Mateus 16
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT
1 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Sadiusi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Jisasɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ igɨbalu aba lɨhavɨmi. Lavɨla nudɨ ilasɨsɨ saŋ nudɨ mikɨ pɨŋ uavɨla abavɨmi. Asɨ agaŋ nasaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci nama akuaba sihɨ abalamɨnaŋ igavɨla abɨbalu uavɨmi. Amɨŋ ala aba abɨbalu uavɨmi. Nɨbu Asɨ dɨ sibɨla vilalɨ aba abɨbalu uavɨmi.
1 Os fariseus e saduceus vieram pôr Jesus à prova, exigindo que lhes mostrasse um sinal do céu.
2 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. *Hɨfɨlɨdaŋ uaiaŋ mɨdɨ lɨhuavɨla mɨgudaci iga iga abɨlalaŋ uami. Uaiaŋ mɨdɨ lɨhuadi aba abɨlalaŋ uami. Amɨli uaiaŋ hɨnibali aba abɨlalaŋ uami.
2 Ele respondeu: “Vocês conhecem o ditado: ‘Céu vermelho ao entardecer, bom tempo amanhã;
3 Cimɨdaŋ hɨvɨ avɨli susu agaŋ cɨbɨŋ hɨmɨdaci uaiaŋ susu agaŋ mɨdɨ lɨhudaci iga iga abɨlalaŋ uami. Iabi avɨli huŋe sagaŋ vebali aba abɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ akuaba akuaba sihɨ hameŋ agɨladɨ iga iga sɨhɨvia sɨbaŋ lamalɨhɨlɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ akuaba akuaba iabi neŋ iahavadi agɨladɨ sɨhɨvia ma lamalɨhɨlɨlalaŋ uami.
3 céu vermelho e sombrio logo cedo, mau tempo o dia todo’. Vocês sabem identificar as condições do tempo no céu, mas não sabem interpretar os sinais dos tempos!
4 Hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ sɨbɨlɨ sɨbaŋ hɨniavɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ Asɨ hula hɨji humɨgaŋ pam ma hɨniavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ akuaba sihɨ agaŋ iahɨdaci iga iga saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami. Agadɨ ala akuaba sihɨ ma igavɨbali uami. Jona nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ uami. Nɨbu akuaba akuaba lɨmi agɨladɨ pam sulɨdalɨŋ igahɨlahɨla abavɨbali uami. Amɨŋ ala aba abavɨbali uami. Asɨ nukeŋ nudɨ abɨci vemi aba abavɨbali uami. Lavɨla Jisasɨ nulɨdɨ vala umi.
4 Pedem um sinal porque são uma geração perversa e adúltera, mas o único sinal que lhes darei será o sinal do profeta Jonas”. Então Jesus os deixou e se retirou.
5 Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula idu hekɨlɨ agadɨ limu caba heŋ ivouavɨmi. Nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ uava iahuavɨla maci luli nɨbɨlaŋ nana hɨsɨŋ agɨladɨ ma via uavɨmi.
5 Mais tarde, depois de atravessar o mar, os discípulos descobriram que tinham se esquecido de levar pães.
6 Ua iahuavɨla Jisasɨ agaŋ hɨve lama nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Namɨlaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agɨlasaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨlɨhalaŋ uami. Sadiusi hɨdɨlɨ agɨladɨ maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agɨlasaŋ avi sɨhɨvia sɨbaŋ migɨlɨhalaŋ uami.
6 Jesus os advertiu: “Fiquem atentos! Tenham cuidado com o fermento dos fariseus e saduceus”.
7 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ abavɨmi. Alaŋ maci luli nana hɨsɨŋ ma vavelu agasaŋ akua igahɨlavɨla abi uavɨmi.
7 Os discípulos começaram a discutir entre si por que não tinham trazido pão.
8 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ ciaŋ agɨladɨ igahɨlavɨla nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ hulaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ apalɨ me hɨnihɨni hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ maci luli nana hɨsɨŋ apalɨ agasaŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamɨmɨlaŋ uami.
8 Ao tomar conhecimento do que falavam, Jesus disse: “Como é pequena a sua fé! Por que vocês discutem entre si sobre a falta de pão?
9 Naludɨ hɨji agɨlaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ toveci igahɨlɨhalaŋ uami. Maci luli human limu fɨhala agɨladɨ hulaŋ 5,000 hameŋ agɨlaŋ navalɨ agasaŋ igahɨlɨhalaŋ uami. Navɨci ci lɨci sɨmɨŋ limu tɨbɨ cinacina vameba agɨladɨ hɨvɨ hudahalaŋ agasaŋ igahɨlɨhalaŋ uami.
9 Ainda não entenderam? Não se lembram dos cinco pães para os cinco mil e dos cestos de sobras que recolheram?
10 Mu ha hulaŋ 4,000 hameŋ agɨlaŋ maci luli human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ navalɨ agasaŋ igahɨlɨhalaŋ uami. Navɨci ci lɨci cinacina hekɨlɨ hekɨlɨ vameba agɨladɨ hɨvɨ hudahalaŋ agasaŋ igahɨlɨhalaŋ uami.
