Atos 27
Η Καινή Διαθήκη (GRCTR) vs NTLH
1 Ὡς|strong="G5613" δὲ|strong="G1161" ἐκρίθη|strong="G2919" τοῦ|strong="G3588" ἀποπλεῖν|strong="G0636" ἡμᾶς|strong="G1473" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" Ἰταλίαν|strong="G2482", παρεδίδουν|strong="G3860" τόν|strong="G3588" τε|strong="G5037" Παῦλον|strong="G3972" καί|strong="G2532" τινας|strong="G5100" ἑτέρους|strong="G2087" δεσμώτας|strong="G1202" ἑκατοντάρχῃ|strong="G1543", ὀνόματι|strong="G3686" Ἰουλίῳ|strong="G2457", σπείρης|strong="G4686" Σεβαστῆς|strong="G4575".
1 Ficou resolvido que devíamos embarcar para a Itália. Então entregaram Paulo e os outros presos a Júlio, um oficial romano que era do batalhão chamado “Batalhão do Imperador”.
2 Ἐπιβάντες|strong="G1910" δὲ|strong="G1161" πλοίῳ|strong="G4143" Ἀδραμυττηνῷ|strong="G0098", μέλλοντες|strong="G3195" πλεῖν|strong="G4126" τοὺς|strong="G3588" κατὰ|strong="G2596" τὴν|strong="G3588" Ἀσίαν|strong="G0773" τόπους|strong="G5117", ἀνήχθημεν|strong="G0321", ὄντος|strong="G1510" σὺν|strong="G4862" ἡμῖν|strong="G1473" Ἀριστάρχου|strong="G0708" Μακεδόνος|strong="G3110" Θεσσαλονικέως|strong="G2331".
2 Nós embarcamos num navio da cidade de Adramítio, que estava pronto para navegar para os portos da província da Ásia. E assim começamos a viagem. Aristarco, um macedônio da cidade de Tessalônica, estava conosco.
3 Τῇ|strong="G3588" τε|strong="G5037" ἑτέρᾳ|strong="G2087" κατήχθημεν|strong="G2609" εἰς|strong="G1519" Σιδῶνα|strong="G4605"· φιλανθρώπως|strong="G5364" τε|strong="G5037" ὁ|strong="G3588" Ἰούλιος|strong="G2457" τῷ|strong="G3588" Παύλῳ|strong="G3972" χρησάμενος|strong="G5530" ἐπέτρεψε πρὸς|strong="G4314" φίλους|strong="G5384" πορευθέντα|strong="G4198" ἐπιμελείας|strong="G1958" τυχεῖν|strong="G5177".
3 No dia seguinte chegamos ao porto de Sidom. Júlio tratava Paulo com bondade e lhe deu licença para ir ver os seus amigos e receber deles o que precisava.
4 Κἀκεῖθεν|strong="G2547" ἀναχθέντες|strong="G0321" ὑπεπλεύσαμεν|strong="G5284" τὴν|strong="G3588" Κύπρον|strong="G2954", διὰ|strong="G1223" τὸ|strong="G3588" τοὺς|strong="G3588" ἀνέμους|strong="G0417" εἶναι|strong="G1510" ἐναντίους|strong="G1727".
4 Depois de sairmos de Sidom, navegamos ao norte da ilha de Chipre a fim de evitar os ventos que estavam soprando contra nós.
5 Τό|strong="G3588" τε|strong="G5037" πέλαγος|strong="G3989" τὸ|strong="G3588" κατὰ|strong="G2596" τὴν|strong="G3588" Κιλικίαν|strong="G2791" καὶ|strong="G2532" Παμφυλίαν|strong="G3828" διαπλεύσαντες|strong="G1277", κατήλθομεν|strong="G2718" εἰς|strong="G1519" Μύρα|strong="G3464" τῆς|strong="G3588" Λυκίας|strong="G3073".
5 Atravessamos o mar em frente ao litoral da região da Cilícia e província da Panfília e chegamos a Mirra, uma cidade da província da Lícia.
