Marcos 7

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ kulaŋ Jelusalem kɨlebɨla agadɨ vala u Jisasɨ hɨnimalɨ hen mɨgudɨbavɨmalɨ.
1 Alguns fariseus e alguns mestres da Lei que tinham vindo de Jerusalém reuniram-se em volta de Jesus.
2 Mɨgudɨbu hɨnihɨniŋ igavɨci Jisasɨ dɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ human ma husɨmaŋ lɨdɨŋ sɨmɨŋ navɨmalɨ.
2 Eles viram que alguns dos discípulos dele estavam comendo com mãos impuras , quer dizer, não tinham lavado as mãos como os fariseus mandavam o povo fazer.
3 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam lɨbiakɨlavɨdami. Nulɨdɨ latɨhiŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ aveji ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam lɨbiakɨlavɨdami. Lɨbiakɨlakɨlaŋ nɨbɨlaŋ human sikɨvica sɨbam ma husɨmaŋ lɨca sɨmɨŋ ma navɨdami.
3 (Os judeus, e especialmente os fariseus, seguem os ensinamentos que receberam dos antigos: eles só comem depois de lavar as mãos com bastante cuidado.
4 Nɨbɨlaŋ mutɨŋ sabɨlɨm u ve ma avɨli sɨmaŋ lɨdɨŋ sɨmɨŋ ma navɨdami. Nulɨdɨ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ lɨbiakɨlavɨdami. Lɨbiakɨlakɨlaŋ hɨcɨkaŋ sɨji hunaŋ hadi haman agɨladɨ aveji sɨkasɨkan husavɨdami.
4 E, antes de comer, lavam tudo o que vem do mercado. Seguem ainda muitos outros costumes, como a maneira certa de lavar copos, jarros, vasilhas de metal e camas.)
5 Haman saja Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ u Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ agɨlaŋ kulaŋ Jisasɨ dɨ abacivavɨmalɨ. Acɨ saŋ nadɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ aludɨ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ ma lɨbiakɨlahɨdavi uavɨmalɨ. Human ma husɨmaŋ lɨdɨŋ sɨmɨŋ nahɨdavi uavɨmalɨ.
5 Os fariseus e os mestres da Lei perguntaram a Jesus: — Por que é que os seus discípulos não obedecem aos ensinamentos dos antigos e comem sem lavar as mãos?
6 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Namɨlaŋ mafɨla mafɨlaŋ nalusaŋ nuken nɨman abahɨdalaŋ uamalɨ. Alaŋ kulaŋ ukaci aba abahɨdalaŋ uamalɨ. Asɨ dɨ ciaŋ igalakalaka hɨsɨŋ kulaŋ Aisaia agaŋ namɨlaŋ acaba acaba lɨhɨdalaŋ agɨlasaŋ ala manasɨŋ hɨvɨ nɨman lɨbɨmalɨ uamalɨ. Asɨ agaŋ nɨman abi aba abamalɨ uamalɨ. Kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ sɨbɨsaŋ hɨvɨ pam iadɨ ibi mɨŋaiakahɨdavi aba abi aba abamalɨ uamalɨ. Agadɨ ala nulɨdɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ viaŋ kulaŋ ma sɨbam hɨnihɨdavi aba abi aba abamalɨ uamalɨ.
6 Jesus respondeu:
7 Lɨhavɨdaci mafɨla mafɨlaŋ kavɨ kavɨ sɨhɨ iakaiakaŋ iadɨ ibi mɨŋaiakahɨdavi aba abi aba abamalɨ uamalɨ. Lɨdɨŋ kulaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ sulasulaŋ nɨman abahɨdavi aba abi aba abamalɨ uamalɨ. Na Asɨ dɨ ciaŋ suladalu aba abahɨdavi aba abi aba abamalɨ uamalɨ.
7 A adoração deste povo é inútil,
8 Haman aba cɨku ala abamalɨ. Namɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ ci valamadɨlaŋ uamalɨ. Vala kulaŋ agɨladɨ ciaŋ agadɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam mɨŋalɨvahɨdalaŋ uamalɨ.
8 E continuou:
9 Namɨlaŋ lɨvɨlu lɨvɨlu Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lulahɨdalaŋ uamalɨ. Naludɨ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ lɨbiakɨlɨdaŋ aba Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lulahɨdalaŋ uamalɨ.
