Atos 15
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs VC
1 Izhik zhat dąį' Jews, Jesus k'injigiighit nąįį Judea nahkat gwats'an Antioch kwaiik'it k'eegiidal. Ąįį nąįį Jesus k'injigiighit nąįį geegǫąąhtan, “‘Nakhwatr'agwaanduu gwats'an neeroozhii,’ yuuhthan ji', tr'ookit nakhwakat khangwarahaht'ii ts'ą' nakhwagwarahahkyaa. Jii t'ee deenaa dąį' Moses ch'adąąntł'oo deenakhweiinyą' chy'ąą gwik'it t'agwarahnyąą.” googahnyąą.
1 Alguns homens, descendo da Judéia, puseram-se a ensinar aos irmãos o seguinte: Se não vos circuncidais, segundo o rito de Moisés, não podeis ser salvos.
2 “Łyaa t'ohnyąą kwaa,” Paul ts'ą' Barnabas haa googahnyąą. Gąą dinjii nąįį gwintł'oo tr'agoogoiidlii. Ąįį googaa nihłaa gwinzii gwigwiltsąįį kwaa. Ąįį geh'an zhat juu Jesus k'injigiighit nąįį, Paul ts'ą' Barnabas, ts'ą' Antioch gwats'an dinjii nąįį haa Jerusalem gwats'ą' nareheelyaa. Izhik zhat Tr'ihił'e' nąįį, ts'ą' ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį haa giveenjit gigiheehkhyaa, giindhan.
2 Originou-se então grande discussão de Paulo e Barnabé com eles, e resolveu-se que estes dois, com alguns outros irmãos, fossem tratar desta questão com os apóstolos e os anciãos em Jerusalém.
3 Ąįį juu Jesus k'injigiighit nąįį googihił'e'. Ąįįtł'ęę nijin Phoenicia nahkat Samaria nahkat haa gehgoogihijyaa dąį', zhat dinjii nąįį haa gwagwaandak. Nats'ahts'ą' Jews nilįį kwaa nąįį gwehkįį dąį', nats'ąą gwagwaandaii akhagagoonyąą, ąįįts'ą' juk Jesus k'injigiighit gaadlit. Zhat Jesus k'injigiighit nąįį geenjit gwigwiitth'ak dąį', łyaa gwintł'oo geenjit shoo ginlii.
3 Acompanhados {algum tempo} dos membros da comunidade, tomaram o caminho que atravessa a Fenícia e Samaria. Contaram a todos os irmãos a conversão dos gentios, o que causou a todos grande alegria.
4 Nijin Paul ts'ą' Barnabas ąįįts'ą' juu gavaa haajil nąįį haa Jerusalem k'eegiidal dąį', zhat Tr'ihił'e' nąįį, ts'ą' ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį, Jesus k'injigiighit nąįį datthak shoh haa gavaa łigiiljil. Ąįįtł'ęę nats'ahts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa k'iighai' deegee'ya', gavaa gwagwaandak.
4 Chegando a Jerusalém, foram recebidos pela comunidade, pelos apóstolos e anciãos, a quem contaram tudo o que Deus tinha feito com eles.
5 Gąą Pharisee lat Jesus k'injigiighit gaadlit nąįį zhat gigiheehkhyaa eenjit nigijyaa, “Juu Jews nilįį kwaa nąįį Jesus k'injigiighit gaadlit nąįį gootthąį' kat khangwarahaht'ii ts'ą' googwarahahkyaa. Ąįįts'ą' Moses da-law daantł'oo, ąįį chan k'eegwagwahahthat jyaa dagoorahaanjyaa.” ginyąą.
5 Mas levantaram-se alguns que antes de ter abraçado a fé eram da seita dos fariseus, dizendo que era necessário circuncidar os pagãos e impor-lhes a observância da Lei de Moisés.
6 Tr'ihił'e' nąįį, ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį haa datthak nihłaa łigiiljil, juu Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį Jesus k'injigiighit nąįį tthąį' kat khangwarahaht'ii ts'ą' googwarahahkyaa ji' geenjit.
