Lucas 5

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Mu tɨbɨ Jisasɨ uavɨla Galili idu hekɨlɨ caba heŋ lagulama hɨnidaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlɨbalu aba veve mɨgudɨbavɨmi.
1 Estando Jesus à beira do lago de Genesaré, grandes multidões se apertavam em volta dele para ouvir a palavra de Deus.
2 Mɨgudɨbavɨdaci Jisasɨ agaŋ igɨci hunɨga ahica agɨlaŋ idu caba heŋ hɨniavɨmi. Hulaŋ hehɨlaŋ vivi hɨsɨŋ agɨlaŋ hunɨga ahica vave lamavɨla mɨkɨdiŋ agɨladɨ husahusa hɨniavɨmi.
2 Ele notou que, junto à praia, havia dois barcos vazios, deixados por pescadores que lavavam suas redes.
3 Husahusa hɨniavɨdaci Jisasɨ agaŋ Saimon dɨ hunɨga heŋ mɨgumi. Mɨguavɨla Saimon dɨ abami. Hunɨga lɨbɨnikɨlɨnaŋ umitam uami. Lɨci hunɨga agadɨ lɨbɨnikɨlɨci umitami. Umitɨci Jisasɨ hunɨga hɨvɨ mɨgahɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ ciaŋ sulami.
3 Entrou num dos barcos e pediu a Simão, seu dono, que o afastasse um pouco da praia. Então sentou-se no barco e dali ensinou as multidões.
4 Sula fɨhalavɨla Saimon dɨ abami. Hunɨga agadɨ matɨnaŋ avɨli huhaŋ adeŋ um uami. Uci hehɨlaŋ vivi saŋ avɨli huhaŋ heŋ mɨkɨdiŋ agɨladɨ lamɨlaŋ mɨguavɨm uami.
4 Quando terminou de falar, disse a Simão: “Agora vá para onde é mais fundo e lancem as redes para pescar”.
5 Lɨci Saimon nudɨ abami. Iavaŋ uami. Alaŋ hɨfɨlɨ hekɨlɨ havɨ sɨbaŋ hɨdiemɨlu uami. Nama abɨnaŋ sadaŋ alaŋ cɨhu mɨkɨdiŋ agɨladɨ lamɨmɨli mɨguavɨbali uami.
5 Simão respondeu: “Mestre, trabalhamos duro a noite toda e não pegamos nada. Mas, por ser o senhor quem nos pede, vou lançar as redes novamente”.
6 Hameŋ abavɨla avɨli huhaŋ heŋ uavɨla mɨkɨdiŋ agɨladɨ lamavɨci mɨguavɨmi. Mɨguavɨci hehɨlaŋ akape sɨbaŋ mɨkɨdiŋ hɨvɨ mɨguavɨmi. Mɨguavɨci mɨkɨdiŋ agɨlaŋ lalɨlahɨben aba lɨhavɨmi.
6 Dessa vez, as redes ficaram tão cheias de peixes que começaram a se rasgar.
7 Lɨhavɨci nagɨlihalinu hunɨga mu hɨvɨ hɨniavɨmi agɨladɨ human hɨvɨ ulavɨci vehavɨmi. Vevɨla nulɨdɨ ahɨliahua hehɨlaŋ agɨladɨ likɨla likɨla hunɨga tulɨ ahica heŋ ahɨlavɨci mɨguavɨmi. Lɨhavɨci hunɨga ahica agɨlaŋ mɨlavɨmi. Mɨlavɨla hunɨga agɨlaŋ luvia mɨguben aba lɨhavɨmi.
7 Então pediram ajuda aos companheiros do outro barco, e logo os dois barcos estavam tão cheios de peixes que quase afundaram.
8 — ausente —
8 Quando Simão Pedro se deu conta do que havia acontecido, caiu de joelhos diante de Jesus e disse: “Por favor, Senhor, afaste-se de mim, porque sou homem pecador”.
9 — ausente —
9 Pois ele e seus companheiros ficaram espantados com a quantidade de peixes que haviam pescado,
10 Saimon nagɨlihalinu ahica. Mu Jemɨsɨ. Mu Jon. Hulaŋ ahica agɨladɨ iaganɨlu Sebedi. Nɨbɨlaŋ avi igavɨla haba lɨdavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ Saimon dɨ abami. Nama lɨdɨmɨnaŋ uami. Amɨli anihuliŋ nama hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hameŋ ala likɨlɨbanaŋ uami.
