Mateus 12
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVI
1 Mu tɨbɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ Jisasɨ agaŋ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula uavɨmi. Hɨbɨ pɨlɨ mu halɨha cahu uitɨ hualabɨla alɨhaŋ hɨniadami heŋ uavɨmi. Uavɨdaci nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ humɨgaŋ ibɨlɨci halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ agɨladɨ likɨla likɨla navɨmi.
1 Naquela ocasião Jesus passou pelas lavouras de cereal no sábado. Seus discípulos estavam com fome e começaram a colher espigas para comê-las.
2 Lɨhavɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ igavɨla Jisasɨ dɨ abavɨmi. Ci igɨnaŋ uavɨmi. Alaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hameŋ ma lɨlalu uavɨmi. Nadɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ akɨ saŋ hameŋ lɨhavi uavɨmi. Ha nɨbu hɨbuŋ uavɨmi.
2 Os fariseus, vendo aquilo, lhe disseram: "Olha, os teus discípulos estão fazendo o que não é permitido no sábado".
3 — ausente —
3 Ele respondeu: "Vocês não leram o que fez Davi quando ele e seus companheiros estavam com fome?
4 — ausente —
4 Ele entrou na casa de Deus, e juntamente com os seus companheiros comeu os pães da Presença, o que não lhes era permitido fazer, mas apenas aos sacerdotes.
5 Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ heŋ uu sibɨla vihavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨsɨŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lulalula sibɨla vihavɨlalɨ uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ sibɨla hameŋ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ avi vivi saŋ abami uami. Hameŋ sadaŋ nɨbɨlaŋ hugɨ apalɨ hɨniavɨlalɨ uami. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma akua igɨlalaŋ uami.
5 Ou vocês não leram na Lei que, no sábado, os sacerdotes no templo profanam esse dia e, contudo, ficam sem culpa?
6 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Hulaŋ mu neŋ hɨnilalɨ agaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ lɨvala ibi hekɨlɨ daŋ hɨnilalɨ uami.
6 Eu lhes digo que aqui está o que é maior do que o templo.
7 Asɨ agaŋ nameŋ abami uami. Viaŋ namɨlaŋ sagalɨ havɨ havɨ igulalaŋ agɨlasaŋ mavɨn ma hɨnilan aba abami uami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ mavɨn hɨnihɨni nulɨdɨ huaci lamalama agasaŋ pam mavɨn hɨnilan aba abami uami. Lavɨla Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ abami. Namɨlaŋ hameŋ lavɨla hulaŋ hugɨ apalɨ agɨlasaŋ vɨhɨlɨ igu igu saŋ mu ciaŋ mu ciaŋ ma abɨvalaŋ uami.
7 Se vocês soubessem o que significam estas palavras: ‘Desejo misericórdia, não sacrifícios’, não teriam condenado inocentes.
8 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ agadɨ manɨgali uami.
8 Pois o Filho do homem é Senhor do sábado".
9 La Jisasɨ agaŋ hualabɨla agadɨ valavɨla ua Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ aŋam ulaŋ heŋ ivoumi.
9 Saindo daquele lugar, dirigiu-se à sinagoga deles,
10 Hulaŋ mu nudɨ human limu husɨŋ husɨŋ lɨmi agaŋ heŋ ala hɨnimi. Hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbalu aba Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ aludɨ alialaŋ aba abɨci alaŋ huaci alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hulaŋ mu dɨ huaci lamavɨlu ua hɨma uavɨmi.
10 e estava ali um homem com uma das mãos atrofiada. Procurando um motivo para acusar Jesus, eles lhe perguntaram: "É permitido curar no sábado? "
11 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ abami. Naludɨ hulaŋ mu agaŋ sabaŋ sipsipɨ daŋ hɨnivi uami. Hɨnidaci nudɨ sabaŋ sipsipɨ agaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hɨdavɨla haca hɨvɨ laguvila mɨguci uami. Ha sabaŋ sipsipɨ iaganu agaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ heŋ ala sabaŋ sipsipɨ agadɨ mɨŋamagɨlɨci iahɨvi uami.