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Mosesɨ agaŋ nɨman abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ naludɨ iamiagagalinalu agɨladɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨniŋ nulɨdɨ ciaŋ agɨladɨ lɨbiakɨlɨkalaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Kulaŋ mu iamiaganu dɨ cilu lɨkuci ha namɨlaŋ nudɨ ifɨhɨmɨkalaŋ aba abamalɨ uamalɨ.
10 Pois Moisés ordenou: “Respeite o seu pai e a sua mãe.” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
11 — ausente —
11 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
12 — ausente —
12 então ele não precisa ajudar os seus pais.
13 Namɨlaŋ mu ciaŋ mu ciaŋ haman agɨladɨ naludɨ ave iauacagalinalu dɨ hɨvɨ vimadɨlaŋ agɨladɨ lɨbiakɨlakɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ lulahɨdalaŋ uamalɨ.
13 Assim vocês desprezam a palavra de Deus, trocando-a por ensinamentos que passam de pais para filhos. E vocês fazem muitas outras coisas como esta.
14 Jisasɨ cɨku kulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨci vehavɨci abamalɨ. Namɨlaŋ sɨkasɨkan ciaŋ iadɨ nagadɨ igakɨla sikɨvica sɨbam hɨji lamɨkalaŋ uamalɨ.
14 Jesus chamou outra vez a multidão e disse:
15 — ausente —
15 Tudo o que vem de fora e entra numa pessoa não faz com que ela fique
16 — ausente —
16 [Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.]
17 Haman aba kulaŋ iamɨgali agɨladɨ vala ulen muji ivomalɨ. Ivoci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ hɨve lamalama ciaŋ sulamalɨ agadɨ ciaŋ hɨdɨlɨ agasaŋ abacivavɨmalɨ.
17 Quando Jesus se afastou da multidão e entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram o que queria dizer essa comparação.
18 Abacivavɨci abamalɨ. Namɨlaŋ hɨji apalɨ uacaŋ uamalɨ. Haman saja naludɨ hɨji agɨlaŋ ma touavehɨdi uamalɨ. Sɨmɨŋ acaba acaba fikua hɨne kulaŋ iamɨgali agɨladɨ humɨgaŋ muji hɨvɨ mɨgumɨgu agɨlaŋ lɨhavɨdaci Asɨ igadaci hɨbuŋ daŋ ma hɨnihɨdavi uamalɨ.
18 Então ele disse:
19 Sɨmɨŋ agɨlaŋ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ ma uhɨdavi uamalɨ. Nɨbɨlaŋ humɨgaŋ hɨvɨ pam uuŋ su ulaŋ hɨvɨ uhɨdavi uamalɨ. Sɨmɨŋ sɨkasɨkan nɨbɨlaŋ hɨbuŋ apalɨ saja haman abamalɨ.
19 porque não vai para o coração, mas para o estômago, e depois sai do corpo. Com isso Jesus quis dizer que todos os tipos de alimento podem ser comidos.
20 Haman aba cɨku abamalɨ. Acaba acaba kulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ hɨne ivave ivave agɨlaŋ pam lɨhavɨdaci Asɨ igadaci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hugɨ daŋ hɨnihɨdavi uamalɨ.
20 Ele continuou:
21 Acaba acaba kulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨji hɨvɨ iakahɨdavi agɨlaŋ nɨbɨlaŋ nɨman uamalɨ. Hɨji sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ uamalɨ. Hɨvɨkalɨ saŋ hɨdahɨda hɨji agaŋ uamalɨ. Acaba acaba makɨm vivi hɨji agaŋ uamalɨ. Kulaŋ mu dɨ ifɨhɨmuhɨmu hɨji agaŋ uamalɨ.
