Mateus 23

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨdaŋ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨdaŋ abami.
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 Vaka Mosesɨ agaŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ lamalubiadami uami. Hameŋ laci ala Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ naludɨ lamalubiavɨlalɨ uami.
2 Ele disse:
3 Lamalubilubi ciaŋ mu mu abavɨlalɨ agɨladɨ igahɨlahɨla lubiahɨlɨhalaŋ uami. Nɨbɨlaŋ ciaŋ akape aba aba akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abavɨlalɨ uami. Agadɨ ala nɨbɨlaŋ nukeŋ ma lubiahɨlavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ akuaba akuaba nɨbɨlaŋ lɨhavɨlalɨ hameŋ lɨmɨlaŋ uami.
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 La hɨve lama abami. Nɨbɨlaŋ akuaba akuaba vɨhɨlɨ daŋ vɨhɨlɨ daŋ me agɨladɨ vivi hɨhɨle agɨlasaŋ pam iguavɨlalɨ uami. Lɨhavɨdaci hɨhɨle agɨlaŋ pam vɨhɨlɨfavɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ nukeŋ nulɨdɨ ahɨliahuiahu akuaba akuaba vɨhɨlɨ daŋ vɨhɨlɨ daŋ me agɨladɨ ma havavɨlalɨ uami.
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 Lɨdɨŋ hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ aludɨ igavɨbali aba nameŋ lɨhavɨlalɨ uami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lɨbalɨba hɨbɨn hɨbɨn cɨki cɨki hɨvɨ lamavɨlalɨ uami. Lamalama hɨbɨn hɨbɨn cɨki cɨki agɨladɨdaŋ vivi nulɨdɨ lɨbam hɨvɨ human hɨvɨ lamalama lɨmɨn hekɨlɨ hekɨlɨ hɨvɨ lɨbɨhahavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ niagɨlɨŋ hutesɨ hutesɨ agɨladɨ vivi nulɨdɨ hadi hɨlahɨla fɨdɨm heŋ lɨbalavɨlalɨ uami.
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 Lɨdɨŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ nana hɨsɨŋ fipɨ heŋ uu mɨgahɨnihɨni hɨsɨŋ uvɨ huaci huaci agɨladɨ hɨvɨ mɨgahɨnihɨni saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ aŋam ulaŋ hɨvɨ avi ivo ivo manɨgali me uvɨ huaci huaci hɨvɨ mɨgahɨnihɨni saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami.
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 Aludɨ ibi mɨŋaiahaiaha uaiaŋ hekɨlɨ aba abavɨbali aba mutɨŋ sabɨlɨm hɨvɨ uu hɨdavɨlalɨ uami. Lɨdamɨli nɨbɨlaŋ aludɨ manasɨŋ sihɨ hɨsɨŋ aba abavɨbali aba hameŋ lɨhavɨlalɨ uami.
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 Agadɨ ala namɨlaŋ nɨbɨlaŋ lɨhavɨlalɨ hameŋ lɨmɨlaŋ uami. Lɨdalaŋ hulaŋ hɨhɨle naludɨ nameŋ abavɨmɨdɨ uami. Ha aludɨ manasɨŋ sihɨ hɨsɨŋ aba abavɨmɨdɨ uami. Naludɨ manasɨŋ sihɨ hɨsɨŋ nɨbu pabiŋ sɨbaŋ uami. Namɨlaŋ sɨkasɨkan isaŋ isaŋ ima ima me laci hɨnihalaŋ uami.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 La fɨli neŋ hɨnihɨni hulaŋ mu agadɨ nameŋ abɨmɨlaŋ uami. Nɨbu aludɨ iavaŋ aba abɨmɨlaŋ uami. Naludɨ Iavaŋ pabiŋ sɨbaŋ nɨbu iahua hɨvɨ hɨnilalɨ uami.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 Naludɨ nameŋ abavɨmɨdɨ uami. Aludɨ hali hɨsɨŋ aba abavɨmɨdɨ uami. Naludɨ hali hɨsɨŋ nɨbu pabiŋ sɨbaŋ uami. Asɨ nudɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemi uami.
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 Naludɨ hulaŋ hekɨlɨ agaŋ naludɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ me hɨnibali uami.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 Hulaŋ nulɨdɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahavɨci uami. Mufɨli Asɨ lɨci nɨbɨlaŋ ibi hekɨlɨ daŋ ma hɨniavɨbali uami. Hulaŋ nulɨdɨ nukeŋ ibi ma mɨŋaiahavɨci uami. Mufɨli Asɨ lɨci nɨbɨlaŋ ibi hekɨlɨ daŋ hɨniavɨbali uami.