6 Reuniram-se os apóstolos e os anciãos para tratar desta questão.
7 Łyaa ninghyuk ginginkhe'. Ąįįtł'ęę Peter giheehkhyaa eenjit nidhikhin, “Shalak nąįį, ninghit dąį' gwanaa, hee, nakhwatee gwats'an Vit'eegwijyąhchy'aa shigwiiłkįį, Gwandak Nizįį Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį haa gwahaaldak eenjit. Jyąhts'ą' gwik'iighai' gwigweheetth'ak ts'ą' gwik'injigeheeghit eenjit.
7 Ao fim de uma grande discussão, Pedro levantou-se e lhes disse: Irmãos, vós sabeis que já há muito tempo Deus me escolheu dentre vós, para que da minha boca os pagãos ouvissem a palavra do Evangelho e cressem.
8 Vit'eegwijyąhchy'aa, jidii dinjii yinji' zhit goodlii, datthak gaandaii. Nats'ahts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą diits'an iłtsąįį, gwik'it Ch'anky'aa Shroodiinyąą goots'an chan iłtsąįį. Jyąhts'ą' gwik'iighai' Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį eenjit shoo nilįį, vaa gwiindaii.
8 Ora, Deus, que conhece os corações, testemunhou a seu respeito, dando-lhes o Espírito Santo, da mesma forma que a nós.
9 Vit'eegwijyąhchy'aa diineet'iindhan, gwik'it gooveet'iindhan. Jesus k'injigiighit geh'an gootr'agwaanduu datthak oo'an gwahaadlii.
9 Nem fez distinção alguma entre nós e eles, purificando pela fé os seus corações.
10 Ąįįts'ą' t'ee, jaghaii, Vit'eegwijyąhchy'aa dee'ya' geenjit it'ee lee łi'deegwidlii li' nohthan ts'ą' Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį Jesus k'injigiheeghit geenjit (Law) gwinlęįį t'agǫǫ'ya' gavoohnyąą? Yeenii diitsii nąįį ts'ą' diikhwan haa gaa Moses va-law khyų' k'eegwarahthat gwiizhit.
10 Por que, pois, provocais agora a Deus, impondo aos discípulos um jugo que nem nossos pais nem nós pudemos suportar?
11 Łyaa nakwaa, gwik'injiriighit ts'ą' K'eegwaadhat Jesus vich'eegoonzhrii k'iighai' neediiniłshii t'oonchy'aa, geedan chan gwik'it.” Peter gavahnyąą.
11 Nós cremos que pela graça do Senhor Jesus seremos salvos, exatamente como eles.
12 Ąįįtł'ęę nijin Barnabas, Paul haa gwigwee'in ts'ą' nindal gwaahchy'aa gwinlęįį Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį tee Vit'eegwijyąhchy'aa k'iighai' t'igee'ya'. Ąįį juu datthak haa gwagwaandak dąį', datthak gahahchįį kwaa ts'ą' googoołk'įį.
12 Toda a assembléia o ouviu silenciosamente. Em seguida, ouviram Barnabé e Paulo contar quantos milagres e prodígios Deus fizera por meio deles entre os gentios.
13 Nijin giginkhii gigiinjik tł'ęę, James chan gahaakhe', “Shijyaa nąįį, shoodǫǫhk'įį.
13 Depois de terminarem, Tiago tomou a palavra: Irmãos, ouvi-me, disse ele.
14 ‘Nats'ąą Vit'eegwijyąhchy'aa, Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį eet'iindhan ts'ą' googwiiłkįį, ts'an googwahąąh'yaa geenjit,’ Jii Simon Peter jyaa nakhwahnyąą.
