Atos 10
Vit'eegwijyąhchy'aa Vagwandak Nizįį (GWINT) vs NTLH
1 Izhik Caesarea gwizhit niveet'ah'in kįh dhidii Cornelius oozhii, niveet'ah'in 100 nąįį, gavoozhri', “Italy Nankak Gwats'an.” goorahnyąą, ąįį eenjit k'eedeegwaadhat nilįį. Rome dinjii nąįį ts'an niveet'ah'in nilįį nąįį tee gwats'an ginlii.
1 Na cidade de Cesareia havia um homem chamado Cornélio, que era comandante de um batalhão romano chamado “Batalhão Italiano”.
2 Cornelius łyaa dinjii nizįį nilįį. Adan ąįįts'ą' dinjii juu vizheh gwich'įį nąįį datthak drin gwiteegwagwaanchy'aa khit Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' khagigidiinjii. Jews neeshraahchy'aa lęįį nąįį ts'iginyąą.
2 Ele era um homem religioso; ele e todas as pessoas da sua casa adoravam a Deus. Cornélio ajudava muito os judeus pobres e orava sempre a Deus.
3 Ch'ihłan drin drintł'an 3 o'clock gwandaa gweedhaa gwiizhik gineiinlyaa k'it t'inchy'aa haa gineiinlyaa. Izhit Vit'eegwijyąhchy'aa zheekat gwich'in yits'ą' niinzhii, łyaa gwinzii nah'in dąį', “Cornelius!” yahnyąą.
3 Um dia, ali pelas três horas da tarde , Cornélio teve uma visão. Ele viu claramente um anjo de Deus, que chegou perto dele e disse: — Cornélio!
4 Łyaa gwiint'aii zheekat gwich'in yąąh'in, gwiizhik łyaa gwintł'oo naajat. “Shik'eegwaadhat, jidii dee?” yahnyąą.
4 Ele ficou olhando para o anjo e, com muito medo, perguntou: — O que é, senhor? O anjo respondeu: — Deus aceitou as suas orações e a ajuda que você tem dado aos pobres e ele não esqueceu você.
5 Juk Joppa kwaiik'it gwizhit dinjii, Simon Peter oozhii, nats'ą' heekhaa eenjit vakanch'ąh'ee.
5 Agora mande alguns homens até a cidade de Jope para buscarem o homem chamado Simão Pedro.
6 Izhik zhat chųų choh vee gwa'an dinjii, Simon oozhii, ch'adhah ahkhii nilįį, ąįį haa gwich'įį t'inchy'aa.” zheekat gwich'in yahnyąą.
6 Ele está hospedado na casa de outro Simão, um curtidor de couros que mora na beira do mar.
7 Ąįįtł'ęę gihłeedahoodhat. Ąįįtł'ęę Cornelius ditsyaa neekwąįį nąįį ąįįts'ą' diniveet'ah'in ch'ihłak ąįį haa, “Aanaii!” ahnyąą. Ąįį niveet'ah'in khit yeenjit gwitr'it t'agwah'in nilįį. Ąįįt'ee łyaa dinjii Vit'eegwijyąhchy'aa k'injiighit nilįį.
7 Quando o anjo foi embora, Cornélio imediatamente chamou dois empregados e um soldado que estava a seu serviço e que era um homem religioso.
8 Cornelius deegwiizhik datthak gavaa gwaandak. Ąįįtł'ęę Joppa gwats'ą' goovihił'e'.
8 Cornélio contou a eles tudo o que havia acontecido e mandou que fossem a Jope.
9 Gęhdaa drin tł'an tth'aii hee Joppa gwats'ą' geedaa. It'ee łyaa Joppa gwats'ą' ninghit kwaa nigijyaa. Ąįį gwiizhik Joppa gwizhit Peter zheh gwakat deedhizhii, khagiheejyaa geenjit.
9 No dia seguinte, ao meio-dia, Pedro subiu ao terraço para orar. Enquanto isso, os homens vinham pelo caminho, já perto de Jope.
10 Izhik zhat t'inchy'aa gwiizhik łyaa vizhit gwiłts'ik ts'ą' ch'oih'aa, yiindhan. Gąą tth'aii hee vikeech'arahchy'aa gwiizhit gineiinlyaa k'it t'inchy'aa haa gineiinlyaa gwiizhik k'eegwiichy'aa gwąąh'in.