10 assim como seus sócios, Tiago e João, filhos de Zebedeu. Jesus respondeu a Simão: “Não tenha medo! De agora em diante, você será pescador de gente”.
11 Hameŋ abɨci hunɨga agɨladɨ matamata caba uavɨmi. Caba uavɨla hunɨga agɨladɨ magɨla via iahua lɨgɨlɨ lamavɨmi. Lamavɨla hunɨga akuaba akuaba agɨladɨ sɨkasɨkan valavɨla Jisasɨ hula uavɨmi. Viaŋ hulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ uami. Nama iadɨ valavɨla uha uami.|alt="Peter in boat with Jesus." src="WA03819b.jpg" size="col" copy="Wade" ref="5.8-9"
11 E, assim que chegaram à praia, deixaram tudo e seguiram Jesus.
12 Jisasɨ haiabɨla mu hɨvɨ hɨnidaci hulaŋ mu lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm daŋ agaŋ vemi. Lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm agaŋ nudɨ hadipɨlɨ sɨkasɨkan agadɨ fɨhalami. Vevɨla Jisasɨ dɨ igavɨla fɨli hɨvɨ sɨkasɨkan mɨgavɨla ipalɨci mɨguci ani valɨ hɨnimi. Hɨnihɨni nusaŋ mavɨn ciaŋ ciaŋ iguavɨla abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama iasaŋ huaci mavɨn hɨniavɨla lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm iadɨ hadipɨlɨ hɨvɨ hɨnilalɨ nagadɨ abɨnaŋ sɨvɨlɨci huaci lavɨla hɨnivin uami.
12 Num povoado, Jesus encontrou um homem coberto de lepra. Quando o homem viu Jesus, prostrou-se com o rosto em terra e suplicou para ser curado, dizendo: “Se o senhor quiser, pode me curar e me deixar limpo”.
13 Lɨci Jisasɨ hulaŋ agadɨ hadipɨlɨ agadɨ mɨŋaigavɨla abami. Viaŋ nasaŋ mavɨn hɨniavɨla nadɨ hadipɨlɨ agadɨ ci huaci lamin uami. Hameŋ abɨci nudɨ lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm agaŋ lɨhalɨha sɨbaŋ sɨvɨlami.
13 Jesus estendeu a mão e o tocou. “Eu quero”, respondeu. “Seja curado e fique limpo!” No mesmo instante, a lepra desapareceu.
14 Sɨvɨlɨci Jisasɨ nudɨ abami. Hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨladɨ abɨmɨnaŋ uami. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ pɨŋ uha uami. Uavɨla nadɨ hadipɨlɨ agadɨ abalamɨnaŋ igam uami. Igɨci huaci lɨci Asɨ saŋ sagalɨ igunaŋ hɨlam uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lubiahɨlavɨla sagalɨ igunaŋ hɨlam uami. Sagalɨ igunaŋ hɨlɨci Asɨ nadɨ hadipɨlɨ agadɨ vumɨli lamɨbali uami. Lɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nadɨ iga iga abavɨbali uami. Nudɨ hadipɨlɨ ci huaci li aba abavɨbali uami.
14 Então Jesus o instruiu a não contar a ninguém o que havia acontecido. “Vá e apresente-se ao sacerdote para que ele o examine”, ordenou. “Leve a oferta que a lei de Moisés exige pela sua purificação. Isso servirá como testemunho.”
15 Jisasɨ nudɨ abamɨgɨlami agadɨ ala ciaŋ hɨjɨ agaŋ mu haiabɨla mu haiabɨla uadami. Udaci hulaŋ iamɨgali akape nudɨ ciaŋ igahɨlɨben aba vehavɨhadami. Aludɨ avi huaci lamɨbali aba vehavɨhadami.
15 Mas as notícias a seu respeito se espalhavam ainda mais, e grandes multidões vinham para ouvi-lo e para ser curadas de suas enfermidades.
