Mateus 22
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT
1 Jisasɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ cɨhu hɨve lama nameŋ abami.
1 Jesus lhes contou outras parábolas. Disse ele:
2 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ uami. Nɨbu manɨgali mu nudɨ ninanu iamɨgali sabiben aba lɨci sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanavɨvi hameŋ uami.
2 “O reino dos céus pode ser ilustrado com a história de um rei que preparou um grande banquete de casamento para seu filho.
3 Manɨgali agaŋ hulaŋ iamɨgali akape ve nɨbu hula sɨmɨŋ hekɨlɨ nana saŋ abɨvi uami. Lavɨla sɨmɨŋ nana mɨhiŋ amɨŋ heŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨci veve saŋ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ abɨci uavɨvi uami. Ua abavɨci ala hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ veve saŋ valavɨvi uami.
3 Quando o banquete estava pronto, o rei enviou seus servos para avisar os convidados, mas todos se recusaram a vir.
4 Lɨhavɨci nudɨ sibɨla hɨsɨŋ limu hɨhɨle agɨladɨ abɨvi uami. Namɨlaŋ uavɨla hulaŋ iamɨgali veve saŋ abacin agɨladɨ igavɨla nameŋ abɨhalaŋ aba abɨvi uami. Sɨmɨŋ hekɨlɨ ci hɨla sɨhuva lamavi aba abɨhalaŋ aba abɨvi uami. Sabaŋ bulɨmakau muŋaŋ agɨladɨdaŋ sabaŋ bulɨmakau ninaŋ hagɨlu hekɨlɨ hekɨlɨ sɨdaŋ daŋ agɨladɨdaŋ ifɨhɨmavɨla hɨla sɨhuva lamavi aba abɨhalaŋ aba abɨvi uami. Namɨlaŋ vehalaŋ aba abɨhalaŋ aba abɨvi uami.
4 “Então ele enviou outros servos para lhes dizer: ‘Já preparei o banquete; os bois e novilhos gordos foram abatidos, e tudo está pronto. Venham para a festa!’.
5 Lɨci ua nulɨdɨ abavɨvi uami. Agadɨ ala hulaŋ agɨlaŋ iaha nulɨdɨ nukeŋ sibɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlasaŋ uavɨvi uami. Hulaŋ mu agaŋ iaha hualɨ sibɨla saŋ uvi uami. Hulaŋ mu agaŋ iaha anɨm hɨlɨcɨ sibɨla saŋ uvi uami.
5 Mas os convidados não lhes deram atenção e foram embora: um para sua fazenda, outro para seus negócios.
6 Hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ iaha manɨgali dɨ sibɨla hɨsɨŋ agɨladɨ mɨŋahubɨhahahaha ifu ifu ifɨhɨmavɨvi uami.
6 Outros, ainda, agarraram os mensageiros, os insultaram e os mataram.
7 Lɨhavɨci manɨgali agadɨ igɨvɨ lɨci nudɨ sagaŋ hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨladɨ abɨci uavɨvi uami. Uavɨla hulaŋ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ ifɨhɨma fɨhalavɨvi agɨladɨ sɨkasɨkan ifɨhɨmavɨvi uami. Lavɨla nulɨdɨ haiabɨla agadɨ avi avɨŋ hɨlavɨvi uami.
7 “O rei ficou furioso e enviou seu exército para destruir os assassinos e queimar a cidade deles.
8 Lɨhavɨci manɨgali agaŋ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hɨhɨle agɨladɨ abɨvi uami. Sɨmɨŋ hekɨlɨ ci hɨla sɨhuvalu aba abɨvi uami. Agadɨ ala hulaŋ ve nana saŋ abacin agɨlaŋ hulaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ sadaŋ ma vehavi aba abɨvi uami.
8 Disse a seus servos: ‘O banquete de casamento está pronto, e meus convidados não são dignos dessa honra.
9 Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ cɨhu hɨbɨ cɨma mu mu heŋ uhalaŋ aba abɨvi uami. Uu hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨladɨ iga iga abɨdalaŋ vehavɨm aba abɨvi uami. Vevɨla sɨmɨŋ hekɨlɨ nagadɨ navɨm aba abɨvi uami.