14 Simão narrou como Deus começou a olhar para as nações pagãs para tirar delas um povo que trouxesse o seu nome.
15 Ninghit dąį' gwanaa Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii nilįį lat nąįį googinjik jyąhts'ą' gwadanakhwatł'oo. Jii gwadanakhwatł'oo nats'ąą Simon Peter ginkhe' łąą gwik'it t'oonchy'aa t'inyąą,
15 Ora, com isto concordam as palavras dos profetas, como está escrito:
16 ‘Jii ąįįtł'ęę nineehihdyaa,
16 Depois disto voltarei, e reedificarei o tabernáculo de Davi que caiu. E reedificarei as suas ruínas, e o levantarei
17 Ąįįts'ą' nihky'aa dinjii datthak shats'ą' giheedaa,
17 para que o resto dos homens busque o Senhor, e todas as nações, sobre as quais tem sido invocado o meu nome.
18 ts'ą' K'eegwaadhat jyaa nyąą,
18 Assim fala o Senhor que faz estas coisas, coisas que ele conheceu desde a eternidade {Am 9,11s.}.
19 “Shįį ąįį jyaa dihthan.” James nyąą, ts'ą' tth'aii nihk'it ginkhii, “Jii Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį Vit'eegwijyąhchy'aa k'injiindhat nąįį, ‘gavaanaragoo'ąą,’ gavoihnyąą kwaa.
19 Por isso, julgo que não se devem inquietar os que dentre os gentios se convertem a Deus.
20 Gąą goots'ą' ch'aradąąntł'oo ts'ą' jidii kwaii t'igihee'yaa kwaa eenjit gavaa gwarahaandak. Tr'injaa veedhohdii kwaa, ąįį haa nagoh'aa shrǫ', shih ch'ik'itiltsį' ts'ą' ataiinjii nilįį, oh'aa shrǫ'! Ąįįts'ą' ch'atthąįį dhoolaih ts'ą' dhookhwąįį ąįį vadaa vats'an anrahtsii kwaa, ąįį oh'aa shrǫ' goovahnyąą.
20 Mas que se lhes escreva somente que se abstenham das carnes oferecidas aos ídolos, da impureza, das carnes sufocadas e do sangue.
21 Deenaa dąį' gwats'an Neegwaazhii Drin gwiteegwagwaanchy'aa, kwaiik'it goodlii kwaii gwizhit, Jews nąįį tr'igiinkhii zheh gwizhit Moses va-law daantł'oo, Ąįį k'it teech'iriginkhii.” James gavahnyąą.
21 Porque Moisés, desde muitas gerações, tem em cada cidade seus pregadores, pois que ele é lido nas sinagogas todos os sábados.
22 Ąįįtł'ęę Tr'ihił'e' ts'ą' ch'anjaa gwik'injiighit kįh dilk'ii nąįį, ąįįts'ą' Jesus k'injigiighit nąįį datthak haa dinjii neekwąįį gwintł'oo googihił'ee nąįį adats'an agwarahahkyaa, giindhan. Ąįįtł'ęę Paul ts'ą' Barnabas, ąįį nąįį haa Antioch kwaiik'it gwachoh gwats'ą' nagoorahahchyaa, googoonyąą. Dinjii neekwąįį gavoozhri' Judas ąįį Barsabbas chan oozhii, Silas oozhii eegwagwiiłkįį, Jesus k'injigiighit eenjit ch'anjaa kįh nilįį nąįį tee gwats'an tr'agoogahchįį.
22 Então pareceu bem aos apóstolos e aos anciãos com toda a comunidade escolher homens dentre eles e enviá-los a Antioquia com Paulo e Barnabé: Judas, que tinha o sobrenome de Barsabás, e Silas, homens notáveis entre os irmãos.
23 Dęhtły'aa danakhwatł'oo giveenagahtsuu. Izhit jyąhts'ą' ch'adagąąntł'oo,
23 Por seu intermédio enviaram a seguinte carta: "Os apóstolos e os anciãos aos irmãos de origem pagã, em Antioquia, na Síria e Cilícia, saúde!