10 Pedro ficou com fome e quis comer alguma coisa. Enquanto o almoço estava sendo feito, ele teve uma visão.
11 Ąįįts'ą' zheekat nihky'aa t'igwiizhik gwąąh'in. Ąįį gwats'an ts'at daagąįį k'it t'inchy'aa k'iidąą tr'iindak. Dǫǫ gwagwaanchy'aa ąįį ts'at danch'ahochaa ts'ą' nankak neevyaatth'at. none|src="Cn01945B.tif" size="span" copy="©1978 David C. Cook Publishing Company" ref="ACT 10.11"
11 Viu o céu aberto e uma coisa parecida com um grande lençol amarrado pelas quatro pontas, que descia até o chão.
12 Ąįį vizhit nin dzaa nankak gwats'an nihłehts'į' t'iichy'aa vizhit dilk'ii. Gyųų k'it t'inchy'aa kwaii ąįįts'ą' dziitsal kwaii yizhit nah'in.
12 Dentro daquilo havia todos os tipos de animais de quatro patas, de animais que se arrastam pelo chão e de aves.
13 “Peter, k'iidak nindhat nin inghąn ts'ą' en'aa!” gwideezhuh yahnyąą.
13 Então Pedro ouviu uma voz, que dizia:
14 “Gąą Shik'eegwaadhat, łyaa duuyeh gwik'it t'ishi'in. Tth'aii ch'ihłok łąą k'aiich'ii shroodiinyąą nilįį kwaa ih'aa kwaa. Dii-law zhit jii nin kwaii datthak diineenjit shroodiinyąą nilįį kwaa. Ąįį k'it t'inch'ii łyaa duuyeh ih'aa.” Peter yahnyąą.
14 Pedro respondeu: — De jeito nenhum, Senhor! Eu nunca comi nenhuma coisa que a
15 “Chan shih shroodiinyąą nilįį kwaa doiinyą' shrǫ'! Vit'eegwijyąhchy'aa jidii ts'ą' ginkhe' datthak shroodiinyąą nilįį t'oonchy'aa.” gwideezhuh yahnyąą.
15 A voz falou de novo com ele:
16 Gwideezhuh tik gwagwaanchy'aa nihk'it t'iiyaiinyą'. Ąįįtł'ęę ts'at daagąįį k'it t'inchy'aa zhit nin dilk'ii kwaii zheekat gwats'ą' neeroonjik.
16 Isso aconteceu três vezes. Em seguida a coisa que parecia um lençol foi levada de volta para o céu.
17 Nijin Simon Peter gineiinlyaa k'it t'inchy'aa zhit gwąąh'ya' dąį', gininjich'ahthat ts'ą' jidii eenjit t'igwii'in li', yiindhan. Ąįį gwiizhik dinjii Cornelius, Simon Peter ts'ą' yihił'e', ąįį nąįį giikwantee niinjil.
17 Pedro começou a perguntar a si mesmo o que aquela visão queria dizer. E naquele momento os homens que Cornélio havia mandado já tinham se informado sobre onde ficava a casa de Simão e estavam na porta.
18 “Dinjii Simon Peter oozhii, ąįį lee dząą gwich'įį?” gazhral ts'ą' ginyąą.
18 Eles chamaram alguém da casa e perguntaram: — Por acaso um homem chamado Simão Pedro está hospedado aqui?
19 Ąįį gwiizhik tth'aii hee Peter gwintł'oo gininjich'ahthat, jidii gwąąh'ya' deegwinyąą t'igwinyąą li' yiindhan. Ch'anky'aa Shroodiinyąą jyaa yahnyąą, “Juk dinjii tik nąįį ninkeegwagwąąh'in ts'ą' nakwaiitee nigiilzhii t'igiinchy'aa.
19 Pedro ainda estava pensando na visão, quando o Espírito Santo disse: — Escute! Estão aí três homens procurando você.
20 Nineendii ts'ą' goovaahinkhaii. Geenjit tr'agoiindii shrǫ'! Shįį dząą nankagoovał'ęę t'igii'in.”
20 Agora apronte-se, desça e vá com eles. Vá tranquilo porque fui eu que mandei que eles viessem aqui.
21 Jii geh'an vakwantee dinjii niilzhii nąįį ts'ą' nineezhii, “Shįį t'ee dinjii vankeegǫǫh'in chy'ąą t'ihchy'aa. Jidii nohthan?” gavahnyąą.