6 Κἀκεῖ|strong="G2546" εὑρὼν|strong="G2147" ὁ|strong="G3588" ἑκατόνταρχος|strong="G1543" πλοῖον|strong="G4143" Ἀλεξανδρῖνον|strong="G0222" πλέον|strong="G4119" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" Ἰταλίαν|strong="G2482", ἐνεβίβασεν|strong="G1688" ἡμᾶς|strong="G1473" εἰς|strong="G1519" αὐτό|strong="G0846".
6 Ali o oficial romano encontrou um navio da cidade de Alexandria, que ia para a Itália, e nos fez embarcar nele.
7 Ἐν|strong="G1722" ἱκαναῖς|strong="G2425" δὲ|strong="G1161" ἡμέραις|strong="G2250" βραδυπλοοῦντες|strong="G1020", καὶ|strong="G2532" μόλις|strong="G3433" γενόμενοι|strong="G1096" κατὰ|strong="G2596" τὴν|strong="G3588" Κνίδον|strong="G2834", μὴ|strong="G3361" προσεῶντος|strong="G4330" ἡμᾶς|strong="G1473" τοῦ|strong="G3588" ἀνέμου|strong="G0417", ὑπεπλεύσαμεν|strong="G5284" τὴν|strong="G3588" Κρήτην|strong="G2914" κατὰ|strong="G2596" Σαλμώνην|strong="G4534"·
7 Navegamos bem devagar vários dias e com grande dificuldade chegamos em frente da cidade de Cnido. Como o vento não nos deixava continuar naquela direção, passamos pelo cabo Salmona da ilha de Creta e seguimos pelo lado sul daquela ilha, o qual é protegido dos ventos.
8 μόλις|strong="G3433" τε|strong="G5037" παραλεγόμενοι|strong="G3881" αὐτὴν|strong="G0846" ἤλθομεν|strong="G2064" εἰς|strong="G1519" τόπον|strong="G5117" τινὰ|strong="G5100" καλούμενον|strong="G2564" Καλοὺς|strong="G2570" Λιμένας|strong="G3040", ᾧ|strong="G3739" ἐγγὺς|strong="G1451" ἦν|strong="G1510" πόλις|strong="G4172" Λασαία|strong="G2996".
8 Assim fomos navegando bem perto do litoral e, ainda com dificuldade, chegamos a um lugar chamado “Bons Portos”, perto da cidade de Laseia.
9 Ἱκανοῦ|strong="G2425" δὲ|strong="G1161" χρόνου|strong="G5550" διαγενομένου|strong="G1230", καὶ|strong="G2532" ὄντος|strong="G1510" ἤδη|strong="G2235" ἐπισφαλοῦς|strong="G2000" τοῦ|strong="G3588" πλοός|strong="G4144", διὰ|strong="G1223" τὸ|strong="G3588" καὶ|strong="G2532" τὴν|strong="G3588" νηστείαν|strong="G3521" ἤδη|strong="G2235" παρεληλυθέναι|strong="G3928", παρῄνει|strong="G3867" ὁ|strong="G3588" Παῦλος|strong="G3972"
9 Ficamos ali muito tempo, e tornou-se perigoso continuar a viagem porque o inverno estava chegando . Então Paulo avisou:
10 λέγων|strong="G3004" αὐτοῖς|strong="G0846", Ἄνδρες|strong="G0435", θεωρῶ|strong="G2334" ὅτι|strong="G3754" μετὰ|strong="G3326" ὕβρεως|strong="G5196" καὶ|strong="G2532" πολλῆς|strong="G4183" ζημίας|strong="G2209", οὐ|strong="G3756" μόνον|strong="G3440" τοῦ|strong="G3588" φόρτου καὶ|strong="G2532" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143" ἀλλὰ|strong="G0235" καὶ|strong="G2532" τῶν|strong="G3588" ψυχῶν|strong="G5590" ἡμῶν|strong="G1473", μέλλειν|strong="G3195" ἔσεσθαι|strong="G1510" τὸν|strong="G3588" πλοῦν|strong="G4144".
10 — Homens, estou vendo que daqui para diante a nossa viagem será perigosa. Haverá grandes prejuízos não somente com o navio e com a sua carga, mas também haverá perda de vidas.