24 Gwehkįį dąį', dzaa diitee gwats'an dinjii nąįį nakhwatee t'inchy'aa. Ąįį nąįį gwinzii geenakhwagahtan kwaa ts'ą' deeginyąą gwinzii goovaakhwandaii kwaa haa nats'ahts'ą' ninjich'ahohthat gaa gaakhwandaii kwaa gwinyąą gwiriitth'ak. Jyaa dohnyąą goorahnyąą t'igii'in kwaa.
24 Temos ouvido que alguns dentre nós vos têm perturbado com palavras, transtornando os vossos espíritos, sem lhes termos dado semelhante incumbência.
25 Jyaa danakhwagahnyąą geh'an, dinjii neekwąįį nąįį diitee gwats'an agwarahahkyaa, gwiindhan nihłaa łiriiljil. Ąįį nąįį nakhwats'ą' narahahchyaa diilak Paul ts'ą' Barnabas haa gihee'al.
25 Assim nós nos reunimos e decidimos escolher delegados e enviá-los a vós, com os nossos amados Barnabé e Paulo,
26 Diik'eegwaadhat Jesus Christ eenjit gwitr'it t'agwagwah'in geh'an. Izhik gwa'an gwinlęįį khaiinjii gooriiłkhwąįį.
26 homens que têm exposto suas vidas pelo nome de nosso Senhor Jesus Cristo.
27 Dinjii neekwąįį nąįį nakhwats'ą' narąhchįį, gavoozhri' Judas, ts'ą' Silas haa goozhii. Jii dęhtły'aa nakhwats'ą' tr'adąąntł'oo. Izhit jidii eenjit daraantł'oo datthak nakhwaa gwagwahaandak geenjit.
27 Enviamos, portanto, Judas e Silas que de viva voz vos exporão as mesmas coisas.
28 Jidii law lęįį nakhweenjit vagwantrii datthak nakhwats'an tr'ahahtsyaa kwaa, gąą jidii law vat'oohchy'aa, ąįį zhrįh nakhwats'an tr'ahahtsyaa. Jyąhts'ą' gwizhrįh nakhweenjit gweheezyaa. Ch'anky'aa Shroodiinyąą k'iighai' jyąhts'ą' ‘t'igwehee'yaa,’ gwinyąą.
28 Com efeito, pareceu bem ao Espírito Santo e a nós não vos impor outro peso além do seguinte indispensável:
29 Jidii shih ch'ik'itiltsį' ts'ą' ataiinjii nilįį ąįįts'ą' ch'eekaii ąįįts'ą' gąą ch'atthąįį tr'iiłkhwąįį vadaa vats'an anrahtsii kwaa, ąįį nilįį oh'aa shrǫ'! Juu veedhoodii kwaa, ąįį haa chan nagahoh'aa kwaa! Jii kwaii datthak t'akhwa'in kwaa ji', łyaa gwinzii t'ahokhwa'yaa. K'eegwaadhat nakhwaa oolį'.” googahnyąą. Jyąhts'ą' goots'ą' ch'agadąąntł'oo.
29 que vos abstenhais das carnes sacrificadas aos ídolos, do sangue, da carne sufocada e da impureza. Dessas coisas fareis bem de vos guardar conscienciosamente. Adeus!
30 Ąįįtł'ęę ąįį Jesus k'injigiighit nąįį Antioch kwaiik'it gwats'ą' gahaajil. Ąįįts'ą' zhat juu Jesus k'injigiighit nąįį datthak haa łigiiljil. Ąįįtł'ęę dęhtły'aa goots'ą' tr'adąąntł'oo givintł'eegąhtsuu.
30 Tendo-se despedido, a delegação dirigiu-se a Antioquia. Ali reuniram a assembléia e entregaram a carta.
31 Ąįį dinjii nąįį nijin dęhtły'aa goots'ą' tr'adąąntł'oo gaah'ya' dąį', łyaa gwintł'oo shoo ginlii ts'ą' goot'aii neegwigwiłtsąįį.
31 À sua leitura, todos se alegraram com o estímulo que ela trazia.
32 Judas, ts'ą' Silas haa Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii ginlii. Łyaa niighyuk gavaa giginkhii. Jyąhts'ą' t'aih goots'an gahtsii ts'ą' gahąąnjat kwaa geenjit.
