Gálatas 4
Fhe Bakɨmen Kaman Kameŋ (GEB) vs NAA
1 Na buni khaŋ muuŋgi. Ndia ana tara bavira ki, mba tar ana zumgum won ndia bigi ndirga. Ana bigi, nta anan tara bigi ma. Anan kam, ana guma ruma muuŋgi fhu. Ana guman kamara kav, ana won ndia ŋaara guma fara muuŋgiap ki.
1 Digo, porém, o seguinte: durante o tempo em que o herdeiro é menor de idade, em nada difere de um escravo, mesmo sendo senhor de tudo.
2 Ana won ndegi ntogi gum won gumgi ruu, ana mben piin ki. Ana mbara muuŋgip kɨrim, ana ndia ana sarigi tugar hɨgɨrga.
2 Mas está sob tutores e curadores até o tempo predeterminado pelo pai.
3 Nza vhɨra mbara muuŋgi. Nza fhum tarire fara muuŋgiap kav, nza Fhe Bakɨme buna vhuueŋ kaŋgi fhu. Nza fhura mba buip gu nuiana gari ŋiniŋgi gu bigir ŋaara gumgi ki.
3 Assim, também nós, quando éramos menores, estávamos escravizados aos rudimentos do mundo.
4 Nza kav kim, Fhe Bakɨme wo sarigi tugara, ana won Kama sarigim, ana zergi. Ana kha nuianan mbik ana tegim, ana Moses suaŋgi tɨvir piin ki.
4 Mas, quando chegou a plenitude do tempo, Deus enviou o seu Filho, nascido de mulher, nascido sob a lei,
5 Ana taagip, nza Moses suaŋgi tɨvi piin ki gumgi gu mbigi, ana nza vhezɨ zav zergi. Ana maaŋ nzan muuŋgirim, nza Fhe Bakɨmen tari kɨrga.
5 para resgatar os que estavam sob a lei, a fim de que recebêssemos a adoção de filhos.
6 Nde ntigem, Fhe Bakɨmen tari guari ki. Maaŋ muuŋgiap, Fhe Bakɨmen Ŋina Ŋaar, ana vhɨra ana Kaman vhen ki. Ana ana sarigim, ana zerav, nzan ndavi vherir kav, ana nza mbuim, nza kha kakaman Fhe Bakɨme mbui, “Dara.”
6 E, porque vocês são filhos, Deus enviou o Espírito de seu Filho ao nosso coração, e esse Espírito clama: “Aba, Pai!”
7 Maaŋ muuŋgiap nde ŋaara gumgi khɨni ki fhuvara. Fhe Bakɨme nde muuŋgi, nde ana tari guari ma. Nde Fhe Bakɨmen tari ma, nde kaŋgi, nde anan bigi vhuuiŋ ndirga.
7 Assim, você já não é mais escravo, porém filho; e, sendo filho, também é herdeiro por Deus.
8 Nde fhum Fhe Bakɨme kaŋgi fhuv, nde fhura mba mbarɨvi gu tori ŋaara gumgi kav khaŋ nzuai, “Mbe Fhe Bakɨme ma.” Fhuvara. Mbe Fhe Bakɨme fara muuŋgi fhu.
8 Mas, no passado, quando não conheciam a Deus, vocês eram escravos de deuses que, por natureza, não são deuses.
9 Nde ntigem Fhe Bakɨme kaŋgi, o gu khaŋ muuŋgi suanga, Fhe Bakɨme nde kaŋgi. Maaŋ muuŋgiap, nde thaŋ nzuav taagi ŋgɨp, mba ŋkasŋka ki fhuv ŋiniŋgi mbatɨgi, nde nta zɨn ŋgɨv ntan ŋaara gumgi kɨrie?
9 Mas agora que vocês conhecem a Deus, ou melhor, agora que vocês são conhecidos por Deus, como é que estão voltando outra vez aos rudimentos fracos e pobres, aos quais de novo querem servir como escravos?
10 Nde zazera kha ndɨkndɨgi ga mbui, nza Zudaiŋ rotui ga mbui tugi bakɨvi, gu kɨnin kam hɨgi rotu bakɨvi, gu mpari ŋkave hɨgi rotu bakɨvi ga mbui tɨvi, nza nta zɨn ŋgɨrga.
10 Vocês guardam dias, meses, tempos e anos.
11 Gu nde mbui tɨva ndɨkndɨgap, gu guigira rivgi. Gu nde rɨgar ka muuŋgi ŋaar, ana fhura mbar ŋgɨgɨrga.
11 Receio que o meu trabalho por vocês tenha sido em vão.
12 Nde Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi, gu khaŋ thɨgap havhargiap nden nzai, nde nan farar muuŋgiri. Gu ndera fara muuŋgi. Gu Moses suaŋgi tɨvi, gu nta thagi. Nde bigɨn mbatɨk thuen na muuŋgi fhuvara.
