Lucas 19

Easy-to-Read Version (ENGERV) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Jesus|strong="G1525" was|strong="G3588" going|strong="G1330" through|strong="G1330" the|strong="G3588" city of|strong="G3588" Jericho|strong="G2410".
1 Jesu na Jericho tit naatu nati bar merar wanawanan remor inan,
2 In|strong="G2532" Jericho there|strong="G1510" was|strong="G1510" a|strong="G1510" man|strong="G0435" named|strong="G3686" Zacchaeus|strong="G2195". He|strong="G2532" was|strong="G1510" a|strong="G1510" wealthy|strong="G4145", very|strong="G0846" important tax|strong="G0754" collector|strong="G0754".
2 basit nati’imaim orot totobuyoy wairafin wabin Zakias, kabay o’onayah hai orot ukwarin ma’am tit.
3 He|strong="G2532" wanted|strong="G2212" to|strong="G1410" see|strong="G3708" who|strong="G3588" Jesus|strong="G2424" was|strong="G1510". There|strong="G1510" were|strong="G1510" many|strong="G3793" others|strong="G3588" who|strong="G3588" wanted|strong="G2212" to|strong="G1410" see|strong="G3708" Jesus|strong="G2424" too|strong="G2532". Zacchaeus was|strong="G1510" too|strong="G2532" short|strong="G3398" to|strong="G1410" see|strong="G3708" above the|strong="G3588" people|strong="G3793".
3 Kok kwanekwan Jesu ana yumat ta’itin, baise i orot kabumin sabuw rou’ay gagamin na’in nan hisumisum i men karam boro Jesu ta’itin.
4 So|strong="G2443" he|strong="G2532" ran|strong="G4390" to|strong="G1519" a|strong="G3708" place where|strong="G1519" he|strong="G2532" knew Jesus|strong="G0846" would|strong="G3195" come|strong="G3195". Then|strong="G2532" he|strong="G2532" climbed|strong="G0305" a|strong="G3708" sycamore|strong="G4809" tree|strong="G4809" so|strong="G2443" he|strong="G2532" could see|strong="G3708" him|strong="G0846".
4 Naatu sabuw aunah i’iyon nunuw in ai sycamore afe’en yen mare ma Jesu nan ta’itinimih, anayabin Jesu ef nati’iwat inan.
5 When|strong="G5613" Jesus|strong="G2424" came|strong="G2064" to|strong="G4314" where|strong="G5613" Zacchaeus|strong="G2195" was|strong="G2424", he|strong="G2532" looked|strong="G0308" up|strong="G1210" and|strong="G2532" saw him|strong="G0846" in|strong="G1722" the|strong="G3588" tree. Jesus|strong="G2424" said|strong="G3004", “Zacchaeus|strong="G2195", hurry|strong="G4692"! Come|strong="G2064" down|strong="G2597"! I|strong="G1473" must|strong="G1163" stay|strong="G3306" at|strong="G1722" your|strong="G2532" house|strong="G3624" today|strong="G4594".”
5 Baise Jesu na nati ai anamaim titit ana veya an kutan bat, naatu ai afe’en nuw ra’at eo, “Zakias saise kura’iy, anayabin ayu akokok boun o abaremaim airit tanama.” Jesus Zachaeus ai afe’en ma’am isan eafa’af ra’at|alt="Jesus talking to Zachaeus in tree" src="CN01776B.TIF" size="col" loc="Luk 19.5" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="19.5"
6 Zacchaeus hurried|strong="G4692" and|strong="G2532" came|strong="G2597" down|strong="G2597". He|strong="G2532" was|strong="G0846" happy to|strong="G2532" have|strong="G2532" Jesus|strong="G0846" in|strong="G2532" his|strong="G0846" house.
6 Zakias matan kabiy kayam rena haw tit, kawasa auman Jesu ana merar yi
7 Everyone|strong="G3956" saw|strong="G3708" this|strong="G3748". They|strong="G2532" began to|strong="G3004" complain, “Look|strong="G3708" at|strong="G3844" the|strong="G3956" kind|strong="G3956" of|strong="G0435" man|strong="G0435" Jesus|strong="G3004" is|strong="G2532" staying with|strong="G3844". Zacchaeus is|strong="G2532" a|strong="G3708" sinner|strong="G0268"!”