11 Ele lhes respondeu: "Qual de vocês, se tiver uma ovelha e ela cair num buraco no sábado, não irá pegá-la e tirá-la de lá?
12 Sabaŋ sipsipɨ agɨlaŋ ibi apalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ibi daŋ uami. Hameŋ sadaŋ alaŋ huaci alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu huaci lamɨbalu uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ aludɨ alialaŋ aba abɨci alaŋ sibɨla hameŋ agɨladɨ huaci vibalu uami.
12 Quanto mais vale um homem do que uma ovelha! Portanto, é permitido fazer o bem no sábado".
13 Lavɨla hulaŋ human husɨŋ husɨŋ lɨmi agadɨ abami. Nadɨ human husɨŋ husɨŋ lɨmi agadɨ sɨlɨvɨ lamɨha uami. Lɨci human agadɨ sɨlɨvɨ lamami. Sɨlɨvɨ lamɨci nudɨ human agaŋ huaci lavɨla nudɨ human limu agaŋ hɨniadami hameŋ hɨnimi.
13 Então ele disse ao homem: "Estenda a mão". Ele a estendeu, e ela foi restaurada, e ficou boa como a outra.
14 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ aŋam ulaŋ agadɨ vala cɨhu haiabɨla ivave mɨgudɨba hɨnihɨni Jisasɨ dɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ abaigahɨlavɨmi.
14 Então os fariseus saíram e começaram a conspirar sobre como poderiam matar Jesus.
15 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ifɨhɨmɨbalu aba lɨhavɨmi agadɨ Jisasɨ ci igami. Lavɨla haiabɨla agadɨ valavɨla umi. Udaci hulaŋ iamɨgali akape nɨbu hula uavɨmi. Uavɨdaci nulɨdɨ hɨmuhɨmu sɨkasɨkan agɨladɨ huaci lamami.
15 Sabendo disso, Jesus retirou-se daquele lugar. Muitos o seguiram, e ele curou a todos os doentes que havia entre eles,
16 Lavɨla nulɨdɨ huaci lamami agasaŋ hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ abavɨmɨdɨ aba nulɨdɨ abamɨgɨlami.
16 advertindo-os que não dissessem quem ele era.
17 Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ hɨnihɨni akuaba akuaba hameŋ lɨmi agɨlasaŋ ala vaka Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ Aisaia agaŋ abami. Asɨ agaŋ nudɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agasaŋ nameŋ abami uami.
17 Isso aconteceu para se cumprir o que fora dito pelo do profeta Isaías:
18 Nɨbu iadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ aba abami uami. Viaŋ nukeŋ nudɨ lɨbɨmɨŋamin aba abami uami. La nusaŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnihɨni hɨjɨŋalɨlan aba abami uami. Iadɨ Amɨŋ agaŋ nɨbu hula hɨnibali aba abami uami. Nɨbu hula hɨnidaci nameŋ abɨbali aba abami uami. Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ ciaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ hihɨlɨbali aba abɨbali aba abami uami.
18 "Eis o meu servo, a quem escolhi, o meu amado, em quem tenho prazer. Porei sobre ele o meu Espírito, e ele anunciará justiça às nações.
19 Nɨbu hulaŋ iamɨgali abacabɨlacabɨla vɨdɨvɨdɨŋ ula ula ma abɨbali aba abami uami. Hɨbɨ pɨlɨ caba caba ma lagulama ciaŋ abɨbali aba abami uami.
