Marcos 10
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 Jisasɨ kɨlebɨla agadɨ vala Judia fi tɨbɨ u hɨdahɨdaŋ Jolɨdan avɨli limu hen ivomalɨ. Ivo hɨnidaci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ve nudɨ micɨ hɨvɨ mɨgudɨbavɨmalɨ. Lɨhavɨci ciaŋ lamalɨfɨdami haman laci ala nulɨsaŋ Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ lamalɨfɨmalɨ.
1 Jesus saiu daquele lugar e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão. Uma grande multidão se ajuntou outra vez em volta dele, e ele ensinava todos, como era o seu costume.
2 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ilasɨbalɨlu aba nudɨ micɨ vehavɨmalɨ. Ve Jisasɨ dɨ abacivavɨmalɨ. Kulaŋ mu aludɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lɨbiakɨla nudɨ iamɨgali agadɨ ukaci vala lakuvi uaku hɨma uavɨmalɨ.
2 Alguns fariseus , querendo conseguir uma prova contra ele, perguntaram: — De acordo com a nossa
3 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abacivamalɨ. Mosesɨ nalusaŋ acɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ igumalɨ uamalɨ.
3 Jesus respondeu com esta pergunta:
4 Lɨci abavɨmalɨ. Mosesɨ aludɨ nɨman abamalɨ uavɨmalɨ. Kulaŋ mu idunu dɨ vala lakudaŋ aba nɨbu manasɨŋ lɨbu iamɨgali agasaŋ igum aba abamalɨ uavɨmalɨ. Igu iamɨgali agadɨ ukaci vala lakudɨ aba abamalɨ uavɨmalɨ.
4 Eles responderam: — Moisés permitiu ao homem dar à sua esposa um documento de divórcio e mandá-la embora.
5 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ ci sɨjevɨmalɨ uamalɨ. Haman saja Mosesɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ haman agadɨ lɨbu igumalɨ uamalɨ.
5 Então Jesus disse:
6 Aha sɨbam Asɨ agaŋ hɨdɨlɨ maka acaba acaba agɨladɨ lamamalɨ agasaŋ nudɨ manasɨŋ hadi agaŋ nɨman abamalɨ uamalɨ. Kulaŋ daŋ iamɨgali daŋ lamamalɨ aba abamalɨ uamalɨ.
6 Mas no começo, quando foram criadas todas as coisas, foi dito: “Deus os fez homem e mulher.
7 — ausente —
7 Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher,
8 — ausente —
8 e os dois se tornam uma só pessoa.” Assim, já não são duas pessoas, mas uma só.
9 Haman saja Asɨ agaŋ lɨci hadihɨbɨ pabiŋ me hɨnihɨdavi agɨladɨ kulaŋ mu mɨŋalatɨhɨmɨdɨ uamalɨ.
9 Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
10 Haman aba cɨku nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ ulen muji ivovɨmalɨ. Ivo nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agasaŋ cɨku abacivavɨmalɨ.
10 Quando já estavam em casa, os discípulos tornaram a fazer perguntas sobre esse assunto.
11 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Kulaŋ mu nudɨ iamɨgali lɨvɨlu agadɨ vala iamɨgali mu vivi uamalɨ. Vici Asɨ igɨci nɨbu idunu lɨvɨlu agadɨ vala u idunu hɨvɨ agaŋ kulaŋ hɨnivi saja nɨbu hugɨ daŋ hɨnivi uamalɨ. Kulaŋ iamɨgali mu mu makɨm vihɨdavi me vica hɨnivi uamalɨ. Haman lɨca nɨbu nudɨ idunu lɨvɨlu agadɨ sɨbɨlɨ lamavi uamalɨ.
11 E Jesus respondeu:
12 Iamɨgali aveji haman laci ala uamalɨ. Nɨbu nudɨ muŋanu lɨvɨlu agadɨ vala kulaŋ mu iakuci Asɨ igɨci nɨbu hugɨ daŋ hɨnivi uamalɨ. Muŋanu hɨvɨ agaŋ kulaŋ hɨnivi saja nɨbu hugɨ daŋ hɨnivi uamalɨ. Iamɨgali kulaŋ mu mu makɨm vihɨdavi me vica hɨnivi uamalɨ.