16 Lɨhavɨdaci Jisasɨ agaŋ akape tɨbɨ Asɨ dɨ aba aba saŋ nulɨdɨ valavala fipɨ hulaŋ iamɨgali apalɨ heŋ uadami.
16 Ele, porém, se retirava para lugares isolados, a fim de orar.
17 Mu tɨbɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ iga iga lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Jisasɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Nulɨdɨ haiabɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨladɨ valavala vehavɨmi. Hɨhɨle Galili fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ vehavɨmi. Hɨhɨle Judia fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ vehavɨmi. Hɨhɨle Jelusalem haiabɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ avi vehavɨmi. Ve mɨgahɨniavɨdaci Jisasɨ ciaŋ sulami. Ciaŋ sulɨdaci nudɨ Hekɨlɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ nɨbu hula hɨnidaci hulaŋ iamɨgali hɨmuhɨmu daŋ agɨladɨ mɨŋahihɨlahihɨla hɨnimi.
17 Certo dia, enquanto Jesus ensinava, alguns fariseus e mestres da lei estavam sentados por perto. Eles vinham de todos os povoados da Galileia, da Judeia e de Jerusalém. E o poder do Senhor para curar estava sobre Jesus.
18 Ciaŋ sulasula hɨnidaci hulaŋ mu dɨ hɨcɨ human haba hɨmavɨmi agadɨ via vadɨm hɨvɨ lamavɨla hava vavehavɨmi. Nudɨ hava vavevɨla uleŋ muji ivouavɨla Jisasɨ dɨ pɨŋ lamɨbalu aba lɨhavɨmi.
18 Alguns homens vieram carregando um paralítico numa maca. Tentaram levá-lo para dentro da casa, até Jesus,
19 Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali akape sadaŋ ulaŋ agaŋ mɨlami. Lɨci nudɨ havavɨla uleŋ muji Jisasɨ hɨnimi heŋ ivoubalu aba hɨbɨ suhɨlavɨmi. Suhɨlavɨci hɨma lɨci havavɨla ulaŋ sabɨ heŋ iahuavɨmi. Ulaŋ sabɨ heŋ hulaŋ iahuiahu hɨnihɨni hɨdahɨda fipɨ daŋ hɨniadami. Ulaŋ sabɨ heŋ iahuiahu agaŋ nɨbu hɨbɨ daŋ hɨniadami. Hameŋ sadaŋ hulaŋ agadɨ havavɨla iahuavɨmi. Lavɨla ulaŋ sabɨ agadɨ mɨŋavɨkɨlavɨla hulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmi agadɨ vadɨm daŋ simɨsimɨ sɨbaŋ valavɨci valavɨci hulaŋ iamɨgali alɨhaŋ alɨhaŋ heŋ mɨgumi. Jisasɨ lagulama hɨnimi heŋ mɨgumi.
19 mas não conseguiram, por causa da multidão. Então subiram ao topo da casa e removeram uma parte do teto. Em seguida, baixaram o paralítico na maca até o meio da multidão, bem na frente dele.
20 Lɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ igami. Igavɨla hulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmi agadɨ abami. Ci igɨnaŋ uami. Nadɨ hugɨ agɨladɨ ci hivin uami.
20 Ao ver a fé que eles tinham, Jesus disse ao paralítico: “Homem, seus pecados estão perdoados”.
21 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula hɨji lamavɨla abavɨmi. Hulaŋ hana ani uavɨmi. Lavɨla Asɨ dɨ uvɨsɨjiŋ viavɨla hulaŋ mu nɨbu hula hugɨ apalɨ hɨnilalɨ agadɨ hugɨ hivɨben aba li uavɨmi. Asɨ laci hugɨ hivɨlalɨ uavɨmi.
21 Mas os fariseus e mestres da lei pensavam: “Quem ele pensa que é? Isso é blasfêmia! Somente Deus pode perdoar pecados!”.
22 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji agɨladɨ igavɨla abami. Namɨlaŋ akɨ saŋ hɨji hameŋ lamalama hɨnilaŋ uami.
22 Jesus, sabendo o que pensavam, perguntou: “Por que vocês questionam essas coisas em seu coração?
23 — ausente —
23 O que é mais fácil dizer: ‘Seus pecados estão perdoados?’ ou ‘Levante-se e ande’?
24 — ausente —
24 Mas eu lhes mostrarei que o Filho do Homem tem autoridade na terra para perdoar pecados”. Então disse ao paralítico: “Levante-se, pegue sua maca e vá para casa”.