9 Agora, saiam pelas esquinas e convidem todos que vocês encontrarem’.
10 Lɨci nudɨ sibɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ hɨbɨ cɨma mu mu heŋ uu hulaŋ iamɨgali akape agɨladɨ likɨlavɨvi uami. Hulaŋ iamɨgali huaci huaci agɨladɨ likɨla vavehavɨvi uami. Hulaŋ iamɨgali sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ avi likɨla vavehavɨvi uami. Vavevɨla sɨmɨŋ nana saŋ ivouavɨci sɨmɨŋ hekɨlɨ nana hɨsɨŋ ulaŋ agaŋ mɨlɨvi uami.
10 Então os servos trouxeram todos que encontraram, tanto bons como maus, e o salão do banquete se encheu de convidados.
11 Lɨci manɨgali agaŋ nulɨdɨ igɨben aba uleŋ muji ivouvi uami. Ivoua igɨci hulaŋ mu agaŋ hadi hɨlahɨla huaci sɨbaŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ iamɨgali sabisabi saŋ hɨlanana mɨhiŋ hɨvɨ lamavɨlalɨ agɨladɨ ma lamɨvi uami.
11 “Quando o rei entrou para recebê-los, notou um homem que não estava vestido de forma apropriada para um casamento
12 Lɨci manɨgali agaŋ nudɨ abɨvi uami. Iadɨ nagɨli huaci aba abɨvi uami. Akɨ saŋ nama hadi hɨlahɨla sɨbɨlɨ sɨbaŋ agadɨ lamavɨla ivavenaŋ aba abɨvi uami. Lɨci hulaŋ agaŋ akuaba ciaŋ cɨki avi ma sɨbaŋ abɨvi uami.
12 e perguntou-lhe: ‘Amigo, como é que você se apresenta sem a roupa de casamento?’. O homem não teve o que responder.
13 Lɨci manɨgali agaŋ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨladɨ abɨvi uami. Hulaŋ nagadɨ hɨcɨ human lɨbɨhahavɨla havalɨlaŋ haiabɨla ivouavɨla hɨfɨlɨ hekɨlɨ heŋ hɨnim aba abɨvi uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hɨfɨlɨ hekɨlɨ heŋ hɨnihɨni ilɨha ilɨha mɨka hɨkɨŋ laguavɨbali aba abɨvi uami.
13 Então o rei disse: ‘Amarrem-lhe as mãos e os pés e lancem-no para fora, na escuridão, onde haverá choro e ranger de dentes’.
14 Ci igɨlaŋ uami. Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali akape agɨladɨ nudɨ pɨŋ uu saŋ abɨlalɨ uami. Agadɨ ala nudɨ haiabɨla heŋ ivo ivo saŋ hulaŋ iamɨgali pabiŋ pabiŋ agɨladɨ pam lɨbɨmɨŋɨlalɨ uami.
14 “Pois muitos são chamados, mas poucos são escolhidos”.
15 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ciaŋ hɨvɨ lamalama saŋ nameŋ abaigahɨlavɨmi. Alaŋ nudɨ ilasɨmɨli ciaŋ sɨbɨlɨ abɨci igahɨlavɨla nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbalu uavɨmi.
15 Então os fariseus se reuniram para tramar um modo de levar Jesus a dizer algo que desse motivo para o prenderem.
16 Lavɨla nulɨdɨ nukeŋ hulemɨlɨ agɨladɨdaŋ Helotɨ dɨ hulemɨlɨ agɨladɨdaŋ abavɨci Jisasɨ dɨ mikɨ pɨŋ uavɨmi. Uavɨla abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Alaŋ igɨlalu uavɨmi. Nama ciaŋ amɨŋ laci lamalubilanaŋ uavɨmi. Nama hulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨlasaŋ ciaŋ hameŋ laci abɨlanaŋ uavɨmi. Hulaŋ ibi daŋ agɨlasadaŋ ibi apalɨ agɨlasadaŋ abɨlanaŋ uavɨmi. Nama hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ Asɨ dɨ ciaŋ amɨŋ agadɨ lamalubilubi saŋ ma lɨdɨlanaŋ uavɨmi. Lɨdɨŋ Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ akuaba akuaba sibɨla huaci huaci vivi saŋ abɨlalɨ agadɨ nama haiabɨla lamalama abɨlanaŋ uavɨmi.
16 Enviaram alguns de seus discípulos, junto com os partidários de Herodes, para se encontrarem com ele. Disseram: “Mestre, sabemos como o senhor é honesto e ensina o caminho de Deus de acordo com a verdade. É imparcial e não demonstra favoritismo.