7 Sabuw etei’imak hi’i’itin men hiyasisir naatu higam hio, “Iti orot i bowabow kakafin wairafin ana nanawan orotomih matar hairi tenan ana bar.”
8 Zacchaeus|strong="G2195" said|strong="G3004" to|strong="G4314" the|strong="G3588" Lord|strong="G2962", “I|strong="G1473" want to|strong="G4314" do|strong="G3708" good. I|strong="G1473" will|strong="G2962" give|strong="G1325" half|strong="G2255" of|strong="G2962" my|strong="G3708" money to|strong="G4314" the|strong="G3588" poor|strong="G4434". If|strong="G1487" I|strong="G1473" have|strong="G2532" cheated anyone|strong="G5100", I|strong="G1473" will|strong="G2962" pay|strong="G0591" them|strong="G1325" back|strong="G0591" four|strong="G5073" times|strong="G5073" more.”
8 Zakias misir eo, “Regah ayu i boro au sawar founafoun ana kuru’um turin yababan wairafih anitih, naatu sabuw iyab aifufuwih hai sawar abowabow boro hai sawar tafanamaim matah kwakwafe’en auman anaya’abar anitih.”
9 Jesus|strong="G2424" said|strong="G3004", “Today|strong="G4594" is|strong="G1510" the|strong="G3588" day|strong="G4594" for|strong="G3754" this|strong="G3778" family|strong="G3624" to|strong="G4314" be|strong="G1510" saved from|strong="G2424" sin. Yes|strong="G1161", even|strong="G2532" this|strong="G3778" tax collector is|strong="G1510" one|strong="G3778" of|strong="G5207" God’s|strong="G0846" chosen people|strong="G0846".
9 Jesu misir Zakias iu, “Boun iti baremaim God ana yawas natit orot ebiyawasi, anayabin iti orot auman i Abraham uwan ta.
10 The|strong="G3588" Son|strong="G5207" of|strong="G5207" Man|strong="G0444" came|strong="G2064" to|strong="G2064" find lost|strong="G0622" people|strong="G0444" and|strong="G2532" save|strong="G4982" them|strong="G0622".”
10 Orot Natun i sabuw iyab hikasiy tema’am nuwihih bow naatu baiyawasih isan na.”
11 As|strong="G1438" the|strong="G3588" crowd listened|strong="G0191" to|strong="G3004" what|strong="G3588" he|strong="G2532" was|strong="G1510" saying|strong="G3004", Jesus|strong="G0846" went|strong="G4369" on|strong="G1161" to|strong="G3004" tell|strong="G3004" a|strong="G1510" story. He|strong="G2532" was|strong="G1510" now|strong="G1161" near|strong="G1451" Jerusalem|strong="G2419" and|strong="G2532" knew that|strong="G3754" the|strong="G3588" people|strong="G0846" thought|strong="G1380" it|strong="G0846" was|strong="G1510" almost|strong="G3195" time for|strong="G3754" God’s|strong="G2316" kingdom|strong="G0932" to|strong="G3004" come|strong="G3195".
11 Jesu na Jerusalem tit biyubin auman, sabuw abisa Jesu eo hinowar hinan hinotanot i God ana aiwob iti boro’omo tatit ana naniyanabe, baise Jesu i kofan maiye oroubonamaim iuwih eo,
12 So|strong="G3767" he|strong="G2532" said|strong="G3004", “A|strong="G2983" very|strong="G2532" important man|strong="G0444" was|strong="G0444" preparing to|strong="G1519" go|strong="G4198" to|strong="G1519" a|strong="G2983" country|strong="G5561" far away|strong="G4198" to|strong="G1519" be|strong="G2532" made|strong="G3004" a|strong="G2983" king. Then|strong="G2532" he|strong="G2532" planned to|strong="G1519" return|strong="G5290" home and|strong="G2532" rule his|strong="G2983" people|strong="G0444".