21 Porque é de dentro, do coração, que vêm os maus pensamentos, a imoralidade sexual, os roubos, os crimes de morte,
22 Kulaŋ mu iamɨgali lɨbica cɨku iamɨgali mu mu makɨm vivi hɨji agaŋ uamalɨ. Iamɨgali mu muŋaŋ iaku cɨku kulaŋ mu mu makɨm vivi hɨji agaŋ uamalɨ. Kulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ acaba acaba agɨlasaŋ mavɨn iga iga hɨji agaŋ uamalɨ. Lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vivi hɨji pam agaŋ uamalɨ. Sɨdaŋ ciaŋ igu iguŋ mafɨliŋ mafɨliŋ ciaŋ aba aba hɨji agaŋ uamalɨ. Hɨbɨ hadi hɨvɨ hɨdahɨda hɨji agaŋ uamalɨ. Mɨkuavɨ lamalama hɨji agaŋ uamalɨ. Kulaŋ hɨhɨle agɨladɨ abacuvacuva hɨji agaŋ uamalɨ. Nudɨ nuken ibi mɨŋaiakaiaka hɨji agaŋ uamalɨ. Uavava hɨji agaŋ uamalɨ.
22 os adultérios, a avareza, as maldades, as mentiras, as imoralidades, a inveja, a calúnia, o orgulho e o falar e agir sem pensar nas consequências.
23 Lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ sɨkasɨkan haman agɨlaŋ pam ala kulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ hɨnihɨniŋ ivavehɨdavi uamalɨ. Lɨhavɨdaci Asɨ igadaci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hugɨ daŋ hɨnihɨdavi uamalɨ.
23 Tudo isso vem de dentro e faz com que as pessoas fiquem impuras.
24 Jisasɨ agaŋ kɨlebɨla agadɨ vala cɨku Tailɨ kɨlebɨla micɨ micɨ hen umalɨ. U ulen muji mu hɨvɨ ivo sɨvɨla hɨnidaŋ aba lɨmalɨ agadɨ ala nɨbu sɨvɨla hɨnihɨni agaŋ hɨma.
24 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto da cidade de Tiro. Ele entrou numa casa e não queria que soubessem que estava ali, mas não pôde se esconder.
25 Haman saja hɨnidaci iamɨgali mu nudɨ nadi sudɨ sɨbɨlɨ daŋ agaŋ igakɨlamalɨ. Igakɨla ve Jisasɨ dɨ hɨcɨ micɨ hɨvɨ mɨgalɨfɨlɨbu muiaŋ nɨkunɨku lɨbumalɨ.
25 Certa mulher, que tinha uma filha que estava dominada por um espírito mau, ouviu falar a respeito de Jesus. Ela veio e se ajoelhou aos pés dele.
26 Iamɨgali agaŋ nɨbu Gɨlikɨ ciaŋ hɨsɨŋ. Nɨbu Fonisia hɨdɨlɨ. Nɨbu Silia fi tɨbɨ hɨsɨŋ. Nɨbu sudɨ sɨbɨlɨ nudɨ nadinu dɨ hɨvɨ hɨnimalɨ agadɨ lakulaku saŋ Jisasɨ dɨ abacivamalɨ.
26 Era estrangeira, de nacionalidade siro-fenícia, e pediu que Jesus expulsasse da sua filha o demônio.
27 Lɨci Jisasɨ nusaŋ hɨve lamalama ciaŋ agadɨ abamalɨ. Sɨmɨŋ agadɨ aludɨ ninanadi agɨlaŋ mɨsen navɨm uamalɨ. Nulɨdɨ sɨmɨŋ agɨladɨ vibiŋ iŋam agɨlasaŋ ma igunahɨdalu uamalɨ.
27 Mas Jesus lhe disse:
28 Lɨci iamɨgali agaŋ hɨji nɨman lamamalɨ. Ninanadi hana Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlasaŋ hɨve lama abi uamalɨ. Iŋam hana hɨdɨlɨ mu mu alusaŋ hɨve lama abi uamalɨ. Haman hɨji lama iaka Jisasɨ dɨ abamalɨ. Kulaŋ hadi uamalɨ. Iŋam nɨbɨlaŋ padɨm lɨku hɨvɨ hɨdahɨdaŋ ninanadi agɨladɨ sɨmɨŋ suvilɨ suvilɨ agɨladɨ akape nahɨdavi uamalɨ.
28 — Mas, senhor, — respondeu a mulher — até mesmo os cachorrinhos que ficam debaixo da mesa comem as migalhas de pão que as crianças deixam cair.
29 Lɨci Jisasɨ iamɨgali agadɨ abamalɨ. Nama hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨne haman abanaŋ saja cɨku uka uamalɨ. Sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ nadɨ nadi agadɨ ci vali uamalɨ.
