Atos 12

Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Izhik zhat dąį', k'eedeegwaadhat choh (King) Herod Agrippa, Jesus k'injigiighit lat nąįį khaiinjich'igiighit gwahtsii.
1 Por essa época o rei Herodes começou a perseguir algumas pessoas da igreja.
2 Shriichoo haa John voondee James oozhii, tr'iiłkhwąįį gwiłtsąįį.
2 Ele mandou matar à espada Tiago, o irmão de João.
3 Jyaa diizhik dąį', Jews nąįį eechįį t'ii'in gwiky'aanjik dąį', gwandaa t'ii'in dhidlit, ts'ą' Peter chan oonjik. (Drin shroodiinyąą, zhit łųhchy'aa vaa naatuu kwaa tr'a'aa dąį' t'igwiizhik.)
3 Quando viu que isso agradou os judeus, mandou também prender Pedro. Isso aconteceu durante a Festa dos Pães sem Fermento .
4 Ąįįtł'ęę Peter zhee gwaazhrąįį nagąąhchįį. Ąįįtł'ęę niveet'ah'in dinjii 16 nąįį giik'aahtii. Dǫǫ nąįį ginlii ts'ą' nihjįįkhaii neegeedaa. Passover gwideetaa gwahaadhat tł'ęę dinjii lęįį nąįį andaa nahałchyaa Vit'eegwijyąhchy'aa tr'oohahkat Herod jyaa diindhan.
4 Depois que prendeu Pedro, Herodes o colocou na cadeia e pôs quatro grupos de soldados, com quatro em cada grupo, para guardá-lo. É que Herodes queria apresentá-lo ao povo depois do dia da Páscoa .
5 Deegwąhkhyuk Peter zhee gwaazhrąįį giłdii datthak tr'igiinkhii zheh nąįį giiyeenjit Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' gwint'aii khadigigiinjii.
5 E assim Pedro estava preso e era vigiado pelos guardas; mas a igreja continuava a orar com fervor por ele.
6 Herod, dinjii lęįį nąįį ndaaniyahahchyaa gwats'ą' khaa dąį', Peter, niveet'ah'in neekwąįį yik'aahtii nąįį deetak dhichįį ch'iitsii tły'ah neekwąįį haa gakhwachaa niveet'ah'in nąįį chan gindeiinvyaa gwadąįį gwik'eegahtii.
6 Na noite antes do dia em que Herodes ia apresentá-lo ao povo, Pedro estava dormindo, preso com duas correntes, entre dois soldados; e havia guardas de vigia no portão da cadeia.
7 Khan hee K'eegwaadhat vizheekat gwich'in zhat nadhat nagwaanąįį, ts'ą' zheh gwaazhrąįį gwizhit ch'eegwąhndit nagwaanąįį. Zheekat gwich'in, Peter vahk'at gahtrat haa tr'ineeyaahthat, “Khan, k'iidak ninkhee!” yahnyąą, gwiizhit ch'iitsii tły'ah vanli' ts'an dineetraa. none|src="cn01953B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 12.7"
7 De repente, apareceu um anjo do Senhor, e uma luz brilhou dentro da cela. O anjo tocou no ombro de Pedro, acordou-o e disse: — Levante-se depressa! Então as correntes caíram das mãos dele.
8 “Tthah nazhrak tł'an gaanahchaa ts'ą' nakwaiitryaa zheeni'yaa!” yahnyąą. Peter gwik'it t'iizhik. “Ch'iyeedak ik nanantsuu ts'ą' shaa hinkhaii.” zheekat gwich'in yahnyąą.
8 — Aperte o cinto e amarre as sandálias! — disse o anjo. E Pedro fez o que o anjo mandou. — Ponha a
9 Ąįįtł'ęę zhee gwaazhrąįį gwats'an Peter yaa haazhii. Gąą jii deegwii'in t'igwii'in łyaa gaandaii kwaa, gineiihłyaa t'igwii'in, yiindhan.
9 Pedro saiu da cadeia e foi seguindo o anjo. Porém não sabia se, de fato, o anjo o estava libertando. Ele pensava que aquilo era uma visão.