19 Não discutirá nem gritará; ninguém ouvirá sua voz nas ruas.
20 Nɨbu suhan pɨlɨ lɨfuhɨla hɨnilalɨ agadɨ sɨkasɨkan ma mɨŋalɨfɨci mɨgɨbali aba abami uami. Unɨ sɨhɨvia ma lɨhulalɨ agadɨ sɨkasɨkan ma ifɨhɨmɨbali aba abami uami. Nɨbu lɨdaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga iga abavɨbali aba abami uami. Asɨ dɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agaŋ akuaba akuaba ciaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ hihɨlɨlalɨ aba abavɨbali aba abami uami. Hihɨla hihɨla via ua akuaba akuaba sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ sɨkasɨkan lɨvalɨbali aba abavɨbali aba abami uami. Lavɨla akuaba akuaba huaci sɨlɨvɨ laci agɨladɨ lɨbali aba abavɨbali aba abami uami.
20 Não quebrará o caniço rachado, não apagará o pavio fumegante, até que leve à vitória a justiça.
21 Hameŋ lɨdaci hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ nusaŋ migɨla migɨla hɨniavɨbali aba abami uami. Nɨbu nulɨdɨ ahɨliahuiahu saŋ migɨla migɨla hɨniavɨbali aba abami uami. Lɨci Aisaia abami hameŋ laci ala lɨmi.
21 Em seu nome as nações porão sua esperança".
22 Sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ hulaŋ mu agadɨ hɨvɨ hɨnidaci nudɨ sɨbɨsaŋ mumia hɨniadami. Nudɨ lamɨgaŋ agaŋ avi sɨbɨlɨ lavɨla hɨnidaci ma igasuladami. Lɨci Jisasɨ dɨ pɨŋ vavehavɨmi. Vavehavɨci Jisasɨ sudɨ sɨbɨlɨ agadɨ lahuci cɨhu igasulasula ciaŋ heŋ abami.
22 Então levaram-lhe um endemoninhado que era cego e mudo, e Jesus o curou, de modo que ele pôde falar e ver.
23 Lɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igavɨla i uavɨmi. Nana Devitɨ dɨ iamɨlɨnu akua uavɨmi.
23 Todo o povo ficou atônito e disse: "Não será este o Filho de Davi? "
24 Lɨhavɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ igahɨlavɨla abavɨmi. Nɨbu Belɨsebulɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ hɨvɨ sudɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ lahulalɨ uavɨmi. Belɨsebulɨ nɨbu sudɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ manɨgali uavɨmi.
24 Mas quando os fariseus ouviram isso, disseram: "É somente por Belzebu, o príncipe dos demônios, que ele expulsa demônios".
25 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji agɨladɨ igavɨla nameŋ abami. Hulaŋ iamɨgali fɨli tɨbɨ pam hɨsɨŋ agɨlaŋ latɨhavɨla nɨbɨlaŋ masa masa sagaŋ lɨbavɨci fɨli tɨbɨ agaŋ sɨbɨlɨ lɨvi uami. Hulaŋ iamɨgali haiabɨla pam hɨsɨŋ agɨlaŋ latɨhavɨla sagaŋ lɨbavɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ lɨhavɨci haiabɨla agaŋ hulaŋ iamɨgali apalɨ hɨnivi uami. Hulaŋ iamɨgali ulaŋ pam hɨsɨŋ agɨlaŋ latɨhavɨla sagaŋ lɨbavɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ lɨhavɨci ulaŋ agaŋ hulaŋ iamɨgali apalɨ hɨnivi uami.
25 Jesus, conhecendo os seus pensamentos, disse-lhes: "Todo reino dividido contra si mesmo será arruinado, e toda cidade ou casa dividida contra si mesma não subsistirá.
26 Satan agaŋ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ lahuci cɨhu latɨhavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ sagaŋ lɨbavɨdaci Satan agaŋ akuaba akuaba agɨladɨ ma migɨlɨvi uami.
26 Se Satanás expulsa Satanás, está dividido contra si mesmo. Como, então, subsistirá seu reino?
27 Belɨsebulɨ iasaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci sudɨ sɨbɨlɨ lahulan lɨci uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ hulemɨlɨ agɨlasaŋ ani agaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci sudɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ lahuavɨlalɨ uami. Naludɨ nukeŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ abavɨbali uami. Namɨlaŋ analɨ nameŋ abɨlalaŋ aba abavɨbali uami. Belɨsebulɨ agaŋ Jisasɨ saŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci sudɨ sɨbɨlɨ lahulalɨ aba abɨlalaŋ aba abavɨbali uami.