21 Então Pedro desceu e disse aos homens: — Eu sou a pessoa que vocês estão procurando. Por que vieram aqui?
22 “Dinjii niveet'ah'in kįh Cornelius oozhii nats'ą' diinah'ęę t'igwii'in. Łyaa dinjii nizįį nilįį ts'ą' Vit'eegwijyąhchy'aa ts'ą' khit khagidiinjii. Jews nąįį łyaa giihił'ee. Vit'eegwijyąhchy'aa vizheekat gwich'in ch'ihłee yits'ą' ginkhe'. Vizheh veenihinkhaa ąįįts'ą' deiinyąą datthak noohaaky'aa geenjit.” giiyahnyąą.
22 Eles responderam: — Nós fomos mandados pelo comandante Cornélio. Ele é um homem bom,
23 “Nihdǫhjyaa ts'ą' shaa nohshaa.” gavahnyąą.
23 Então Pedro convidou os homens para entrarem, e os hospedou ali naquela noite. No dia seguinte Pedro se aprontou e foi com eles, e alguns irmãos que moravam em Jope também foram.
24 Ąįįtł'ęę gęhdaa drin Caesarea kwaiik'it k'idik. Izhik Cornelius niyuul'in. Vijyaa ts'ą' valak yinlii nąįį zhat gwats'ą' givinkeeginkhe'.
24 No outro dia chegaram à cidade de Cesareia. Cornélio e os parentes e amigos mais íntimos que ele tinha convidado já estavam esperando Pedro.
25 Peter nihdeehahkhaii gwiizhit Cornelius yits'ą' chiinzhii ts'ą' yakwai' chan neet'aanąįį ts'ą' nikiigwiintthaii.
25 Quando Pedro ia entrando, Cornélio veio ao seu encontro, ajoelhou-se e curvou a cabeça diante dele.
26 Gąą “Ndak nininjii, ts'ą' k'iidak nindhat. Shęhdaa nikiigwąh'ee gishrigwąąhchy'aa kwaa t'oonchy'aa. Shant'ee dinjii nik'it t'inchy'aa inlįį t'ihchy'aa.” Peter yahnyąą.
26 Mas Pedro fez com que ele se levantasse e disse: — Fique de pé, pois eu sou apenas um homem como você.
27 Peter, Cornelius vizheh gwizhit nihdeegiin'oo gwiizhik, ąįį datthak Peter yaa ginkhii. Gwizhit dinjii lęįį nąįį nihłaa łigiiljil łee. Peter gavąąh'in.
27 Enquanto conversava com Cornélio, Pedro entrou na casa e encontrou muita gente reunida ali.
28 Ąįįtł'ęę goots'ą' ginkhii. Jyaa dinyąą, “Diikhwan Jews gwich'in nąįį tr'inlii ts'ą' dii-law zhit, Israel gwich'in nilįį kwaa eenarehee'al ąįįts'ą' goozheh gwizhit nihdeerehee'al. Ąįį łyaa tr'agwaanduu, gwiindhan. Jii nakhwan t'ee łyaa gaakhwandaii. ‘Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį łyaa ginzįį kwaa ąįįts'ą' shroodiinyąą ginlii kwaa.’ Gąą shįį, Vit'eegwijyąhchy'aa datthak jyąhts'ą' ininjich'ałthat kwaa giveet'ihįįhkhyaa eenjit, datthak gwik'eesh'eełtii.
28 Então disse a todos: — Vocês sabem muito bem que a religião dos judeus não permite que eles façam amizade com não judeus ou entrem nas casas deles. Mas Deus me mostrou que eu não devo chamar ninguém de impuro ou de sujo.
29 Jii geh'an nijin shoonkach'ąh'ee dąį', łyaa nagwal'ya' kwaa ts'ą' dzaa khan nats'ą' hoiizhii. Jaghaii shankach'ah'e'?” Peter yahnyąą.
29 Por isso, quando vocês me chamaram, eu vim de boa vontade. Agora quero saber por que foi que vocês mandaram me chamar.
30 Cornelius jyaa nyąą, “Drin tł'an gęhdaa 3 o'clock gwandaa juk nats'ąą nagwiindhat gwik'it gweedhaa gwiizhik, dząą shizheh gwizhit khagidihjii ts'ą' adach'al'aa kwaa. Gwiizhik gineiinlyaa k'it t'inchy'aa zhit khan hee dinjii ik ch'ąhndit naazhii, shandaa nadhat, nał'in.
30 Cornélio respondeu: — Três dias atrás, às três horas da tarde, eu estava orando aqui em casa. De repente, um homem vestido com roupas brancas apareceu na minha frente
31 ‘Cornelius, nijin khagidiinjii dąį', Vit'eegwijyąhchy'aa khit niitth'ak t'oonchy'aa. Nats'ahts'ą' neeshraahchy'aa nąįį ts'iinyąą. Ąįį datthak chan nah'in.