10 Ąįįts'ą' gęhdaa niveet'ah'in tr'ookit gook'ąąhtii deek'it, kwaii ehgoo gahaa'oo. Ąįįtł'ęę khaiinkǫǫ zhee gwaazhrąįį gwats'an kwaiik'it gwachoh gwats'ą' chigweedii. Izhik ch'iitsii gindeiinvyaa dhitin, geeghaih k'eegii'oo. Gwiizhik gindeiinvyaa adakhai' gideenghaa. Ąįįtł'ęę chigiin'oo ts'ą' kwaiik'it gwitee'an tr'antąįį, izhik k'ii'an gee'al gwiizhik zheekat gwich'in Peter ihłee dahoodhat.
10 Eles passaram pelo primeiro e pelo segundo posto da guarda e chegaram ao portão de ferro que dava para a rua. O portão se abriu sozinho, e eles saíram. Andaram por uma rua, e, de repente, o anjo foi embora.
11 Peter nats'ahts'ą' vats'ą' deegwiizhik giky'aanjik ts'ą' jyaa nyąą, “King Herod ąįįts'ą' Jews nąįį haa nats'ahts'ą' vats'ą' deerehee'yaa, shagoonyąą. Ąįį gwats'an K'eegwaadhat neeshahahshii eenjit dizheekat gwich'in shats'ą' hił'e'. Ąįį juk łyaa łi'deegwidlii gwanlii gaashandaii.”
11 Então Pedro compreendeu o que estava acontecendo e disse: — Agora sei que, de fato, o Senhor mandou o seu anjo e me livrou do poder de Herodes e de tudo o que os judeus tinham a intenção de me fazer.
12 Jii t'igwiizhik giky'aanjik Googwahkhan John Mark oozhii vahan, Mary, vizheh gwats'ą' haazhii. Izhik lęįį nąįį nihłaa łigiiljil ts'ą' khagigidiinjii.
12 Quando Pedro entendeu o que havia acontecido, foi para a casa de Maria, a mãe de João Marcos. Muitas pessoas estavam reunidas ali, orando.
13 Ąįį gwiizhik Peter izhik zhat tthał zheh gwineedhi'ęę gindeiinvyaa kat ganlaanaii. Ch'itsyaa nilįį nich'it, Rhoda oozhii, gwats'ą' haazhii, juu zhat ganlaanaii, gwahąąh'yaa geenjit.
13 Ele bateu na porta da frente, e a empregada, que se chamava Rode, foi ver quem era.
14 Nijin Rhoda, Peter deezhuh diitth'ak dąį', yinaanjik. Łyaa yeenjit shoo dhidlit, zhat k'idik geenjit. Khants'ą' zheh gwizhit nihdanaagik, zhat k'idik yeegwahaandak eenjit. Gąą nihdeeyąąhchįį kwaa. Ąįįts'ą' tth'aii hee kwaiitee nadhat. “Peter chiitąįį nadhat!” gavahnyąą.
14 Quando reconheceu a voz de Pedro, ficou tão contente, que, em vez de abrir a porta, voltou correndo para contar que Pedro estava lá fora.
15 “Łyaa nahkhii t'iinyąą!” giiyahnyąą. “Gąą łyaa chiitąįį nadhat, t'aihnyąą!” gavahnyąą. “Peter t'inchy'aa kwaa, Vit'eegwijyąhchy'aa vizheekat gwich'in ąįį Peter haa nilįį t'inchy'aa!” giiyahnyąą.
15 Então eles disseram: — Você está maluca! Porém ela insistiu que era verdade. Aí eles disseram: — É o anjo dele!
16 Ąįį gwiizhik Peter tth'aii nihk'it ganlaanaii. Gohch'it dee ch'ihłee gootee gich'idiintin. Gąą nijin nigiiyiił'in dąį', łyaa geegagoolii kwaa giveenjit t'igwiizhik.
16 Enquanto isso, Pedro continuava batendo. Finalmente eles abriram a porta e, quando viram que era Pedro mesmo, ficaram muito assustados.
17 Googwahkhan danli' haa gooneehąhdak deegohtsai' kwaa ts'ą' sh'oodoohk'įį goovahnyąą. Ąįįtł'ęę nats'ahts'ą' K'eegwaadhat zhee gwaazhrąįį cheeyąąhchįį eenjit gavaa gwaandak. “James ąįįts'ą' gah gwik'injiighit nąįį datthak geenjit gavaagoondak.” gavahnyąą. Ąįįtł'ęę goovihłęęhoozhii ts'ą' ch'adanh gwa'an gwats'ą' haazhii.