12 E, se a mulher mandar o seu marido embora e casar com outro homem, ela também estará cometendo adultério.
13 Kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ agɨladɨ Jisasɨ dɨ micɨ cavevɨmalɨ. Nulɨdɨ sabɨ hɨvɨ human lama Asɨ dɨ abɨci Asɨ nulɨdɨ ukaci lamɨbali aba cavevɨmalɨ. Cavevɨdaci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ iga kulaŋ iamɨgali agɨladɨ abacabɨlavɨmalɨ.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças a Jesus para que ele as abençoasse, mas os discípulos repreenderam aquelas pessoas.
14 Lɨhavɨci Jisasɨ haman iga humɨgaŋ vɨkɨlɨ vimalɨ. Vica nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ abamalɨ. Namɨlaŋ valɨlaŋ ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ agɨlaŋ iadɨ micɨ vehavɨm uamalɨ. Nulɨdɨ abamɨgɨlɨmɨlaŋ uamalɨ. Asɨ kulaŋ iamɨgali ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ me hɨnihɨniŋ manɨgali dɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨdavi agɨladɨ akɨlɨdɨ uamalɨ. Akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnevɨdɨ uamalɨ.
14 Quando viu isso, Jesus não gostou e disse:
15 Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uamalɨ. Kulaŋ iamɨgali ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ me manɨgali dɨ lɨku hɨvɨ ma hɨnihɨdavi agɨlaŋ uamalɨ. Nɨbɨlaŋ Asɨ nulɨdɨ akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨni saŋ ma hɨjɨŋalɨbalɨhavi uamalɨ. Haman saja kulaŋ iamɨgali ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ me ma hɨnihɨdavi agɨlaŋ uamalɨ. Asɨ dɨ lɨku hɨvɨ ma hɨnibalɨhavi uamalɨ.
15 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem não receber o Reino de Deus como uma criança nunca entrará nele.
16 Haman aba ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ agɨladɨ mɨŋalɨva nulɨdɨ sabɨ hɨvɨ human lamadamaŋ Asɨ nulɨdɨ ukaci lamalama saŋ Asɨ dɨ abamalɨ.Jisasɨ ninanadi cɨkiŋ cɨkiŋ agɨladɨ valavɨci nudɨ micɨ veve saŋ abamalɨ.|alt="Jesus with children" src="gw054.jpg" size="col" copy="Wade" ref="10.13-16"
16 Então Jesus abraçou as crianças e as abençoou, pondo as mãos sobre elas.
17 Jisasɨ iaka udaci hɨbɨ cina hen kulaŋ mu haŋɨla haŋɨlaŋ ve Jisasɨ dɨ micɨ hɨvɨ mɨgalɨfɨlɨbu abamalɨ. Iavaŋ nama ukaci uamalɨ. Viaŋ abaman lɨca Asɨ dɨ kɨlebɨla hen u ukaci haman laci haman laci hɨnivin uamalɨ.
17 Quando Jesus estava saindo de viagem, um homem veio correndo, ajoelhou-se na frente dele e perguntou: — Bom Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
18 Lɨci Jisasɨ nudɨ abamalɨ. Nama iadɨ acɨ saŋ nɨman abanaŋ uamalɨ. Nama ukaci aba abanaŋ uamalɨ. Asɨ pam nɨbu ukaci uamalɨ.
18 Jesus respondeu:
19 Nama ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbɨmalɨ agadɨ ci igahɨdanaŋ uamalɨ. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbɨmalɨ agaŋ nɨman abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨladɨ ifɨhɨmɨmɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Kulaŋ iamɨgali daŋ namɨlaŋ naludɨ iduhalinalu agɨladɨ valabalaŋ uuŋ iamɨgali mu mu agɨladɨ makɨm vimɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Iamɨgali kulaŋ daŋ namɨlaŋ naludɨ muŋagalinalu agɨladɨ valabalaŋ uuŋ kulaŋ mu mu agɨladɨ makɨm vimɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ kulaŋ mu dɨ acaba acaba agɨladɨ aveji makɨm vimɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ mafɨla mafɨlaŋ kulaŋ mu dɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨmɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ mafɨliŋ mafɨliŋ ciaŋ aba ikuiku lɨdɨŋ kulaŋ mu dɨ acaba acaba agɨladɨ vimɨlaŋ aba abamalɨ uamalɨ. Namɨlaŋ naludɨ iamiagagalinalu agɨladɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨniŋ nulɨdɨ ciaŋ agɨladɨ lɨbiakɨlɨkalaŋ aba abamalɨ uamalɨ.