32 Judas e Silas, que eram também profetas, dirigiam aos irmãos muitas palavras de exortação e de animação.
33 Shriit'ahkhyuk zhat gindi' tł'ęę, “Juu dząą gwats'ą' nidiinaahchįį, ąįį nąįį k'iinjik ts'eerehee'al.” ginyąą. “Vit'eegwijyąhchy'aa veenjit khaihłak gohtsii ts'ą' tsinehdan haa neehakhwa'oo ts'ą' gwinzii nakhwak'ǫǫhtii!” googahnyąą.
33 Demoraram-se ali por algum tempo. Foram depois pelos irmãos despedidos em paz, voltando aos que lhos tinham enviado.
34 Gaa Silas, k'iinjik neehihdyaa kwaa ts'ą' zhat gwihihchy'aa, yiindhan.
34 {A Silas contudo, pareceu bem ficar ali, e Judas partiu sozinho.}
35 Gąą Paul ts'ą' Barnabas haa zhat Antioch tth'aii hee gwigwich'įį. Geedan chan ts'ą' juu Jesus k'injigiighit lęįį nąįį haa zhat dinjii geegǫąąhtan. Ąįįts'ą' K'eegwaadhat viginjik eenjit gavaa gwagwaandak.
35 Paulo e Barnabé detiveram-se também em Antioquia, ensinando e pregando com muitos outros a palavra do Senhor.
36 Ąįįtł'ęę shriht'agwahthee gwandaa', “Nijin gwa'an kwaiik'it gwizhit K'eegwaadhat viginjik haa tr'iginkhe' chy'ąą izhik neegoorǫǫ'yą'. Zhat gwa'an gwik'injigwiighit nąįį neeroo'ya', nats'ąą deegii'in li' geenjit.” Paul, ąįį Barnabas jyaa dahnyąą.
36 Ao termo de alguns dias, disse Paulo a Barnabé: Tornemos a visitar os irmãos por todas as cidades onde temos pregado a palavra do Senhor, para ver como estão passando.
37 Barnabas, John Mark shaa hoozhi', yiindhan,
37 Barnabé queria levar consigo também João, que tinha por sobrenome Marcos.
38 gąą Paul łyaa gweheezyaa kwaa, yiindhan, Pamphylia nahkat dąį', k'iinjik goots'į' neehoozhii geh'an. Digwigwitr'it gigiheendal gwats'ą' datthak goots'iinyą' kwaa geh'an.
38 Paulo, porém, achava que não devia ser admitido quem se tinha separado deles em Panfília e não os havia acompanhado no ministério.
39 Ąįį geenjit gwint'aii ch'ats'ą' t'inihłagaiinyą'. Ąįį geh'an nihłihłęęgahoo'oo. Barnabas ąįį Mark adahaahiłchįį. Ąįįts'ą' tr'ihchoo haa Cyprus njuu kat gwats'ą' gahaa'oo.
39 Houve tal discussão que se separaram um do outro, e Barnabé, levando consigo Marcos, navegou para Chipre.
40 Ąįįtł'ęę Paul ąįį Silas adahaa hiłchįį, “Vit'eegwijyąhchy'aa nich'eegǫǫnzhrii haa gwinzii nakhwak'ǫǫhti'!” juu zhat Jesus k'injigiighit nąįį jyaa ginyąą ts'ą' khagideedi' tł'ęę Paul ts'ą' Silas haa gahaa'oo.
40 Paulo, porém, tendo escolhido Silas, e depois de ter sido recomendado pelos irmãos à graça do Senhor, partiu.
41 Syria nahkat ąįįts'ą' Cilicia nahkat gwa'an datthak k'eegaa'oo. Juu zhat gwa'an tr'igiinkhii zheh nineedal nąįį łyaa gook'iighai' nint'aii neegaadlit.
41 Ele percorreu a Síria, a Cilícia, confirmando as comunidades.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.