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 — ausente —
13 — Ai de vocês,
14 — ausente —
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ namɨlaŋ uami. Falisi hɨdɨlɨ namɨlaŋ uami. Namɨlaŋ nalusaŋ nukeŋ analɨ hɨji nameŋ lamalama abɨlalaŋ uami. Alaŋ hulaŋ huaci aba abɨlalaŋ uami. Hulaŋ mu naludɨ hulemɨlɨ hɨnihɨni saŋ uami. Avɨli hekɨlɨ agadɨ mu abɨla mu abɨla heŋ hɨdɨlalaŋ uami. Fɨli tɨbɨ mu hɨvɨ mu hɨvɨ hɨdɨlalaŋ uami. Hɨdahɨda hulaŋ agɨladɨ lɨdalaŋ nɨbɨlaŋ avɨŋ hɨvɨ uu hɨsɨŋ hulaŋ hɨniavɨlalɨ uami. Namɨlaŋ avɨŋ hɨvɨ ubalaŋ hameŋ ala nɨbɨlaŋ avi uavɨbali uami. Namɨlaŋ nukeŋ lɨdalaŋ nɨbɨlaŋ naludɨ lɨvala lɨvala lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ sɨbaŋ agɨladɨ vihavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ nɨbɨlaŋ vɨhɨlɨ hekɨlɨ sɨbaŋ agadɨ igavɨbali uami. Lɨhavɨdaci namɨlaŋ avi vɨhɨlɨ igɨbalaŋ uami.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 Hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ me namɨlaŋ uami. Hulaŋ hɨhɨle saŋ hɨbɨ abalamɨbalu aba lɨbalaŋ uami. Agadɨ ala hɨbɨ ma abalamɨbalaŋ uami. Namɨlaŋ nameŋ abɨlalaŋ uami. Hulaŋ mu agaŋ akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abɨbali aba abɨlalaŋ uami. Lavɨla nudɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba abavɨbali aba nameŋ lɨbali aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ ibi luvɨlavɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨbali aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu ciaŋ hameŋ agadɨ ma lubiahɨlavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nɨbu hugɨ apalɨ aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ mu nɨbu lɨba golɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ muji heŋ hɨnilalɨ agadɨ ibi luvɨlavɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nudɨ nukeŋ ciaŋ agadɨ lubiahɨlam aba abɨlalaŋ uami. Nudɨ ciaŋ ma lubiahɨlavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nɨbu hugɨ daŋ hɨnibali aba abɨlalaŋ uami. Hameŋ lɨlalaŋ agasaŋ vɨhɨlɨ igɨbalaŋ uami.
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 Namɨlaŋ uavauava me uami. Namɨlaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ me uami. Asɨ igɨdaci akɨ agaŋ nɨbu huaci sɨbaŋ hɨnilalɨ uami. Lɨba golɨ agaŋ ua Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agaŋ uami. Lɨba golɨ agaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ muji heŋ hɨnilalɨ sadaŋ lɨba golɨ agaŋ nɨbu Asɨ dɨ nukeŋ hɨnilalɨ uami. Hameŋ sadaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agaŋ lɨba golɨ agadɨ lɨvalavɨla nɨbu huaci sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Mu ciaŋ avi abɨlalaŋ uami. Hulaŋ mu agaŋ akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abɨbali aba abɨlalaŋ uami. Lavɨla nudɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba abavɨbali aba nameŋ lɨbali aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agadɨ ibi luvɨlavɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨbali aba abɨlalaŋ uami. Nɨbu ciaŋ hameŋ agadɨ ma lubiahɨlavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nɨbu hugɨ apalɨ aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ mu sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm sabɨ heŋ sɨmɨŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ ibi luvɨlavɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nɨbu nudɨ ciaŋ agadɨ lubiahɨlam aba abɨlalaŋ uami. Nudɨ ciaŋ ma lubiahɨlavɨla aba abɨlalaŋ uami. Ha nɨbu hugɨ daŋ hɨnibali aba abɨlalaŋ uami.
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 Lamɨgaŋ sɨbɨlɨ me namɨlaŋ uami. Asɨ igɨdaci akɨ agaŋ nɨbu huaci sɨbaŋ hɨnilalɨ uami. Sagalɨ amɨŋ ua sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm uami. Sagalɨ hɨsɨŋ sɨmɨŋ agɨlaŋ sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm hɨvɨ hɨniavɨlalɨ sadaŋ sagalɨ agaŋ Asɨ dɨ nukeŋ hɨnilalɨ uami. Hameŋ sadaŋ sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agaŋ sagalɨ amɨŋ agadɨ lɨvalavɨla nɨbu huaci sɨbaŋ hɨnilalɨ uami.