12 “Ana veya ta orot gagamin tafaram ta’amaim roubinin aiwob baitin, imaibo matabir maiye isan in tafaram ta ef yok na’in imaim tit.
13 So|strong="G2532" he|strong="G2532" called|strong="G2564" ten|strong="G1176" of|strong="G1401" his|strong="G0846" servants|strong="G1401" together|strong="G1722". He|strong="G2532" gave|strong="G1325" a|strong="G1325" bag of|strong="G1401" money|strong="G0846" to|strong="G4314" each|strong="G1438" servant|strong="G1401". He|strong="G2532" said|strong="G3004", ‘Do|strong="G3004" business|strong="G4231" with|strong="G1722" this|strong="G3739" money|strong="G0846" until|strong="G2064" I|strong="G3739" come|strong="G2064" back|strong="G4314".’
13 Baise na isan bobobunabuna ana veya, ana akirwairafih etei 10 e’af hina gold taita’imon faramih naatu iuwih. ‘Kabay iti abit kwanab, imaim kwanama kwanabowabow ayu ana matabir.’
14 But|strong="G1161" the|strong="G3588" people|strong="G0846" in|strong="G1909" the|strong="G3588" kingdom hated|strong="G3404" the|strong="G3588" man|strong="G3778". They|strong="G0846" sent|strong="G0649" a|strong="G3004" group to|strong="G3004" follow|strong="G3694" him|strong="G0846" to|strong="G3004" the|strong="G3588" other|strong="G1161" country. There|strong="G1161" they|strong="G0846" said|strong="G3004", ‘We|strong="G2249" don’t|strong="G3756" want|strong="G2309" this|strong="G3778" man|strong="G3778" to|strong="G3004" be|strong="G2532" our|strong="G2532" king.’
14 Baise i taiyuwin ana tafaram sabuw hifa’ifai naatu men hikok nati orot ti’aiwob, imih sabuw hiyafarih hin hitit hio, ‘Aki men akokok iti orot aki isai ni’aiwob.’
15 “But|strong="G2532" the|strong="G3588" man|strong="G3778" was|strong="G3739" made|strong="G1096" king. When|strong="G2532" he|strong="G2532" came|strong="G1096" home, he|strong="G2532" said|strong="G3004", ‘Call|strong="G3004" those|strong="G3588" servants|strong="G1401" who|strong="G3739" have|strong="G2532" my|strong="G1722" money|strong="G0694". I|strong="G3739" want to|strong="G2443" know|strong="G1097" how|strong="G5101" much more money|strong="G0694" they|strong="G0846" earned with|strong="G1722" it|strong="G0846".’
15 Baise nati orot aiwob hitin naatu matabir na ana bar tit. Imaibo ana akirwairafih iyab kabay bitih hina hitit ibatiyih, kok taso’ob, kabay itih hibowabow baibi’ab tafan hiya’abar hibow.
16 The|strong="G3588" first|strong="G4413" servant came|strong="G3854" and|strong="G1161" said|strong="G3004", ‘Sir|strong="G2962", I|strong="G1161" earned ten|strong="G1176" bags of|strong="G2962" money with|strong="G2962" the|strong="G3588" one|strong="G3588" bag you|strong="G4771" gave me|strong="G3004".’
16 Orot ta wan run eo, “Regah ayu au kabay itu ama abowabow tafan i ten hiya’abar abai.’
17 The|strong="G2532" king said|strong="G3004" to|strong="G3004" him|strong="G0846", ‘That’s great! You|strong="G3754" are|strong="G1510" a|strong="G2192" good|strong="G0018" servant|strong="G1401". I|strong="G2532" see that|strong="G3754" I|strong="G2532" can|strong="G3004" trust you|strong="G3754" with|strong="G1722" small|strong="G1646" things|strong="G0018". So|strong="G2532" now|strong="G2532" I|strong="G2532" will|strong="G1510" let|strong="G1096" you|strong="G3754" rule over|strong="G1883" ten|strong="G1176" of|strong="G1401" my|strong="G1722" cities|strong="G4172".’