17 Ele fez um sinal com a mão para que ficassem quietos e contou como o Senhor o tinha tirado da prisão. — Contem isso a Tiago e aos outros irmãos! — disse ele. Em seguida saiu dali e foi para outro lugar.
18 Nijin vanh gach'ahaa'ąįį dąį', niveet'ah'in zhee gwaazhrąįį gwadąįį gwak'ąąhtii nąįį gwizhit łyaa deegwiizhik gaagiindaii kwaa, ts'ą' Peter deezhik gaagiindaii kwaa.
18 Quando amanheceu, houve uma grande confusão entre os soldados, pois eles não sabiam o que tinha acontecido com Pedro.
19 Herod, giiyankaheentyaa geenjit goohił'e' gaa giigwąh'ąįį kwaa. Zhee gwaazhrąįį gwadąįį gwak'ąąhtii nąįį deegwiizhik lee eenjit goovahkat gaa gaagiindaii kwaa ts'ą' ąįį geh'an, “Gavohkhan!” Herod gavahnyąą.
19 Herodes mandou que o procurassem, mas não o acharam. Então, depois de fazer perguntas aos guardas, mandou matá-los. Depois disso, Herodes saiu da região da Judeia e ficou algum tempo na cidade de Cesareia.
20 Herod łyaa Tyre ts'ą' Sidon kwaiik'it gwachoh gwich'in nąįį ts'ą' zhyaants'įį. Jii geh'an Tyre, ts'ą' Sidon gwich'in nąįį nihłaa łigiiljil gahah'yaa geenjit. Dinjii Blastus oozhii, t'ee Herod vizheh gwizhit gwats'ą' k'eedeegwaadhat nilįį, ąįį lak giltsąįį, goots'iheenyaa geenjit, ąįįtł'ęę Herod ts'ą' gahaajil, tsinehdan gweheelyaa geenjit. K'eedeegwaadhat Herod vanahkat gwats'an shih neegoiindak geh'an t'iginyąą.
20 O rei Herodes estava com muita raiva dos moradores das cidades de Tiro e de Sidom. Então eles formaram um grupo e foram falar com Herodes. Primeiro conseguiram o apoio de Blasto, que era um alto funcionário do palácio. Aí pediram ao rei Herodes que fizesse as pazes com eles, pois os alimentos que a região deles recebia vinham do país do rei.
21 Ch'ihłan drin ik chil'ee yaa k'eedeegwaadhat eenjit nilįį nanaazhii ts'ą' vakat k'eedeegwaraadhat ts'ą' daraadii, ąįį kat naadii. Ąįįtł'ęę datthak giiyaa łeeljil. Izhik datthak goots'ą' ginkhii.
21 Herodes marcou um dia com eles e nesse dia vestiu a sua roupa de rei, sentou-se no trono e começou a fazer um discurso.
22 “Jii łąą dinjii t'inchy'aa kwaa, gąą vit'eegwijyąhchy'aa nąįį ch'ihłee nilįį.” ginyąą ts'ą' gazhral.
22 E o povo gritava: — É um deus e não um homem que está falando!
23 Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' deehił'e' kwaa geh'an, Googwahkhan K'eegwaadhat vizheekat gwich'in ch'ihłee Herod hahts'įk eenjit yats'an gwiłtsąįį. Gyųų yin'al ts'ą' niindhat.
23 No mesmo instante um anjo do Senhor feriu Herodes, pois ele aceitou a honra que só Deus merece. E ele morreu, comido por vermes.
24 Gwiizhik dinjii lęįį nąįį Vit'eegwijyąhchy'aa viginjik giintth'ak, ąįįts'ą' Jesus k'injigiighit nąįį gwandaa lęįį gilii.
24 Porém a palavra de Deus era anunciada em toda parte e ia se espalhando.
25 Nijin Barnabas, ts'ą' Saul haa Jerusalem kwaiik'it gwizhit digwigwitr'it gigiinjik dąį', Antioch kwaiik'it gwits'ee gahoo'oo. John Mark gavaa tr'agwahaah'ya' eenjit dahaa neegiihiłchįį.
25 Barnabé e Saulo terminaram o seu trabalho e voltaram de Jerusalém, trazendo João Marcos consigo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.