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Hameŋ sadaŋ hulaŋ mu nudɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba abavɨbali aba sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ agaŋ uami. Ha nɨbu sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami. Sɨmɨŋ akuaba akuaba sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm sabɨ lamavɨlalɨ agɨladɨ ibi avi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Hulaŋ mu nudɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba abavɨbali aba Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ agaŋ uami. Ha nɨbu Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami. Asɨ nudɨ nukeŋ aŋam ulaŋ hekɨlɨ hɨvɨ hɨnilalɨ agadɨ ibi avi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 Hulaŋ mu nudɨ ciaŋ agasaŋ amɨŋ ala aba abavɨbali aba Asɨ dɨ haiabɨla agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ agaŋ uami. Ha nɨbu Asɨ dɨ haiabɨla agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami. Asɨ dɨ haiabɨla heŋ nudɨ mɨgahɨnihɨni hɨsɨŋ uvɨ agadɨ ibi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami. La Asɨ dɨ ibi nukeŋ avi luvɨla luvɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨlalɨ uami.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ namɨlaŋ uami. Falisi hɨdɨlɨ namɨlaŋ uami. Namɨlaŋ nalusaŋ nukeŋ analɨ hɨji nameŋ lamalama abɨlalaŋ uami. Alaŋ hulaŋ huaci aba abɨlalaŋ uami. Akuaba akuaba isabɨlaŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ hualabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ vivi human limu limu fɨhala mɨguŋ agɨladɨ lamɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ pabiŋ mɨguŋ agadɨ Asɨ saŋ igulalaŋ uami. Agadɨ ala akuaba akuaba ciaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ namɨlaŋ ma lubiahɨlɨlalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ mavɨn hɨnihɨni nulɨdɨ huaci ma lamɨlalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali hɨhɨle agɨladɨ ciaŋ sɨhɨvia ma hihɨlɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ Asɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamɨlalaŋ uami. Hameŋ lɨlalaŋ agasaŋ vɨhɨlɨ igɨbalaŋ uami. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ciaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ lubiahɨlahɨla saŋ valɨmɨlaŋ uami. Namɨlaŋ hameŋ lavɨla ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ mu mu agɨladɨ avi sɨhɨvia sɨbaŋ lubiahɨlɨbalaŋ uami. Lubiahɨlahɨla akuaba akuaba isabɨlaŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ hualabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ human limu limu fɨhala mɨguŋ agɨladɨ lamɨbalaŋ uami. Lɨdɨŋ pabiŋ mɨguŋ agadɨ Asɨ saŋ igubalaŋ uami.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Lamɨgaŋ sɨbɨlɨ me namɨlaŋ uami. Hulaŋ hɨhɨle saŋ hɨbɨ abalamɨbalu aba lɨbalaŋ ala hɨma lɨbali uami. Namɨlaŋ ciaŋ cɨki cɨki pabiŋ pabiŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ lubiahɨlɨlalaŋ uami. Agadɨ ala akuaba akuaba ciaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ namɨlaŋ ma lubiahɨlɨlalaŋ uami. Hameŋ lɨlalaŋ agasaŋ vɨhɨlɨ igɨbalaŋ uami.
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ namɨlaŋ uami. Falisi hɨdɨlɨ namɨlaŋ uami. Namɨlaŋ nalusaŋ nukeŋ analɨ hɨji nameŋ lamalama abɨlalaŋ uami. Alaŋ hulaŋ huaci aba abɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ hɨcɨhaŋ hunaŋ sabɨ pam husɨdalaŋ hɨniavɨlalɨ me hɨnilalaŋ uami. Namɨlaŋ nukeŋ saŋ laci igahɨlahɨla sɨmɨŋ akuaba akuaba agɨladɨ sɨgɨlɨ vilalaŋ uami. Lɨdɨŋ hɨcɨhaŋ hunaŋ muji mɨhɨ daŋ hɨniavɨlalɨ me hɨnilalaŋ uami. Hameŋ hɨnilalaŋ agasaŋ vɨhɨlɨ igɨbalaŋ uami.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Falisi hɨdɨlɨ namɨlaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ me uami. Namɨlaŋ hɨcɨhaŋ muji agɨladɨ husɨhalaŋ uami. Husɨdalaŋ nulɨdɨ hulɨ sabɨ agɨlaŋ avi niŋɨ apalɨ hɨniavɨbali uami.