31 e disse: “Cornélio, Deus ouviu as suas orações e lembrou do que você tem feito para ajudar os pobres.
32 Dinjii Joppa kwaiik'it gwats'ą' hah'ee, dinjii Simon Peter oozhii, “dząą gwats'ą' hinkhaii,” ahaanjyaa eenjit. Chųų choh vee dinjii, Simon oozhii, ch'adhah ahkhii nilįį. Ąįį haa gwich'įį t'inchy'aa.’ jyaa, dinjii ik ch'ąhndit naazhii shahnyąą.
32 Mande alguém até Jope a fim de buscar Simão, que também é chamado de Pedro. Ele está hospedado na casa de Simão, o curtidor, que mora na beira do mar.”
33 Ąįįtł'ęę khants'ą' dinjii ch'ihłee nonkadhał'e'. Juk dząą k'indik, geenjit łyaa shoo ihłįį. Juk K'eegwaadhat andah datthak łiriiljil. Izhik Vit'eegwijyąhchy'aa nats'ąą deenaiinyą' datthak geenjit naroohaahky'aa.” Cornelius yahnyąą.
33 Então eu mandei chamar você logo, e você fez muito bem em vir. Agora estamos todos reunidos aqui na presença de Deus, prontos para ouvir o que o Senhor mandou você dizer.
34 Ąįįtł'ęę Peter goots'ą' gahaakhe'. Jyaa dinyąą, “Vit'eegwijyąhchy'aa dinjii nąįį datthak ts'ą' łyaa nihk'it t'ii'in.
34 Então Pedro começou a falar. Ele disse: — Agora eu sei que, de fato, Deus trata a todos de modo igual,
35 Juu datthak nijin gwats'an ahaa ji', googaa yits'ą' khagidiinjii nąįį ts'ą' gwinzii t'ii'in, Vit'eegwijyąhchy'aa łyaa giveenjit shoo nilįį. Ąįį łyaa juk łi'deegwidlii gwanlii gaashandaii.
35 pois ele aceita todos os que o temem e fazem o que é direito, seja qual for a sua raça.
36 Israel gwich'in nąįį eenjit Gwandak Nizįį ąįį łyaa gohtth'ak gwizhrįh gaakhwandaii, Jesus Christ k'iighai' Vit'eegwijyąhchy'aa vats'an tsinehdan gwanlii, dinjii nąįį datthak eenjit K'eegwaadhat nilįį t'inchy'aa.
36 Vocês conhecem a mensagem que Deus mandou ao povo de Israel, anunciando a boa notícia de paz por meio de Jesus Cristo, que é o Senhor de todos.
37 Jii datthak gaakhwandaii, tr'ookit John chųų gwats'an ąhtsii ąįį dinjii nąįį ts'ą' ginkhe' ts'ą' chųų goots'an iłtsąįį. Ąįįtł'ęę Jesus, Galilee nahkat ts'ą' Judea nahkat gwizhit datthak gwintsii t'ee'ya'.
37 Vocês sabem o que aconteceu em toda a terra de Israel, começando na Galileia, depois que João pregou a sua mensagem a respeito do batismo.
38 Nats'ahts'ą' Jesus Nazareth gwats'an Vit'eegwijyąhchy'aa yigwiiłkįį ts'ą' Ch'anky'aa Shroodiinyąą yats'an iłtsąįį. Jyąhts'ą' dat'aii yats'an iłtsąįį. Ąįį datthak gaakhwandaii. Nijuk datthak neehidik ts'ą' dinjii ts'ą' gwinzii t'ii'in. Juu dinjii Ch'anky'aa Tr'aanduu vizhit nąįį goozhit cheehahchik ąįįts'ą' nizįį neegoovahtsik. Jyaa dii'in, Vit'eegwijyąhchy'aa khit yaa nilįį geh'an. Ąįį datthak gaakhwandaii.
38 Sabem também como Deus derramou o Espírito Santo sobre Jesus de Nazaré e lhe deu poder. Jesus andou por toda parte fazendo o bem e curando todos os que eram dominados pelo Diabo, porque Deus estava com ele.
39 Israel nahkat ąįįts'ą' Jerusalem kwaiik'it gwizhit gwa'an datthak jidii t'ee'ya', gwarąąh'ya'. Ąįį datthak dinjii ts'ą' geegwaandak. Giiyuunjik ts'ą' Cross kat gigiiyiłtsak ts'ą' giiyiiłkhwąįį.