27 E se eu expulso demônios por Belzebu, por quem os expulsam os filhos de vocês? Por isso, eles mesmos serão juízes sobre vocês.
28 Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ iasaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci sudɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ lahulan lɨci uami. Ha Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavadi agadɨ ci igadalaŋ uami.
28 Mas se é pelo Espírito de Deus que eu expulso demônios, então chegou a vocês o Reino de Deus.
29 Hulaŋ mu vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ nudɨ ulaŋ agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨlɨvi uami. Migɨlɨdaci hulaŋ mu agaŋ hulaŋ vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ daŋ agadɨ ulaŋ hɨvɨ akuaba akuaba viben aba ma ivouvi uami. Nɨbu uleŋ muji ivouben aba lɨmɨn viavɨla hulaŋ vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ daŋ agadɨ lɨbɨhahɨvi uami. Lɨbɨhahɨci hɨnidaci uleŋ muji heŋ huaci ivoua akuaba akuaba agɨladɨ vivi uami.
29 "Ou como alguém pode entrar na casa do homem forte e levar dali seus bens, sem antes amarrá-lo? Só então poderá roubar a casa dele.
30 Hulaŋ mu viaŋ hula hɨji humɨgaŋ pam ma hɨnilalɨ agaŋ iadɨ nagɨli lamɨlalɨ uami. Hulaŋ mu iadɨ ciaŋ agadɨ hulaŋ iamɨgali iadɨ pɨŋ veve saŋ ma lamalubilubi abɨlalɨ agaŋ uami. Nɨbu hulaŋ iamɨgali agɨladɨ lahulahu me lahudaci valavala uavɨlalɨ uami.
30 "Aquele que não está comigo, está contra mim; e aquele que comigo não ajunta, espalha.
31 Hameŋ sadaŋ viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vivi Asɨ dɨ abacuvacuva ciaŋ abavɨci Asɨ nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ hivɨbali uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ Amɨŋ agadɨ abacuvacuva ciaŋ abavɨci uami. Asɨ nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ ma hivɨbali uami.
31 Por esse motivo eu lhes digo: todo pecado e blasfêmia serão perdoados aos homens, mas a blasfêmia contra o Espírito não será perdoada.
32 Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ ciaŋ sɨbɨlɨ abavɨci uami. Asɨ nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ hivɨbali uami. Agadɨ ala Asɨ dɨ Amɨŋ agadɨ ciaŋ sɨbɨlɨ abavɨci uami. Asɨ nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ ma hivɨbali uami. Nulɨdɨ hugɨ agɨlaŋ iabi avi mufɨli avi hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami.
32 Todo aquele que disser uma palavra contra o Filho do homem será perdoado, mas quem falar contra o Espírito Santo não será perdoado, nem nesta era nem na era que há de vir.
33 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Kɨlɨ huaci agaŋ amɨŋ huaci huaci agɨladɨ lamɨlalɨ uami. Kɨlɨ sɨbɨlɨ agaŋ amɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ lamɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ kɨlɨ agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ iga iga abavɨlalɨ uami. Ha kɨlɨ huaci aba abavɨlalɨ uami. Ha kɨlɨ sɨbɨlɨ aba abavɨlalɨ uami.
33 "Considerem: uma árvore boa dá bom fruto; uma árvore ruim, dá fruto ruim, pois uma árvore é conhecida por seu fruto.
34 Hulaŋ namɨlaŋ lahu sɨhɨpɨŋ dɨ ninanadi uami. Namɨlaŋ sɨbɨlɨ sɨbaŋ sadaŋ ciaŋ huaci cɨki avi ma abɨlalaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali akuaba me hɨji daŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ hɨji lamavɨlalɨ hameŋ laci ala abavɨlalɨ uami.