11 Ὁ|strong="G3588" δὲ|strong="G1161" ἑκατόνταρχος|strong="G1543" τῷ|strong="G3588" κυβερνήτῃ|strong="G2942" καὶ|strong="G2532" τῷ|strong="G3588" ναυκλήρῳ|strong="G3490" ἐπείθετο|strong="G3982" μᾶλλον|strong="G3123" ἢ|strong="G3588" τοῖς|strong="G3588" ὑπὸ|strong="G5259" τοῦ|strong="G3588" Παύλου|strong="G3972" λεγομένοις|strong="G3004".
11 Mas o oficial romano tinha mais confiança no capitão e no dono do navio do que em Paulo.
12 Ἀνευθέτου|strong="G0428" δὲ|strong="G1161" τοῦ|strong="G3588" λιμένος|strong="G3040" ὑπάρχοντος|strong="G5225" πρὸς|strong="G4314" παραχειμασίαν|strong="G3915", οἱ|strong="G3588" πλείους|strong="G4119" ἔθεντο|strong="G5087" βουλὴν|strong="G1012" ἀναχθῆναι|strong="G0321" κἀκεῖθεν|strong="G2547", εἴ|strong="G1487" πως|strong="G4459" δύναιντο|strong="G1410" καταντήσαντες|strong="G2658" εἰς|strong="G1519" Φοίνικα|strong="G5405" παραχειμάσαι|strong="G3914", λιμένα|strong="G3040" τῆς|strong="G3588" Κρήτης|strong="G2914" βλέποντα|strong="G0991" κατὰ|strong="G2596" λίβα|strong="G3047" καὶ|strong="G2532" κατὰ|strong="G2596" χῶρον|strong="G5566".
12 O porto não era bom para passar o inverno. Por isso a maioria achava que devíamos sair dali e tentar chegar a Fênix. Essa cidade é um porto de Creta que tem um lado para o sudoeste e o outro para o noroeste. E eles achavam que poderíamos passar o inverno ali.
13 Ὑποπνεύσαντος|strong="G5285" δὲ|strong="G1161" νότου|strong="G3558", δόξαντες|strong="G1380" τῆς|strong="G3588" προθέσεως|strong="G4286" κεκρατηκέναι|strong="G2902", ἄραντες|strong="G0142" ἆσσον|strong="G0789" παρελέγοντο|strong="G3881" τὴν|strong="G3588" Κρήτην|strong="G2914".
13 Começou a soprar do sul um vento fraco, e por isso eles pensaram que podiam fazer o que tinham planejado. Levantamos âncora e fomos navegando o mais perto possível do litoral de Creta.
14 Μετ|strong="G3326"᾿ οὐ|strong="G3756" πολὺ|strong="G4183" δὲ|strong="G1161" ἔβαλε κατ|strong="G2596"᾿ αὐτῆς|strong="G0846" ἄνεμος|strong="G0417" τυφωνικός|strong="G5189", ὁ|strong="G3588" καλούμενος|strong="G2564" Εὐροκλύδων|strong="G2148"·
14 Mas, de repente, um vento muito forte, chamado “Nordeste”, veio da ilha
15 συναρπασθέντος|strong="G4884" δὲ|strong="G1161" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143", καὶ|strong="G2532" μὴ|strong="G3361" δυναμένου|strong="G1410" ἀντοφθαλμεῖν|strong="G0503" τῷ|strong="G3588" ἀνέμῳ|strong="G0417", ἐπιδόντες|strong="G1929" ἐφερόμεθα|strong="G5342".
15 e arrastou o navio de tal maneira, que não pudemos fazer com que ele seguisse na direção certa. Por isso desistimos e deixamos que o vento nos levasse.
16 Νησίον|strong="G3519" δέ|strong="G1161" τι|strong="G5101" ὑποδραμόντες|strong="G5295" καλούμενον|strong="G2564" Κλαύδην|strong="G2802" μόλις|strong="G3433" ἰσχύσαμεν|strong="G2480" περικρατεῖς|strong="G4031" γενέσθαι|strong="G1096" τῆς|strong="G3588" σκάφης|strong="G4627"·
16 Para escaparmos do vento, passamos ao sul de uma pequena ilha chamada Cauda. Ali, com muita dificuldade, conseguimos recolher o bote do navio.