29 Jesus disse:
30 Lɨci iamɨgali agaŋ cɨku u nudɨ ulaŋ hɨvɨ ivomalɨ. Ivo igɨci sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ nudɨ nadi agadɨ vala uci padɨm hɨvɨ ani hɨnimalɨ.
30 Quando a mulher voltou para casa, encontrou a criança deitada na cama; de fato, o demônio tinha saído dela.
31 Jisasɨ Tailɨ kɨlebɨla micɨ micɨ hen hɨne Tailɨ kɨlebɨla agadɨ lɨvahala u Saidon kɨlebɨla hen iakumalɨ. Iaku Saidon kɨlebɨla agadɨ vala sɨkan Dekapolisɨ fi tɨbɨ hen umalɨ. U sɨkan Galili idu avɨli hadi caba hen iakumalɨ.
31 Jesus saiu da região que fica perto da cidade de Tiro, passou por Sidom e pela região das Dez Cidades e chegou ao lago da Galileia.
32 Iakuci kulaŋ mu hɨji uavava selɨvɨŋ sikɨvica ma ciaŋ lɨbadami agadɨ Jisasɨ dɨ micɨ cavevɨmalɨ. Cave kulaŋ agadɨ sabɨ hɨvɨ human lamɨci ukaci lɨlɨ saŋ Jisasɨ dɨ mavɨn ciaŋ ciaŋ hɨvɨ abavɨmalɨ.
32 Algumas pessoas trouxeram um homem que era surdo e quase não podia falar e pediram a Jesus que pusesse a mão sobre ele.
33 Abavɨci Jisasɨ kulaŋ agadɨ vica hɨtɨŋ hɨvɨ umalɨ. U human cɨjɨŋ akica agɨladɨ kulaŋ agadɨ hɨji limu limu hɨvɨ lamɨci ivovɨmalɨ. Lamɨci ivovɨci human cɨjɨŋ agɨladɨ cɨku vica cibiŋ lama cɨku kulaŋ agadɨ selɨvɨŋ hen lamamalɨ.
33 Jesus o tirou do meio da multidão e pôs os dedos nos ouvidos dele. Em seguida cuspiu e colocou um pouco da saliva na língua do homem.
34 Lama Asɨ dɨ kɨlebɨla hen agaiaku igamalɨ. Igadaci ilɨkiŋ mɨdamɨdaŋ lɨmalɨ. Lɨci alu sɨbɨlɨ pam havalamalɨ. Alu sɨbɨlɨ havala kulaŋ agadɨ Alam ciaŋ hɨvɨ abamalɨ. Efata uamalɨ. Efata hana aludɨ ciaŋ sɨbam hɨvɨ nɨman abamalɨ. Hɨji nama lavɨlɨka uamalɨ. Lavɨla touaveka uamalɨ.
34 Depois olhou para o céu, deu um suspiro profundo e disse ao homem:
35 Lɨci kulaŋ agadɨ hɨji agaŋ pɨhɨla vemalɨ. Lɨci selɨvɨŋ aveji ukaci lɨci ciaŋ lɨbɨmalɨ.
35 E naquele momento os ouvidos do homem se abriram, a sua língua se soltou, e ele começou a falar sem dificuldade.
36 Lɨci Jisasɨ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ nɨbu kulaŋ agadɨ ukaci lamamalɨ agasaŋ kulaŋ mu dɨ sulasula saŋ abamɨgɨlamalɨ. Abamɨgɨlamalɨ agadɨ ala kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ sulasula saŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam lɨhavɨmalɨ.
36 Jesus ordenou a todos que não contassem para ninguém o que tinha acontecido; porém, quanto mais ele ordenava, mais eles falavam do que havia acontecido.
37 Lɨdɨŋ kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ sulavɨdaci kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ igakɨlakɨlaŋ nɨman abavɨmalɨ. I uavɨmalɨ. Ha nɨbu salaku ukaci sɨbam vi uavɨmalɨ. Lɨdaci kulaŋ hɨji uavava agɨlaŋ ciaŋ igakɨlavi uavɨmalɨ. Kulaŋ ciaŋ ma lɨbulɨbu agɨlaŋ ciaŋ lɨbavi uavɨmalɨ.
37 E todas as pessoas que o ouviam ficavam muito admiradas e diziam: — Tudo o que faz ele faz bem; ele até mesmo faz com que os surdos ouçam e os mudos falem!

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.