17 Lavɨla Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Aludɨ abɨnaŋ igahɨlɨmɨli uavɨmi. Huban agaŋ Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agasaŋ anɨm hɨlɨcɨ igu igu saŋ abɨlalɨ uavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ aludɨ akɨ lɨlɨ saŋ abɨlalɨ uavɨmi. Alaŋ Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agasaŋ anɨm hɨlɨcɨ huaci iguvɨlu ua hɨma uavɨmi.
17 Agora, diga-nos o que o senhor pensa a respeito disto: É certo pagar impostos a César ou não?”.
18 Hameŋ aba aba nudɨ ilasɨben aba lɨhavɨdaci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji agadɨ ci igami. Lavɨla abami. Namɨlaŋ nalusaŋ nukeŋ analɨ hɨji nameŋ lamalama abɨlalaŋ uami. Alaŋ hulaŋ huaci aba abɨlalaŋ uami. Akɨ saŋ iadɨ ilasɨben aba lɨlaŋ uami.
18 Jesus, porém, sabia de sua má intenção e disse: “Hipócritas! Por que vocês tentam me apanhar numa armadilha?
19 Anɨm hɨlɨcɨ huban saŋ igulalaŋ agɨladɨ mu iasaŋ abalamɨlaŋ igɨlɨŋ uami. Lɨci anɨm hɨlɨcɨ mu nudɨ pɨŋ vavehavɨmi.
19 Mostrem-me a moeda usada para pagar o imposto”. Quando lhe deram uma moeda de prata,
20 Vavehavɨci igavɨla nulɨdɨ abitɨhami. Ani dɨ hadalɨ agaŋ anɨm hɨlɨcɨ agadɨ hɨvɨ hɨnidi uami. Ani dɨ ibi agaŋ anɨm hɨlɨcɨ agadɨ hɨvɨ hɨnidi uami.
20 ele disse: “De quem são a imagem e o título nela gravados?”.
21 Lɨci nudɨ abavɨmi. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agadɨ hadalɨ daŋ ibi daŋ hɨniavadi uavɨmi. Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agadɨ hadalɨ daŋ ibi daŋ hɨniavɨci uami. Ha anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba agɨladɨ nusaŋ nukeŋ iguhalaŋ uami. Asɨ dɨ akuaba akuaba agɨladɨ Asɨ saŋ nukeŋ iguhalaŋ uami.
21 “De César”, responderam. “Então deem a César o que pertence a César, e deem a Deus o que pertence a Deus”, disse ele.
22 Lɨci nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla i uavɨmi. Lavɨla nudɨ vala uavɨmi. Alaŋ Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agasaŋ anɨm hɨlɨcɨ huaci iguvɨlu ua hɨma uavɨmi.|alt="Roman coins - new picture." src="HK00166C.jpg" size="col" copy="Knowles" ref="22.17-21"
22 Sua resposta os deixou admirados, e eles foram embora.
23 Lɨhavɨci cɨhu uaiaŋ heŋ laci ala Sadiusi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Nɨbɨlaŋ nameŋ abavɨhadami. Hulaŋ hɨmavɨla cɨhu hɨhi ma iahavɨlalɨ uavɨhadami. Hameŋ abavɨhadami sadaŋ Jisasɨ dɨ abavɨmi.
23 No mesmo dia, vieram a Jesus alguns saduceus, líderes religiosos que afirmam não haver ressurreição dos mortos,
24 Iavaŋ uavɨmi. Mosesɨ agaŋ nameŋ abami uavɨmi. Hulaŋ mu iamɨgali sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨnia hɨmɨci nudɨ imanu agaŋ isanu dɨ cido agadɨ sabim aba abami uavɨmi. Sabiavɨla ninanadi havam aba abami uavɨmi. Havɨci ninadinu agɨlaŋ nudɨ isanu dɨ uvɨsɨjiŋ vihavɨbali aba abami uavɨmi.
24 e perguntaram: “Mestre, Moisés disse: ‘Se um homem morrer sem deixar filhos, o irmão dele deve se casar com a viúva e ter um filho, que dará continuidade ao nome do irmão’.
25 Vaka aludɨ hulaŋ mu agaŋ ninadinu human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ daŋ hɨniadami uavɨmi. Cimegeŋ agaŋ iamɨgali sabia ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi. Lɨci Iagɨveŋ agaŋ Cimegeŋ dɨ cido agadɨ sabimi uavɨmi.
25 Numa família havia sete irmãos. O mais velho se casou e morreu sem deixar filhos, de modo que seu irmão se casou com a viúva.