17 ἣν|strong="G1510" ἄραντες|strong="G0142", βοηθείαις|strong="G0996" ἐχρῶντο|strong="G5530", ὑποζωννύντες|strong="G5269" τὸ|strong="G3588" πλοῖον|strong="G4143"· φοβούμενοί|strong="G5399" τε|strong="G5037" μὴ|strong="G3361" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" Σύρτιν ἐκπέσωσι, χαλάσαντες|strong="G5465" τὸ|strong="G3588" σκεῦος|strong="G4632", οὕτως|strong="G3779" ἐφέροντο|strong="G5342".
17 Os marinheiros levantaram o bote para dentro do navio e amarraram o casco do navio com cordas grossas. Estavam com medo de que o navio fosse arrastado para os bancos de areia que ficam perto do litoral da Líbia. Então desceram as velas e deixaram que o navio fosse levado pelo vento.
18 Σφοδρῶς|strong="G4971" δὲ|strong="G1161" χειμαζομένων|strong="G5492" ἡμῶν|strong="G1473", τῇ|strong="G3588" ἑξῆς|strong="G1836" ἐκβολὴν|strong="G1546" ἐποιοῦντο|strong="G4160"·
18 E a terrível tempestade continuou. No dia seguinte começaram a jogar a carga no mar.
19 καὶ|strong="G2532" τῇ|strong="G3588" τρίτῃ|strong="G5154" αὐτόχειρες|strong="G0849" τὴν|strong="G3588" σκευὴν|strong="G4631" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143" ἐρρίψαμεν|strong="G4496".
19 E, no outro dia, os marinheiros, com as próprias mãos, jogaram no mar uma parte do equipamento do navio.
20 Μήτε|strong="G3383" δὲ|strong="G1161" ἡλίου|strong="G2246" μήτε|strong="G3383" ἄστρων|strong="G0798" ἐπιφαινόντων|strong="G2014" ἐπὶ|strong="G1909" πλείονας|strong="G4119" ἡμέρας|strong="G2250", χειμῶνός|strong="G5494" τε|strong="G5037" οὐκ|strong="G3756" ὀλίγου|strong="G3641" ἐπικειμένου|strong="G1945", λοιπὸν|strong="G3063" περιῃρεῖτο|strong="G4014" πᾶσα|strong="G3956" ἐλπὶς|strong="G1680" τοῦ|strong="G3588" σώζεσθαι|strong="G4982" ἡμᾶς|strong="G1473".
20 Durante muitos dias não pudemos ver o sol nem as estrelas, e o vento continuava soprando forte. Finalmente perdemos toda a esperança de nos salvarmos.
21 Πολλῆς|strong="G4183" δὲ|strong="G1161" ἀσιτίας|strong="G0776" ὑπαρχούσης|strong="G5225", τότε|strong="G5119" σταθεὶς|strong="G2476" ὁ|strong="G3588" Παῦλος|strong="G3972" ἐν|strong="G1722" μέσῳ|strong="G3319" αὐτῶν|strong="G0846" εἶπεν|strong="G3004", Ἔδει|strong="G1163" μέν|strong="G3303", ὦ|strong="G3739" ἄνδρες|strong="G0435", πειθαρχήσαντάς|strong="G3980" μοι|strong="G1473" μὴ|strong="G3361" ἀνάγεσθαι|strong="G0321" ἀπὸ|strong="G0575" τῆς|strong="G3588" Κρήτης|strong="G2914", κερδῆσαί|strong="G2770" τε|strong="G5037" τὴν|strong="G3588" ὕβριν|strong="G5196" ταύτην|strong="G3778" καὶ|strong="G2532" τὴν|strong="G3588" ζημίαν|strong="G2209".
21 Fazia muito tempo que eles não comiam nada. Então Paulo ficou de pé no meio deles e disse: — Homens, vocês deviam ter dado atenção ao que eu disse e ter ficado em Creta; e assim não teríamos tido toda esta perda e este prejuízo.