19 Você conhece os mandamentos: “Não mate, não cometa adultério, não roube, não dê falso testemunho contra ninguém, não tire nada dos outros, respeite o seu pai e a sua mãe.”
20 Lɨci kulaŋ agaŋ Jisasɨ dɨ abamalɨ. Iavaŋ uamalɨ. Viaŋ kulemɨlɨ cɨkiŋ hɨnihɨniŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ haman agɨladɨ sɨkasɨkan lɨbiakɨladamin uamalɨ. Nɨmaciŋ aveji husisim husisim lɨbiakɨladin uamalɨ.
20 — Mestre, desde criança eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o homem.
21 Lɨci Jisasɨ nudɨ iga hɨjɨŋala nusaŋ mavɨn hadi lamamalɨ. Mavɨn hadi lama abamalɨ. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨkasɨkan agɨladɨ nama lɨbiakɨlahɨdanaŋ agadɨ ala uamalɨ. Nama nɨman agadɨ pam ma lɨhɨdanaŋ uamalɨ. Nama u nadɨ acaba acaba agɨladɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨnaŋ lavɨkavɨm uamalɨ. Lavɨkavɨci anɨm kɨlɨsɨ agɨladɨ vica labɨla kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle acaba acaba apalɨ agɨlasaŋ iguka uamalɨ. Nama haman lɨca acaba acaba ukaci ukaci Asɨ dɨ kɨlebɨla hen hɨnihɨdavi agɨladɨ vibalɨnaŋ uamalɨ. Nadɨ acaba acaba agɨladɨ kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ igu sɨkuala ve viaŋ kulaŋ hɨdɨka uamalɨ.
21 Jesus olhou para ele com amor e disse:
22 Lɨci kulaŋ agaŋ acaba acaba akape daŋ saja ciaŋ haman agadɨ igakɨla ma hɨjɨŋalamalɨ. Nɨbu kavɨ mugaŋ lɨbu vala umalɨ.
22 Quando o homem ouviu isso, fechou a cara; e, porque era muito rico, foi embora triste.
23 Lɨci Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ iga abamalɨ. Kulaŋ iamɨgali acaba acaba akape daŋ agɨlaŋ Asɨ nulɨdɨ akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨni saŋ vɨkɨlɨfɨbalɨhavi uamalɨ.
23 Jesus então olhou para os seus discípulos, que estavam em volta dele, e disse:
24 Lɨci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ haman agadɨ igakɨla i uavɨmalɨ. Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ cɨku tɨbɨ abamalɨ. Kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Asɨ nulɨdɨ akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨni saŋ vɨkɨlɨfɨbalɨhavi uamalɨ.
24 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantados, mas Jesus continuou:
25 Haman aba hɨve lama abamalɨ. Haneŋ havɨlɨ hɨcahɨca hɨsɨŋ agadɨ haca agaŋ nɨbu suiŋ cɨkiŋ sɨbam uamalɨ. Sabaŋ kamelɨ nɨbu hadi uamalɨ. Agadɨ ala nɨbu haneŋ havɨlɨ hɨcahɨca hɨsɨŋ agadɨ haca hen ukaci ivovi uamalɨ. Ivo ivo saŋ ma vɨkɨlɨfɨvi uamalɨ. Kulaŋ anɨm kɨlɨsɨ akape daŋ agɨlaŋ Asɨ nulɨdɨ akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnihɨni saŋ vɨkɨlɨfɨbalɨhavi uamalɨ.
25 É mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
26 Lɨci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ i ua nɨbɨlaŋ nuken nuken nɨman abavɨmalɨ. Haman lɨci kulaŋ mu Asɨ dɨ kɨlebɨla hen u ukaci haman laci haman laci ma hɨnidɨ uavɨmalɨ.
26 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantadíssimos e perguntavam uns aos outros: — Então, quem é que pode se salvar?
27 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ iga igaŋ nɨman abamalɨ. Kulaŋ agɨlaŋ igavɨdaci acaba acaba agɨlaŋ halu me hɨnihɨdavi uamalɨ. Agadɨ ala Asɨ igadaci acaba acaba agɨlaŋ halu me ma hɨnihɨdavi uamalɨ.