25 Lɨci hulaŋ iamɨgali igasulavɨdaci hulaŋ agaŋ iahavɨhevɨla nudɨ vadɨm agadɨ via havavɨla Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahaiaha nudɨ ulaŋ heŋ umi.
25 De imediato, à vista de todos, o homem se levantou, pegou sua maca e foi para casa louvando a Deus.
26 Udaci hulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨlaŋ igavɨla i uavɨmi. Lavɨla nɨbɨlaŋ avi Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahavɨmi. La haba lɨdavɨla abavɨmi. Iabi alaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nagadɨ sebɨlɨ sɨbaŋ igalu uavɨmi. Ulaŋ sabɨ agadɨ mɨŋavɨkɨlavɨla hulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmi agadɨ vadɨm daŋ valavɨci valavɨci mɨgumi.|alt="Lowering paralytic" src="WA03825b.jpg" size="col" copy="Wade" ref="5.19"
26 Todos ficaram muitos admirados e, cheios de temor, louvaram a Deus, exclamando: “Hoje vimos coisas maravilhosas!”.
27 Hameŋ lɨhavɨci Jisasɨ hɨnimitavɨla iaha uavɨla Livai dɨ igami. Igɨci nɨbu huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vivi hɨsɨŋ ulaŋ heŋ mɨgahɨnimi. Nɨbu huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vihadami. Jisasɨ nudɨ igavɨla abami. Nama venaŋ ahica umɨli uami.
27 Depois disso, Jesus saiu da cidade e viu um cobrador de impostos chamado Levi sentado no local onde se coletavam impostos. “Siga-me”, disse-lhe Jesus,
28 Lɨci nɨbu iahavɨla nudɨ akuaba akuaba agɨladɨ valavɨla Jisasɨ hula uavɨmi.
28 e Levi se levantou, deixou tudo e o seguiu.
29 Uavɨla nudɨ sibɨla hɨsɨŋ agɨladɨ abɨci nudɨ ulaŋ heŋ Jisasɨ saŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanavɨmi. Hɨlanavɨci huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vivi hɨsɨŋ hɨhɨle agɨlaŋ hula hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ hula hafalavɨla sɨmɨŋ hekɨlɨ navɨmi.
29 Mais tarde, Levi ofereceu um banquete em sua casa, em honra de Jesus. Muitos cobradores de impostos e outros convidados comeram com eles,
30 Hameŋ lɨhavɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ agɨlaŋ hula vehavɨmi. Vevɨla Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨladɨ mu ciaŋ mu ciaŋ aba aba ciabɨsɨ iahuavɨmi. Namɨlaŋ akɨ saŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ hula sɨmɨŋ nadalaŋ uavɨmi. Akɨ saŋ nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle huban saŋ anɨm hɨlɨcɨ vivi hɨsɨŋ agɨlaŋ hula sɨmɨŋ nadalaŋ uavɨmi.
30 mas os fariseus e mestres da lei se queixaram aos discípulos: “Por que vocês comem e bebem com cobradores de impostos e pecadores?”.
31 Lɨhavɨci Jisasɨ abami. Hulaŋ hɨmuhɨmu apalɨ agɨlaŋ fim hahahaha hɨsɨŋ agɨladɨ pɨŋ ma uavɨlalɨ uami. Hulaŋ hɨmuhɨmu daŋ agɨlaŋ pam fim hahahaha hɨsɨŋ agɨladɨ pɨŋ uavɨlalɨ uami.
31 Jesus lhes respondeu: “As pessoas saudáveis não precisam de médico, mas sim os doentes.
32 Viaŋ hulaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨladɨ abɨdalɨŋ iadɨ hulemɨlɨ hɨnihɨni saŋ ma vemin uami. Hulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ abɨdalɨŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ agɨladɨ valavala iadɨ hulemɨlɨ hɨnihɨni saŋ vemin uami.