22 Καὶ|strong="G2532" τὰ|strong="G3588" νῦν|strong="G3568" παραινῶ|strong="G3867" ὑμᾶς|strong="G4771" εὐθυμεῖν|strong="G2114"· ἀποβολὴ|strong="G0580" γὰρ|strong="G1063" ψυχῆς|strong="G5590" οὐδεμία|strong="G3762" ἔσται|strong="G1510" ἐξ|strong="G1537" ὑμῶν|strong="G4771", πλὴν|strong="G4133" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143".
22 Mas agora peço que tenham coragem. Ninguém vai morrer; vamos perder somente o navio.
23 Παρέστη|strong="G3936" γάρ|strong="G1063" μοι|strong="G1473" τῇ|strong="G3588" νυκτὶ|strong="G3571" ταύτῃ|strong="G3778" ἄγγελος|strong="G0032" τοῦ|strong="G3588" Θεοῦ|strong="G2316", οὗ|strong="G3756" εἰμι|strong="G1510", ᾧ|strong="G3739" καὶ|strong="G2532" λατρεύω|strong="G3000",
23 Digo isso porque, na noite passada, um anjo do Deus a quem pertenço e sirvo apareceu a mim
24 λέγων|strong="G3004", Μὴ|strong="G3361" φοβοῦ|strong="G5399", Παῦλε|strong="G3972"· Καίσαρί|strong="G2541" σε|strong="G4771" δεῖ|strong="G1163" παραστῆναι|strong="G3936"· καὶ|strong="G2532" ἰδού|strong="G3708", κεχάρισταί|strong="G5483" σοι|strong="G4771" ὁ|strong="G3588" Θεὸς|strong="G2316" πάντας|strong="G3956" τοὺς|strong="G3588" πλέοντας|strong="G4126" μετὰ|strong="G3326" σοῦ|strong="G4771".
24 e disse: “Paulo, não tenha medo! Você precisa ir até a presença do Imperador. E Deus, na sua bondade, já lhe deu a vida de todos os que estão viajando com você.”
25 Διὸ|strong="G1352" εὐθυμεῖτε|strong="G2114" ἄνδρες|strong="G0435"· πιστεύω|strong="G4100" γὰρ|strong="G1063" τῷ|strong="G3588" Θεῷ|strong="G2316" ὅτι|strong="G3754" οὕτως|strong="G3779" ἔσται|strong="G1510" καθ|strong="G2596"᾿ ὃν|strong="G3739" τρόπον|strong="G5158" λελάληταί|strong="G2980" μοι|strong="G1473".
25 Por isso, homens, tenham coragem! Eu confio em Deus e estou certo de que ele vai fazer o que me disse.
26 Εἰς|strong="G1519" νῆσον|strong="G3520" δέ|strong="G1161" τινα|strong="G5100" δεῖ|strong="G1163" ἡμᾶς|strong="G1473" ἐκπεσεῖν|strong="G1601".
26 Porém vamos ser arrastados para alguma ilha.
27 Ὡς|strong="G5613" δὲ|strong="G1161" τεσσαρεσκαιδεκάτη|strong="G5065" νὺξ|strong="G3571" ἐγένετο|strong="G1096", διαφερομένων|strong="G1308" ἡμῶν|strong="G1473" ἐν|strong="G1722" τῷ|strong="G3588" Ἀδρίᾳ|strong="G0099", κατὰ|strong="G2596" μέσον|strong="G3319" τῆς|strong="G3588" νυκτὸς|strong="G3571" ὑπενόουν|strong="G5282" οἱ|strong="G3588" ναῦται|strong="G3492" προσάγειν|strong="G4317" τινὰ|strong="G5100" αὐτοῖς|strong="G0846" χώραν|strong="G5561"·
27 Duas semanas depois, à noite, continuávamos sendo levados pela tempestade no mar Mediterrâneo. Mais ou menos à meia-noite, os marinheiros começaram a sentir que estávamos chegando perto de terra.
28 καὶ|strong="G2532" βολίσαντες|strong="G1001" εὗρον|strong="G2147" ὀργυιὰς|strong="G3712" εἴκοσι|strong="G1501"· βραχὺ|strong="G1024" δὲ|strong="G1161" διαστήσαντες|strong="G1339", καὶ|strong="G2532" πάλιν|strong="G3825" βολίσαντες|strong="G1001", εὗρον|strong="G2147" ὀργυιὰς|strong="G3712" δεκαπέντε|strong="G1178"·
28 Então jogaram no mar uma corda com um peso na ponta e viram que a água ali tinha trinta e seis metros de fundura. Mais adiante tornaram a medir, e deu vinte e sete metros.
