Atos 14
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Nijin Iconium kwaiik'it k'eegii'oo dąį', nats'ąą kwaiik'it Antioch deegwiizhik ąįį chan gwik'it t'igwiizhik. Paul ts'ą' Barnabas haa Jews tr'igiinkhii zheh gwats'ą' gahaa'oo. Zhat Jews lęįį nąįį ts'ą' Jews nilįį kwaa lęįį nąįį Gwandak Nizįį eech'oogwahtan, ts'ą' lęįį nąįį Jesus k'injigiighit gaadlit.
1 A mesma coisa aconteceu na cidade de Icônio. Paulo e Barnabé entraram na sinagoga e falaram de tal maneira, que muitos judeus e não judeus creram.
2 Gąą Jews Jesus k'injigiighit nilįį kwaa nąįį Jews nilįį kwaa nąįį Jesus k'injigiighit nąįį eenjit gwiizųų ninjich'igiheedhat googiłtsąįį.
2 Mas os judeus que não creram atiçaram os não judeus contra os cristãos.
3 Łyaa ninghyuk Paul ts'ą' Barnabas haa zhat t'iginchy'aa. Gąąnjat kwaa haa K'eegwaadhat Jesus eegwagwaandak. Gwigwee'in ts'ą' nindal gwaahchy'aa t'igihee'yaa eenjit t'aih goots'an iłtsąįį. Jyąhts'ą' dinjii nąįį gaageheendaii eenjit Vit'eegwijyąhchy'aa khit Paul ts'ą' Barnabas haa shoo nilįį, giich'eegoonzhrįį łi'deegwidlii nilįį eegwagwahaandak eenjit.
3 Os apóstolos ficaram muito tempo em Icônio, falando com coragem a respeito do Senhor Jesus. E o Senhor mostrava que a mensagem deles sobre a sua graça era verdadeira, pois ele dava a eles o poder de fazer milagres e maravilhas.
4 Gąą ąįį kwaiik'it gwachoh gwizhit dinjii datthak nihk'it ninjich'agadhat kwaa. Goolat nąįį Jews nąįį ts'ąįį niilzhii. Ąįįts'ą' goolat nąįį Paul ts'ą' Barnabas haa ts'ąįį nigiilzhii.
4 Os moradores da cidade estavam divididos: alguns apoiavam os judeus, e outros eram a favor dos apóstolos.
5 Ąįįtł'ęę Jews nąįį, k'eedeegwaadhat nilįį nąįį, Jews nilįį kwaa nąįį haa nihłaa gwinzii gwigwiltsąįį. Paul ts'ą' Barnabas haa khaiinjich'agoorohthat googoonyąą ąįįts'ą' kii haa goorookit giindhan.
5 Então os não judeus e os judeus, juntos com os seus chefes, resolveram maltratar os apóstolos e matá-los a pedradas.
6 Gąą nijin Paul ts'ą' Barnabas haa gwigwiitth'ak dąį', zhat khan gihłeegahoo'oo. Ąįįts'ą' Lycaonia nahkat gwizhit, Lystra kwaiik'it, ts'ą' Derbe kwaiik'it, ąįįts'ą' zhat kwaiik'it goodlii gwa'an k'eegaa'oo.
6 Quando Paulo e Barnabé souberam disso, fugiram para Listra e Derbe, cidades do distrito da Licaônia, e para as regiões vizinhas.
7 Izhik zhat gwa'an Gwandak Nizįį eenjit dinjii haa gwagwaandak.
7 E ali anunciaram o evangelho .
8 Lystra kwaiik'it gwizhit dinjii vagoodlit dąį' gwats'an neehidik kwaa nilįį dhidii, vatth'an ts'ik ahchįį nilįį haa iłts'ik.
8 Na cidade de Listra havia um homem que estava sempre sentado porque era aleijado dos pés. Ele havia nascido aleijado e nunca tinha andado.
9 Paul ginkhii dąį', zhat dhidii ts'ą' oołk'įį. Paul ąįį dinjii gwik'injiindhat ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa khan shreeyeheelyaa yaandaii, Paul yindee ts'ą' gwinzii yąąh'in. none|src="cn02118b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 14.9"
9 Esse homem ouviu as palavras de Paulo, e Paulo viu que ele cria que podia ser curado. Então olhou firmemente para ele
10 Ąįįtł'ęę yineeshraadiintrat, “K'iidak nindhat, ts'ą' k'iidak k'igwąą'ee nindhat.” Paul yahnyąą. Ąįįtł'ęę googwahkhan k'iidak k'igwąą'ee nadhat naanaii ts'ą' zhat gwa'an neehaatłat ts'ą' neehidik.
10 e disse em voz alta: — Levante-se e fique de pé! O homem pulou de pé e começou a andar.
11 Nijin dinjii lęįį nąįį Paul ąįį dinjii eenjit jyaa dee'ya' googwąąh'in dąį', Lycaonia gwich'in nąįį digiginjik ky'aa gwint'aii gazhral nagaanaii, “Diivit'eegwijyąhchy'aa neekwąįį nąįį dinjii gaadlit. Ąįįts'ą' nankak oodaa diits'ą' nigiinjil!” ginyąą ts'ą' gazhral.