17 Ana regah eo, ‘O i bowayan orot gewas, au bowabow kikimin abit ikaif gewas, imih bar merar etei ten abit inakaifen.’
18 “The|strong="G3588" second|strong="G1208" servant said|strong="G3004", ‘Sir|strong="G2962", with|strong="G2532" your|strong="G2962" one|strong="G3588" bag of|strong="G2962" money I|strong="G2532" earned five|strong="G4002" bags.’
18 Orot bairou’abin run eo, ‘Regah ayu kabay itu ama abowabow tafan etei five aya’abar abai.’
19 The|strong="G2532" king said|strong="G3004" to|strong="G3004" this|strong="G3778" servant, ‘You|strong="G4771" can|strong="G3004" rule over|strong="G1883" five|strong="G4002" cities|strong="G4172".’
19 Naatu ana orot ukwarin iyasisir eo, ‘O i bar merar etei five abit inakaifen.’
20 “Then|strong="G2532" another|strong="G2087" servant came|strong="G2064" in|strong="G1722" and|strong="G2532" said|strong="G3004" to|strong="G3004" the|strong="G3588" king, ‘Sir|strong="G2962", here|strong="G2400" is|strong="G3739" your|strong="G2962" bag of|strong="G2962" money. I|strong="G3739" wrapped it|strong="G3708" in|strong="G1722" a|strong="G2192" piece of|strong="G2962" cloth|strong="G4676" and|strong="G2532" hid it|strong="G3708".
20 Naatu orot baitounin run eo, ‘Regah a kabay ibitu i abai an koukufet wanawanan asum ai boun inu’in iti abai ana abit maiye.
21 I|strong="G3739" was|strong="G1510" afraid|strong="G5399" of|strong="G0444" you|strong="G4771" because|strong="G3754" you|strong="G4771" are|strong="G1510" a|strong="G1510" hard man|strong="G0444". You|strong="G4771" even|strong="G2532" take|strong="G0142" money that|strong="G3754" you|strong="G4771" didn’t|strong="G3756" earn and|strong="G2532" gather food that|strong="G3754" you|strong="G4771" didn’t|strong="G3756" grow.’
21 Ayu o isa abir, anayabin o a tur fokarin, turanah arih o aribe asir kubowabow kwanekwan, naatu turanah hai masaw o kubobobe asir kufafour kwanekwan.’
22 “Then|strong="G2532" the|strong="G3588" king said|strong="G3004" to|strong="G3004" him|strong="G0846", ‘What|strong="G3739" a|strong="G1510" bad|strong="G4190" servant|strong="G1401" you|strong="G4771" are|strong="G1510"! I|strong="G1473" will|strong="G1510" use your|strong="G5087" own|strong="G0846" words|strong="G4750" to|strong="G3004" condemn|strong="G2919" you|strong="G4771". You|strong="G4771" said|strong="G3004" that|strong="G3754" I|strong="G1473" am|strong="G1510" a|strong="G1510" hard man|strong="G0444". You|strong="G4771" said|strong="G3004" that|strong="G3754" I|strong="G1473" even|strong="G2532" take|strong="G0142" money|strong="G0846" that|strong="G3754" I|strong="G1473" didn’t|strong="G3756" earn and|strong="G2532" gather food that|strong="G3754" I|strong="G1473" didn’t|strong="G3756" grow.
22 Regah misir iu, ‘O i bowayan orot kakaf nokonokow! Nati a tur i’o’omaim boro natatabir nafatumi! O iso’ob ayu i au tur fokarin, sabuw hai sawar abowabow kwanekwan, naatu hai masaw ayu abobobe afafour.
23 If|strong="G0302" that|strong="G0846" is|strong="G5101" true, you|strong="G1325" should|strong="G2532" have|strong="G2532" put|strong="G1325" my|strong="G1325" money|strong="G0694" in|strong="G1909" the|strong="G3588" bank|strong="G5132". Then|strong="G2532", when|strong="G2532" I|strong="G1473" came|strong="G2064" back|strong="G1325", my|strong="G1325" money|strong="G0694" would|strong="G0302" have|strong="G2532" earned some|strong="G3588" interest|strong="G5110".’