29 φοβούμενοί|strong="G5399" τε|strong="G5037" μήπως|strong="G3381" εἰς|strong="G1519" τραχεῖς|strong="G5138" τόπους|strong="G5117" ἐκπέσωσιν|strong="G1601", ἐκ|strong="G1537" πρύμνης|strong="G4403" ῥίψαντες|strong="G4496" ἀγκύρας|strong="G0045" τέσσαρας|strong="G5064", ηὔχοντο|strong="G2172" ἡμέραν|strong="G2250" γενέσθαι|strong="G1096".
29 Eles ficaram com muito medo de que o navio fosse bater contra as rochas. Por isso jogaram quatro âncoras da parte de trás do navio e oraram para que amanhecesse logo.
30 Τῶν|strong="G3588" δὲ|strong="G1161" ναυτῶν|strong="G3492" ζητούντων|strong="G2212" φυγεῖν|strong="G5343" ἐκ|strong="G1537" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143", καὶ|strong="G2532" χαλασάντων|strong="G5465" τὴν|strong="G3588" σκάφην|strong="G4627" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" θάλασσαν|strong="G2281", προφάσει|strong="G4392" ὡς|strong="G5613" ἐκ|strong="G1537" πρῴρας|strong="G4408" μελλόντων|strong="G3195" ἀγκύρας|strong="G0045" ἐκτείνειν|strong="G1614",
30 Aí os marinheiros tentaram escapar do navio. Baixaram o bote no mar, fingindo que iam jogar âncoras da parte da frente do navio.
31 εἶπεν|strong="G3004" ὁ|strong="G3588" Παῦλος|strong="G3972" τῷ|strong="G3588" ἑκατοντάρχῃ|strong="G1543" καὶ|strong="G2532" τοῖς|strong="G3588" στρατιώταις|strong="G4757", Ἐὰν|strong="G1437" μὴ|strong="G3361" οὗτοι|strong="G3778" μείνωσιν|strong="G3306" ἐν|strong="G1722" τῷ|strong="G3588" πλοίῳ|strong="G4143", ὑμεῖς|strong="G4771" σωθῆναι|strong="G4982" οὐ|strong="G3756" δύνασθε|strong="G1410".
31 Então Paulo disse ao oficial romano e aos soldados: — Se os marinheiros não ficarem no navio, vocês não poderão se salvar.
32 Τότε|strong="G5119" οἱ|strong="G3588" στρατιῶται|strong="G4757" ἀπέκοψαν|strong="G0609" τὰ|strong="G3588" σχοινία|strong="G4979" τῆς|strong="G3588" σκάφης|strong="G4627", καὶ|strong="G2532" εἴασαν|strong="G1439" αὐτὴν|strong="G0846" ἐκπεσεῖν|strong="G1601".
32 Aí os soldados cortaram as cordas que prendiam o bote e o largaram no mar.
33 Ἄχρι|strong="G0891" δὲ|strong="G1161" οὗ|strong="G3756" ἔμελλεν|strong="G3195" ἡμέρα|strong="G2250" γίνεσθαι|strong="G1096", παρεκάλει|strong="G3870" ὁ|strong="G3588" Παῦλος|strong="G3972" ἅπαντας|strong="G0537" μεταλαβεῖν|strong="G3335" τροφῆς|strong="G5160", λέγων|strong="G3004", Τεσσαρεσκαιδεκάτην|strong="G5065" σήμερον|strong="G4594" ἡμέραν|strong="G2250" προσδοκῶντες|strong="G4328" ἄσιτοι|strong="G0777" διατελεῖτε|strong="G1300", μηδὲν|strong="G3367" προσλαβόμενοι|strong="G4355".
33 De madrugada Paulo pediu a todos que comessem alguma coisa e disse: — Já faz catorze dias que vocês estão esperando e durante este tempo não comeram nada.