27 Jesus olhou para eles e disse:
28 Lɨci Pita Jisasɨ dɨ abamalɨ. Ci iganaŋ uamalɨ. Alaŋ acaba acaba sɨkasɨkan agɨladɨ vala nama kulaŋ hɨdahɨdalu uamalɨ.
28 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor.
29 — ausente —
29 Jesus respondeu:
30 — ausente —
30 receberá muito mais, ainda nesta vida. Receberá cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos, terras e também perseguições. E no futuro receberá a vida eterna.
31 Kulaŋ akape nɨmaciŋ nen hɨbɨ kali hɨnevadi agɨlaŋ nɨbɨlaŋ sijaŋ sɨbam hɨnevɨdɨ uamalɨ. Kulaŋ akape sijaŋ sɨbam hɨnevadi agɨlaŋ nɨbɨlaŋ hɨbɨ kali hɨnevɨdɨ uamalɨ.
31 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
32 Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Jelusalem kɨlebɨla udaŋ aba uavɨmalɨ. Jisasɨ hali ifɨ udaci uavɨmalɨ. Kulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ aveji nɨbɨlaŋ kulaŋ uavɨmalɨ. Uuŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamadamaŋ lɨdavɨmalɨ. Lɨdavɨci Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ human limu limu sɨkuala hɨcɨ limu akica cɨjɨŋ haman agɨladɨ vica hɨtɨŋ hɨvɨ uavɨmalɨ. U hɨnihɨniŋ Jisasɨ acaba acaba nudɨ hɨvɨ iakɨbali agasaŋ abamalɨ.
32 Jesus e os discípulos iam pela estrada, subindo para Jerusalém. Ele caminhava na frente, e os discípulos, espantados, iam atrás dele; as outras pessoas que iam com eles estavam com medo. Então Jesus chamou outra vez os discípulos para um lado e começou a falar sobre o que ia acontecer com ele. Jesus disse:
33 Aba abaŋ abamalɨ. Nen igakɨlɨkalaŋ uamalɨ. Alaŋ Jelusalem kɨlebɨla uadalu uamalɨ. Umɨli kulaŋ mu agaŋ Kulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ ilasɨdɨ uamalɨ. Ilasɨca manɨgali mɨgudɨbu hɨnevɨdɨ agɨladɨ human hɨvɨ lamɨdɨ uamalɨ. Manɨgali hɨhɨle Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali uamalɨ. Hɨhɨle Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ uamalɨ. Lɨci nudɨ vica u ciaŋ hɨvɨ lama lɨbɨmɨgumɨguŋ abavɨdɨ uamalɨ. Nama hɨmɨdɨnaŋ aba abavɨdɨ uamalɨ. Haman aba nudɨ mɨŋalɨva kulaŋ hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ human hɨvɨ lamavɨdɨ uamalɨ.
33 — Escutem! Nós estamos indo para Jerusalém, onde o
34 Lɨhavɨci nɨbɨlaŋ nudɨ abacuvavɨdɨ uamalɨ. Abacuvacuvaŋ cibiŋ lamavɨdɨ uamalɨ. Cibiŋ lamadamaŋ vɨgɨlavɨdɨ uamalɨ. Haman lɨdɨŋ u ifɨhɨmavɨdɨ uamalɨ. Ifɨhɨmavɨci aniluŋ me hɨvɨ cɨku hɨki iakɨbali uamalɨ.
34 Estes vão zombar dele, cuspir nele, bater nele e matá-lo; mas três dias depois ele ressuscitará.
35 Jemɨsɨ imanu Jon. Nulɨdɨ iaganɨlu Sebedi. Nɨbɨlaŋ ve Jisasɨ dɨ abavɨmalɨ. Iavaŋ uavɨmalɨ. Alaŋ nadɨ abacivɨdɨlu uavɨmalɨ. Abacivɨmɨli nama aludɨ alaŋ abacivɨdɨlu haman lɨka uavɨmalɨ.
35 Depois Tiago e João, filhos de Zebedeu, chegaram perto de Jesus e disseram: — Mestre, queremos lhe pedir um favor.
36 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Viaŋ naludɨ acɨ lɨlɨ saŋ abalaŋ uamalɨ.
36 — O que vocês querem que eu faça para vocês? — perguntou Jesus.