26 Sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmɨci cɨhu Alɨkegeŋ agaŋ isanu dɨ cido agadɨ sabimi uavɨmi. Sabiavɨla ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi. Lɨhavɨci imahalinɨlu sɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ avi iamɨgali cido pabiŋ agadɨ laci ala sabisabi haba hɨmavɨmi uavɨmi. Lɨhavɨci sijaŋ sɨbaŋ Amasiŋ agaŋ sabiavɨla nɨbu avi ninanadi apalɨ hɨniavɨla hɨmami uavɨmi.
26 O segundo irmão também morreu, e o terceiro irmão se casou com ela. E assim por diante, até o sétimo irmão.
27 Haba hɨma fɨhalavɨci iamɨgali cido agaŋ avi hɨmami uavɨmi.
27 Por fim, a mulher também morreu.
28 Hameŋ abavɨla Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Muŋanadinu human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨlaŋ iamɨgali pabiŋ agadɨ laci sabisabi ahuata hameŋ haba hɨmavɨmi uavɨmi. Mufɨli hulaŋ iamɨgali hɨmavɨmi agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨbali uavɨmi. Hadɨhu muŋanadinu haba hɨmavɨmi agɨlaŋ avi hɨhi iahavɨbali uavɨmi. Hɨhi iahavɨci iamɨgali agaŋ ani dɨ abinu hɨnibali uavɨmi.
28 Diga-nos, de quem ela será esposa na ressurreição? Afinal, os sete se casaram com ela”.
29 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ ciaŋ Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ hɨnilalɨ agadɨ ma igɨlalaŋ uami. Asɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ avi ma igɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ ciaŋ lidɨŋ lidɨŋ abɨlaŋ uami.
29 Jesus respondeu: “O erro de vocês está em não conhecerem as Escrituras nem o poder de Deus,
30 Hulaŋ iamɨgali hɨmavɨmi agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahaiaha mɨhiŋ hɨvɨ hɨhi iahavɨbali uami. Iahavɨla hulaŋ agɨlaŋ cɨhu iamɨgali ma sabiavɨbali uami. Iamɨgali agɨlaŋ avi muŋaŋ ma iahuavɨbali uami. Nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ me nudɨ haiabɨla heŋ hɨniavɨbali uami.
30 pois, quando os mortos ressuscitarem, não se casarão nem se darão em casamento. Nesse sentido, serão como os anjos do céu.
31 Hulaŋ iamɨgali hɨmahɨma cɨhu hɨhi iahavɨlalɨ agɨlasaŋ ala Asɨ abɨdaci manasɨŋ hɨvɨ lɨbavɨmi agadɨ ma akua igɨlalaŋ uami. Nɨbu nameŋ abami uami.
31 “Agora, quanto a haver ressurreição dos mortos, vocês não leram a esse respeito nas Escrituras? Deus disse:
32 Viaŋ Ebɨlam dɨ Aisakɨ dɨ Jekopɨ dɨ Asɨ aba abami uami. Lavɨla Jisasɨ nulɨdɨ abami. Asɨ nɨbu hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hadipɨlɨ hɨmahɨma hulɨva hulɨva savɨhalavɨlalɨ agɨlasaŋ ma igahɨlɨlalɨ uami. Nɨbu nulɨdɨ amɨŋ agɨlasaŋ pam igahɨlɨlalɨ uami. Asɨ agaŋ lɨdaci nulɨdɨ amɨŋ agɨlaŋ hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨlalɨ uami.
32 ‘Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó’. Portanto, ele é o Deus dos vivos, e não dos mortos”.
33 Jisasɨ hameŋ abɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla i uavɨmi.
33 Quando as multidões o ouviram, ficaram admiradas com seu ensino.
34 Sadiusi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ ciaŋ abami agadɨ igahɨlavɨla nɨbɨlaŋ nudɨ hɨbɨŋ ciaŋ ma abavɨmi. Lɨhavɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ abɨdaci Sadiusi hɨdɨlɨ agɨlaŋ nudɨ hɨbɨŋ ma abavɨmi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlavɨla nudɨ pɨŋ vehavɨmi.
34 Sabendo os fariseus que Jesus tinha calado os saduceus com essa resposta, reuniram-se novamente para interrogá-lo.
35 Nulɨdɨ hulaŋ mu ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igadami agaŋ nɨbɨlaŋ hula vemi. Nɨbu ala Jisasɨ dɨ ilasɨben aba abitɨhami.
35 Um deles, especialista na lei, tentou apanhá-lo numa armadilha com a seguinte pergunta:
36 Iavaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨlaŋ akape uami. Agadɨ ala akɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ nɨbu hekɨlɨ sadaŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ limu hɨhɨle agɨladɨ lɨvali uami.