10 Nem dos sete pães para os quatro mil e dos cestos grandes de sobras que recolheram?
11 Naludɨ hɨji agɨlaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ tovedaci igahɨlɨhalaŋ uami. Viaŋ maci luli nana hɨsɨŋ agasaŋ igahɨlavɨla ma abadin uami. Namɨlaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agasaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨla migɨla saŋ abadin uami. Sadiusi hɨdɨlɨ agɨladɨ maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agasaŋ avi sɨhɨvia sɨbaŋ migɨla migɨla saŋ abadin uami.
11 Como não conseguem entender que não estou falando de pão? Repito: tenham cuidado com o fermento dos fariseus e saduceus”.
12 Lɨci nulɨdɨ hɨji toveci abavɨmi. Maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agasaŋ ma abi uavɨmi. Falisi hɨdɨlɨ ciaŋ sulavɨlalɨ agasaŋ alaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨla migɨla saŋ abi uavɨmi. Sadiusi hɨdɨlɨ ciaŋ sulavɨlalɨ agasaŋ avi alaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨla migɨla saŋ abi uavɨmi.
12 Finalmente entenderam que ele não se referia ao fermento do pão, mas ao ensino dos fariseus e saduceus.
13 Jisasɨ agaŋ nudɨ hulemɨlɨ hula Sisaliafilipai haiabɨla saŋ uavɨmi. Ua haiabɨla agadɨ mikɨ mikɨ lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abitɨhami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Hulaŋ dɨ Ninaŋ agasaŋ nɨbu ani aba abavɨlalɨ uami.
13 Quando Jesus chegou à região de Cesareia de Filipe, perguntou a seus discípulos: “Quem as pessoas dizem que o Filho do Homem é?”.
14 Lɨci nudɨ abavɨmi. Limu hɨhɨle agɨlaŋ nusaŋ ala nameŋ abavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbu hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahaiaha hɨsɨŋ hulaŋ Jon aba abavɨlalɨ uavɨmi. Hɨhɨle agɨlaŋ nameŋ abavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbu Elaija aba abavɨlalɨ uavɨmi. Hɨhɨle agɨlaŋ nameŋ abavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbu Jelemaia ua nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ mu agaŋ aba abavɨlalɨ uavɨmi.
14 Eles responderam: “Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, ainda, que é Jeremias ou um dos profetas”.
15 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ abitɨhami. Namɨlaŋ iadɨ ani aba abɨlalaŋ uami.
15 “E vocês?”, perguntou ele. “Quem vocês dizem que eu sou?”
16 Lɨci Saimon Pita agaŋ nudɨ abami. Nama Asɨ hameŋ laci hameŋ laci hɨnilalɨ agadɨ Ninaŋ uami. Asɨ agaŋ nadɨ ala lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemanaŋ uami.
16 Simão Pedro respondeu: “O senhor é o Cristo, o Filho do Deus vivo!”.
17 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Jon dɨ ninaŋ Saimon nama hɨjɨŋalɨha uami. Aniaba hulaŋ mu agaŋ nasaŋ hɨji iguci ciaŋ agadɨ ma abɨnaŋ uami. Iadɨ Iavaŋ iahua nudɨ haiabɨla hɨnilalɨ agaŋ nasaŋ hɨji igudaci abɨnaŋ uami.
17 Jesus disse: “Que grande privilégio você teve, Simão, filho de João! Foi meu Pai no céu quem lhe revelou isso. Nenhum ser humano saberia por si só.
18 Nadɨ ibi mu Pita uami. Viaŋ nadɨ abadin uami. Nama lɨba vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agaŋ me hɨnibanaŋ uami. Hɨnihɨni hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨbali agɨladɨ migɨlɨbanaŋ uami. Migɨlɨdanaŋ sudɨ fɨli haiabɨla agadɨ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ nulɨdɨ ma sɨbɨlɨ lamɨbali uami.
18 Agora eu lhe digo que você é Pedro, e sobre esta pedra edificarei minha igreja, e as forças da morte não a conquistarão.
19 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni hɨsɨŋ agadɨ hɨbɨ lavɨla lavɨla hɨsɨŋ me agɨladɨ nasaŋ iguben uami. Lɨlɨŋ nama fɨli neŋ hɨnihɨni akuaba akuaba sibɨla vivi hɨbɨ me lɨbɨbanaŋ uami. Lɨdanaŋ Asɨ iahua nudɨ haiabɨla hɨnilalɨ agaŋ avi hɨbɨ me lɨbɨbali uami. Nama fɨli neŋ hɨnihɨni akuaba akuaba sibɨla vivi hɨbɨ me lavɨlɨbanaŋ uami. Lɨdanaŋ Asɨ iahua nudɨ haiabɨla hɨnilalɨ agaŋ avi hɨbɨ me lavɨlɨbali uami.
19 Eu lhe darei as chaves do reino dos céus. O que você ligar na terra terá sido ligado no céu, e o que você desligar na terra terá sido desligado no céu”.