12 Sejam como eu sou, porque também eu sou como vocês. Isto é o que lhes peço, irmãos. Vocês não me ofenderam em nada.
13 Nde kaŋgi, gu mba rɨmrɨm na mbuim, gu fhara guarara mba Fhe Bakɨmen buna vhuueŋ bun nde suaŋgi.
13 E vocês sabem que eu lhes preguei o evangelho a primeira vez por causa de uma enfermidade física.
14 Na fhav ŋkasŋkagi fhu, gu maaŋ muuŋgiap simtɨgar nde ndɨɨi. Nde ne nzuav kɨr na segi fhuvara. Nde vhɨra na phorgɨv kɨrgen vhukvhugi fhuvara. Zakɨra fhuvara! Nde na ndigap, Fhe Bakɨme enser mbe ndigi tɨvar na mbui. Nde vhɨra Zisas Krais ndigi tɨvara na muuŋgi.
14 E, por mais que a minha enfermidade na carne lhes tenha sido uma provação, vocês não me trataram com desprezo nem desgosto. Pelo contrário, me receberam como anjo de Deus, como o próprio Cristo Jesus.
15 Nde mba tugar, nde guigira nan ndikndigap tɨvar vhuuŋra na muuŋgi. Mba tɨv ntige maaŋ ki? Gu guigira khar nzuai, nde mba tugar, nde guigira nan kurkurar zav vuzvuk bakɨme kegi. Nde maaŋ muuŋgip wari wo rɨmgi siav, na ndɨɨ kake, nde nta sigap, na nɨɨŋge.
15 O que aconteceu com a felicidade que vocês tinham? Porque posso dar testemunho de que, se fosse possível, vocês teriam arrancado os próprios olhos para me dar!
16 Ee, ram muuŋgi? Gu fhara guarara buna vhuuŋ guareŋra bun nde suaŋgim, mba buneŋ na muuŋgim, gu nden pana guma kire?
16 Será que, por dizer a verdade, me tornei inimigo de vocês?
17 Nde mbarara! Mba khaŋ tɨgap havhargiap nde raaŋ shav nde nzuai gumgi, mbe nden kurkurarga ndɨkndɨgi ki fhuvara. Zakɨra fhuvara! Mbe warira kurkurar zav nde bɨri.
17 Esses que se mostram tão zelosos em relação a vocês não estão sendo sinceros. O que eles querem é afastar vocês de mim, para que vocês se interessem por eles.
18 Nza harigi ntɨɨrir kurkurar zav ndɨkndɨk havhargi, ne nzerara. Nde zazera mba tɨvar muuŋri, nde gu nde phorga kim, nde nan sugup, mba tɨvar mben muuŋ thari, nde zazera mba tɨvar mben muuŋri.
18 É bom ser sempre zeloso pelo bem e não apenas quando estou com vocês,
19 Nde nan tari, gu taagia mbik tara tɨr zav zaa ndi fara muuŋgi zaa ndi. Gu khaŋ muuŋgiap, gu khueŋ vuzvugi, nde guigira Fhe Bakɨmen tari kɨv, nde Kraisra farar muuŋgiri.
19 meus filhos, por quem, de novo, estou sofrendo as dores de parto, até que Cristo seja formado em vocês.
20 Gu nden kora muuŋgi. Gu ntige nde phorga ki fhuvara. Gu maaŋ muuŋgip, nde phorgɨ kɨrga, gu buni vhuuiŋ tharirer nde suanga. Gu guigira nden kora muuŋgi, gu kaŋgi fhu, gu ram mbui tɨvar muuŋgip nden kurarie?
20 Bem que eu gostaria de estar agora aí com vocês e falar em outro tom de voz, porque estou perplexo com vocês.
21 Nde Moses suaŋgi tɨvi piin kɨr za mbui gumgi, nde ntige na suaŋ. Nde tuituigiap Fhe Bakɨme buni vhuuiŋ kaŋgi fhuv thi?
21 Digam-me vocês, os que querem estar sob a lei: será que vocês não ouvem o que a lei diz?
22 Fhe Bakɨme buni vhuuiŋ ki gap khaŋ nzuai, Abraham kama phunini ki. Fhura ana ŋaara khɨna mbui mbik Hagar, ana mbe tegi, anan muuŋ gɨrgɨr Sara, ana mbe tegi.