34 Raça de víboras, como podem vocês, que são maus, dizer coisas boas? Pois a boca fala do que está cheio o coração.
35 Hulaŋ iamɨgali hɨji huaci daŋ agɨlaŋ akuaba akuaba sibɨla huaci huaci agɨladɨ vihavɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali hɨji sɨbɨlɨ daŋ agɨlaŋ akuaba akuaba lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ vihavɨlalɨ uami.
35 O homem bom, do seu bom tesouro, tira coisas boas, e o homem mau, do seu mau tesouro, tira coisas más.
36 — ausente —
36 Mas eu lhes digo que, no dia do juízo, os homens haverão de dar conta de toda palavra inútil que tiverem falado.
37 — ausente —
37 Pois por suas palavras você será absolvido, e por suas palavras será condenado".
38 Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ hula Jisasɨ dɨ abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Alaŋ Asɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ iga iga saŋ lɨlalu uavɨmi. Akuaba sihɨ abalamɨnaŋ igavɨla abɨbalu uavɨmi. Amɨŋ ala aba abɨbalu uavɨmi. Nɨbu Asɨ dɨ sibɨla vilalɨ aba abɨbalu uavɨmi.
38 Então alguns dos fariseus e mestres da lei lhe disseram: "Mestre, queremos ver um sinal miraculoso feito por ti".
39 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ sɨbɨlɨ sɨbaŋ hɨniavɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ Asɨ hula hɨji humɨgaŋ pam ma hɨniavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ akuaba sihɨ agaŋ iahɨdaci iga iga saŋ pam lɨhavɨlalɨ uami. Agadɨ ala akuaba sihɨ ma igavɨbali uami. Jona nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ uami. Nɨbu akuaba akuaba lɨmi agɨladɨ pam sulɨdalɨŋ igahɨlahɨla iasaŋ nameŋ abavɨbali uami. Amɨŋ ala aba abavɨbali uami. Asɨ nukeŋ nudɨ abɨci vemi aba abavɨbali uami.
39 Ele respondeu: "Uma geração perversa e adúltera pede um sinal miraculoso! Mas nenhum sinal lhe será dado, exceto o sinal do profeta Jonas.
40 Jona agaŋ hehɨlaŋ hekɨlɨ agadɨ humɨgaŋ ulaŋ muji hɨvɨ hɨnidaci hɨfɨlɨ ahica umi uami. Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ avi sudɨ fɨli haiabɨla heŋ hɨnidaci hɨfɨlɨ ahica ubali uami.
40 Pois assim como Jonas esteve três dias e três noites no ventre de um grande peixe, assim o Filho do homem ficará três dias e três noites no coração da terra.
41 Mufɨli Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali uami. Lɨci hadɨhu Ninive haiabɨla hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ haiabɨla iahaiaha hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ lɨbɨmɨgumɨgu abavɨbali uami. Namɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vilalaŋ aba abavɨbali uami. Ninive haiabɨla hɨsɨŋ alaŋ Jona dɨ ciaŋ igahɨlavɨla lusɨŋ sɨbɨlɨ ci valamɨlu aba abavɨbali uami. Hulaŋ mu namɨlaŋ hula hɨnidi agaŋ nɨbu ibi daŋ sadaŋ Jona dɨ lɨvali aba abavɨbali uami. Agadɨ ala namɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ ma valɨlalaŋ aba abavɨbali uami.
41 Os homens de Nínive se levantarão no juízo com esta geração e a condenarão; pois eles se arrependeram com a pregação de Jonas, e agora está aqui o que é maior do que Jonas.