32 Não vim para chamar os justos, mas sim os pecadores, para que se arrependam”.
33 Lɨci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ dɨ abavɨmi. Jon dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ akape tɨbɨ sɨmɨŋ valavala Asɨ dɨ aba aba hɨniavɨlalɨ uavɨmi. Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ avi hameŋ ala lɨhavɨlalɨ uavɨmi. Agadɨ ala nadɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ Asɨ dɨ aba aba saŋ sɨmɨŋ ma valavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbɨlaŋ sɨmɨŋ nana avɨli nana pam hɨniavɨlalɨ uavɨmi.
33 Algumas pessoas disseram a Jesus: “Os discípulos de João Batista jejuam e oram com frequência, e os discípulos dos fariseus também. Por que os seus vivem comendo e bebendo?”.
34 Lɨhavɨci Jisasɨ hɨve lama nulɨdɨ abami. Hulaŋ mu iamɨgali sabiben aba lɨvi uami. Nɨbu hɨnidaci namɨlaŋ nudɨ isaima agɨladɨ sɨmɨŋ valavala saŋ abɨlaŋ nɨbɨlaŋ sɨmɨŋ ma valavɨvi uami.
34 Jesus respondeu: “Por acaso os convidados de um casamento jejuam enquanto festejam com o noivo?
35 Mufɨli me hɨvɨ hulaŋ agadɨ mɨŋa via uavɨci nudɨ isaima agɨlaŋ nusaŋ mavɨn lamalama sɨmɨŋ heŋ valavɨvi uami.
35 Um dia, porém, o noivo lhes será tirado, e então jejuarão”.
36 Lavɨla cɨhu hɨve lama abami. Hadi hɨlahɨla hutesɨ hasɨ agaŋ fɨlu daŋ hɨnidaci uami. Hadi hɨlahɨla hutesɨ hɨhi agadɨ ma mɨŋacɨkɨla via fɨlu agadɨ lama hɨsihala hɨcavɨvi uami. Hulaŋ mu hameŋ lɨci hadi hɨlahɨla hutesɨ hɨhi agaŋ sɨbɨlɨ lɨvi uami. Havɨlɨ tɨbɨ hɨhi agaŋ avi huaci ma hɨnivi uami. Hadi hɨlahɨla hutesɨ hasɨ agaŋ me ma hɨnivi uami.
36 Jesus também lhes apresentou a seguinte ilustração: “Ninguém rasgaria um pedaço de tecido de uma roupa nova para remendar uma roupa velha. Se o fizesse, estragaria a roupa nova, e o remendo não se ajustaria à roupa velha.
37 Hameŋ abavɨla cɨhu tɨbɨ hɨve lama abami. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ hɨhi agadɨ uami. Sabaŋ meme sɨgɨtɨ hɨcavɨci sɨbɨ hɨlɨcɨ me hɨnihɨni hasɨ lɨhavɨlalɨ agɨladɨ hɨvɨ ma hapilavɨvi uami. Nulɨdɨ hɨvɨ hapilavɨci hɨnia huhɨlavɨci sabaŋ meme sɨgɨtɨ hasɨ agɨlaŋ vɨkuavɨci fɨli hɨvɨ mɨjia mɨgavɨvi uami. Lɨhavɨci sɨbɨ hɨlɨcɨ me agɨlaŋ avi sɨbɨlɨ lɨhavɨvi uami.
37 “E ninguém colocaria vinho novo em velhos recipientes de couro. Os recipientes velhos se arrebentariam, deixando vazar o vinho e estragando o recipiente.
38 Hameŋ sadaŋ lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ hɨhi agadɨ uami. Sabaŋ meme sɨgɨtɨ hɨhi agɨladɨ hɨcavɨci sɨbɨ hɨlɨcɨ me hɨniavɨlalɨ agɨladɨ hɨvɨ pam hapilavɨlalɨ uami.
38 Vinho novo deve ser guardado em recipientes novos.
39 Hulaŋ lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ vaka hɨsɨŋ agadɨ navɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ hɨhi agasaŋ ma lɨhavɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ vaka hɨsɨŋ agasaŋ laci lɨhavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ abavɨlalɨ uami. Ha huaci aba abavɨlalɨ uami.
39 E ninguém que bebe o vinho velho escolhe beber o vinho novo, pois diz: ‘O vinho velho é melhor’”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.