36 “Mestre, qual é o mandamento mais importante da lei de Moisés?”.
37 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ agaŋ nɨbu nameŋ abami uami. Namɨlaŋ aludɨ Hekɨlɨ Asɨ hula hɨnihɨni saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnihalaŋ aba abami uami. Namɨlaŋ nusaŋ pam igahɨlɨhalaŋ aba abami uami. Naludɨ amɨŋ agɨlaŋ nusaŋ pam lɨhavɨm aba abami uami. Naludɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ avi nusaŋ pam lɨhavɨm aba abami uami.
37 Jesus respondeu: “‘Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma e de toda a sua mente’.
38 Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ hameŋ agaŋ nɨbu ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ limu hɨhɨle agɨladɨ lɨvala lɨvala vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami. Nɨbu hali hɨsɨŋ uami.
38 Este é o primeiro e o maior mandamento.
39 Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ mu avi nɨbu nameŋ ala abami uami. Nalusaŋ nukeŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnilalaŋ hameŋ ala naludɨ isagalinalu imahalinalu agɨlasaŋ avi mavɨn hekɨlɨ hɨnihalaŋ aba abami uami.
39 O segundo é igualmente importante: ‘Ame o seu próximo como a si mesmo’.
40 Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ ahica nagɨlaŋ ciaŋ mu mu agɨladɨ hɨdɨlɨ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ abavɨhadami agɨladɨ hɨdɨlɨ uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ hɨdɨlɨ uami.
40 Toda a lei e todas as exigências dos profetas se baseiam nesses dois mandamentos”.
41 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ mɨgudɨba hɨniavɨdaci Jisasɨ nulɨdɨ abitɨhami.
41 Então, rodeado pelos fariseus, Jesus lhes fez a seguinte pergunta:
42 Hulaŋ Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agasaŋ namɨlaŋ ani dɨ iamɨlɨnu aba abɨlalaŋ uami. Lɨci nudɨ abavɨmi. Nɨbu Devitɨ dɨ iamɨlɨnu hɨnibali uavɨmi.
42 “O que vocês pensam do Cristo? De quem ele é filho?”. Eles responderam: “É filho de Davi”.
43 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ Devitɨ saŋ hɨji igudaci abami uami. Asɨ agaŋ hulaŋ mu lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agasaŋ abami uami. Nɨbu iadɨ Hekɨlɨ aba abami uami. La Devitɨ nameŋ abami uami.
43 Jesus perguntou: “Então por que Davi, falando por meio do Espírito, chama o Cristo de ‘meu Senhor’? Pois Davi disse:
44 Aludɨ Hekɨlɨ Asɨ agaŋ iadɨ Hekɨlɨ agadɨ nameŋ abi aba abami uami. Nama iadɨ human sɨmi kɨlikɨli hɨvɨ mɨgahɨniha aba abi aba abami uami. Mɨgahɨnihɨni makamɨŋa hɨnidanaŋ hulaŋ nadɨ nagɨli lamavɨlalɨ agɨladɨ viavɨla nadɨ lɨhu hɨvɨ lamɨlɨŋ hɨniavɨbali aba abi aba abami uami.
44 ‘O Senhor disse ao meu Senhor: Sente-se no lugar de honra à minha direita até que eu humilhe seus inimigos debaixo de seus pés’.
45 La Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ abami. Hulaŋ agaŋ Devitɨ dɨ iamɨlɨnu husivɨ hɨsɨŋ uami. Iamɨlɨhali vaka hɨsɨŋ agɨlaŋ iamɨlɨhali husivɨ hɨsɨŋ agɨladɨ nameŋ ma abavɨlalɨ uami. Nama iadɨ Hekɨlɨ aba ma abavɨlalɨ uami. Agadɨ ala Devitɨ nudɨ abami uami. Nama iadɨ Hekɨlɨ aba abami uami.
45 Portanto, se Davi chamou o Cristo de ‘meu Senhor’, como ele pode ser filho de Davi?”.
46 Lɨci nɨbɨlaŋ akuaba akuaba ciaŋ mu mu avi Jisasɨ dɨ ma abavɨmi. Aludɨ ciaŋ ifɨlaha abɨmɨdɨ uavɨla nudɨ cɨhu cɨhu ma abitɨhavɨmi.
46 Ninguém conseguiu responder e, depois disso, não se atreveram a lhe fazer mais perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.