34 Διὸ|strong="G1352" παρακαλῶ|strong="G3870" ὑμᾶς|strong="G4771" προσλαβεῖν|strong="G4355" τροφῆς|strong="G5160"· τοῦτο|strong="G3778" γὰρ|strong="G1063" πρὸς|strong="G4314" τῆς|strong="G3588" ὑμετέρας|strong="G5212" σωτηρίας|strong="G4991" ὑπάρχει|strong="G5225"· οὐδενὸς|strong="G3762" γὰρ|strong="G1063" ὑμῶν|strong="G4771" θρὶξ|strong="G2359" ἐκ|strong="G1537" τῆς|strong="G3588" κεφαλῆς|strong="G2776" πεσεῖται|strong="G4098".
34 Agora comam alguma coisa, por favor. Vocês precisam se alimentar para poder continuar vivendo. Pois ninguém vai perder nem mesmo um fio de cabelo.
35 Εἰπὼν|strong="G3004" δὲ|strong="G1161" ταῦτα|strong="G3778", καὶ|strong="G2532" λαβὼν|strong="G2983" ἄρτον|strong="G0740", εὐχαρίστησε τῷ|strong="G3588" Θεῷ|strong="G2316" ἐνώπιον|strong="G1799" πάντων|strong="G3956"· καὶ|strong="G2532" κλάσας|strong="G2806" ἤρξατο|strong="G0756" ἐσθίειν|strong="G2068".
35 Em seguida Paulo pegou pão e deu graças a Deus diante de todos. Depois partiu o pão e começou a comer.
36 Εὔθυμοι|strong="G2115" δὲ|strong="G1161" γενόμενοι|strong="G1096" πάντες|strong="G3956" καὶ|strong="G2532" αὐτοὶ|strong="G0846" προσελάβοντο|strong="G4355" τροφῆς|strong="G5160".
36 Então eles ficaram com mais coragem e também comeram.
37 Ἦμεν|strong="G1510" δὲ|strong="G1161" ἐν|strong="G1722" τῷ|strong="G3588" πλοίῳ|strong="G4143" αἱ|strong="G3588" πᾶσαι|strong="G3956" ψυχαί|strong="G5590", διακόσιαι|strong="G1250" ἑβδομήκοντα|strong="G1440" ἕξ|strong="G1537".
37 No navio éramos ao todo duzentas e setenta e seis pessoas.
38 Κορεσθέντες|strong="G2880" δὲ|strong="G1161" τροφῆς|strong="G5160" ἐκούφιζον|strong="G2893" τὸ|strong="G3588" πλοῖον|strong="G4143", ἐκβαλλόμενοι|strong="G1544" τὸν|strong="G3588" σῖτον|strong="G4621" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" θάλασσαν|strong="G2281".
38 Depois que todos comeram, jogaram o trigo no mar para que o navio ficasse mais leve.
39 Ὅτε|strong="G3753" δὲ|strong="G1161" ἡμέρα|strong="G2250" ἐγένετο|strong="G1096", τὴν|strong="G3588" γῆν|strong="G1093" οὐκ|strong="G3756" ἐπεγίνωσκον|strong="G1921"· κόλπον|strong="G2859" δέ|strong="G1161" τινα|strong="G5100" κατενόουν|strong="G2657" ἔχοντα|strong="G2192" αἰγιαλόν|strong="G0123", εἰς|strong="G1519" ὃν|strong="G3739" ἐβουλεύσαντο|strong="G1011", εἰ|strong="G1487" δύναιντο|strong="G1410", ἐξῶσαι|strong="G1856" τὸ|strong="G3588" πλοῖον|strong="G4143".
39 Quando amanheceu, os marinheiros não reconheceram a terra, mas viram uma baía onde havia uma praia. Então resolveram fazer o possível para encalhar o navio lá.