42 Mufɨli Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali uami. Hadɨhu iamɨgali mu manɨgali hɨnihɨni fɨli tɨbɨ ium kɨlikɨli agadɨ migɨladami agaŋ iahɨbali uami. Iahavɨla hulaŋ iamɨgali iabi neŋ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ lɨbɨmɨgumɨgu nameŋ abɨbali uami. Namɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vilalaŋ aba abɨbali uami. Viaŋ ium kɨlikɨli hɨnia Jelusalem haiabɨla saŋ hɨbɨ hutesɨ vemin aba abɨbali uami. Hulaŋ hɨji hutesɨ daŋ Solomon agaŋ ciaŋ suladami agadɨ igahɨlɨben aba vemin aba abɨbali uami. Hulaŋ namɨlaŋ hula hɨnidi agadɨ hɨji hutesɨ agaŋ Solomon dɨ hɨji hutesɨ agadɨ lɨvali aba abɨbali uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nudɨ ciaŋ igahɨlahɨla saŋ valɨlalaŋ aba abɨbali uami.
42 A rainha do Sul se levantará no juízo com esta geração e a condenará, pois ela veio dos confins da terra para ouvir a sabedoria de Salomão, e agora está aqui o que é maior do que Salomão.
43 — ausente —
43 "Quando um espírito imundo sai de um homem, passa por lugares áridos procurando descanso e não encontra,
44 — ausente —
44 e diz: ‘Voltarei para a casa de onde saí’. Chegando, encontra a casa desocupada, varrida e em ordem.
45 Lɨci nɨbu uavɨla sudɨ sɨbɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ limu hɨhɨle agɨladɨ likɨla vavevi uami. Human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ likɨla vave uleŋ muji heŋ ivouavɨla hɨniavɨvi uami. Vaka sudɨ sɨbɨlɨ pabiŋ sɨbaŋ hulaŋ agadɨ hɨvɨ hɨnivi sadaŋ nɨbu huaci tagɨlaŋ daŋ hɨnivi uami. Agadɨ ala husivɨ sudɨ sɨbɨlɨ akape agɨlaŋ hulaŋ agadɨ hɨvɨ hɨniavɨvi sadaŋ nɨbu sɨbɨlɨ sɨbaŋ hɨnivi uami. Hulaŋ iamɨgali iabi neŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ hameŋ ala hɨniavɨbali uami.
45 Então vai e traz consigo outros sete espíritos piores do que ele, e entrando passam a viver ali. E o estado final daquele homem torna-se pior do que o primeiro. Assim acontecerá a esta geração perversa".
46 Jisasɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali akape agɨlasaŋ ciaŋ sulasula hɨnidaci imahalinu agɨlaŋ iamɨnɨlu hula vehavɨmi. Nɨbu hula ciaŋ aba aba saŋ ve haiabɨla lagulama hɨniavɨmi.
46 Falava ainda Jesus à multidão quando sua mãe e seus irmãos chegaram do lado de fora, querendo falar com ele.
47 *Lagulama hɨniavɨdaci hulaŋ mu agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Nadɨ iamɨna hula imahalina agɨlaŋ hula vevɨla haiabɨla adan lagulama hɨniavadi uami. Nama hula ciaŋ abɨben aba ve hɨniavadi uami.
47 Alguém lhe disse: "Tua mãe e teus irmãos estão lá fora e querem falar contigo".
48 Lɨci Jisasɨ agaŋ nudɨ abami. Ani agɨlaŋ iadɨ iamɨgagali hɨniavadi uami. Ani agɨlaŋ iadɨ imahali hɨniavadi uami.
48 "Quem é minha mãe, e quem são meus irmãos? ", perguntou ele.
49 Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abalamavɨla abami. Iadɨ iamɨgagali nanagaŋ uami. Iadɨ imahali nanagaŋ uami.
49 E, estendendo a mão para os discípulos, disse: "Aqui estão minha mãe e meus irmãos!
50 Hulaŋ iamɨgali iadɨ Iavaŋ iahua hɨvɨ hɨnilalɨ agadɨ hɨji lubiahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ pam iadɨ iamɨgagali me hɨniavɨlalɨ uami. Iadɨ imahali me hɨniavɨlalɨ uami. Iadɨ nanadi humɨgaŋ pam me hɨniavɨlalɨ uami.
50 Pois quem faz a vontade de meu Pai que está nos céus, este é meu irmão, minha irmã e minha mãe".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.