11 Quando o povo viu o que Paulo havia feito, começou a gritar na sua própria língua: — Os deuses tomaram a forma de homens e desceram até nós!
12 Barnabas ąįį goovit'eegwijyąhchy'aa Zeus oozhii ky'aa giiyoozhrii. Paul chan goovit'eegwijyąhchy'aa ch'ihłee Hermes oozhii ky'aa giiyoozhrii, Hermes gwintł'oo ginkhii, k'it t'inyąą geh'an.
12 Eles deram o nome de Júpiter a Barnabé e o de Mercúrio a Paulo, porque era Paulo quem falava.
13 Kwaiik'it khaiinjii angwąą'ąį' gwa'an kharigidiinjii zheh gwigwił'ąįį, ąįį gwizhit goovit'eegwijyąhchy'aa Zeus oozhii ts'ą' khagigidiinjii. Izhik gwats'an ataiinjii ąhtsii aak'ii ch'izhir vighin ch'at'an nihłehts'į' t'inchy'aa haa łihts'eetły'aat'aii, nijin Paul ts'ą' Barnabas haa nagadhat gwats'ą' nagąąhchįį. Dinjii ąįįts'ą' ataiinjii ąhtsii nąįį haa, ąįį aak'ii giihaahkhwaa ąįįts'ą' Paul ts'ą' Barnabas haa eenjit ataiinjii giihahtsyaa, giindhan. “Łyaa diivit'eegwijyąhchy'aa t'iginchy'aa!” googoonyąą geh'an.
13 O templo de Júpiter ficava na entrada da cidade, e o sacerdote desse deus trouxe bois e coroas de flores para o portão da cidade. Ele e o povo queriam matar os animais numa cerimônia religiosa e oferecê-los em sacrifício a Barnabé e a Paulo.
14 Nijin Paul ts'ą' Barnabas deegihee'yaa t'igii'in gook'igaanjik dąį', dagwagwach'aa' k'at t'igilch'aa, ts'ą' dinjii tł'an gazhral haa nihgaagik.
14 Quando os dois apóstolos souberam disso, rasgaram as suas roupas, correram para o meio da multidão e gritaram:
15 “Jyaa dakhwa'in kwaa!” googahnyąą. “Diikhwan t'ee nakhwak'it dzaa nankak gwidinjii tr'inlii t'oonchy'aa. Ąįįts'ą' jii gogoonlii kwaa t'akhwa'in. Ąįį gwik'it t'ahokhwa'yaa kwaa, ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa khit gwandaii nilįį, ąįįtł'ęę gwahoolyaa geenjit Gwandak Nizįį eenakhwarahtan t'igwinyąą, Vit'eegwijyąhchy'aa zhee, nan, chųų choh datthak k'eegwiichy'aa gwinlęįį gwiłtsąįį.
15 — Amigos, por que vocês estão fazendo isso? Nós somos apenas seres humanos, como vocês. Estamos aqui anunciando o evangelho a vocês para que abandonem essas coisas que não servem para nada. Convertam-se ao Deus vivo, que fez o céu, a terra, o mar e tudo o que existe neles.
16 Ninghit dąį' gwanaa nijin dinjii nąįį nats'ahts'ą' goiihndaii, yiindhan gwik'it gwagwandaii, googaa Vit'eegwijyąhchy'aa gogwąąhshii kwaa.
16 No passado Deus deixou que todos os povos andassem nos seus próprios caminhos.
17 Gaa Vit'eegwijyąhchy'aa ąįį dinjii ts'ą' gwigweełkįį, k'eegwiichy'aa gwinzii t'ii'in geenjit, tsin chan diits'an ąhtsii. Nan kat gwanzhįh, tr'ihee'aa eenjit hąąhshii chan diineenjit gwiłtsąįį. Datthak chan shih lęįį diits'an ąhtsii. Ąįį tr'a'aa haa diidrii zhit shoo tr'inlii.” Paul ts'ą' Barnabas haa googahnyąą.
17 Mas Deus sempre mostra quem ele é por meio das coisas boas que faz: é ele quem manda as chuvas do céu e as colheitas no tempo certo; é ele quem dá também alimento para vocês e enche o coração de vocês de alegria.
18 Gąą nijin jyaa diginyąą dąį' googaa nihk'it aak'ii goots'ą' ataiinjii tr'ohtsyaa, giindhan. Łyaa khyų' gwik'it t'igii'in kwaa googahtsii.
18 Mesmo depois de terem dito isso, os apóstolos tiveram muita dificuldade para evitar que o povo matasse os animais em sacrifício a eles.
19 Jews lat nąįį Pisidia nahkat gwizhit Antioch kwaiik'it gwachoh ts'ą' Iconium kwaiik'it haa gwats'an zhat dilk'ii, ąįį nąįį dinjii lęįį goots'ąįį niinjil. Paul kii haa gook'it ts'ą' gaa tr'igiiyąhdaii, ąįįtł'ęę kwaiik'it geh'at gwa'an chegiiyeenluu, niindhat giiyuunyąą geh'an zhat gwa'an akhagiiyuunyąą.
