łyaa gahąąnjat kwaa eenjit goots'ą' giginkhe'. Ąįįtł'ęę zhat gwats'an gihłeegahoo'oo.
40 Depois de saírem da prisão, Paulo e Silas foram à casa de Lídia, onde se encontraram com os irmãos e os encorajaram. E então partiram.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.