23 Gewasin au kabay banikamaim itayai tabowabow amatabir anan saise tafan hitaya’abar atab.’
24 Then|strong="G2532" the|strong="G3588" king said|strong="G3004" to|strong="G3004" the|strong="G3588" men|strong="G0846" who|strong="G3588" were|strong="G3588" watching, ‘Take|strong="G0142" the|strong="G3588" bag of|strong="G0575" money|strong="G0846" away|strong="G0142" from|strong="G0575" this|strong="G3588" servant and|strong="G2532" give|strong="G1325" it|strong="G0846" to|strong="G3004" the|strong="G3588" servant who|strong="G3588" earned ten|strong="G1176" bags of|strong="G0575" money|strong="G0846".’
24 Naatu tatabir sabuw nati’imaim hibatabat iuwih, ‘Iti orot uman kabay gold kwabosair kwabai kwan akir wairafin kabay etei ten bowabow i kwaitin.
25 “The|strong="G2532" men|strong="G0846" said|strong="G3004" to|strong="G3004" the|strong="G2532" king, ‘But|strong="G2532" sir|strong="G2962", that|strong="G3004" servant already has|strong="G2192" ten|strong="G1176" bags of|strong="G2962" money|strong="G0846".’
25 Baise hitatabir hio, ‘Regah nati orot i ana kabay etei ten bowaka.’
26 “The|strong="G3956" king said|strong="G3004", ‘People|strong="G3956" who|strong="G3739" use|strong="G2192" what|strong="G3739" they|strong="G3739" have|strong="G2192" will|strong="G3739" get|strong="G0142" more|strong="G3956". But|strong="G1161" those|strong="G3588" who|strong="G3739" do|strong="G2192" not|strong="G3361" use|strong="G2192" what|strong="G3739" they|strong="G3739" have|strong="G2192" will|strong="G3739" have|strong="G2192" everything|strong="G3956" taken|strong="G0142" away|strong="G0142" from|strong="G0575" them|strong="G1325".
26 Iyafutih eo, ‘A tur ao’owen, sabuw iyab umah i’e’etaw sawar moumurih tebowabow boro tafan hinaya’abar nab, baise sabuw iyab umah nutanub tema’am aurin boro sawar en, naatu abisa kikimin nati biyahimaim tema’am boro hinabosairen.
27 Now|strong="G2532" where are|strong="G3778" my|strong="G1715" enemies|strong="G2190"? Where are|strong="G3778" the|strong="G3588" people|strong="G0846" who|strong="G3588" did|strong="G2309" not|strong="G3361" want|strong="G2309" me|strong="G1473" to|strong="G2309" be|strong="G2532" king? Bring|strong="G0071" my|strong="G1715" enemies|strong="G2190" here|strong="G5602" and|strong="G2532" kill them|strong="G0846". I|strong="G1473" will|strong="G3778" watch them|strong="G0846" die.’”
27 Naatu boun i akokok sabuw iyab ayu bai’aiwob isan men hikokok kwabow kwana iti nou’umaim kwarouw temorob.”
28 After|strong="G2532" Jesus|strong="G3004" said|strong="G3004" these|strong="G3778" things|strong="G3778", he|strong="G2532" continued traveling|strong="G4198" toward|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2414".
28 Iti na’at eo ufunamaim sabuw au nah i’iyon, wan au Jerusalem yen in.
29 He|strong="G2532" came|strong="G1096" near|strong="G1448" Bethphage|strong="G0967" and|strong="G2532" Bethany|strong="G0963", towns near|strong="G1448" the|strong="G3588" hill|strong="G3735" called|strong="G2564" the|strong="G3588" Mount|strong="G3735" of|strong="G3735" Olives|strong="G1636". He|strong="G2532" sent|strong="G0649" out|strong="G0649" two|strong="G1417" of|strong="G3735" his|strong="G0649" followers.