20 Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Asɨ agaŋ iadɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemin agasaŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ abɨmɨlaŋ sɨbaŋ uami.
20 Então ele advertiu a seus discípulos que não dissessem a ninguém que ele era o Cristo.
21 Hadɨhu ala Jisasɨ agaŋ hɨdɨlɨ maha nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Asɨ abɨci viaŋ Jelusalem haiabɨla uben uami. Ulɨŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ uami. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ uami. Iasaŋ avɨha avɨha akape iguavɨbali uami. Lavɨla abavɨci iadɨ ifɨhɨmavɨbali uami. Ifɨhɨmavɨci hɨmavɨla anihuliŋ me hɨvɨ cɨhu hɨhi iahɨben uami.
21 Daquele momento em diante, Jesus começou a falar claramente a seus discípulos que era necessário que ele fosse a Jerusalém e sofresse muitas coisas terríveis nas mãos dos líderes do povo, dos principais sacerdotes e dos mestres da lei. Seria morto, mas no terceiro dia ressuscitaria.
22 Lɨci Pita Jisasɨ dɨ ciaŋ agadɨ igahɨla nudɨ via uavɨla ahica hɨtɨŋ cɨki sɨbaŋ hɨnihɨni nudɨ abacabɨlavɨla abami. Aludɨ Hekɨlɨ uami. Ha hɨma sɨbaŋ uami. Asɨ nasaŋ mavɨn hɨnihɨni nadɨ huaci lamɨdaci akuaba akuaba abɨnaŋ hameŋ agɨlaŋ nadɨ hɨvɨ ma iahavɨbali uami.
22 Pedro o chamou de lado e começou a repreendê-lo por dizer tais coisas. “Jamais, Senhor!”, disse ele. “Isso nunca lhe acontecerá!”
23 Lɨci Jisasɨ limu cimɨlavɨla Pita dɨ abami. Satan nama iadɨ valavɨla uha uami. Nama Asɨ dɨ hɨji ma lubiahɨlɨnaŋ uami. Ha hulaŋ dɨ hɨji lubiahɨlɨnaŋ uami. Lavɨla iadɨ sibɨla ifɨlahɨben aba lɨnaŋ uami.
23 Jesus se voltou para Pedro e disse: “Afaste-se de mim, Satanás! Você é uma pedra de tropeço para mim. Considera as coisas apenas do ponto de vista humano, e não da perspectiva de Deus”.
24 Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Hulaŋ mu viaŋ hula hɨdɨben aba nudɨ nukeŋ hɨji lubiahɨlahɨla hɨdɨlalɨ agadɨ valam uami. Valavɨla vɨhɨlɨ havahava viaŋ hula hɨdam uami.
24 Então Jesus disse a seus discípulos: “Se alguém quer ser meu seguidor, negue a si mesmo, tome sua cruz e siga-me.
25 Hulaŋ mu nudɨ hadipɨlɨ hɨhi hɨnihɨni agasaŋ pam hɨji lamalama hɨnidaci uami. Nudɨ amɨŋ agaŋ huaci hameŋ laci hameŋ laci ma hɨnibali uami. Agadɨ ala hulaŋ mu iasaŋ pam igahɨlahɨla nudɨ hadipɨlɨ agadɨ vana sɨbɨlɨ lɨm aba abɨci nudɨ amɨŋ agaŋ huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibali uami.
25 Se tentar se apegar à sua vida, a perderá. Mas, se abrir mão de sua vida por minha causa, a encontrará.
26 Hulaŋ mu fɨli neŋ hɨnihɨni akuaba akuaba huaci huaci agɨladɨ vibali uami. Agadɨ ala akuaba akuaba agɨlaŋ nudɨ amɨŋ agadɨ ma ahɨliahuavɨbali uami. Anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba agɨlaŋ nudɨ amɨŋ agadɨ ahɨliahuavɨci huaci hameŋ laci hameŋ laci ma hɨnibali uami.
26 Que vantagem há em ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida? E o que daria o homem em troca de sua vida?
27 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ nudɨ Iaganu dɨ abɨlu hekɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨnibali uami. Hɨniavɨla nudɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ hula vebali uami. Vevɨla hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba huaci huaci lɨhavɨlalɨ agɨlasaŋ hɨbɨŋ nulɨsaŋ akuaba akuaba huaci huaci agɨladɨ igubali uami. Igu igu hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ lɨhavɨlalɨ agɨlasaŋ hɨbɨŋ nulɨsaŋ akuaba akuaba sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ igubali uami.
27 Pois o Filho do Homem virá com seus anjos na glória de seu Pai e julgará cada pessoa de acordo com suas ações.
28 Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uami. Hulaŋ iamɨgali hɨhɨle neŋ lagulama hɨniavadi nagɨlaŋ ma hɨmɨmaŋ lɨdɨŋ igavɨdaci Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ manɨgali hɨniavɨla vebali uami.
28 Eu lhes digo a verdade: alguns que estão aqui neste momento não morrerão antes de ver o Filho do Homem vindo em seu reino!”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.