37 Lɨci abavɨmalɨ. Alaŋ nɨman hɨji lamalu uavɨmalɨ. Nama manɨgali hɨne ha aludɨ akica nadɨ micɨ hɨvɨ lamɨnaŋ mɨgahɨnidɨlu uavɨmalɨ. Mu nadɨ human sɨmi kɨlikɨli hɨvɨ lamɨnaŋ mɨgahɨnidɨlu uavɨmalɨ. Mu nadɨ human hake kɨlikɨli hɨvɨ lamɨnaŋ mɨgahɨnidɨlu uavɨmalɨ.
37 Eles responderam: — Quando o senhor sentar-se no trono do seu
38 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Namɨlaŋ iadɨ abacivalaŋ agadɨ hɨdɨlɨ agadɨ namɨlaŋ ma igahɨdalaŋ uamalɨ. Avɨŋ avɨŋ viaŋ igɨdaŋ agadɨ namɨlaŋ amɨŋ ala igɨdɨlaŋ uamalɨ. Vɨkɨlɨ viaŋ havɨdaŋ agadɨ namɨlaŋ amɨŋ ala havɨdɨlaŋ uamalɨ.
38 Jesus respondeu:
39 Lɨci abavɨmalɨ. Alaŋ ukaci lɨvɨlu uavɨmalɨ. Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Namɨlaŋ avɨŋ avɨŋ viaŋ igɨdaŋ agadɨ igɨdɨlaŋ uamalɨ. Vɨkɨlɨ viaŋ havɨdaŋ agadɨ namɨlaŋ havɨdɨlaŋ uamalɨ.
39 Eles disseram: — Podemos. Então Jesus disse:
40 Agadɨ ala uamalɨ. Aneba aneba agɨlaŋ iadɨ human sɨmi kɨlikɨli hen mɨgahɨnevɨdɨ agɨladɨ viaŋ lɨbɨmɨŋamɨŋa hɨma uamalɨ. Human hake kɨlikɨli hen mɨgahɨnevɨdɨ agɨladɨ viaŋ lɨbɨmɨŋamɨŋa hɨma uamalɨ. Kulaŋ hen mɨgahɨnevɨdɨ agɨladɨ Asɨ nulɨdɨ ci lɨbɨmɨŋalɨ uamalɨ.
40 Mas eu não tenho o direito de escolher quem vai sentar à minha direita e à minha esquerda. Pois foi Deus quem preparou esses lugares e ele os dará a quem quiser.
41 Lɨci nudɨ kulemɨlɨ limu hɨhɨle human limu limu sɨkuala haman agɨlaŋ igakɨla humɨgaŋ vɨkɨlɨ hadi vihavɨmalɨ. Jemɨsɨ kulaŋ Jon kulaŋ Jisasɨ dɨ abacivavɨmalɨ agasaŋ humɨgaŋ vɨkɨlɨ hadi vihavɨmalɨ.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram isso, começaram a ficar zangados com Tiago e João.
42 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abɨci nudɨ micɨ vehavɨmalɨ. Vehavɨci abamalɨ. Hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ ibi daŋ hɨnihɨniŋ nɨman abahɨdavi uamalɨ. Alaŋ nuken ibi daŋ hɨnidalu aba abahɨdavi uamalɨ. Haman lɨdɨŋ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ abavɨdaci kavɨ kavɨ salaku vihɨdavi uamalɨ. Nulɨdɨ kulaŋ hadi hadi agɨlaŋ aveji kulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam abahɨdavi uamalɨ. Aludɨ ciaŋ agɨladɨ lɨbiakɨlavɨdɨ aba ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam abahɨdavi uamalɨ.
42 Então Jesus chamou todos para perto de si e disse:
43 Agadɨ ala uamalɨ. Namɨlaŋ nɨbɨlaŋ lɨhɨdavi haman lɨmɨlaŋ uamalɨ. Aneba naludɨ manɨgali hɨnidaŋ aba nɨbu naludɨ salaku hɨsɨŋ kulemɨlɨ me hɨnim uamalɨ.
43 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, quem quiser ser importante, que sirva os outros,
44 Kulaŋ mu nɨbu naludɨ hali hɨsɨŋ hɨnidaŋ aba ha nɨbu kulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨladɨ kavɨ kavɨ salaku vivi hɨsɨŋ kulemɨlɨ me hɨnim uamalɨ.
44 e quem quiser ser o primeiro, que seja o escravo de todos.