29 Yen na tafaram Bethage naatu Bethany hairi sisibihimaim tit, Olive Oyaw an, basit ana bai’ufununayah orot rou’ab eobaimanih naatu wan iyafarih
30 He|strong="G2532" said|strong="G3004", “Go|strong="G5217" into|strong="G1519" the|strong="G3588" town|strong="G2532" you|strong="G3739" can|strong="G3004" see there|strong="G1722". When|strong="G2532" you|strong="G3739" enter|strong="G1531" the|strong="G3588" town|strong="G2532", you|strong="G3739" will|strong="G3739" find|strong="G2147" a|strong="G2147" young donkey tied|strong="G1210" there|strong="G1722" that|strong="G3739" no|strong="G3762" one|strong="G3762" has|strong="G3739" ever|strong="G4455" ridden. Untie|strong="G3089" it|strong="G0846", and|strong="G2532" bring|strong="G0071" it|strong="G0846" here|strong="G1519" to|strong="G1519" me|strong="G3004".
30 eo, “Kwanan bar merar ta nati namaim kwanatit naatu kwanarur auman donkey boubun hi’utan ebatabat boro kwana’itih, nati donkey i men yait ta bai afe’en yen remoramih. Kwana rufam kwanab kwan iti kwanatit.
31 If|strong="G1437" anyone|strong="G5100" asks|strong="G2065" you|strong="G5210" why|strong="G5101" you|strong="G5210" are|strong="G3588" taking the|strong="G3588" donkey, you|strong="G5210" should|strong="G5100" say|strong="G3004", ‘The|strong="G3588" Master|strong="G2962" needs|strong="G5532" it|strong="G0846".’”
31 Naatu orot ta nati’imaim na’iti nibatiy nao, ‘Aisim kwarurufam?’ ana tur kwana’owen, ‘Ai Regah ekokok.’”
32 The|strong="G3588" two followers went|strong="G0565" into|strong="G0565" town. They|strong="G0846" found|strong="G2147" the|strong="G3588" donkey exactly like|strong="G2531" Jesus|strong="G0846" told|strong="G3004" them|strong="G0846".
32 Orot hairi hiremor hin, sawar abisa Jesu eo na’atube etei isah himatar.
33 They|strong="G0846" untied|strong="G3089" it|strong="G0846", but|strong="G1161" its|strong="G0846" owners|strong="G2962" came out|strong="G1438". They|strong="G0846" said|strong="G3004" to|strong="G4314" the|strong="G3588" followers, “Why|strong="G5101" are|strong="G3588" you|strong="G3004" untying|strong="G3089" our|strong="G2962" donkey?”
33 Hina hitit donkey boubun hirurufam, ana matuwan itih naatu ibatiyih, “Aisim au donkey kwarurufam?”
34 The|strong="G3588" followers answered|strong="G3004", “The|strong="G3588" Master|strong="G2962" needs|strong="G5532" it|strong="G0846".”
34 Hiya’afut hio, “Ai Regah ekokok.”
35 So|strong="G2532" the|strong="G3588" followers brought|strong="G0071" the|strong="G3588" donkey to|strong="G4314" Jesus|strong="G2424". They|strong="G0846" put|strong="G1913" their|strong="G0846" coats|strong="G2440" on|strong="G1909" its|strong="G0846" back|strong="G4314". Then|strong="G2532" they|strong="G0846" put|strong="G1913" Jesus|strong="G2424" on|strong="G1909" the|strong="G3588" donkey.
35 Basit ihamiyih hirufam hibai hin Jesu biyan hitit, naatu hai biya baibiyon tafah hibosaisiren donkey tafan hiyabar uman hibai yen tafan mare.
36 He|strong="G0846" rode along|strong="G1722" the|strong="G3588" road|strong="G3598" toward|strong="G1722" Jerusalem. The|strong="G3588" followers spread|strong="G5291" their|strong="G0846" coats|strong="G2440" on|strong="G1722" the|strong="G3588" road|strong="G3598" before|strong="G1722" him|strong="G0846".