22 Pois está escrito que Abraão teve dois filhos: um da mulher escrava e outro da mulher livre.
23 Mba ŋaara khɨna mbui mbik tegi kam, ana nza gumgi gu mbigi nza wari ga rɨgap tari ti tɨva muuŋgiap hɨgi. Mba ana muuŋ gɨrgɨr Sara tegi kam, ana Fhe Bakɨme fhum khaŋ Abraham ga suaŋgi, “Ndun muuŋ gɨrgɨr Sara, ana ndu gon kama tegɨrga.” Mba tar mba kameŋ zɨn vugap hɨgi.
23 O filho da escrava nasceu segundo a carne; o filho da mulher livre nasceu mediante a promessa.
24 Mani vhunama si kameŋ ki, mba kameŋ mani neŋgi bunin vhen ki. Mba mbigani, mani Fhe Bakɨme suaŋgi kama mpuani zɨn vugi. Hagar, ana Sainai mbɨkshɨma suaŋgi kameŋ zɨn vugap, won ŋkaa tegim, mbe fhura ŋaara gumgi khɨni ki.
24 Estas coisas são alegóricas, porque essas mulheres são duas alianças. Uma se refere ao monte Sinai, que gera para a escravidão; esta é Agar.
25 Hagar, ana Sainai mbɨkshɨma nzuai. Mba mbɨkshɨm, ana Arebian mbɨkshɨm ma. Ana vhɨra ntige mbur ki Zerusarema nzuai. Ntigem mba Zerusareman anan ki gumgi gu mbigi, mbe fhura ŋaara gumgi khɨni ma.
25 Ora, Agar é o monte Sinai, na Arábia, e corresponde à Jerusalém atual, que está em escravidão com os seus filhos.
26 Harigi Zerusarem ana Hevenan ki. Mba Zerusareman ki tari, mbe ŋaara gumgir khɨni fhuvara. Mba Zerusarem, ana nzan niamuuŋ fara muuŋgi.
26 Mas a Jerusalém lá de cima é livre e ela é a nossa mãe.
27 Fhe Bakɨmen buni vhuuiŋ ki gap khaŋ nzuai, “Ndu mbiga mbatɨgage, ndu khura ti, ndu ne suaŋv ndikndigɨri. Ndu tara tav, ana zaa mbararagi fhuv mbik, ndu ndav mbɨrav kɨri. Ndu ŋgavar muuŋv, ndikndigɨp, sɨmɨri, ne khaŋ muuŋgi. Ndu guigira tari vhɨrve guarira tegɨrga. Ndu mana tɨgim, ndun man ndu thagi mbik, ndu tɨrga tari, nta guigira mba mana tɨgɨra ki mbigar tari kambarav guigira horgirga.”
27 Porque está escrito: “Alegre-se, ó estéril, você que não dá à luz; exulte e grite, você que não sente dores de parto; porque os filhos da mulher abandonada são mais numerosos do que os filhos da que tem marido.”
28 Nde guigira Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi, nde Aisak farar muuŋgi. Fhe Bakɨme suaŋgi kameŋ zɨn vov, nde ana tari ma.
28 Mas vocês, irmãos, são filhos da promessa, como Isaque.
29 Mba gumgi gu mbigi, mbe wari ga rɨgap tari ti tuavar hɨgi tar, ana mba Fhe Bakɨmen Ŋina Ŋaar Abrahama suaŋgim, Sara ana gon tegi tar, ana tɨva mbatɨgar ana muuŋgi. Ntige vhɨra, mba tɨv, ana mbara muuŋgiap ki.
29 Como, porém, no passado, aquele que nasceu segundo a carne perseguia o que nasceu segundo o Espírito, assim também acontece agora.
30 Fhe Bakɨme buni vhuuiŋ ki gap ram nzuai? Ana khaŋ nzuai, “Nde mba ŋaara khɨna mbui mbik won kaman kov, nde mani ga vharari. Mba ŋaara khɨna mbui mbik tegi tar, ana won ndia gu anan kama gɨrgɨr, ana manin bigir fɨga thueŋ ndigirga fhu.”
30 Mas o que diz a Escritura? Ela diz: “Mande embora a escrava e seu filho, porque de modo nenhum o filho da escrava será herdeiro com o filho da mulher livre.”
31 Nde Zisas khothɨgap ana zɨn vui gumgi, nde kaŋgi, nza mba ŋaara khɨna mbui mbiga tegi tari fhuvara. Zakɨra fhuvara! Nza Abrahaman muuŋ gɨrgɨr tegi tari ma.
31 Portanto, irmãos, somos filhos não da escrava, mas da livre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.