40 Καὶ|strong="G2532" τὰς|strong="G3588" ἀγκύρας|strong="G0045" περιελόντες|strong="G4014" εἴων|strong="G1439" εἰς|strong="G1519" τὴν|strong="G3588" θάλασσαν|strong="G2281", ἅμα|strong="G0260" ἀνέντες|strong="G0447" τὰς|strong="G3588" ζευκτηρίας|strong="G2202" τῶν|strong="G3588" πηδαλίων|strong="G4079"· καὶ|strong="G2532" ἐπάραντες|strong="G1869" τὸν|strong="G3588" ἀρτέμονα|strong="G0736" τῇ|strong="G3588" πνεούσῃ|strong="G4154" κατεῖχον|strong="G2722" εἰς|strong="G1519" τὸν|strong="G3588" αἰγιαλόν|strong="G0123".
40 Eles cortaram as cordas das âncoras, e as largaram no mar, e desamarraram os lemes. Em seguida suspenderam a vela do lado dianteiro, para que pudessem seguir na direção da praia.
41 Περιπεσόντες|strong="G4045" δὲ|strong="G1161" εἰς|strong="G1519" τόπον|strong="G5117" διθάλασσον|strong="G1337" ἐπώκειλαν|strong="G2027" τὴν|strong="G3588" ναῦν|strong="G3491"· καὶ|strong="G2532" ἡ|strong="G3588" μὲν|strong="G3303" πρῷρα|strong="G4408" ἐρείσασα|strong="G2043" ἔμεινεν|strong="G3306" ἀσάλευτος|strong="G0761", ἡ|strong="G3588" δὲ|strong="G1161" πρύμνα|strong="G4403" ἐλύετο|strong="G3089" ὑπὸ|strong="G5259" τῆς|strong="G3588" βίας|strong="G0970" τῶν|strong="G3588" κυμάτων|strong="G2949".
41 Mas o navio bateu num banco de areia e ficou encalhado. A parte da frente ficou presa, e a de trás começou a ser arrebentada pela força das ondas.
42 Τῶν|strong="G3588" δὲ|strong="G1161" στρατιωτῶν|strong="G4757" βουλὴ|strong="G1012" ἐγένετο|strong="G1096" ἵνα|strong="G2443" τοὺς|strong="G3588" δεσμώτας|strong="G1202" ἀποκτείνωσι, μή|strong="G3361" τις|strong="G5100" ἐκκολυμβήσας|strong="G1579" διαφύγοι.
42 Os soldados combinaram matar todos os prisioneiros, para que nenhum pudesse chegar até a praia e fugir.
43 Ὁ|strong="G3588" δὲ|strong="G1161" ἑκατόνταρχος|strong="G1543", βουλόμενος|strong="G1014" διασῶσαι|strong="G1295" τὸν|strong="G3588" Παῦλον|strong="G3972", ἐκώλυσεν|strong="G2967" αὐτοὺς|strong="G0846" τοῦ|strong="G3588" βουλήματος|strong="G1013", ἐκέλευσέ τε|strong="G5037" τοὺς|strong="G3588" δυναμένους|strong="G1410" κολυμβᾷν|strong="G2860" ἀπορρίψαντας|strong="G0641" πρώτους|strong="G4413" ἐπὶ|strong="G1909" τὴν|strong="G3588" γῆν|strong="G1093" ἐξιέναι|strong="G1826"·
43 Mas o oficial romano queria salvar Paulo e não deixou que fizessem isso. Pelo contrário, mandou que todos os que soubessem nadar fossem os primeiros a se jogar na água e a nadar até a praia.
44 καὶ|strong="G2532" τοὺς|strong="G3588" λοιπούς|strong="G3062", οὓς|strong="G3739" μὲν|strong="G3303" ἐπὶ|strong="G1909" σανίσιν|strong="G4548", οὓς|strong="G3739" δὲ|strong="G1161" ἐπί|strong="G1909" τινων|strong="G5100" τῶν|strong="G3588" ἀπὸ|strong="G0575" τοῦ|strong="G3588" πλοίου|strong="G4143". Καὶ|strong="G2532" οὕτως|strong="G3779" ἐγένετο|strong="G1096" πάντας|strong="G3956" διασωθῆναι|strong="G1295" ἐπὶ|strong="G1909" τὴν|strong="G3588" γῆν|strong="G1093".
44 E mandou também que os outros se salvassem, segurando-se em tábuas ou em pedaços do navio. E foi assim que todos nós chegamos a terra sãos e salvos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.