36 Sabuw hai faifuw tafah hibosaisiren ef yan hiyabar tafanamaim remor in.
37 Jesus|strong="G0846" was|strong="G3739" coming|strong="G1448" close|strong="G1448" to|strong="G4314" Jerusalem. He|strong="G0846" was|strong="G3739" already|strong="G2235" near|strong="G1448" the|strong="G3956" bottom of|strong="G2316" the|strong="G3956" Mount|strong="G3735" of|strong="G2316" Olives|strong="G1636". The|strong="G3956" whole|strong="G3956" group|strong="G4128" of|strong="G2316" followers was|strong="G3739" happy. They|strong="G0846" were|strong="G3101" very|strong="G0846" excited and|strong="G1161" praised God|strong="G2316". They|strong="G0846" thanked God|strong="G2316" for|strong="G4012" all|strong="G3956" the|strong="G3956" powerful|strong="G1411" things|strong="G3956" they|strong="G0846" had|strong="G3739" seen|strong="G3708".
37 Na Jerusalem tit biyubin auman, ef ta Olive Oyaw na’at re inan i awanamaim hitit naatu ana bai’ufununayah sabuw moumurih na’in Jesu ina’inan iwa’an hi’itah isan fanah sib God ana merar hiyi hibora’ara’ah hio.
38 They|strong="G2532" said|strong="G3004",
38 “God ata aiwob nigegewasin, Regah wabinamaim nan, tufuw maramaim nama naatu God auyomtoro’ot isan fair nama!”
39 Some|strong="G5100" of|strong="G0575" the|strong="G3588" Pharisees|strong="G5330" said|strong="G3004" to|strong="G4314" Jesus|strong="G0846", “Teacher|strong="G1320", tell|strong="G3004" your|strong="G2532" followers not|strong="G2532" to|strong="G4314" say|strong="G3004" these|strong="G3588" things|strong="G0846".”
39 Pharisee afa nati rou’ay wanawanamaim Jesu hiu, “Bai’obaiyenayah, a bai’ufununayah kukwararih awah tefot.”
40 But|strong="G2532" Jesus|strong="G3004" answered|strong="G0611", “I|strong="G1437" tell|strong="G3004" you|strong="G5210", if|strong="G1437" my|strong="G3754" followers didn’t say|strong="G3004" them|strong="G3004", these|strong="G3778" stones|strong="G3037" would|strong="G2532" shout|strong="G2896" them|strong="G3004".”
40 Baise Jesu iyafutih eo, “I ana’uwih awah nafot, kabay iti ti’inu’in boro fanah nasib God hinabora’ara’ah.”
41 Jesus|strong="G0846" came|strong="G1448" near|strong="G1448" Jerusalem. Looking at|strong="G1909" the|strong="G3588" city|strong="G4172", he|strong="G2532" began|strong="G1909" to|strong="G3004" cry for|strong="G1909" it|strong="G0846"
41 Jesu na Jerusalem tit iyubin nuw bar hiwowab batabat i’itin ana veya ana yababan ra’at rerey eo,
42 and|strong="G2532" said|strong="G3004", “I|strong="G2532" wish you|strong="G4771" knew|strong="G1097" today|strong="G2250" what|strong="G3588" would|strong="G2532" bring|strong="G3004" you|strong="G4771" peace|strong="G1515". But|strong="G1161" it|strong="G1161" is|strong="G3778" hidden|strong="G2928" from|strong="G0575" you|strong="G4771" now|strong="G1161".
42 “Tufuwamaim ma isan ana ef iti boun enan akisin itaso’ob. Baise boro men ina’itin, anayabin mata hibofafar.
43 A|strong="G2532" time|strong="G2250" is|strong="G3588" coming when|strong="G2532" your|strong="G2532" enemies|strong="G2190" will|strong="G2250" build a|strong="G2532" wall around|strong="G1909" you|strong="G4771" and|strong="G2532" hold you|strong="G4771" in|strong="G1909" on|strong="G1909" all|strong="G3588" sides|strong="G3840".