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 — ausente —
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 — ausente —
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 — ausente —
29 — Ai de vocês,
30 — ausente —
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Namɨlaŋ nukeŋ haiabɨla iahaiaha ci abɨlalaŋ uami. Naludɨ iauacagalinalu agɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ ifɨhɨmavɨhadami uami.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Alialaŋ uami. Naludɨ iauacagalinalu agɨlaŋ hɨdɨlɨ maha lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨhadami uami. Namɨlaŋ avi nɨbɨlaŋ lɨhavɨhadami hameŋ laci ala lɨhalaŋ uami. Hameŋ lɨdɨŋ vio fɨhalɨhalaŋ uami.
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 Namɨlaŋ lahu sɨhɨpɨŋ dɨ ninanadi uami. Asɨ naludɨ ciaŋ hɨvɨ lamalama lɨbɨmɨgumɨgu abɨdaci avɨŋ hɨvɨ ubalaŋ uami. Lavɨla huaci ma hɨnibalaŋ uami.
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Ci igɨlaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ uami. Hulaŋ hɨji hutesɨ hutesɨ daŋ agɨladɨ uami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ uami. Abɨdalɨŋ naludɨ hɨvɨ uavɨbali uami. Uavɨdaci hɨhɨle agɨladɨ ifɨhɨmɨbalaŋ uami. Hɨhɨle agɨladɨ kɨlɨ cɨkaŋ hɨlihuhu lamalama agɨladɨ hɨvɨ nulɨdɨ lamalama henaŋ hɨvɨ ifɨdalaŋ uavɨbali uami. Lɨdɨŋ mɨŋaiahaiaha lalɨlamɨdalaŋ hɨnihɨni hɨmavɨbali uami. Hɨhɨle agɨladɨ naludɨ aŋam uleŋ muji heŋ vɨgɨlɨbalaŋ uami. Lɨdɨŋ lahudalaŋ haŋɨla haŋɨla haiabɨla mu hɨvɨ mu hɨvɨ uavɨbali uami.
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 Abelɨ agaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlɨdaci Kein agaŋ nudɨ ifɨhɨmami hadɨhu hɨdɨlɨ maha hulaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨhadami agɨladɨ avi ifɨhɨmavɨhadami uami. Hameŋ lɨhavɨhadami agasaŋ ala hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ vɨhɨlɨ igavɨbali uami. Abelɨ agaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlɨdaci Kein agaŋ hɨdɨlɨ maha Abelɨ dɨ ifɨhɨmami uami. Lɨci sijaŋ sɨbaŋ naludɨ iauacagalinalu agɨlaŋ Belekia ninanu Sekalaia dɨ ifɨhɨmavɨmi uami. Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agaŋ hɨnici vemi Asɨ saŋ sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agaŋ hɨnici umi alɨhaŋ heŋ ifɨhɨmavɨmi uami.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uami. Hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨnidalaŋ namɨlaŋ vɨhɨlɨ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ igɨbalaŋ uami.
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Jelusalem haiabɨla hɨsɨŋ namɨlaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ ifɨhɨmɨlalaŋ uami. Asɨ abɨdaci vehavɨlalɨ agɨladɨ avi lɨba kum kum agɨladɨ vivi havala havala ifɨhɨmɨlalaŋ uami. Akape tɨbɨ viaŋ naludɨ vavevave mɨgudɨbɨben aba lɨlan uami. Akakala numɨgaŋ agaŋ nudɨ ninaŋ ninaŋ agɨladɨ abɨŋ lɨhu hɨvɨ mɨgudɨba hafilɨbɨlalɨ hameŋ lɨben aba lɨlan uami. Lɨdalɨŋ ala namɨlaŋ valɨlalaŋ uami.
37 Jesus terminou, dizendo:
38 Ci igɨlaŋ uami. Naludɨ haiabɨla agaŋ sɨbɨlɨ lɨbali uami. Sɨbɨlɨ lavɨla sɨkasɨkan ivasɨjia fɨhalɨbali uami.
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Namɨlaŋ iadɨ lɨhalɨha ma igɨbalaŋ uami. La hɨnihɨni nameŋ abɨbalaŋ uami. Aludɨ Hekɨlɨ dɨ ibi hɨvɨ vedi aba abɨbalaŋ uami. Asɨ nudɨ huaci lamɨlalɨ aba abɨbalaŋ uami. Hameŋ abavɨla iadɨ cɨhu heŋ igɨbalaŋ uami.
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.