19 Alguns judeus que tinham vindo das cidades de Antioquia e de Icônio conseguiram o apoio da multidão, apedrejaram Paulo e o arrastaram para fora da cidade, porque pensavam que ele tinha morrido.
20 Gąą juu Jesus k'injigiighit nąįį nijin t'inchy'aa izhik k'eegiidal ts'ą' giiyeelin neelzhii, gwiizhit ninehjin, ts'ą' k'iinjik kwaiik'it gwizhit nihdineezhii. Ąįįtł'ęę gęhdaa drin Barnabas haa Derbe kwaiik'it gwats'ą' gahaa'oo.
20 Mas, quando os cristãos se ajuntaram em volta dele, ele se levantou e entrou na cidade de novo. E no dia seguinte Paulo e Barnabé partiram para a cidade de Derbe.
21 Paul ts'ą' Barnabas haa Derbe kwaiik'it gwizhit dinjii lęįį nąįį ts'ą' Gwandak Nizįį eech'oogwahtan, ts'ą' dinjii lęįį nąįį gwik'injigiighit gaadlit. Ąįįtł'ęę kwaiik'it Lystra, ts'ą' Iconium, ts'ą' Pisidia nahkat gwizhit Antioch kwaiik'it gwachoh gwits'ee gahaa'oo.
21 Paulo e Barnabé anunciaram o evangelho em Derbe, e muitos moradores daquela cidade se tornaram seguidores de Jesus. Depois voltaram para as cidades de Listra, Icônio e Antioquia da Pisídia.
22 Łyaa juu Jesus k'injigiighit nąįį t'aih googwahtsii. “Ts'ą' gweedhaa datthak gwik'injigiighit ji', łyaa gwinzii. Gąą tr'ookit łyaa gwinlęįį khaiinjich'ihiidhat. Ąįįtł'ęę gwizhrįh, nijin Vit'eegwijyąhchy'aa k'eedeegwahaadhat tr'agwahaah'yaa.” Paul ts'ą' Barnabas haa googahnyąą.
22 Eles animavam os cristãos e lhes davam coragem para ficarem firmes na fé. E também ensinavam que era preciso passar por muitos sofrimentos para poder entrar no Reino de Deus .
23 Ąįį gah an-nihłik kwaiik'it gwa'an tr'igiinkhii zheh gwizhit juu dinjii Jesus k'injiighit nąįį ch'anjaa k'eedeegwaadhat heelyaa nąįį agwagweełkįį. Łyaa gwint'aii khagigiheejyaa geenjit ch'ihłee adach'agaa'aa kwaa gwagwahtsii. Vit'eegwijyąhchy'aa antł'eegooginlii, łi'deegwidlii haa giit'injyahchy'aa geenjit.
23 Em cada igreja os apóstolos escolhiam presbíteros . Eles oravam, jejuavam e entregavam os presbíteros à proteção do Senhor, em quem estes haviam crido.
24 Ąįįtł'ęę Pisidia nahkat gwa'an k'eegaa'oo. Ąįįtł'ęę Pamphylia nahkat k'eegii'oo.
24 Então Paulo e Barnabé atravessaram o distrito da Pisídia e chegaram até a província da Panfília.
25 Izhik Perga kwaiik'it gwachoh gwizhit chan Gwandak Nizįį eegwagwaandak. Ąįįtł'ęę Attalia kwaiik'it gwats'ą' gahaa'oo.
25 Anunciaram a palavra em Perge e depois foram para o porto de Atália.
26 Izhik gwats'an tr'ihchoo zhit gin'oo ts'ą' Syria nahkat gwizhit Antioch kwaiik'it gwachoh gwits'ee goohoo'oo. Izhik Jesus k'injigiighit eenjit kįh nilįį nąįį giveenjit khagideedi' chy'ąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa nich'eegǫǫnzhrii haa gwinzii gook'eehąąhtyaa neenjit gwitr'it t'agwagwah'in gwiizhik!” ąįį eenjit giveenjit khagigideedi' chy'ąą. Ąįį gwitr'it juk gigiinjik. none|src="cn01972b.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 14.26"
26 Dali foram de navio para Antioquia da Síria, onde eles haviam sido entregues aos cuidados de Deus, para o trabalho que agora estavam terminando.
27 Nijin Antioch kwaiik'it gwachoh k'ineegii'oo dąį', izhik zhat juu Jesus k'injigiighit datthak gavaa łigiiljil. K'eegwiichy'aa datthak Vit'eegwijyąhchy'aa k'iighai' gwitr'it t'agwah'ya', ąįįts'ą' nats'ąą aakin nąįį yik'injiindhat eenjit gwats'ą' t'ahkhya', ąįį eenjit gavaa gwagwaandak.
27 Quando chegaram lá, reuniram as pessoas da igreja e contaram tudo o que Deus havia feito por meio deles. E contaram como ele tinha aberto o caminho para que os não judeus também cressem.
28 Łyaa ninghyuk zhat Jesus k'injigiighit nąįį haa gwigwinch'i'.
28 E ficaram muito tempo ali com os seguidores de Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.