43 Mar boro enan a rakit sabuw boro roun roun hina’ar bebera’uh a ef hinarufut, run tit isan boro nafokar,
44 They|strong="G3739" will|strong="G3739" destroy you|strong="G4771" and|strong="G2532" all|strong="G3588" your|strong="G0863" people|strong="G3588". Not|strong="G3756" one|strong="G3739" stone|strong="G3037" of|strong="G1909" your|strong="G0863" buildings will|strong="G3739" stay on|strong="G1909" top of|strong="G1909" another|strong="G3037". All|strong="G3588" this|strong="G3588" will|strong="G3739" happen because|strong="G1909" you|strong="G4771" did|strong="G1097" not|strong="G3756" know|strong="G1097" the|strong="G3588" time|strong="G2540" when|strong="G2532" God came to|strong="G1909" save you|strong="G4771".”
44 hinabat hinayuw hinarab, hinagurus, natunatun wanawanamaim tema’am etei boro hinarouw hinamorob. kabay iti etei boro hinarab hinagurus nasawar, boro men ta hinihamiy ana efanamaim na’inumih, anayabin God ana sabuw baiyawasihimih nan o men i’inanimih!”
45 Jesus|strong="G1525" went|strong="G1525" into|strong="G1519" the|strong="G3588" Temple|strong="G2411" area. He|strong="G2532" began|strong="G0757" to|strong="G1519" throw|strong="G1544" out|strong="G1544" the|strong="G3588" people|strong="G3588" who|strong="G3588" were|strong="G3588" selling|strong="G4453" things|strong="G3588" there.
45 Jesu na Tafaror Bar wanawanan run, ana was efanamaim sabuw sawar hiya hima hitotobon itih naatu nunih ufun hitit.
46 He|strong="G2532" said|strong="G3004", “The|strong="G3588" Scriptures say|strong="G3004", ‘My|strong="G4160" Temple|strong="G0846" will|strong="G1510" be|strong="G1510" a|strong="G1510" house|strong="G3624" of|strong="G3624" prayer|strong="G4335".’ But|strong="G1161" you|strong="G5210" have|strong="G1510" changed it|strong="G0846" into|strong="G4693" a|strong="G1510" ‘hiding place|strong="G4335" for|strong="G2532" thieves.’”
46 Iuwih eo, “Buk Atamaninamaim God iti na’atube eo hikirum, ‘Ayu au Bar i yoyoban ana bar, baise kwa kwabai kwabotabir na bainowan hai wawa’ir watu matar!’”
47 Jesus|strong="G0846" taught|strong="G1321" the|strong="G3588" people|strong="G2992" in|strong="G1722" the|strong="G3588" Temple|strong="G2413" area every|strong="G2596" day|strong="G2250". The|strong="G3588" leading|strong="G4413" priests|strong="G0749", the|strong="G3588" teachers of|strong="G2250" the|strong="G3588" law, and|strong="G2532" some|strong="G3588" of|strong="G2250" the|strong="G3588" leaders|strong="G4413" of|strong="G2250" the|strong="G3588" people|strong="G2992" wanted|strong="G2212" to|strong="G2596" kill him|strong="G0846".
47 Nati’imaim Jesu mar etei Tafaror Baremaim ma sabuw i’obaibiyih. Baise firis ukwarih, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu sabuw hai ukwarih hikok kwanekwan i mi’itube hitarab temorob.
48 But|strong="G2532" they|strong="G0846" did|strong="G4160" not|strong="G3756" know how|strong="G5101" they|strong="G0846" could|strong="G2147" do|strong="G4160" it|strong="G0846", because|strong="G1063" everyone|strong="G5101" was|strong="G3588" listening|strong="G0191" to|strong="G2532" him|strong="G0846". The|strong="G3588" people|strong="G2992" were|strong="G2992" very|strong="G0846" interested in|strong="G2532" what|strong="G5101" Jesus|strong="G0846" said|strong="G2532".
48 Baise ef hinunuwet men ta hitita’urimih, anayabin sabuw etei’imak i Jesu ana tur akisin hinonowar naatu men hikok boro tur ta hitasa’ir.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.