39 Nós somos testemunhas de tudo o que ele fez na terra de Israel, inclusive em Jerusalém. E depois o mataram, pregando-o numa cruz.
40 Gąą drin tik gwiindhat ąįįtł'ęę Vit'eegwijyąhchy'aa ch'ichį' ts'an ninęęyiłkhin. Ąįįtł'ęę Vit'eegwijyąhchy'aa k'iighai' diits'ą' vigwiilkįį.
40 Pedro continuou: — Porém Deus ressuscitou Jesus no terceiro dia e também fez com que ele aparecesse a nós.
41 Dinjii datthak yąąh'ya' kwaa gąą diikhwan zhrįh tr'ąąh'ya'. Ąįį gwehkįį dąį', Jesus veegwarahaandak eenjit diigwiiłkįį. Vit'eegwijyąhchy'aa ch'ichį' ts'an ninęęyiłkhin ts'ą' vaa ch'irin'al ts'ą' vaa chųų tr'eenį'.
41 Ele não foi visto por todo o povo, mas somente por nós, que somos as testemunhas que Deus já havia escolhido. Nós comemos e bebemos com ele depois que Deus o ressuscitou.
42 Jii Gwandak Nizįį dinjii haa gwarahaandak eenjit gwats'ą' diihił'e'. Jyaa dagoorahaanjyaa, “Adan łyaa Vit'eegwijyąhchy'aa yigwiiłkįį nilįį t'inchy'aa!” Dinjii ch'adąį' niinjik nąįį ąįįts'ą' juu gwandaii nąįį oohaahkat heelyaa eenjit t'iiyah'in.
42 Jesus nos mandou anunciar o evangelho ao povo e testemunhar que ele foi posto por Deus como Juiz dos vivos e dos mortos.
43 Juu deenaa dąį' Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii inli' nąįį datthak giiyeeginkhe'. Jesus voozhri' zhit juu deenyąą yik'injiighit nąįį datthak gootr'agwaanduu gooveenjit oo'an gweheelyaa, zhit Vit'eegwijyąhchy'aa Eenjit Ginkhii inli' nąįį datthak jyaa giiyeeginkhe'.” Peter gavahnyąą.
43 Todos os profetas falaram a respeito de Jesus, dizendo que os que creem nele recebem, por meio dele, o perdão dos pecados.
44 Peter tth'aii hee goots'ą' ginkhii gwiizhik datthak Ch'anky'aa Shroodiinyąą juu yuułk'įį nąįį k'ąą t'iizhik.
44 Quando Pedro ainda estava falando, o Espírito Santo desceu sobre todos os que estavam ouvindo a mensagem.
45 Jews nąįį Jesus k'injigiighit nilįį nąįį Joppa kwaiik'it gwats'an giiyaak'eedal ąįį nąįį Israel gwich'in nilįį kwaa nąįį googaa Ch'anky'aa Shroodiinyąą oonjii, łyaa geegagoolii kwaa giveenjit t'igwii'in.
45 Os judeus seguidores de Jesus que tinham vindo de Jope com Pedro ficaram admirados por Deus ter derramado o dom do Espírito Santo sobre os não judeus.
46 Ch'anky'aa Shroodiinyąą gwikyaa zhit giginkhii geh'an. Vit'eegwijyąhchy'aa jiintsii deegihiił'ee gooviitth'ak geh'an. Peter jyaa goovahnyąą,
46 Pois eles ouviam os não judeus falarem em línguas estranhas e louvarem a grandeza de Deus. Então Pedro disse:
47 “Jii dinjii nąįį geedan t'ee diik'it Ch'anky'aa Shroodiinyąą goonjik. Khan chųų goots'an tr'ahtsii kwaa gwarahahtsyaa lee t'oonchy'aa?” nyąą.
47 — Estas pessoas receberam o Espírito Santo como nós também recebemos. Será que alguém vai proibir que sejam batizadas com água?
48 “Nakhwan t'ee Jesus Christ voozhri' zhit chųų nakhwats'an tr'ahtsii.” jyaa Israel nilįį kwaa nąįį ahnyąą. “Ąįį ji', dząą drin shriit'agwąąnchy'aa tth'aii hee diihaa dhindii?” giiyahnyąą.
48 Então mandou que aquelas pessoas fossem batizadas em nome de Jesus Cristo. E elas pediram a Pedro que ficasse ali alguns dias.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.