45 Kulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ aveji haman laci ala uamalɨ. Nɨbu hɨmamɨgɨlɨ daŋ me hɨnihɨniŋ kulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ lɨbɨsɨlɨvadaci nudɨ salaku vivi saŋ ma vemalɨ uamalɨ. Nɨbu salaku hɨsɨŋ kulemɨlɨ me hɨnihɨniŋ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ akɨliakuiaku salaku vivi saŋ vemalɨ uamalɨ. Nɨbu kulaŋ iamɨgali agɨladɨ vivi saŋ hɨmɨdaŋ aba vemalɨ uamalɨ.
45 Porque até o
46 Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ u Jeliko kɨlebɨla hen iakuavɨmalɨ. Iaku cɨku nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Jeliko kɨlebɨla agadɨ vala uavɨmalɨ. Vala uavɨdaci kulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ aveji nɨbɨlaŋ kulaŋ uavɨmalɨ. Uavɨdaci Timeusɨ ninanu Balɨtimeusɨ agaŋ hɨbɨ hadi caba hen mɨgahɨnimalɨ. Nɨbu lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨnedami. Nɨbu hɨbɨ hadi caba hɨvɨ mɨgahɨnihɨniŋ anɨm kɨlɨsɨ saŋ ula ulaŋ hɨnedami.
46 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Jericó. Quando ele estava saindo da cidade, com os discípulos e uma grande multidão, encontrou um cego chamado Bartimeu, filho de Timeu. O cego estava sentado na beira do caminho, pedindo esmola.
47 Hɨnihɨniŋ Jisasɨ Nasaletɨ kɨlebɨla hɨsɨŋ agaŋ hen veve agadɨ ciaŋ igakɨlamalɨ. Igakɨla hadi livadivaŋ abamalɨ. Jisasɨ uamalɨ. Nama Devitɨ dɨ ihamɨlɨnu uamalɨ. Iasaŋ mavɨn lama iadɨ ukaci lamɨka uamalɨ.
47 Quando ouviu alguém dizer que era Jesus de Nazaré que estava passando, o cego começou a gritar: — Jesus,
48 Lɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ abacabɨlavɨmalɨ. Nudɨ abacabɨlavɨmalɨ agadɨ ala nɨbu husisim husisim livadivaŋ abamalɨ. Nama Devitɨ dɨ ihamɨlɨnu uamalɨ. Iasaŋ mavɨn lama iadɨ ukaci lamɨka uamalɨ.
48 Muitas pessoas o repreenderam e mandaram que ele calasse a boca, mas ele gritava ainda mais: — Filho de Davi, tenha pena de mim!
49 Lɨci Jisasɨ lagulama abamalɨ. Ulalama abɨlaŋ vem uamalɨ. Lɨci ulalama abavɨmalɨ. Nama vɨdɨvɨdɨŋ hɨnika uavɨmalɨ. Nɨbu nadɨ uli uavɨmalɨ. Nama iaka uka uavɨmalɨ.
49 Então Jesus parou e disse: Eles chamaram e lhe disseram: — Coragem! Levante-se porque ele está chamando você!
50 Lɨhavɨci lɨkalɨka pam nudɨ hadi kɨlakɨla hutesɨ vumɨli lɨdaci lamadami agadɨ fi hɨvɨ havalɨci mɨgɨci iaka lagulama Jisasɨ dɨ micɨ umalɨ.
50 Então Bartimeu jogou a sua capa para um lado, levantou-se depressa e foi até o lugar onde Jesus estava.
51 Uci Jisasɨ nudɨ abamalɨ. Viaŋ nadɨ acɨ lɨlɨ saŋ abanaŋ uamalɨ. Lɨci abamalɨ. Iavaŋ uamalɨ. Iadɨ lamɨgaŋ ukaci lamɨnaŋ igasulasula saŋ abadin uamalɨ.
51 — O que é que você quer que eu faça? — perguntou Jesus. — Mestre, eu quero ver de novo! — respondeu ele.
52 Lɨci Jisasɨ abamalɨ. Ha ci uka uamalɨ. Nama iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamanaŋ saja nadɨ lamɨgaŋ akica agɨlaŋ ci ukaci lɨhavi uamalɨ. Lɨci ikuikuiŋ laci nudɨ lamɨgaŋ agɨlaŋ ukaci lɨhavɨci igasulamalɨ. Igasulasulaŋ Jisasɨ kulaŋ umalɨ.
52 — Vá; você está curado porque teve fé! — afirmou Jesus. No mesmo instante, Bartimeu começou a ver de novo e foi seguindo Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.